Hur viktigt är High Dynamic Range (HDR) på TV-apparater?
Om du inte är bekant med begreppet så är HDR en typ av metadata som gör det möjligt för en skärm att visa innehåll med utökat kontrastomfång och fler färger jämfört med Standard Dynamic Range (SDR). HDR används framför allt i 4K Blu-ray, 4K-streaming och spel på den senaste generationens konsoler. Det vanligaste formatet är HDR10, följt av de mer avancerade Dolby Vision och HDR10+.
Vad gör Dolby Vision?
Först, en snabb sammanfattning av vad Dolby Vision faktiskt gör. Till skillnad från HDR10, som använder statisk metadata för att tala om för en skärm hur innehållet ska visas baserat på dess maximala ljusstyrka, använder Dolby Vision dynamisk metadata. Det gör att en kompatibel skärm kan anpassa bildens ljusstyrka, färg och kontrast scen för scen för att optimera bilden.
Dolby Vision använder också 12-bitars färg och stöder upp till 10 000 nits ljusstyrka, medan HDR10 använder 10-bitars färg och stöder upp till 4 000 nits. (Dolby har nyligen presenterat Dolby Vision 2, och även om vi hittills bara sett korta demonstrationer är det ett spännande steg framåt med fokus på optimering av ljusstyrka.)
Star Wars: The Last Jedi
Jag började mitt test med en 4K-stream av Star Wars: The Last Jedi på Disney+, med fokus på stridsscenen i tronsalen. LG B5 var inställd på Dolby Vision Cinema Home, medan Samsung S85F var inställd på HDR Movie.
Under testet blev det tydligt att B5 med Dolby Vision-bilden hade överlägsen kontrast och djupare svärta. En skugga som föll över Reys ansikte från en lampa vid sidan skapade mycket starkare skuggor och kontrast på hennes ansikte, medan S85F med HDR10-bilden levererade en ljusare bild, vilket gjorde Reys hud blekare.
När det gäller färger framstod de röda tonerna i väggarna, vakternas uniformer och ljussablarna som djärvare och rikare på B5. På S85F såg färgerna ljusare ut, och höjdpunkter som ljussabelns klinga fick ett mer intensivt sken. På båda TV-apparaterna kändes dock färgerna naturliga och verklighetstrogna. B5 hade kanske ett litet övertag tack vare sin djupare svärta, men båda såg mycket bra ut överlag.
När jag spelade scenen i respektive Filmmaker Mode blev det däremot tydligt hur mycket arbete S85F-modellens Movie-läge gjorde. I Filmmaker Mode tappade S85F både ljusstyrka och kontrast, och även om bilden inte såg dålig ut, var Dolby Vision-bilden på B5 mer tilltalande.
The Batman
The Batman är en film jag ofta använder som ett ”tortyrtest” för TV-apparater, eftersom dess låga ljusstyrka gör den svår att återge korrekt. 4K Blu-ray-versionen av filmen stöder Dolby Vision, så jag var nyfiken på att se hur det såg ut på båda skärmarna.
Med TV-apparaterna inställda på det mörkare Filmmaker Mode var det tydligt att B5 hade mer exakta svärtor och starkare kontrast, med större skillnad mellan ljusa toner från lampor och facklor och de mörka omgivningarna – både i slagsmålsscenen i tunnelbanan och vid brottsplatsen i borgmästare Mitchells hus. På S85F blev skuggorna mer upphöjda och antog på vissa ställen en grå nyans. Båda TV-apparaterna visade dock bra detaljrikedom i skuggor, med bilder på de mörka väggarna fortfarande synliga.
När jag växlade till respektive film-läge (Dolby Vision Cinema Home på B5 och HDR Movie på S85F) förbättrades S85F-modellens HDR-tonmappning markant. Kontrasten blev starkare och svärtan djupare än tidigare, vilket gjorde att den låg mycket närmare B5:s Dolby Vision-bild. Ändå var B5 den som levererade bäst bild, vilket visade hur effektiv Dolby Vision var för The Batman.
Ready Player One
Nästa test var Ready Player One, en film som blandar färgstark animation med live action. När jag satte båda TV-apparaterna i Filmmaker Mode var den största skillnaden ljusstyrkan. Trots att S85F hade liknande uppmätt HDR-ljusstyrka som B5, såg den mycket mattare ut. Färgerna hade inte heller samma livfullhet på S85F – de röda strålkastarna och guldmynten under inledningsracet framstod betydligt mer kraftfulla på B5.
När jag åter växlade till Movie-läget blev S85F:s bild mycket ljusare, vilket gjorde färgerna mer levande och texturer mer detaljrika. Svärtan på B5 var dock fortfarande bättre, vilket gav texturerna en något mer tredimensionell känsla.
Spears & Munsil UHD Benchmark 4K Blu-ray
I mitt sista jämförande test använde jag demoklipp från Spears & Munsil UHD Benchmark 4K Blu-ray. För detta material finns flera olika HDR-alternativ, och jag valde Dolby Vision 10 000 nits. Det här är ett extremt exempel, eftersom den högsta ljusstyrka man vanligtvis ser i riktiga filmer och TV-program är 4 000 nits.
Med båda TV-apparaterna inställda på Filmmaker Mode blev resultaten blandade. I mer färgstarka scener, som när en orange fjäril öppnar sina vingar, låg S85F:s bild mycket närmare B5. Färgen såg något urvattnad ut på S85F i jämförelse, men var ändå tillräckligt verklighetstrogen, och detaljer som de svarta prickarna på vingarna och fjärilens kropp fanns med.
Det mest överraskande och extrema exemplet på skillnaden mellan Dolby Vision och HDR10 på dessa TV-apparater var en scen med hästar i ett snötäckt fält. Snöns vita färg såg inte bara matt ut på S85F, utan detaljer i bakgrunden – som sluttningar och hus – försvann helt. På B5 såg scenen ut som jag förväntade mig, med gott om djup och detaljer.
Andra scener från skivan visade på liknande detaljförlust på S85F. Att byta till Movie Mode hjälpte något, men i slutändan var skillnaden inte särskilt stor jämfört med Filmmaker Mode, särskilt inte i scenen med hästarna i snön.
Missar man något?
Så, om du köper en av de bästa Samsung-TV-apparaterna, går du då miste om något? Utifrån mina tester beror det på innehållet. När jag visade strömmat Dolby Vision-innehåll klarade sig S85F bra i färgstarka scener och saknade egentligen bara lite bilddjup jämfört med LG B5. Med 4K Blu-ray däremot såg B5 överlägsen ut, med skarpare texturer, starkare kontrast, djärvare färger och, i fallet med Ready Player One, högre ljusstyrka.
Det blev dock också tydligt under mina tester att bildläge spelar stor roll. Även om Filmmaker Mode är mitt förstahandsval för tester tack vare sin noggrannhet, var det uppenbart att S85F drog stor nytta av tonmappningen i sitt Movie-läge. Det gjorde att den låg närmare B5 och i vissa fall faktiskt fick Dolby Vision att kännas irrelevant.
Jag tror att Dolby Vision-stöd är en viktig funktion, men bildbehandlingen i Samsungs TV-apparater kan göra ett bra jobb med att kompensera för dess frånvaro.
Läs vidare
