Prognoser om att maskiner en dag ska ersätta människor på arbetsmarknaden har funnits i årtionden. Men nu växer känslan av att det faktiskt kan bli verklighet.
Förutsägelser om att teknik kommer att ersätta mänsklig arbetskraft är långt ifrån nya. Men i takt med att generativ AI blivit allt bättre på att utföra kognitiva uppgifter med en nivå av kompetens som ibland närmar sig människors, ökar oron för att de kommande åren kan innebära den första större vågen av uppsägningar och omställningar direkt kopplade till AI.
AI:s hot mot arbetsmarknaden
Under ett samtal på Dartmouth College diskuterade Mira Murati de generativa AI-verktyg som OpenAI då utvecklade aktivt och vilken påverkan de skulle kunna få på arbetsmarknaden.
Enligt en rapport från CNBC menade Murati att dessa verktyg skulle kunna "sänka tröskeln" för alla som vill vara kreativa och i förlängningen även förändra hela branscher världen över.
Den här artikeln är en del av TechRadar Pros QOTD-projekt, som ger inblick i tankarna hos några av teknikbranschens mest framstående och välkända profiler – både från idag och från tidigare generationer. Läs hela serien här.
Under de senaste åren har vi sett otaliga prognoser om hur AI kan påverka arbetsmarknaden. Många ser utvecklingen som skrämmande, men Murati beskrev den snarare som något oundvikligt och till och med positivt.
Den underliggande tanken var att AI-driven manusskrivning eller visualisering i vissa fall till och med skulle kunna höja kvaliteten på det kreativa arbetet.
Idag är Murati medgrundare och vd för Thinking Machine Labs, ett startupbolag med målet att göra AI mer tillgängligt. Innan dess spelade hon en central roll i flera av OpenAI:s största lanseringar, däribland företagets verktyg för bild- och videogenerering.
Den enes skräp är den andres skatt
På gott och ont har AI utan tvekan sänkt tröskeln för den som vill skapa innehåll. Det märks inte minst genom den enorma mängd AI-genererat material som idag flödar runt på internet. När det gäller användningen av AI inom kreativa yrken har reaktionerna däremot varit mer splittrade.
Enligt McKinsey används generativ AI redan inom vissa delar av branschen, exempelvis för dubbning och för att effektivisera tidskrävande arbetsmoment. Samtidigt har dess roll i själva innehållsskapandet mötts av kraftigt motstånd, trots att tekniken spelar en allt större roll bakom kulisserna i många av dagens största produktioner.
AI utgör utan tvekan ett konkret hot mot delar av de kreativa näringarna, men det finns fortfarande betydande hinder innan tekniken kan sätta ett fullt avtryck. Ett exempel är det uppmärksammade miljardavtalet mellan OpenAI och Disney, som uppges ha kollapsat efter att videogenereringsverktyget Sora lagts på is.
Det är mot den bakgrunden som Muratis kanske mest kontroversiella uttalande fortfarande väcker starka reaktioner: "Vissa kreativa jobb kanske kommer att försvinna, men kanske borde de inte ha funnits från början."
Det är ett citat som lär provocera många inom kreativa yrken. Samtidigt fångar det en av de stora konflikterna i AI-debatten: Är tekniken ett verktyg som frigör människor till mer värdeskapande arbete – eller håller den på att underminera själva grunden för mänsklig kreativitet? Svaret är fortfarande långt ifrån självklart.
