Nikon Z7 – recension

Nikons nya Z-serie får en riktigt bra start

Varför du kan lita på TechRadar Våra expertgranskare spenderar timmar på att testa och jämföra produkter och tjänster så att du kan välja det bästa för dig. Läs mer om hur vi testar.

Prestanda

  • Seriebildsfotografering 9 bps (8 bps i 14-bitars RAW)
  • Sökare med 3,69 miljoner punkter
  • Vinklingsbar pekskärm med 2,1 miljoner punkter

En nackdel med spegellösa kameror jämfört med spegelreflexkameror, är att de ibland kan vara lite tröga när de slås på. Pausen mellan att man slår på kameran tills dess att allt vaknar till liv kan vara ett kritiskt ögonblick. Men Z7 kommer snabbt till liv, med sökaren aktiv och autofokussystemet redo med nästan ingen fördröjning.

Nikon Z7:s sökare är lysande. 0.80x förstoring och 21 mm synfält är en utmärkt kombination, med en stor och bekväm bild. Detta är i princip helt rätt format för där du fortfarande kan se scenen utan att titta runt i sökaren, även om de som bär glasögon kan upptäcka att ytterkanterna stör synvinkeln.

Det hittar den vanliga exponerings- och fotograferingsinformationen på botten av Z7:s display och en mängd ytterligare detaljer ovanför, från bildstil och vitbalans till batteritid och vibrationsreduktion.

Uppdateringshastigheten är 60fps, vilket inte är det högsta vi ser på spegellösa modeller, men det hindrar inte att Z7 uppvisar en väldigt levande återgivning av scenen framför den. Tillsammans med sin höga upplösning är detaljerna snygga och skarpa, och det är lätt att kontrollera fokus eller granska bilder efter fotograferingen. Brus börjar dyka upp i bilden i dåligt ljus, men scenen är fortfarande mycket tydlig. Det enda mindre problemet är störningar i bildens periferi i vissa situationer, vanligtvis vid fotografering av motiv med hög kontrast, även om det inte syns i bilderna.

LCD-skärmens 2,1 miljon punkter ger också en fin, skarp bild av scenen, och pekskärmsfunktionen har blivit väl implementerad på Z7. Skärmen reagerar på lätta beröringar utan problem, och svepning genom tagna bilder kräver bara svaga rörelser. Det är också mycket lite fördröjning när du flyttar bilden för att kontrollera fokus. Sammantaget är det nästintill perfekt, även om man ibland kan aktivera sökarens ögonsensor när man använder pekskärmen vilket då tillfälligt avbryter skärmen.

Seriebildsfotografering hanteras med en mycket respektable bildmatningshastighet om 9 bilder per sekund på Z7, även om detta sjunker till 8 bps om du vill använda 14-bitars RAW. Växlar du till kontinuerlig fokus kan kameran hålla hastigheter på upp till 5,5 bps, vilket återigen sjunker en aning med 14-bitars RAW till 5 bps.

Om det finns en sak sommar en besvikelse vad gäller Z7:s prestanda är det buffertdjupet. Växla till RAW och JPEG med högsta kvalitetsinställningar – 14-bitars RAW och Fine JPEG – och du upptäcker att kameran bara kan behålla sina 8 bilder per sekund i cirka 10-12 bilder. Rätt avlägset ifrån den imponerande prestandan hos D850.

Det faktum att du för närvarande inte kan köpa ett "dåligt" XQD-kort är också en välsignelse

Växla till 12-bitars RAW och 9 bps, och du kan ta runt 18-19 bilder i en följd, och blir samma antal bilder som om du tar 14-bitars RAW med 8 bps utan JPEG. JPEG-bilder av fin kvalitet utan RAW tas med 9 bps, men Z7 kan bara hantera omkring 25-26 bilder innan den börjar bli andfådd och drar ned på tempot. Och detta då autofokus med automatisk exponering låses till den för första bilden. Med kontinuerlig fokusering och automatisk exponering under hela bildfrekvensen sjunker bildhastigheten till 5 eller 5,5 bps, beroende på bitdjupet.

Till Z7:s fördel skall dock nämnas att kameran inte låser sig och förhindrar att menyerna används samtidigt som bilderna skickas till minneskortet, vilket är ett vanligt problem på andra modeller. Hursomhelst är detta fortfarande ett område där modeller som Sony A7R III och Panasonic G9 ligger väldigt mycket före.

Bildserier skrivs till XQD-kortet på några sekunder. Det faktum att du för närvarande inte kan köpa ett "dåligt" XQD-kort är också en välsignelse, och med tanke på hur lätt det är att bryta av de bakre plastdelarna mellan kontakterna på vanliga SD-kort, kommer den mer strömlinjeformade utformningen av XQD-kort utan tvivel uppskattas med tiden.

Att använda F-fattning och tredjepartsobjektiv på Z7

Något som många potentiella Z7-ägare utan tvivel kommer att vara intresserade av är i vilken utsträckning Nikons F-fattning och tredjepartobjektiv – dvs alla objektiv som utformats för andra kameror – kan användas så smidigt på Z7 som de kan på Nikons spegelreflexkameror.

Nikon försäkrar användarna om att de modernaste NIKKOR-objektiven kan arbeta med både automatisk exponering och autofokus, men de kommenterar inte kompatibilitet från tredje part eftersom det inte officiellt rekommenderas att använda objekt från tredje part överhuvudtaget. Men verkligheten är att många människor kommer att göra det i alla fall.

Nikon AF-S Micro NIKKOR 60mm f/2,8G ED monterad via FTZ-adaptern. Klicka övre högra hörnet om du vill se bilden i full storlek

Z7 verkar fungera utmärkt med moderna Nikon-objektiv som AF-S Micro NIKKOR 60mm f/2,8G ED och AF-S Nikkor 24-70mm f/2,8G ED, med fokuseringshastigheter som inte skiljer sig från när de används på en spegelreflexkamera och det finns inte heller några problem med automatisk exponering att rapportera om. Adapterns storlek ger också en liten extra längd till en sådan optik, så en optik som 60mm-objektiv fungerar perfekt. Tyngre optik, till exempel 24-70mm-objektiv, skapar mer obalans.

Z7 verkar fungera bra med Sigma 85mm f/1,4 DG HSM | Art objektiv, men med ett tungt objektiv på ett relativt kompakt kamerahus återkommer samma problem som beskrivits ovan. Nikon Z7 fungera också bra tillsammans med Sigma 10-20mm f/3,5 EX DC HSM, som är utformad för DX-formatkameror, och beskär omedelbart sensorområdena till DX-format.

Sigma 10-20mm f/3,5 EX DC HSM monterad via FTZ-adaptern

Dessa två Sigma-objektiv är bara en del av det totala utbudet av alternativ från tredje part som du potentiellt kan använda med Z7, så det är möjligt att du kanske stöter på svårigheter med äldre eller mer exotiska alternativ. Med detta sagt är ett perfekt bra beteende med dessa två relativt moderna Sigma-objektiv åtminstone ett gott tecken för dem som kanske har egna alternativ från tredje part med relativt modern teknik.

Bildkvalitet

  • ISO 64-25 600 (expanderbar till ISO 32-102 400)
  • 8 bildkontroller och 20 kreativa bildkontroller
  • Bearbetning av RAW direkt i kameran (nu inklusive diffraktionskompensation)

Z7 tillhandahåller matris, mittvägd eller höjdviktad mätmönster, och standardalternativet fungerar som förväntat. De flesta scenerna kräver ingen manuell inblandning, även om det finns en mycket liten bias mot underexponering i relativt platta scener (som i bilden nedan). Genom att justera  + 1/3EV i sådana scener kan öppna upp skuggorna lite, även om Active D-Lighting också är effektiv för att ge bättre balans.

Z7:s försök att behålla detaljer på alla områden innebär att scener med stora, ljusa områden ofta blir lite underexponerade, men det är lätt att åtgärda med antingen exponeringskompensation eller Active D-Lighting. Den senare finns i fyra varianter och med en Auto-inställning.

Det dynamiska omfånget är också bra. Låg-ISO-RAW som är underexponerade av de fem fem stoppen som tillåts genom exponeringskompensation kan plockas tillbaka till användbarhet i efterbehandlingen, med bara spritt brus att hantera. Detta är ett extremt exempel, men i situationer där du är tvungen att underexponera med ett stopp eller två, kan du återfå mycket god detaljnivå från mörkare områden.

Brusnivåerna verkar väl kontrollerade på Z7, utan tvekan hjälpta av sensorns bakgrundsbelysta design. Vid de lägsta inbyggda ISO-inställningarna är brus knappt märkbarr i platta områden (exempelvis blå himmel). Mellan ISO-inställningar med fyra olika siffror visar detta som en fin textur som inte är alltför destruktiv, och samtidigt som det blir mer framträdande på ISO 6400, återstår mycket detaljer. Den standardiserade brusreduceringen för kamerans  JPEG är inte för destruktiv, även vid högre inställningar som ISO 25 600, även om de som är vana vid att titta på brusreducerade bilder kommer att se skillnad.

Färgutmatningen från Z7 är tilltalande. Standard Picture Control gör ett bra jobb med att skildra scenen som den verkar i verkligheten, och speglar vad vi har förväntat oss från företagets spegelreflexkameror. Samma levande, platta, monokroma, stående, liggande, neutrala och automatiska alternativ som vi har sett tidigare kompletteras nu med 20 kreativa bildkontroller, som inkluderar vanliga stilar som Toy och Bleached tillsammans med alternativ som Sunday (?) och Denim (nedan).

Auto vitbalans-systemet är pålitligt, men Nikons tendens att neutralisera mer subtila toner kan vara uppenbar ibland. Ja, du kan växla till en av de alternativa automatiska vitbalansinställningarna, men dessa verkar inte ha mycket naturligt ljus, eftersom de är mer för scener som tänds med varmare källor. Prestanda under blandad konstgjord belysning känns ok, där upprepad exponering skapar resultat som inte avviker från varandra.

Det sensorbaserade vibrationsreduceringssystemet verkar också fungera bra. Som med något sådant system är den fördel du ser mycket beroende på hur långt bort motivet är, din brännvidd och så vidare, men de flesta bilder som tas visar att systemet har en bra 2-3-stop-fördel. I närbild är det möjligt att fortfarande få skarpa bilder på cirka 1/10 sek vid 70 mm, vilket är cirka tre stop långsammare. För mer avlägsna motiv är det möjligt att få acceptabel skärpa vid slutartider så låg som 0,5 sek (vilket motsvarar fem stopp), men inte konsekvent. 1/4 skc är ett mer tillförlitligt alternativ här.

4K-videofilmer blir snygga och skarpa på Z7, och fördelarna med att använda både sensorbaserad och elektronisk VR är lätta att se när man jämför med fotografering med ingendera. En liten rullande lucka är närvarande vid fotografering i vidvinkel, och detta blir mer uttalat vid mindre brännvidder, men det övergripande bra kontrollerat. Slow-motion filer (nedan) är också snyggt detaljerade och fri från självklara artefakter, även om testförhållanden med låg och konstgjord belysning bidrar med brus och bandning.

SAMURAI ARTIST KAMUI / K2 Company., Inc.

Johan Winsborn
Freelance writer

Johan Winsborn är galen i musik och allt som låter. Därför skriver han gärna om hörlurar, högtalare och skivspelare. Som något av en nörd har han också en förkärlek för datorer, smartphones och i stort sett alla prylar som gör det digitala livet lite, lite roligare att leva.