Föreställ dig att AI är solen och företagen är Ikaros. Vid det här laget solar sig de flesta av oss i ljuset från den här omvälvande innovationen, som ibland känns alldeles för het och andra gånger försvinner bakom moln så täta att vi undrar varför vi någonsin litade på den från första början.
Vissa djärva företag nöjer sig inte med att blicka mot AI:s varma ljus, utan dyrkar det öppet. De spänner fast vingarna och flyger så nära solen de bara kan. Målet är att fånga lite av den generativa magin och flyga tillbaka till jorden med agenter som, för att dra den här vansinniga metaforen ännu längre, kan formas till människoliknande arbetare som klarar av det vi gör, fast i enorm skala och med liten eller ingen övervakning.
Men resan mot AI:s kärna är förstås farlig, och därför får vi episoder som Metas senaste Don Quijote-liknande äventyr. Enligt en omfattande rapport från Reuters försökte företaget omvandla en stor del av sin arbetsstyrka – enligt uppgift 60 procent – till AI-agenter som skulle övervakas av en betydligt mindre grupp högkvalificerade medarbetare.
Att Metas vingar nästan omedelbart började ryka när företaget kom för nära AI-solen är inte särskilt överraskande, åtminstone inte för mig.
Sakta ner lite
Jag pratar och skriver mycket om AI och har bevakat tekniken i någon form i nästan 25 år, ända sedan företag som IBM och Microsoft var ledande inom området och vi trodde att Deep Blues seger över Kasparov var ungefär så långt artificiell intelligens kunde nå.
Modern generativ AI brinner betydligt starkare och visar i realtid upp en så enorm potential att entusiasmen inte bara är utbredd – den har gått över styr.
AI-agenter, som Meta uppenbarligen började använda i stor skala, driver mycket av den här hysterin. De automatiserade verktygen utlovar möjligheten att ta hand om tråkiga och repetitiva uppgifter inom otaliga företag och skulle kunna lösa inte bara produktivitetsproblem, utan även problem kopplade till personal, däribland rekryteringssvårigheter, lågpresterande medarbetare och utbrändhet. Agentbaserad AI kan dessutom göra mer än att bara hantera repetitiva uppgifter – den kan koppla samman olika system för att slutföra arbete.
Ur Metas perspektiv, särskilt som ett företag som främst sysslar med mjukvara, måste AI som kan arbeta mellan olika verktyg och system för att både hålla verksamheten igång och skapa nytt arbete – under överinseende av en mindre grupp toppresterare – ha framstått som den perfekta lösningen.
Den här typen av slutsatser är knappast unika för Meta eller företag av den storleken. Diskussioner om hur AI ska användas i näringslivet pågår inom i princip alla branscher och på alla nivåer.
AI används redan inom sjukvård, detaljhandel och e-handel, tillverkning, finans och bank, underhållning och media. Allt med varierande grad av framgång och konsekvenser.
Det är ganska svindlande när man tänker på att vi först mötte OpenAI:s ChatGPT 2022. Aldrig tidigare har en teknik så snabbt tagit sig in i nästan varje del av våra liv och samtidigt dominerat det dagliga samtalet så fullständigt. AI-utvecklingen går tre gånger så snabbt som tidigare tekniska innovationer och det gäller även adoptionen.
Åtminstone inom näringslivet finns det en häpnadsväckande hög tilltro till vad som på många sätt fortfarande är en relativt oprövad lösning. Jag säger inte att AI inte fungerar, men just nu verkar många utgå från att tekniken fungerar i alla situationer.
Om Reuters rapport stämmer – och Meta har i princip bekräftat 90 procent av den, även om företaget hävdar att det aldrig planerade att säga upp 60 procent av personalen – är Meta definitivt skyldigt till just detta.
Känner du röklukten?
När det gäller AI sker själva implementeringen och verksamhetsförändringen ofta parallellt. Så samtidigt som Meta planerade och genomförde sin omorganisation och uppsägningar hade företaget redan börjat använda agentbaserad AI.
”Infrastrukturteam varnade dessutom för ’tecken på tillförlitlighetsproblem’ orsakade av ökningen av AI-genererad kod, enligt ett internt inlägg”, skriver Katie Paul för Reuters.
Det fanns också, fortsätter hon, tecken på att problemen – och i praktiken felaktigt arbete – var synliga redan i juni, när hackers använde Metas AI-chattbot för att hacka kända personers Instagram-konton.
Mellan det och vad som verkar ha varit ett internt uppror på företaget (min favoritdetalj är lapparna i toalettbåsen som uppmanade anställda att protestera mot Metas användning av tangenttryckningsövervakning) stod det klart att Meta hade gått för långt, för snabbt med AI för de flestas smak.
Till slut, med fjädrarna i brand, drog sig Meta tillbaka från AI-solen – eller åtminstone från planen – och avbröt uppsägningar samt rullade tillbaka delar av omorganisationen.
Lärdomen här är inte att AI är för farligt för att komma nära eller att AI och företag är en dålig kombination. Men det börjar bli tydligt att uttalanden om att AI skulle förändra företag utan att ta bort eller ersätta jobb var felaktiga, och att låta AI producera arbete utan tillräcklig mänsklig övervakning i varje steg av processen fortfarande är en väldigt dålig idé.
När Mark Zuckerberg nu försöker skriva om sitt eget manus till något mer människocentrerat kanske det är dags för alla att stanna upp och omvärdera hur AI passar in i deras företag, arbetsflöden och liv.
AI kan kännas som solen, men den kan inte vara vår enda källa till ljus och värme. Det är fortfarande bara ännu ett verktyg – visserligen ett extremt kraftfullt och mångsidigt sådant, men fortfarande ett verktyg – och en alltför stor tilltro till det kommer utan tvekan att leda till frustration eller värre.
Meta fick lära sig den hårda vägen: dina AI-planer måste vara förankrade i ett människocentrerat synsätt. Annars kommer människorna att resa sig och klippa av dina vingar.
Följ TechRadar på Google News och lägg till oss som en prioriterad källa för att få våra expertnyheter, tester och analyser direkt i ditt flöde.
