TechRadar Slutsats
Grand Theft Auto 6 är en fullständig triumf och ett av de mest kompletta, mest fängslande och tveklöst coolaste spel jag någonsin har spelat. Det är en spelupplevelse som alla ägare av PS5 och Xbox Series X|S helt enkelt måste uppleva. Varenda aspekt av spelet håller absolut toppklass, har skapats med enorm omsorg och detaljrikedom och smälter samman till en uppslukande, filmisk blockbusterupplevelse. Berättelsen bjuder på fängslande dramaturgi och storslagna actionsekvenser, medan själva actionmomenten är kaotiska. Vice Citys öppna spelvärld är en fantastisk sandlåda som är lika djup som den är omfattande, med otroligt mycket att göra och upptäcka. Det är ett spel som skapar minnen för livet. Det är allt vi har hoppats på och väntat på, och ännu mer därtill. Det är dessutom den mest kompletta singleplayer med öppen spelvärld som jag någonsin har spelat.
Anledningar att köpa
- +
En otrolig öppen spelvärld som verkligen känns levande, är fullproppad med saker att göra och där vad som helst kan hända, både planerat och spontant.
- +
Kaotisk och storslagen action med minnesvärda, iscensatta uppdrag och oförutsägbara ögonblick.
- +
Tekniskt briljant och fantastiskt välgjort på alla sätt, från ljud och grafik till detaljer och spelsystem.
- +
Genomgående lysande manus, från den fängslande huvudberättelsen och det suveräna upplägget med två huvudpersoner till miljöbaserat berättande, sidouppdrag och spontana samtal mellan invånarna.
- +
Fantastiskt vacker och slående grafik, med enastående ljuddesign och briljant användning av musik.
- +
En exceptionell uppsättning karaktärer och skådespelarinsatser samt en värld full av unika NPC:er.
Anledningar att låta bli
- -
30 fps kommer att irritera vissa spelare.
- -
Några utdragna lugnare partier i berättelsens delar.
- -
Vissa delar av gränssnittet är lite väl enkla och några funktioner i spelet känns en aning rutinmässiga.
Varför du kan lita på TechRadar
Jag har funderat i flera dagar på hur jag ska inleda min recension av Grand Theft Auto 6. Varje gång jag har tagit en paus från mina många timmars spelande har jag ägnat lång tid åt att tänka tillbaka på något fantastiskt ögonblick, en scen, ett uppdrag eller en händelse i spelvärlden som jag har övertygat mig själv om att jag måste berätta om och kanske bygga inledningen kring. Sedan startar jag nästa spelsession och upplever nya ögonblick, nya scener och nya händelser som får mig att tänka om ännu en gång.
- Testad plattform: PS5 (på PS5 Pro)
- Tillgängligt på: PS5, Xbox Series X|S
- Lanseringsdatum: 19 november 2026
Så kanske är det precis där jag behöver börja när jag försöker beskriva upplevelserna som Rockstars senaste enorma actionäventyr erbjuder. Spelet är fyllt av briljans från början till slut, från stora ögonblick i en gripande berättelse till små, oplanerade och minnesvärda möten, från kaotisk och storslagen action till lugnare stunder med karaktärsutveckling och ett moget berättande med skickligt skrivna dialoger. Från den sanslöst snygga grafiken och det fantastiska ljudet till hur spelet briljerar inom flera olika områden, oavsett om det handlar om bilkörning, racing eller eldstrider. Från glädjen i att utforska en av de mest tätbefolkade kartorna och mest levande och hisnande öppna spelvärldar jag någonsin upplevt till den utsökta friheten att göra precis vad du vill, när du vill.
Kort sagt har GTA 6 allt. Det är det bästa spelet i serien och den bästa och mest kompletta singleplayer-upplevelsen med öppen spelvärld som jag någonsin har spelat. Det finns så otroligt mycket att prata om och spelet gör allting briljant.
Ett spel som skapar oförglömliga minnen
Även nu, efter omkring 100 timmar i GTA 6, där jag har slukat allt som den briljanta öppna spelvärlden och den fängslande berättelsen har att erbjuda, är det de minnesvärda ögonblicken och filmiska uppdragen som enligt mig visar spelet från sin allra bästa sida. För att konkretisera det finns det två exempel på upplevelser i GTA 6 som jag ständigt återkommer till: ett storslaget ögonblick från berättelsen och en ganska enkel händelse i den öppna spelvärlden under spelets första timmar. Båda visar några av spelets allra främsta kvaliteter.
Ögonblicket från berättelsen kommer från ett huvuduppdrag i typisk Rockstar-stil, med dramatik där mycket står på spel, eldstrider och en rejäl dos absurditet. Allt kulminerar i en vansinnigt underhållande flykt från ett sjukhus som Jason och Lucia måste genomföra i slutet av ett kapitel, vid en vändpunkt i deras berättelse. Det är ett briljant utformat uppdrag, med en inledning som gradvis bygger upp spänningen till en flykt som är både nervkittlande, pulshöjande och en smula löjlig.
Ögonblicket i den öppna spelvärlden inträffade tidigt i spelet när jag spelade som Jason. Efter ett uppdrag körde jag omkring i kartans första område i hans standardbil, en riktigt cool muskelbil i 80-talsstil. Solen höll på att gå ner och mörkret föll över området som inspirerats av Florida Keys. Jag befann mig plötsligt mitt i en fantastisk scen där neonljusen skar genom en klar, svart natthimmel medan jag gled fram i jämn trafik i min öppna bil, med Chris Isaaks Lie to Me spelandes på en av spelets många utmärkta radiostationer. Luften ”kändes” varm och somrig, atmosfären var tät och perfekt balanserad mellan 80-tal och nutid och hela känslan var helt underbar. Det var ett perfekt spelögonblick som verkade fånga allt det estetiskt briljanta och atmosfärskapande med spelet. En del av mig känner att jag har jagat samma känsla under varje spelsession sedan dess, så starkt intryck gjorde den.
En skickligt sammansatt duo
Berättelsen om Jason Duval och Lucia Caminos är full av liknande ögonblick genom hela spelet, från actionfilmsliknande sekvenser till spänningsfyllda spanings- och planeringsuppdrag. Deras brottsliga partnerskap, som påminner om Bonnie och Clyde, tar dig med på en berg-och-dalbana genom Vice City och dess omgivningar. Spelet lånar på ett skickligt sätt funktionen med ett föränderligt läger eller en bas från Red Dead Redemption 2 och bjuder på intensiva höjdpunkter, lugna stunder och fullständigt absurda och hysteriskt roliga sidospår.
Registrera dig för senaste nyheter, recensioner, åsikter, toppteknologiska erbjudanden och mer.
Jason och Lucias relation är fängslande och båda huvudpersonerna kommer att stanna kvar hos dig långt efter att du har spelat färdigt. Det finns alltid något som driver dem framåt tillsammans och den mogna och nyanserade skildringen av en romantisk relation mitt i en kriminell tillvaro bidrar till en engagerande berättelse. De två huvudpersonerna är karaktärer som du gradvis lär känna bättre och blir alltmer engagerad i och bryr dig om, särskilt när situationen blir som mest riskfylld. Relationen fungerar också rent spelmekaniskt: det är enkelt och snabbt att växla mellan dem, båda har sina egna unika personligheter och sätt att reagera på situationer och du kan verkligen förlita dig på den andra karaktären när ni slår ut andra kriminella verksamheter runt om i Vice City.
De kompletterar varandra perfekt och även om du kan välja att låta deras romantiska relation svalna kommer de alltid att vara sammanbundna som ett kriminellt par. Tillsammans försöker de ta sig ur Vice Citys alltmer komplicerade och mångbottnade kriminella undre värld, samtidigt som de utnyttjar de många lukrativa möjligheter som den erbjuder.
Tempot i berättelsen känns lite långsammare än i GTA 5, särskilt i början och periodvis under spelets gång. Det fungerar till stor del bra och skapar en långsamt uppbyggd spänning, även om vissa lugnare och mer innehållsfattiga partier under ungefär den sista fjärdedelen av berättelsen drar ut lite väl mycket på tiden. Det finns också gott om upp- och nedgångar när paret rör sig mellan möten med gamla kontakter, knarklangare, personer inom rapscenen, smugglare och ledare för organiserad brottslighet. De kastas mellan kaotiska situationer där mycket står på spel och som sätter deras relation på prov, från sidouppdrag till huvuduppdrag, och lugnare, mer vardagliga upplevelser som att träna på gymmet, promenera hand i hand eller bara umgås.
Deras berättelse är också mognare än i tidigare GTA-spel, en utveckling som kanske har inspirerats av den känslosamma berättelsen om Arthur Morgan i Red Dead 2. Här finns allvarliga teman om familj, relationer, att hemsökas av tidigare upplevelser och plågan i att ständigt leva på flykt. Lägg till en stegring av uppdrag där allt mer står på spel, och på vissa håll till och med kupp efter kupp som byggs ovanpå varandra, så får vi en fantastisk berättelse som man både ivrigt vill se nå ett tillfredsställande slut och samtidigt aldrig vill ska ta slut.
Världen erbjuder otroligt mycket att göra, både planerade aktiviteter knutna till särskilda platser och kaotiska ögonblick där precis vad som helst kan hända.
Det här påverkar också hur Jason och Lucia uppfattar och kan reagera på världen omkring sig. Det är inte ett GTA-spel som bara handlar om kaos och galenskap, utan också om att vara medveten om världen och människorna man delar den med och att möta konsekvenserna av sina handlingar. Duon kan reagera mer återhållsamt och visa empati och ansvarstagande, vilket i sin tur kan leda till olika utfall i möten med andra. Du kan lugna ner konfrontationer på gatan, skona varenda brottsling genom att oskadliggöra dem utan att döda dem (skott i knäskålar eller armbågar kan sätta dem ur spel och fungera som tysta takedowns utan att varna andra fiender) och göra dialogval i avgörande ögonblick som är betydligt mindre hänsynslösa än i tidigare GTA-spel.
Under Vice Citys neonljus
Berättelsen, karaktärerna och spelsystemen skulle naturligtvis inte ha samma genomslagskraft eller tyngd om det inte också vore för spelvärlden i sig, som står för några av de bästa ögonblick jag har upplevt i spelet. Utöver de mer stämningsfulla stunderna, som den tidigare nämnda bilturen under nattens ljus, erbjuder världen så otroligt mycket att göra, både planerade aktiviteter knutna till särskilda platser och kaotiska ögonblick där precis vad som helst kan hända.
Bland de planerade aktiviteterna hör några av mina favoriter till att slå ut kriminella verksamheter, som lagerlokaler för vapensmuggling, byggnader där droger tillverkas eller gömställen där kontanter förvaras. Du kan försöka smyga in och oskadliggöra fienderna för att undvika konfrontationer och sedan stjäla vad du vill. Då kan du använda Focus-systemet, som låter dig skjuta vapnen ur händerna på fiender, träffa dem i knäna eller döda dem i slow motion. Alternativt kan du gå in med vapnen i högsta hugg och skjuta dig fram till värdesakerna innan polisen anländer och gör situationen betydligt farligare och svårare. Båda tillvägagångssätten är tillfredsställande på sitt sätt, även om det nästan alltid slutar med en actionspäckad blandning av allt ovanstående när du gör dig av med Vice Citys värsta brottslingar samtidigt som du fyller fickorna och bygger upp ditt sparkonto. Ja, utöver kontanter finns det också ett bankkontosystem som håller dina pengar säkra. Jag har älskat att använda ljuddämpade vapen och Focus-systemet för att klättra uppför stegar och långsamt eliminera hela gäng innan jag lägger beslag på deras värdesaker. Jag har till och med byggt upp en lista över favoritplatser att råna.
Varje hörn av kartan är fullt av miljöbaserat berättande som ger ledtrådar om Vice City-invånarnas vardagsliv, från hemliga sekter till skyltar som annonserar jobb du kan söka.
För att göra sådana möten ännu mer effektfulla har Rockstar gjort stora förbättringar av vapenkänslan generellt. Återkopplingen och tyngden i skotten och vapnen känns kraftfull och rejäl. Det fungerar inte längre lika bra att bara spraya kulor och hoppas på det bästa, utan du måste vara betydligt mer noggrann med var du siktar, oavsett om du vill döda eller oskadliggöra dina motståndare.
De oplanerade ögonblicken har samtidigt stått för några av mina bästa upplevelser i GTA 6. Vid ett tillfälle spelade jag som Lucia och satt i bilen utanför en butik och tittade på min telefon när en kostymklädd brottsling helt obekymrat satte sig i baksätet, riktade en pistol mot mig och lugnt beordrade mig att köra honom till en viss plats. På vägen såg han till att mitt ansikte fångades av övervaknings- och trafikkameror. När vi kom fram bevittnade jag hur han genomförde sitt brott, åtminstone delvis eftersom det skedde bakom en stängd dörr, efter att han varnat mig för att polisen snart skulle vara överallt. Jag stack därifrån och har inte sett mannen igen under de mer än 50 timmar jag har spelat sedan dess.
Vid andra tillfällen har jag avbrutit ett rån mot en värdetransport och själv lagt beslag på bytet, utnyttjat att en flyende knarklangare kraschade sin bil och lämnade sina pengar utspridda på gatan, hjälpt och tjänat på en man som försökte driva ett bedrägligt skadeståndskrav efter en bilolycka med en lastbil från ett företag, avbrutit ett misslyckat rån mot en juvelerarbutik utfört av kvinnliga tjuvar klädda i något som såg ut som en korsning mellan sparkdräkter och fetischdräkter, stoppat barn som kastade stenar från en bro bara för att få min egen bil stulen, stött på en advokat som arbetade från en container och till och med råkat köra in i Jasons bil under ett ”race” över en bro i ett uppdrag, vilket fick honom att störta ner över kanten på en motorväg.
Det är verkligen en fantastisk värld som skapar minnen. Den ber om att bli upptäckt och utforskad och även när du ger dig av med de allra tydligaste avsikterna kommer du regelbundet att märka att du avviker från ditt uppdrag och i stället ägnar timmar åt sidojobb och andra distraktioner. Det finns gott om lockande avstickare och alltid en möjlighet att råka ut för oförutsägbara och spontana upplevelser. Till och med en mindre krock kan resultera i att en hel mobb av arga invånare börjar jaga dig.
Du skulle kunna ägna lika mycket tid som åt ett helt spel i vart och ett av de små områdena, bara åt att vandra omkring och ta in människorna och atmosfären. Du kommer utan tvekan att lära dig något om platsens kultur.
Eftersom det här är ett Rockstar-spel lever världen sitt eget liv även när du är upptagen med något annat. Varje hörn av kartan är fullt av miljöbaserat berättande som ger ledtrådar om Vice City-invånarnas vardagsliv, från hemliga sekter till skyltar som annonserar jobb du kan söka. Människorna och NPC:erna har alla varit unika enligt min erfarenhet. Jag har faktiskt inte hört samma samtal eller bakgrundsprat från en NPC två gånger.
Birollskaraktärerna som kommer och går i Jason och Lucias liv är också briljanta och förtjänar att nämnas. Vänligt sinnade karaktärer som Cal och Brian hör till mina favoriter och varje scen de medverkar i är minnesvärd och mästerligt framförd. Även fiender och följeslagare som dyker upp senare i spelet gestaltas till synes utan ansträngning, både av skådespelarna och tekniken. Dessutom kan du interagera med varenda person i spelvärlden och få en unik reaktion.
Varje region och stadsområde är fantastiskt återgivet och har sin egen tydliga atmosfär, från myllret och nattlivet i centrala Vice City till surfarkänslan i Keys-området och småstadskänslan i de mindre samhällena. Till och med natur- och vildmarksområdena är, föga förvånande, höjdpunkter. Du skulle kunna ägna lika mycket tid som åt ett helt spel i vart och ett av de små områdena, bara åt att vandra omkring och ta in människorna och atmosfären. Du kommer utan tvekan att lära dig något om platsens kultur och kanske till och med om motsättningarna mellan Vice Citys olika områden.
Sättet som Rockstar sedan bygger vidare på denna världsdesign med enastående ljud är också fullständigt briljant. Den stämningsskapande musiken är full av mullrande synthbas som förstärker spänningen och atmosfären vid viktiga ögonblick. Radiostationerna är fantastiskt välgjorda och innehåller allt från ikoniska 80-talslåtar till absurda poddar. Det finns ögonblick i spelet där kända låtar används briljant på ett sätt som ger gåshud och får det att pirra längs ryggraden, samtidigt som det höjer adrenalinet och spelglädjen. Lägg till hyllningar till kända 80-talsfilmer som är både underhållande och rentav hysteriskt roliga, samt mängder av blinkningar till dagens populärkultur, särskilt genom spelets Instagram-liknande sociala medieapp.
Den här fullträffen när det gäller att skapa en plats, en känsla för miljön, en atmosfär och användningen av olika medier gör att GTA 6 erbjuder en briljant kombination av modern estetik och en samtida spelvärld som samtidigt ofta genomsyras av den 80-talskänsla som gjorde Vice City berömt i sin ursprungliga form. Staden dök först upp i Grand Theft Auto: Vice City, som utspelade sig 1986.
Spelsystem på spelsystem på spelsystem
Det som håller samman karaktärerna, berättelsen och spelvärlden är spelets många och varierade system. GTA 6 är lika djupt som det är omfattande och här finns ett otroligt antal mekaniker och funktioner som påverkar varje situation och varje spelsession.
Det finns RPG-liknande inslag i form av beslutsträd och dialoger, men också ett fokus på att ägna tid åt din karaktär genom olika system. Träning gör dem mer muskulösa och förbättrar deras hälsa, uthållighet och Focus-förmåga. Att äta och dricka, där det är viktigt att se till att du inte går hungrig, samt att sova regelbundet kan förbättra dessa ytterligare.
Du kan hålla koll på din karaktärs hälsostatus via telefonen, som i sig är en central del av karaktärens funktioner. Där kan du också ta emot platser och mål, information och bilder från dina kontakter, sköta dina bankärenden online, ringa efter förare från RydeMe, en Uber-liknande taxitjänst, och anlita en tjänst som kan leverera din bil till dig oavsett var du befinner dig.
Bilarna då? Ännu ett system, men på ett bra sätt. Till att börja med finns det gott om dem, de är varierade, responsiva och ett nöje att köra, oavsett om du befinner dig på gatorna i centrala Vice City eller på de långa, slingrande vägarna genom Lummox Countys böljande landskap. Med mängder av unika modeller att hitta och behålla eller sälja är Jason och Lucias bilar verkligen GTA 6:s motsvarighet till hästen i Red Dead 2. Du använder bilen för att förvara större skjutvapen och kläder, men också eventuella väskor med stöldgods som du bär på eller jaktbyten i bagageutrymmet som du kan sälja senare.
Jag har upptäckt att det är helt avgörande att alltid ha en egen bil inom räckhåll eller tillgänglig att kalla på, eftersom den utan tvekan kommer att hjälpa dig ur knipor genom att ge dig rätt vapen, förvaringsutrymme eller möjlighet att byta kläder för att undvika polisens uppmärksamhet. Samtidigt kan det vara just din egen bil som gör att du blir igenkänd och hamnar i trubbel igen, såvida du inte tar dig tid och har råd att lackera om den.
Polisens uppmärksamhet är ytterligare ett omfattande system med många olika delar och det blir bara bättre av det. Att bli jagad av polisen känns som en väl avvägd balans mellan pressen, känslan av att du är ett störningsmoment och att oddsen är emot dig, samtidigt som det faktiskt är möjligt att komma undan. Framför allt handlar det inte längre bara om att undvika ett efterlysningssystem med sex stjärnor och vänta ut polisen. Nu spelar även hur du flyr roll.
Att fastna på övervakningskameror eller bli igenkänd av vittnen eller poliser utifrån dina kläder, ditt ansikte, din bil eller ditt vapen kan påverka hur intensivt jagad du blir. Allt detta måste hanteras individuellt när du är på flykt. Kamerainspelningar måste förstöras om de lagras lokalt och du behöver exempelvis byta kläder och bil om det är möjligt. Det räcker inte längre att bara springa iväg, gömma sig och vänta.
Det är genom spelets olika system som du verkligen känner att du inte bara spelar GTA 6, utan lever Jasons eller Lucias liv.
Du kommer definitivt inte heller alltid att vilja dra till dig uppmärksamhet eller vara överdrivet våldsam, eftersom det påverkar din kriminella profil. Allt ingår i spelets system för att bedöma hur du utför dina handlingar, snarare än om de är ”goda” eller ”onda”. Om du agerar återhållsamt och oskadliggör människor utan att döda dem kommer din profil att röra sig mot den ”professionella” änden av skalan, medan överdrivet våld och aggression mot oskyldiga för dig närmare den ”psykopatiska” änden.
Spelets system och mekaniker används dessutom briljant överallt och hela tiden, med en perfekt balans mellan behovet av inlevelse och praktisk funktion utifrån sammanhanget. Under uppdrag får du exempelvis tillfällen att växla mellan karaktärerna på ett sätt som inte bara utnyttjar upplägget med två huvudpersoner, utan också skapar otroligt filmiska upplevelser som tillför något extra till actionsekvenserna och berättelserna bakom varje operation. Att växla mellan Lucia och Jason när den ena slår ut säkerhetssystem på en plats medan den andra håller fienderna tillbaka och köper tid ger en hisnande extra dimension åt storslagna, filmiska finaler.
Det är genom spelets olika system som du verkligen känner att du inte bara spelar GTA 6, utan lever Jasons eller Lucias liv. Det finns så mycket att göra med dina karaktärer och så mycket att se och upptäcka. Ta in allt.
Teknisk briljans och lagens långa arm
Dessa system fungerar så bra eftersom spelet är ett tekniskt underverk. På alla sätt där spelet kan eller behöver fungera tekniskt briljerar det. Det ser spektakulärt ut hela tiden, med en värld som är levande och färgstark, men också föränderlig och påverkad av vädersystem som i sin tur får följdeffekter. Det låter också fantastiskt, där varje ljud, från avlägsna sirener till bilar som sladdar runt hörn och från intensiva kulregn i slutna utrymmen till vindens prassel genom lövverket, är underbart genomfört.
Jag vet att vissa spelare inte kommer att kunna bortse från att spelet körs i 30 bilder per sekund, men det är inte vad jag pratar om här. Spelet är briljant även med den bildfrekvensen, till och med 2026. Jag har kunnat njuta av den enorma grafiska detaljrikedomen, reflektionerna, ljussättningen, partikeleffekterna och vattnet, även i 30 fps på PS5 Pro. Det påminner mig om mina erfarenheter av mängder av fantastiska spel som var låsta till 30 fps vid lanseringen, som The Witcher 3, The Last of Us och naturligtvis Red Dead Redemption 2.
Det är faktiskt kanske just i denna tekniska briljans som några av de ytterst små nackdelarna med GTA 6 blir synliga, och de är verkligen små. Gränssnittet för vapenhjulet är väldigt enkelt och känns nästan ovärdigt den övergripande upplevelse som GTA 6 erbjuder. På andra håll är systemen så effektiva att de blir förutsägbara. Exempelvis svarar alla i telefon efter tre signaler när du ringer dem, RydeMe-förare dyker omedelbart upp i närheten när du beställer en resa och Jason eller Lucias svar på dina sms visas redan innan du har hunnit lägga undan telefonen.
Suverän satir och träffsäker absurditet
Det skulle inte vara ett riktigt bra Grand Theft Auto-spel utan en rejäl portion satir, absurditet och humor. Jag har alltid uppskattat den här sidan av spelen, där humorn ofta fångar tidsandan och driver med normerna och trenderna i vårt eget samhälle.
Det här är ett generationsdefinierande spelsläpp, en upplevelse som måste spelas och det första och enda spel jag har gett TechRadar Gamings högsta betyg på fem stjärnor.
Det har visat sig på en mängd olika sätt under mitt spelande och jag är säker på att det finns många fler exempel som jag ännu inte har upplevt. Några särskilt minnesvärda inslag har varit drift med gymbro-kulturen, bluffmakare som marknadsför bli-rik-snabbt-upplägg på radion, möten med kryptobedragare och till och med en hel berättelsetråd om ett pyramidförsäljningsupplägg i stil med Juice Plus.
Sammantaget har jag aldrig någonsin befunnit mig i en värld som liknar Vice City i GTA 6. Den är otroligt briljant och fullständigt proppfull av fantastiskt minnesvärda ögonblick, ögonblick som ibland tar slut alldeles för snabbt.
Men det är också en del av briljansen och charmen. Dessa ögonblick är flyktiga engångshändelser, korta stunder av magi och möten som bara är tänkta att inträffa en gång. Grand Theft Auto 6 är fullt av dem och de kommer att hålla oss uppslukade och engagerade i många år framöver.
Det här är ett generationsdefinierande spelsläpp, en upplevelse som måste spelas och det första och enda spel jag har gett TechRadar Gamings högsta betyg på fem stjärnor. Ändå känns det fortfarande som om jag knappt har skrapat på ytan av allt spelet har att erbjuda. Det är ett exceptionellt spel som visar vad en riktig sandlådemiljö kan vara och vad en så hisnande värld kan erbjuda spelare. Jag längtar efter att fortsätta återvända, timme efter timme, på jakt efter de där magiska ögonblicken och få uppleva ännu mer av den fängslande världen i GTA 6.
Ska du spela GTA 6?
Spela det om …
Du har väntat på en komplett, fängslande och briljant GTA-upplevelse
GTA 6 erbjuder den kompletta Grand Theft Auto-upplevelsen och dessutom den mest fulländade sandlådespelsupplevelsen som finns. Varenda del, från berättelse och skådespelarinsatser till action, friheten i den öppna spelvärlden, ljud och musik samt utformningen av världen och uppdragen, håller toppklass.
Du älskar att fördjupa dig i fantastiska öppna spelvärldar
Med en av de bästa öppna spelvärldar jag någonsin har utforskat, fullproppad med saker att göra, möten att delta i, aktiviteter och sporter att prova på samt hemligheter och överraskningar att upptäcka, befinner sig GTA 6 i en klass för sig när det gäller upptäckarglädje, engagemang och minnesvärda ögonblick.
Du vill ha ditt nästa djupa, uppslukande och långvariga speläventyr
GTA 6 är ett spel som du kan lägga nästan obegränsat med tid på. Det finns så otroligt mycket att göra och se och då pratar vi bara om sådant som faktiskt syns på kartan. Här finns en fullproppad värld att leva i och uppleva, en fängslande berättelse att delta i och bevittna och, genom Jason och Lucia, riktiga liv att uppleva allt genom.
Du vill ha en tekniskt briljant spelupplevelse
Rockstar har byggt vidare på allt som gjorde Red Dead Redemption 2 och GTA V tekniskt enastående och skapat något verkligt spektakulärt för PS5 och Xbox Series-konsolerna. Ljud, animationer, mellansekvenser, NPC:er och själva spelvärlden – detaljrikedomen, den grafiska kapaciteten och världsbygget är alla utsökta på ett tekniskt plan.
Spela det inte om …
Gränsen på 30 bilder per sekund är en avgörande nackdel för dig
Det kanske enda som håller tillbaka GTA 6 år 2026, på dyra spelkonsoler, är spelets begränsade mål på 30 fps. Om du verkligen inte klarar av att spela med den bildfrekvensen kan det vara bättre att hoppas på PC-versionen.
Tillgänglighetsfunktioner
Det finns flera inställningar i GTA 6 som kan underlätta tillgängligheten, tillsammans med ett par särskilda tillgänglighetsalternativ. Bland de sistnämnda finns en inställning för högkontrastvisning som färgmarkerar objekt och interaktioner i spelvärlden, en inställning för att minska ljusstyrkan från ljuskällor och ett alternativ för att lägga till färgade spår till Focus-förmågan. Det finns också en rad tillgänglighetsinställningar för spelandet som kan göra kontrollerna för de flesta aktiviteter enklare eller förenkla knapptryckningarna. Du kan dessutom minska skadan du tar, aktivera automatisk körning och förenkla minispel. Det finns även särskilda tillgänglighetsinställningar för ljudet, exempelvis ett alternativ för att minska tinnitusliknande ljud.
Utöver dessa inställningar finns mängder av alternativ för knappkonfiguration, kameravinklar, kameraskakningar och kamerarörelser. Du kan också justera storleken på och läsbarheten hos gränssnittet och undertexterna. Sammantaget erbjuder Rockstar därmed ett ganska bra utbud av inbyggda tillgänglighetsinställningar.
Så testade jag GTA 6
Jag har spelat nästan 100 timmar av GTA 6 inför den här recensionen, främst på PS5 Pro med tillhörande utrustning, men också under ett antal timmar på en annan speluppsättning.
Jag har spelat igenom Jason och Lucias huvudberättelse, utforskat en enorm del av kartan (men långt ifrån hela), provat alla typer av aktiviteter för att tjäna pengar och nästan alla andra aktiviteter samt genomfört mängder av sidouppdrag. Jag har anpassat bilar, byggt upp vapenuppsättningar och garderober och verkligen fördjupat mig i Vice City och dess omgivningar.
Jag har testat spelet med flera olika headset, däribland Beyerdynamic MMX 130, och samtliga har gjort ett fantastiskt jobb med att förmedla spelets ljud och förstärka inlevelsen.
Jag har också spelat med flera olika handkontroller, där min favorit för spelet har varit Sonys premiumhandkontroll DualSense Edge.
Jag har följt Grand Theft Auto-serien ända sedan början och spelade originalet på PlayStation och PC redan på den tiden. Jag har också spelat Rockstars Red Dead-serie och ett enormt antal andra spel med öppna spelvärldar, vilket ger mig en gedigen grund för den här recensionen.
Först testad oktober–november 2026.
Rob is the Managing Editor of TechRadar Gaming and Streaming, a video games journalist, critic, editor, and writer, and has years of experience gained from multiple publications. Prior to being TechRadar Gaming's Managing Editor, he was TRG's Deputy Editor, and a longstanding member of GamesRadar+, being the Commissioning Editor for Hardware there for years, while also squeezing in a short stint as Gaming Editor at WePC just before joining TechRadar Gaming. He is also a writer on tech, gaming hardware, and video games but also gardens and landscapes, and has written about the virtual landscapes of games for years.
- Amanda Westberg Chefsredaktör TechRadar Norden