Large Hadron Collider monteras isär för att installera magneter som aldrig tidigare använts i en partikelaccelerator
En av tio spolar kasseras fortfarande.
- CERN tar bort LHC:s gamla fokuseringsmagneter av niob-titan (NbTi) för att installera kvadrupolmagneter av niob-tenn (Nb3Sn) som en del av uppgraderingen till High-Luminosity LHC
- Ersättarna blir de första Nb3Sn-magneterna som någonsin används i en fungerande partikelaccelerator
- High-Luminosity LHC planeras att tas i drift i juni 2030, ungefär ett år senare än ursprungligen planerat
Large Hadron Collider har varit avstängd sedan slutet av juni 2026 och nu håller CERN:s ingenjörer på att montera isär den.
Sedan den 7 september har arbetslag på båda sidor om ATLAS- och CMS-experimenten arbetat med att montera isär anläggningen för att avlägsna 28 supraledande magneter, däribland de så kallade inre tripletterna, som fokuserar protonstrålarna precis innan de kolliderar.
Ersättarna tillverkas av niob-tenn (Nb3Sn), en supraledare som fortsätter att fungera i betydligt starkare magnetfält än det niob-titan (NbTi) som LHC ursprungligen byggdes med. Nackdelen är att materialet blir för sprött för att böjas när det väl har bildats.
Tillverkningsutmaningar och nya krav när CERN blickar mot framtiden
Tillverkningen är minst sagt komplicerad på grund av det nya materialets sprödhet. Hur besvärlig hela processen faktiskt är beskrivs i en studie som publicerades den 24 september 2026 i IEEE Transactions on Applied Superconductivity och som IEEE Spectrum rapporterade om den 10 november.
Totalt tillverkades 250 spolar inom projektet, varav 25 underkändes, antingen på grund av mänskliga misstag eller för att tillverkningsprocessen resulterade i undermåliga elektriska eller mekaniska egenskaper. En spole kasserades eftersom en enda metallpartikel, som hade fastnat mellan spolen och en skyddande komponent, misstänktes påverka dess prestanda. Andelen godkända spolar på 90 procent ligger nära de 89 procent som den amerikanska delen av projektet rapporterade efter sina första 110 spolar under 2024.
High-Luminosity LHC (HL-LHC), som nu planeras att tas i drift i juni 2030, ska öka antalet protonkollisioner vid varje passage mellan partikelknippen från dagens cirka 60 till mellan 140 och 200. Fler kollisioner innebär fler möjligheter att upptäcka sällsynta händelser, men också betydligt större datamängder för ett laboratorium som passerade en exabyte i lagringskapacitet under 2023 och redan använder över 120 000 hårddiskar i sitt centrala datacenter.
För att nå dit måste protonstrålarna fokuseras ännu hårdare vid kollisionspunkterna, vilket är de inre tripletternas uppgift. De nya kvadrupolmagneterna har en öppningsdiameter på 150 mm, jämfört med 70 mm i magneterna som nu tas bort. Den bredare öppningen ger strålen utrymme att vidgas när den passerar genom tripletten, vilket i sin tur gör det möjligt för magneterna att fokusera den till en mindre punkt där protonerna möts.
Anmäl dig till TechRadar Pro-nyhetsbrevet för att få alla de bästa nyheterna, åsikterna, funktionerna och guiderna ditt företag behöver för att lyckas!
Valet av supraledande material medför dock sina egna utmaningar. NbTi är formbart och kan extruderas och dras ut på samma sätt som koppartråd. Nb3Sn är däremot en intermetallisk förening som bildas först vid omkring 650 °C och som blir spröd och känslig för mekaniska påfrestningar när den väl har bildats. Det går därför inte att linda en färdig supraledare till spolar. I stället tillverkas spolarna genom en process som kallas wind-and-react, där de först lindas och sedan värmebehandlas.
Nb3Sn är i sig inget nytt material. Det har använts i forskningsmagneter för höga magnetfält i årtionden och förekommer även i fusionsprojekt som ITER. Det som enligt CERN är nytt är Nb3Sn-magneter av acceleratorkvalitet i den här längden. De nya kvadrupolmagneterna på 7,2 meter är de längsta magneterna av sitt slag som någonsin har byggts.
Även om den nuvarande processen precis har kommit igång sträcker sig betydelsen långt bortom 2030. I maj utsåg CERN:s råd den planerade elektron-positronacceleratorn Future Circular Collider (FCC-ee) till sitt föredragna nästa flaggskeppsprojekt. Ett beslut om huruvida den ska byggas väntas omkring 2028. En elektron-positronring behöver inte magneter som klarar rekordstarka magnetfält, men det skulle dess föreslagna efterföljare för protoner, FCC-hh, göra. CERN:s High Field Magnet-program siktar på Nb3Sn-dipolmagneter med ett magnetfält på 14 tesla under drift och de nuvarande specifikationerna för FCC-hh omfattar över 4 400 dipolmagneter. TechRadar rapporterade första gången om CERN:s planer på en acceleratorring i den här storleksklassen under 2019, när FCC fortfarande befann sig på konceptstadiet.
Det gör HL-LHC:s 30 kvadrupolmagneter till det närmaste vi hittills har kommit en serieproduktion av Nb3Sn-magneter för partikelacceleratorer. Att en av tio spolar kasseras, att två prototyper inte nådde upp till förväntad prestanda, att en dipolmagnet fick reducerade specifikationer och att ett framgångsrikt fullskaligt test genomfördes utan att supraledningen bröts utgör tillsammans de mest konkreta beläggen hittills för vad som skulle krävas för att bygga tusentals fler.
Följ TechRadar på Google News och lägg till oss som en prioriterad källa för att få våra expertnyheter, tester och analyser direkt i ditt flöde.
Amanda Westberg har varit en del av TechRadar-projektet sedan starten 2018 och sitter nu på rollen som chefsredaktör för TechRadar i Norden. Under sin tid på hemsidan har hon hunnit skriva tusentals artiklar och håller noggrann koll på teknikvärlden och dess trender. Som en gamer och träningsentusiast har hon en förkärlek för allt gaming- och fitnessrelaterat, där bland annat smartklockor är en favoritkategori att skriva om.
- Rahim Amir Contributor