Nintendo Switch - recension

Den ultimata kompromissen av en stationär och en bärbar konsol.

Nintendo Switch Zelda
Image credit:TechRadar
(Image: © TechRadar)

Varför du kan lita på TechRadar Våra expertgranskare spenderar timmar på att testa och jämföra produkter och tjänster så att du kan välja det bästa för dig. Läs mer om hur vi testar.

Nintendo har designat några klassiska kontrollers under sin tid. Den ursprungliga NES-kontrollern har varit en inspiration och utgångspunkt för konsolkontroller sedan dess utgivning, N64 var den första konsolen som hade en kontroller med en spak och Wii välkomnade världen av rörelsekontrollerad gaming.

Nintendo har med sin Switch-konsol försökt göra det omöjliga möjligt, genom att skapa kontroller som fungerar både som en enda kontroller och två separata kontrollers, samtidigt som de fungerar i enhetens handhållna läge.

Joy-Cons: Allmänna intryck

  • Genom att försöka göra många saker samtidigt, kan Joy-Cons inte göra något perfekt
  • HD Rumble-teknologin är imponerande, nu behöver utvecklare bara hitta ett sätt att utnyttja den fullt ut

Faktumet att konsolens kontroller har så pass många roller gör att de fungerar till en rad olika saker, men bemästrar ingen av dem helt och hållet. Ingen av kontrollerns konfigurationer är oanvändbara, men vi har använt mycket mer bekväma kontroller tidigare som haft fördelen att bara behöva fokusera på en sak.

Den riktningsknapparna på vänster Joy-Con demonstrerar det här problemet på ett utmärkt sätt. Istället för att köra på vanliga riktningsknappar i form av ett kors, som företaget använt sedan NES, är riktningsknapparna här istället uppdelade i fyra olika knappar som ska efterlikna knapparna på höger Joy-Con, för att kunna fungera som en individuell kontroller.

Resultatet är riktningsknappar som du inte kommer att vilja använda till klassiska spel där du behöver använda dem mycket, som till exempel Street Fighter.

På samma sätt känns spakarna som en kompromiss mellan de olika formerna. De är för små för en traditionell kontroller, men för stora för att vi skulle våga slänga ned dem i en ryggsäck utan att behöva oroa oss för att de skulle gå sönder.

Du kan såklart välja att köpa till separata tillbehör som inte har dessa problem (Pro-kontrollern är ett utmärkt exempel), men i den här recensionen kommer vi att utgå från det som följer med i förpackningen vid köp, eftersom det är sättet de allra flesta kommer att använda konsolen. I alla fall till en början.

En del av kontrollerna som vi absolut älskar är knapparna. De är lite mindre än dem på andra konsoler, men de är riktigt sköna att klicka på och är något vi verkligen uppskattar.

Joy-Cons har en väldigt intressant version av Rumble-funktionen, som Nintendo valt att kalla "HD Rumble". Från det vi sett hittills verkar detta inte bara vara ett marknadsföringstrick, då det verkligen känns som att teknologin tagit ett steg framåt.

I ett av minispelen som finns med i lanseringsspelet 1-2 Switch, ska du räkna antalet (virtuella) bollar inuti en Joy-Con och det är imponerande hur bra HD Rumble skapar intrycket av att det finns riktiga bollar inuti kontrollern.

Ett annat minispel som imponerar är det där du ska öppna ett kassaskåp, genom att känna efter små klickningar när du vrider på låset.

Båda dessa minispel har gjort oss ivriga över alla möjligheter HD Rumble erbjuder, men teknologins framgång kommer att bero på utvecklarnas förmåga att utnyttja den. Potentialen finns där, men vi väntar fortfarande på att få se en suverän applikation.

Nintendo har dessutom lagt till en praktisk användning för funktionen i Switch 3.0 OS-uppdateringen. Om du har tappat bort en Joy-Con, kan du använda den andra för att få den borttappade kontrollern att börja vibrera, så den blir enklare att hitta.

Det har dykt upp några rapporter om anslutningsproblem med vänster Joy-Con och är något även vi upplevde. Problemet är att vänster Joy-Con kan förlora anslutningen helt och hållet ibland mitt i spel.

Som tur är erbjuder Nintendo nu en reparationstjänst för alla drabbade Joy-Cons, så vi rekommenderar att du skickar in din om du upplever någon typ av anslutningsproblem.

Bärbara kontroller

  • Kontrollerna i handhållet läget är lite otympliga och klumpiga
  • Det är framför allt höger spak som är obekväm att använda

Det är i handhållet läge som konfigurationen av Switch-konsolens kontroller blir som mest tydliga. Det huvudsakliga problemet är den låga placeringen av höger spak, som vi fann väldigt svår att använda på ett bekvämt sätt.

Du är antingen tvungen att hålla enheten försiktigt med fingertopparna och styra höger spak med toppen av din högra tumme eller hålla enheten i ett fastare grepp och styra höger spak med knogen av din tumme, något som känns klumpigt och obekvämt.

Layouten på Vita är väldigt lik denna, men faktumet att Nintendo Switch är tyngre gör den mycket svårare att hålla på ett bekvämt sätt med fingertopparna.

Det är en konfiguration som fungerar under korta stunder, men som vi tror blir obekväm i längre spelsessioner. Om du till exempel spelar under en flygtur, förväntar vi oss att de allra flesta föredrar att placera enheten på bordet framför sig och spela i bordsläget.

Vi är däremot fans av axelknapparna, som känns tillräckligt stora utan att de påverkar konsolens djup allt för mycket.

Joy-Con-grepp

  • Spakarna är mindre än dem på traditionella kontroller
  • Kontrollerna är bekväma och trevliga att använda överlag
  • Knapparna med ett skönt klick är särskilt tilltalande

Det huvudsakliga sättet vi förväntar oss att användare kommer att spela med konsolen är med den placerad i bordsläget eller i den medföljande ställningen, med de två Joy-Con-kontrollerna kombinerade till en enda kontroller. Detta gör du med det medföljande Joy-Con-Grip, som du placerar de två kontrollerna i.

Vi var till en början bekymrade när det kom fram att den medföljande Joy-Con-Grip som följer med konsolen vid köp inte kan ladda de två kontrollerna (för det behöver du köpa till ett separat Joy-Con-laddningsgrip).

Detta betyder att du behöver ansluta kontrollerna till konsolens skärm igen om du vill ladda dem.

Batterilivslängden på Joy-Cons är 20 timmar, så vi hade blivit förvånade om vi skulle få slut på batteri mitt under ett spel, men vi skulle ljuga om vi påstod att det inte var störande att behöva fästa kontrollerna till konsolen igen efter varje spelsession.

Det finns ett grip som laddar Joy-Cons, men det måste du köpa till separat.

Bortsett från laddningsbekymren, blev vi positivt överraskande över hur kontrollern kändes när den användes i grip.

Även om spakarna är lite små, var de perfekta att använda till långa spelsessioner med Breath of the Wild och tillägget av lite mer plast hjälpte till oerhört för kontrollerns ergonomi överlag.

Det är verkligen synd att kontrollern inte har riktiga riktningsknappar på vänster sida, då det innebär att du kommer att bli tvungen att köpa Pro-kontrollern om du verkligen vill ha en klassisk Nintendo-känsla på kontrollern.

Individuella Joy-Cons

  • Underligt placerade knappar, då de även måste fungera som en kombinerad kontroller
  • Ett bra alternativ om du vill spela med en kompis i flerspelarläge

Dina Joy-Cons fungerar som individuella kontrollers om du delar på dem, som båda har en varsin spak, fyra riktningsknappar och (om du lägger till en Joy-Con Strap) två axelknappar.

Det är denna konfiguration som känns som den allra största kompromissen Nintendo behövt göra i sin strävan att få dem att fungera på flera sätt.

På vänster Joy-Con är riktningsknapparna placerade i mitten av kontrollern, något som innebär att din högra tumme är obekvämt långt bort och samma sak gäller för spaken på höger Joy-Con.

Den asymmetriska konfigurationen gör det dessutom väldigt svårt att beskriva kontrollerna för en annan person, eftersom kontrollknapparna har olika namn på de två olika Joy-Cons.

Bristen på handtag kan också lätt resultera i kramper om du använder kontrollerna under längre perioder, speciellt om spelet du spelar använder sig mycket av Joy-Con-kontrollernas axelknappar.

Axelknapparna kan dessutom kännas lite stela att trycka på, något som ökar obehaget när du använder dem under längre perioder.

Även om den här konfigurationen fungerar under kortare perioder, om du till exempel vill köra några rundor av Mario Kart med en vän, är det ingenting du vill spendera allt för mycket tid med.

Du måste dessutom komma ihåg att ta med dig Joy-Con Straps om du vill kunna använda axelknapparna, något som de allra flesta ser som ett irriterande moment.

Alternativt kan du använda de två Joy-Con-kontrollerna som en enda kontroller även när de är delade, då fungerar de precis som om de vore anslutna till Joy-Con Grip, men vi fann detta mycket mindre bekvämt på grund av hur klumpig höger spak blir att kännas.

Detta känns återigen som en kompromiss, som du förmodligen kommer att använda dig av de gånger du glömt att ta med ditt Joy-Con Grip. Vi kommer förmodligen inte att använda oss av den här konfigurationen, så länge inte ett rörelsekontrollerat spel kräver det i framtiden.

Jon Porter

Jon Porter is the ex-Home Technology Writer for TechRadar. He has also previously written for Practical Photoshop, Trusted Reviews, Inside Higher Ed, Al Bawaba, Gizmodo UK, Genetic Literacy Project, Via Satellite, Real Homes and Plant Services Magazine, and you can now find him writing for The Verge.