Skip to main content

The Witcher säsong 2 – recension

Kasta ett mynt eller fem till The Witcher säsong 2

Geralt and Ciri riding on Roach in The Witcher season 2
(Image: © Jay Maidment/Netflix)

Vårt omdöme

Den andra säsongen av The Witcher är maffigare, djärvare och bättre än tidigare. Efter finalavsnittet i säsong 1 behövde seriens kreativa team höja sig och leverera en mer ambitiös, actionfylld och känslomässig andra säsong – och det har de gjort med bravur. Den andra säsongen av The Witcher går knappast att betrakta som perfekt, men genom att i stort sett undvika de fallgropar som säsong 1 föll i är de här avsnitten ändå de bästa som vi har sett ur den här serien hittills.

För

  • - Geralts och Ciris allt starkare band till varandra är starkt och känslomässigt engagerande
  • - Härligt oväntade möten mellan karaktärer
  • - Större och mer intensiva actionsekvenser
  • - Mer underhållande än säsong 1

Emot

  • - Vissa irrationella karaktärsbeslut
  • - Klumpiga förklaringar av handlingen ibland

TechRadar Verdict

Den andra säsongen av The Witcher är maffigare, djärvare och bättre än tidigare. Efter finalavsnittet i säsong 1 behövde seriens kreativa team höja sig och leverera en mer ambitiös, actionfylld och känslomässig andra säsong – och det har de gjort med bravur. Den andra säsongen av The Witcher går knappast att betrakta som perfekt, men genom att i stort sett undvika de fallgropar som säsong 1 föll i är de här avsnitten ändå de bästa som vi har sett ur den här serien hittills.

Pros

  • +

    - Geralts och Ciris allt starkare band till varandra är starkt och känslomässigt engagerande

  • +

    - Härligt oväntade möten mellan karaktärer

  • +

    - Större och mer intensiva actionsekvenser

  • +

    - Mer underhållande än säsong 1

Cons

  • -

    - Vissa irrationella karaktärsbeslut

  • -

    - Klumpiga förklaringar av handlingen ibland

Det är något som känns betryggande med att The Witcher säsong 2 släpps under julhelgen.

Kanske beror det på faktumet att nästa avsnitt av fantasyserien släpps nästan två år på dagen efter att serien först hade premiär på Netflix. Eller kanske är det för att vi får besöka snöklädda berg och iskalla platser som en del av den här säsongen, vilket är helt i linje med den vintriga årstiden.

Eller så är det bara så att vi nordbor suktar efter en serie av högsta kvalitet, som är lika övertygande som underhållande, att njuta av under vintermånaderna.

Och jösses vad The Witcher säsong 2 levererar på den punkten. Den andra delen i Netflix anpassning av Andrzej Sapkowskis litterära verk är en trollbindande uppföljare som levererar ett magiskt, actionfyllt drama som garanterat kommer att glädja och överraska alla fans.

Skönheten och odjuret

Geralt börjar träna Ciri i Kaer Morhen i The Witcher säsong 2

(Image credit: Jay Maidment/Netflix)

I finalavsnittet av säsong ett fick vi se att Geralt (Henry Cavill) och Ciri (Freya Allen) äntligen träffades. Det inledande avsnittet i säsong 2 tar vid precis efter detta och inleds med att duon letar efter Yennefer (Anya Chalotra) i efterdyningarna av slaget vid Sodden Hill.

När Geralt får reda på att hon förmodligen är död tar han med sig Ciri till den säkraste plats han känner till, nämligen Kaer Morhen, som är Geralts barndomshem tillika träningsområde för alla häxor. 

Och han har minst sagt goda skäl att göra så. När kontinentens människor, alver, magiker och monster slåss om herraväldet utanför Kaer Morhens murar försöker Geralt inte bara hålla Ciri säker från dessa yttre krafter: han försöker också skydda henne från sina egna mystiska krafter, som har potential att förstöra världen om Ciri inte lär sig att kontrollera dem.

Det är denna typ av far-dotter-relation som säsong 2 av The Witcher till stor del bygger på. Fansen har väntat tillräckligt länge på att få se Geralt och Ciris vägar korsas – duon förenades inte förrän i slutscenen i säsong 1 – så det kommer inte som någon överraskning att paret har många scener tillsammans den här gången.

Henry Cavill som Geralt förbereder sig för strid i The Witcher säsong 2

(Image credit: Jay Maidment/Netflix)

Och det har varit värt väntan. Geralts och Ciris spirande relation är byggd på två helt motsatta naturer; Geralts stoicism kompletterar Ciris bräcklighet, medan hennes mänsklighet står tillbaka mot hans kalla, ibland brutala läggning. Dessa motsägelsefulla krafter gör parets samspel mycket underhållande att följa. Även om hon ofta går med på att följa Geralts regler, utmanar Ciri också sin äldre beskyddares envisa principer om säkerhet i första hand och att döda till varje pris.

Sådana verbala konfrontationer bidrar med en behaglig spänning till deras trevande relationsbygge och placerar Geralt i en ovanlig position. Han är fortfarande den arketypiska antihjälten som Witcher-fansen avgudar, men när Ciri ibland ifrågasätter hans motiv tvingas han tänka över sina metoder och sin djupt förankrade världsbild. 

Detta själsliga sökande gör Geralt till en mer komplett och multidimensionell karaktär än den vi såg i säsong 1. Visst, Ciri lär sig massor av sin mer erfarna beskyddare, men mest intressant är nog ändå att se hur den förvisade prinsessan lär Geralt att vara mer än den "slaktare" som han är känd som.

Den vita vargens mardröm

Kim Bodnia som Vesemir i The Witcher säsong 2

(Image credit: Jay Maidment/Netflix)

Allt fokus ligger dock inte på Geralt och Ciri. Det inte finns andra enormt viktiga och originella karaktärsmöten i säsong 2. 

När Geralt återvänder till Kaer Morhen får vi stifta bekantskap med Geralts mentor Vesemir (Kim Bodnia) och hans häxkarlsbröder. Att Geralt har med sig en kvinna leder genast till att relationerna mellan Geralt och hans surrogatbröder blir ansträngda, då kvinnor inte kan vara häxkarlar.

Detta leder i sin tur till många tillfällen då Ciri måste bevisa sitt värde för sin nya adoptivfamilj. Ironiskt nog blir Kaer Morhen en plats där Geralt i slutändan inte kan försvara henne; en situation som hade kunnat bli mardrömslik för "den vita vargen" eftersom han inte kan skydda henne dygnet runt. 

Ciri visar dock att hon inte tänker backa, utan tar sig ständigt an de utmaningar som hon ställs inför och klarar av dem med en beslutsamhet som närmast påminner om Geralt själv. Den här typen av händelser krattar manegen för viktigare frågor och större utmaningar som vecklas ut allt eftersom säsong 2 fortskrider.

Samtalen mellan Geralt och Vesemir är lika fascinerande som Ciris fasta beslutsamhet att bevisa sin egen förmåga. Det är spännande att se dessa två viktiga Witcher-karaktärer interagera för första gången i serien. Vi får inte bara lära oss mer om mannen som formade Geralt känslomässigt och fysiskt, utan vi blir också varse hur komplicerad relationen de har till varandra är.

Det har varit värt väntan. Geralts och Ciris spirande relation är... mycket underhållande att följa.

Vesemir må fungera som en ledstjärna för Geralt och ge honom viktiga råd när Geralt försöker navigera sig i den nya rollen som fadersfigur för Ciri. Men Vesemir själv, porträtterad med själfullhet och moralisk komplexitet av Bodnia, är en lika falsk karaktär som sin surrogatsson. Under säsong 2 slits han mellan sin lojalitet mot Geralt och Ciri och häxkarlarnas överlevnad – ett typexempel på hur varje karaktär i The Witcher i första hand ser till sig själv eller sin egen grupp.

Säsong 2 bjuder också på fler ovanliga karaktärsmöten och grupperingar. Vissa är korta, som Tissaia (MyAnna Buring) och Geralts flyktiga samtal vid Sodden Hill. Andra, som Cahirs (Eamon Farren) och Yennefers osannolika partnerskap – ett partnerskap som utgår från en alternativ framtid där Yennefer kunde ha varit Cahirs rådgivare i stället för Fringilla (Mimî M. Khayisa) – utspelar sig under flera avsnitt. Det finns till och med tid för The Witchers tre huvudkaraktärer att sent omsider vara i samma rum tillsammans, vilket kommer att glädja fans av böckerna och tv-serien.

Dessa karaktärsmöten, som bidrar med en fräsch och engagerande händelseutveckling, är endast möjliga tack vare säsong 2:s mer linjära berättarteknik. Medan den första säsongen av The Witcher följde flera intriglinjer i olika tidsperioder, sker händelserna i den andra säsongen under samma tidslinje. Detta gör det samtidigt möjligt för olika karaktärers vägar att korsas och seriens mysterier att avslöjas metodiskt i nuet. Tittare som blev förvirrade av den första säsongens hoppande fram och och tillbaka kommer därför att bli glada över att säsong 2 avstår helt från sådant. Det är helt enkelt betydligt enklare att hänga med i berättelsen den här gången.

En förtrollande, fängslande värld

Yennefer and Fringilla återförenas in The Witcher säsong 2

(Image credit: Jay Maidment/Netflix)

En annan stor del av The Witchers attraktionskraft är den magnifika världen. Fansen bjöds på ett slags globetrotteräventyr under seriens första säsong, men med tanke på kontinentens vidsträckthet och hur berättelsen utspelar sig i böckerna misslyckades säsong 1 till stor del med att ge en bild av de många regionerna i det fiktiva landet.

I The Witcher säsong 2 görs en del för att rätta till detta. Införandet av betydande platser, såsom Kaer Morhen, Redania, Melitele och Dorian, breddar Kontinentens omfattning och utökar världen som introducerades i säsong 1. Den återkommande hänvisningen till monoliter och sfärernas konjunktion, liksom alverna i säsong 2, ger mer innehåll åt Kontinentens historia och hjälper oss att förstå vad som ligger bakom Ciris mystiska förmågor.

Fans av TV-serien som inte har läst The Witcher-böckerna behöver inte heller oroa sig för att missa seriens mer invecklade mytologi. Visst, vissa trådar i berättelsen är svåra att följa om du ännu inte har läst böckerna – alvernas sökande efter en särskilt magiskt genomsyrad plats i avsnitt 3, och deras skäl för att göra det, är något svårt att hänga med i. Men i det stora hela har manusförfattarna gjort ett bra jobb med att veta när det är dags för en större utläggning för att göra handlingen begriplig. Det känns inte tungrott och gör inte heller att tittare som inte är experter på The Witcher blir alienerade. Viktiga intriger och chockartade avslöjanden förklaras på ett lättförståeligt sätt, vilket utan tvekan kommer att välkomnas av många tittare.

En Leshy förbereder ett anfall mot Geralt och Ciri i The Witcher säsong 2

(Image credit: Premiere Pro/Netflix)

Utöver berättelsen känns säsong 2 som en ordentlig uppgradering på många andra områden.

Även om konfrontationerna med monster är sporadiska så är de mer tajta och actionfyllda. Geralts strider mot varelser som Bruxa är mer dramatiska och gripande än tidigare. Det finns en nerv i striderna som inte riktigt fanns i den första säsongens monsterstrider, och ja, det beror till stor del på Geralts strävan att skydda Ciri. Geralt har inte bara sitt eget liv att oroa sig för nu, så insatserna är högre. Det är därför helt rimligt att den här säsongens monsterstrider är större och bättre.

Det är dock inte bara Geralts dueller mot Kontinentens monster som känns mer betydelsefulla i säsong två: varje ord som sägs och varje handlings som görs får också större konsekvenser. Från det ökande politiska arbetet i Magikernas orden till Geralts egna handlingar, och från dragkampen om Ciri till många karaktärsförräderier, räds inte säsong 2 att höja insatsen och överraska sin publik.

Men det är inte bara dramatiskt, utan riktigt roligt också. Det beror till stor del på de situationer som Jaskier (Jacob Batey) hamnar i. Men även Geralt bjuder på ett par kvicka skämt – något som bidrar till att göra honom mer relaterbar. Det görs till och med en skämtsam återkoppling till tittarnas förvirring över den första säsongens tidslinjer. Det är förstås mycket meta, men det är gjort på ett sådant sätt att du inte kan undgå att le.

Vårt omdöme

Jacob Batey som Jaskier sjunger i The Witcher säsong 2

(Image credit: Susie Allnett/Netflix)

The Witcher säsong 2 är en ambitiös, känslomässigt engagerande och fascinerande utveckling av seriens första säsong. 

Att fansens förväntningar på vad en The Witcher-serie ska vara är höga har inte skrämt showrunnern och producenterna. I stället har de antagit utmaningen med stort självförtroende och levererat en maffig säsong som tar berättelsen i riktningar som de kanske inte hade modet att utforska tidigare.

Nu när serien är befriad från att behöva introducera den första säsongens viktiga karaktärer och inledande världsbyggande, läggs i stället allt krut på bättre karaktärsutveckling, större och mer intima actionsekvenser och både gripande och överraskande ögonblick, för att inte tala om en och annan annan catchy låt från Jaskier som du garanterat kommer gå och nynna på i flera veckor.

Säsongen är inte perfekt – vissa karaktärsbeslut är irrationella, och i vissa scener kunde handlingen ha förklarats på ett smidigare sätt – men på det hela taget är säsong 2 överlägsen den föregående.

The Witchers andra säsong är i mångt och mycket en berättelse om hur huvudtrion Geralt, Ciri och Yennefer växer upp, och även om det låter klyschigt så handlar säsong 2 också om de betydelsefulla band vi knyter till viktiga personer som vi möter längs livets väg.

Med julen i antågande, en tid då vi fokuserar på familj och vänner, känns den andra säsongens huvudtema för The Witcher verkligen passande – och det värmer i vintermörkret.

Den andra säsongen av The Witcher har premiär på Netflix fredagen den 17:e december.

Petter Mattsson

Petter är en av TechRadars skribenter, som följer det senaste inom ljud och bild, spel, film och tv-serier med extra stort intresse.