När de 48 landslagen kliver ut på planen i USA, Kanada och Mexiko i juni är det mest intressanta de bär inte synligt. Under varje matchtröja sitter en liten GPS-modul gömd i en kompressionsväst som skickar positionsdata, accelerationsvärden och hjärtfrekvens till en dator vid sidlinjen.
Ovanför planen följer kameror varje spelare 25 gånger per sekund. Inuti matchbollen skickar en sensor positionsdata 500 gånger i sekunden till ett centralt system. Allt det här är redan standardutrustning.
GPS-västen: den tråkiga innovationen som förändrade allt
Om du någon gång sett en spelare lämna planen och lagt märke till en liten svart enhet som sticker upp mellan skulderbladen så är det ett EPTS-system – kort för Electronic Performance and Tracking System. Västen är ett tajt kompressionsplagg med en ficka mellan skulderbladen. Inuti sitter en modul med GPS-mottagare, accelerometer, gyroskop och allt oftare även pulssensor.
Tillsammans mäter systemen hur långt spelaren springer, topphastighet, antal sprintar, total belastning, accelerationer, inbromsningar och riktningsförändringar. FIFA godkände den här typen av spårning i tävlingsmatcher först i februari 2015. Innan dess användes GPS-västar främst på träningsplanen.
Nu använder varje VM-landslag dem och datan skickas från planen till tränarstaben i realtid. En person på bänken kan exempelvis se att en mittfältare tappat 18 procent av sin högintensiva löpning under andra halvlek.
Den uppkopplade bollen: en sensor i centrum av matchen
Matchbollen under fotbolls-VM 2026 fungerar också som ett mätinstrument. Inuti sitter en IMU-sensor som skickar information om position och rörelse upp till 500 gånger per sekund till det centrala spårningssystemet.
Datan används av den halvautomatiserade offside-tekniken, mållinjetekniken och analysverktyg efter matcherna som kan visa exakt var bollen befann sig när en passning slogs.
Tekniken med uppkopplade matchbollar användes första gången i större skala under VM 2022 i Qatar, tillsammans med tolv kameror monterade på varje arenatak som spårade spelarnas positioner 50 gånger per sekund. VM 2026 bygger vidare på det systemet över 16 värdstäder och tre länder.
Utanför planen: återhämtning är den andra halvan av jobbet
Matchen varar i 90 minuter. Återhämtningen pågår resten av veckan. Och det är där nästa våg av wearable-teknik tagit över omklädningsrummen i tysthet.
Två typer av enheter har blivit lika vanliga som fotbollstejp: armband runt handleden och smartringar. Båda mäter HRV-värden, vilopuls, andningsfrekvens och sömnstadier. Båda genererar dagliga poäng som visar spelare och medicinsk personal hur återhämtad kroppen faktiskt är – oavsett hur spelaren själv känner sig.
HRV, eller hjärtfrekvensvariabilitet, är mätvärdet som ligger bakom många av besluten. Det mäter variationen mellan hjärtslag och ett högre värde betyder generellt att nervsystemet är återhämtat. Ett fall över flera dagar är en av de tidigaste signalerna på ackumulerad trötthet, sjukdom eller dålig återhämtning. För en förbundskapten som ska ta sig igenom gruppspelet är det en tydlig anledning att rotera spelare.
Sömnspårning är den andra halvan. Moderna wearables uppskattar tid i REM-sömn, djupsömn och lätt sömn samt total sömntid och regelbundenhet. Datan är inte perfekt (forskning visar att de här enheterna är bättre på att skilja sömn från vakenhet än att exakt identifiera sömnfaser) men trenderna är användbara.
Vad det betyder för turneringen
För tittaren är tekniken mestadels osynlig. Matchen ser fortfarande ut som fotboll. Bollen är fortfarande en boll. Spelarna värmer upp, springer, svettas och firar precis som tidigare.
Men varje byte under VM 2026 påverkas av data som tränarbänken ser i realtid. Varje återhämtningsdag formas av HRV- och sömndata från natten innan. Varje taktisk justering i halvtid bygger på exakta siffror kring löpsträckor, sprintar och pressintensitet som inte existerade som mätvärden för tio år sedan.
Om all den här datan gör fotbollen bättre eller bara mer kontrollerad är en annan diskussion. Det som däremot är tydligt är att wearables nu är en naturlig del av varje landslag – och lagen som vinner 2026 kommer vara de som bäst förstår vad prylarna faktiskt berättar.
