Stranger Things säsong 4 - recension

Det finns mycket som måste klaffa för säsong fyra av Stranger Things. Mycket har hänt under den nästan tre år långa perioden mellan den föregående säsongen av den populära Netflix-serien och den nya omgången av retroskräckserien. Netflix är pressat av konkurrenter, inte minst i media, där nedgång i antalet prenumeranter och ekonomiska problem står på agendan.

Att Stranger Things nu återvänder till våra skärmar kan betyda mycket för streamingjätten som befinner sig i något av ett blåsväder. Den 80-talsinspirerade skräckserien är en av de största framgångarna företaget har haft (även om Squid Game slog de flesta rekord), så det finns goda skäl att tro att den fjärde säsongen nu kommer att ge den krisdrabbade streamingtjänsten en efterlängtad uppgång.

Säsong fyra av Stranger Things är ytterligare en triumf för bröderna Duffer. Kombinationen av en storskalig expansion av seriens universum, avslöjanden om underliggande faktorer, lysande nya skådespelare, känslomässiga och hjärtskärande inslag i berättelsen och ännu mer skräck och kusligheter, gör att både fans och nya tittare får gott om saker att sätta tänderna i. Men det är absolut inte allt som fungerar lika bra. De största missarna sker på grund av de olika samtidiga berättelserna, vilket gör att säsong fyra av Stranger Things inte riktigt når samma höjder som de tidigare säsongerna. Bröderna Duffer lyckas dock fortfarande göra det mesta rätt, så du kan känna dig trygg med att du har en fjärde säsong fylld till brädden av fart, spänning, blod och gore att se fram emot.

Vi är långt ifrån trygga Hawkins nu

Ett halvår efter den så kallade Battle of Starcourt Mall, med andra ord slutet av den tredje säsongen, är våra hjältar helt åtskilda. Familjen Byers – som nu inkluderar the Eleven (Millie Bobby Brown) – har flyttat till Kalifornien, medan resten av Hawkins-gänget fortfarande bor i Indiana, där de yngsta medlemmarna i truppen har börjat på Hawkins High School. Sheriffen Jim Hopper (David Harbor), som tros ha dött efter händelserna i den hemliga basen i den senaste säsongem, sitter nu fängslad på Kamchatkahalvön i Ryssland.

Det är tusentals mil mellan dem och alla försöker bearbeta den traumatiska konfrontationen med The Mind Flayer. Det blir inte bättre av att försöka passa in i gymnasiet, uthärda kölden i östra Sibirien och bearbeta dödsfall i den närmaste kretsen. Säsong fyra är en tuff omgång för våra hjältar. Inte överraskande måste de också ta itu med ett nytt övernaturligt hot från The Upside Down, som gör ett fjärde försök att ta över världen. Offentliga myndigheter har förstås ingen chans stå emot hoten, så Eleven och gänget blir än en gång tvungna att kliva in och lösa årets mysterium - denna gång kopplat till det ökända Creel House - i ett försök att förstöra The Upside Down, en gång och för alla.

Säsong tre lanserades i juli 2019 och med tanke på att många kanske inte har jättemycket information att gå på innan de hoppar tillbaka in i skräckuniversumet, kan det finnas vissa tittare som inte är helt säkra på om de kan bli uppslukade av Stranger Things igen.

Som tur ger skaparna oss tid att låta oss lära känna huvudkaraktärerna igen och ge oss en inblick i vad de har gjort sedan vi senast såg dem. Det första avsnittet ger oss mer än tillräckligt med information för att lära känna karaktärerna och går igenom så mycket som möjligt för att vi ska kunna komma igång ordentligt redan i avsnitt två – och med "komma igång" menar vi såklart olycksbådande och mystiska berättelser, spännande karaktärsresor och hisnande action. Detta är ett bra kreativt drag av bröderna Duffer, som får oss att känna oss välkomna i mötena med Hawkins, Sibirien och Kalifornien efter en lång och tuff covid-19-paus.

Även om återgången till de kända karaktärerna träffar bra, tar det lite tid innan de olika berättelserna verkligen sitter (berättelser som denna gång utspelar sig på helt olika platser i världen.) Bröderna Duffer har ofta hänvisat till säsong fyra av Stranger Things som Game of Thrones-säsongen - en referens som hänvisar till avsnittens längd och den komplicerade manusstrukturen. Det är en utveckling som är svår att undvika med tanke på att vi pratar om en serie som hela tiden försöker överträffa sig själv.

Problemet med formatet är dock att längden på avsnitten inte nödvändigtvis skapar en grund för en mer engagerande berättelse. Det känns stundvis som att vi trampar runt i krystat fyllnadsmaterial och fjärde säsongen av Stranger Things kan faktiskt kännas lite trång. Berättelserna som utspelar sig i exempelvis Kalifornien och Kamchatka känns något krångliga och överflödiga jämfört med de samtidiga händelserna i Hawkins och vi upplever inte att vi får ut så mycket av att gänget splittrats till följd av den föregående säsongens avslutning.

Ibland kan det också kännas lite onödigt med den frekventa växlingen mellan skräck och humor. Konceptet är bra, men när det sker i en och samma scen blir det att kännas lite frampressat. Det råder ingen tvekan om att det gynnar serien med lite humor för att lätta upp stämningen mellan övernaturlig skräck och det är förstås ett känt faktum att detta är en grundpelare i Stranger Things-universumet, så att sådana element dyker upp i den fjärde säsongen är ingen överraskning. Man kan förstå bakgrunden till att använda både skräck och humor i en omväxlande form, att hålla sig till en genre under så lång tid blir monotont, men de snabba hoppen mellan skämt och skräck i vissa scener förstör flödet i berättandet. Joyce- och Murray-sekvenserna är bra exempel på detta, där skiftet mellan spännande drama och excentriska kompis-polis-äventyr blir något desorienterande.

Stranger Things säsong 4 är som bäst när de olika trådarna börjar knytas ihop. När allt smälter samman sitter allt som ett smäck. Detektivbiten som bubblar upp när gruppen (och tittarna) bekantar sig med Creel House, bakgrundsberättelserna om Eleven och Hopper och sammanhanget kring The Upside Down, fungerar som en frisk fläkt, trots att de tidigare säsongerna redan hade mer än tillräckligt med mysterier. Med på köpet får du även en världsomspännande historia, en passande roadtrip-stämning, mer som står på spel och en härlig kemi mellan huvudkaraktärerna. När berättelserna äntligen smälter samman har säsong 4 lyckats frammana en fascinerande drivkraft som passar serien utmärkt.

Det räknas ned till slutet

Nu när "Stranger Things" går mot sitt slut – serien kommer som känt få en femte och sista säsong – är det dags för bröderna Duffer att börja leverera de avslöjanden de har lovat.

Sagt och gjort. Stranger Things säsong 4 innehåller precis vad skaparna lovat. Vi får ny information som ger svar på de många frågor som fans har ställt sig själva genom åren. Vi får faktiskt svar på mysterier som väcktes så långt tillbaka som i säsong 1 – och i vissa fall pratar vi om händelser som hände innan Eleven dök upp i skogen utanför Bennys café. Varje enskilt avslöjande ger precis tillräckligt med information, så att du får en komplett överblick över sammanhanget enligt karaktärernas bakgrundsberättelser och hur det hela relaterar till The Upside Down.

Det betyder inte på något sätt att den fjärde säsongen lämnar action och skräck till förmån för avslöjande innehåll. Stranger Things har mer än tillräckligt med stridssekvenser och skräckfylla detaljerade scener - oförglömliga ögonblick som kommer att finnas kvar länge hos fans.

Ovannämnda stridssekvenser – som för övrigt inkluderar både närstrider och längre distanser – är brutala, intensiva och frenetiska saker. Vi förväntade oss inget annat med tanke på innehållet i de tidigare säsongerna. Ändå vågar vi påstå att Stranger Things säsong 4 lägger ribban ytterligare ett snäpp högre jämfört med sina tidigare säsonger, med en vildhet som understryker det övergripande hot som våra hjältar står inför.

En stor del av svårigheterna som huvudkaraktärerna står inför den här gången kommer från en helt ny motståndare. Vecna ​​​​fruktansvärt otäck varelse, till och med för att vara en Stranger Things-skurk, och är en antagonist som kommer att provocera fram mardrömmar hos många av oss. Utan att avslöja för mycket är det tydligt att Freddy Krueger från Nightmare on Elm Street varit en stor inspirationskälla för skaparna. Om du slänger in en gnutta Pazuzu från The Exorcist och en klick Pinhead från Hellraiser - samt ett par bisarra referenser till superkrafter från The Matrix- och X-Men-universumen - står du inför en formidabel fiende i form av Vecna. Det är en skräckvarelse som skulle passa in i vilken body horror eller slasherfilm som helst.

Slasherfilm-estetiken är förresten en röd tråd som hela tiden ligger precis under ytan. I allt från intensiva jaktscener och spännande kurragömma-ögonblick till så kallade jumpscares och andra läskiga inslag (vi kommer inte att gå igenom det här, med tanke på att det kan vara lite för avslöjande) bevittnar vi en Stranger Things-form som går över alltmer mot vuxet innehåll.

Bra kemi

Att serien nu innehåller mer intensiv skräck beror främst på att Hawkins-gänget inte längre är barn, utan ungdomar som tål större utmaningar. Detta har gett Stranger Things-skaparna friheten att trycka på med mer gas.

Att Stranger Things-skådespelarna har blivit äldre gör också att skaparna av serien har haft möjlighet att utforska mer komplexa relationer mellan karaktärerna, vilket fungerar utmärkt, tack vare bra insatser från huvudkaraktärerna. Alla gör utmärkta skådespelarinsatser och resultatet är en känslomässig närvaro, bitterljuv humor och igenkännliga situationer som lyfter fram det mänskliga i svårigheterna.

Det är väldigt trevligt att få ett återseende med skådespelarna vi känner att vi har känt sedan barndomen, men det är faktiskt de nya namnen i rollistan som imponerar mest. Det blir ny dynamik och roligare i de olika grupperingarna till följd av de nya karaktärerna, vilket passar bra i en serie som är inne på sitt fjärde år.

Bland nykomlingarna tycker vi att Joe Quinn som Eddie Munson har allra mest att komma med. Han är lite instabil på ett roligt sätt, vilket passar perfekt in i det trevliga nördgänget. Argyle (Eduardo Franco) närmar sig Munson-nivå i de senare delarna av serien - vi räknar med att han kan vinna ett och annat pris för "bästa stoner-karaktär på TV" innan säsong fyra är över - medan Matthew Modines återkomst som den skrämmande doktor Brenner hjälper Brown att uppnå en av hennes mest imponerande och känslomässiga skådespelarprestationer.

På tal om karaktärer som möts igen: När fjärde säsongen av Stranger Things knyts ihop till en sammanhängande helhet får vi också ett återseende med några av seriens bästa duos från tidigare säsonger. Att Dustin och Steve fortfarande hittar tonen förvånar ingen och det hade känts som ett missat tillfälle om bröderna Duffer inte utnyttjade detta förhållande igen. Med så många karaktärer i omlopp tar den fjärde säsongen också möjligheten att skapa nya kopplingar – Nancy Wheeler (Natalia Dyer) och Robin Buckley (Maya Hawke) hittar överraskande nog varandra och briljerar i ett samarbete vi inte visste att vi behövde.

Omdöme

Den fjärde säsongen av Stranger Things är en explosiv, mystisk och fascinerande Netflix-produktion som gör gott för den redan populära tv-serien. Den underbara blandningen av drama, skräck, action och komedi har aldrig varit bättre eller mer välbalanserad än årets säsong – för att inte tala om avslöjandena av alla hemligheter vi undrat över sedan dag ett. Allt detta gör serien till ett måste att se för alla Stranger Things-fans.

Säsongen är inte helt perfekt och snubblar stundvis, speciellt när det kommer till handlingen kan vi inte säga att de senaste avsnitten av Stranger Things helt lyckas överträffa den första säsongens höjder. Men att den överhuvudtaget lyckas utmana måste ändå vara en komplimang av högsta klass. Vi serveras fantastiskt nytt innehåll i överflöd och alla som har väntat ivrigt under de tre åren som har gått sedan slutet av säsong tre kan känna sig lugna: säsong fyra har varit värd att vänta på.

Stranger Things triumferande återkomst säkerställer att Netflix lidande tillfälligt sätts på is. Streamingjätten har många problem de måste lösa om de ska locka tillbaka prenumeranter och få ekonomin på plats, men några veckor framåt kan de åtminstone känna sig lugna i vetskapen om att slugger-serien kommer att vända upp och ned på en och annan sur min.

Första delen (volym 1) av den fjärde säsongen av Stranger Things har premiär på Netflix fredagen den 27 maj. Del två (volym 2) lanseras på streamingtjänsten fredagen den 1 juli.

• Här är allt vi vet hittills om säsong 3 av The Witcher