• OM System har publicerat en teaser på YouTube inför en kommande kameralansering
• Upplevelsen med sökaren står i centrum för teasern, som även avslöjar kamerans form
• Lanseringen äger rum den 9 september

Sedan Japan Industrial Partners köpte Olympus 2021, skapade OM Digital Solutions och började lansera nya kameror under varumärket OM System, har vi sett uppgraderingar av samtliga Olympus-kameraserier utom en: PEN-F/PEN E-P7-serien med digitala mätsökarkameror.

Olympus PEN-F är en kamera som är mycket omtyckt för sitt fantastiska retroutseende och som av vissa har beskrivits som den "snyggaste kameran som någonsin tillverkats". Olympus-fans har efterfrågat en efterföljare till serien i flera år och nu kanske de äntligen är på väg att få sin önskan uppfylld.

En YouTube-video från OM System har precis teasat vad som kan vara den efterlängtade efterföljaren till PEN-F och den kommer den 9 september.

Teasern fokuserar på upplevelsen av att använda den inbyggda sökaren i klassisk "mätsökarstil" (ett kännetecken för PEN-kamerorna) innan vi får se kamerans övergripande form och några detaljer på ovansidan.

Utifrån de diskreta bilderna kan det röra sig om en spirituell efterföljare till den älskade Olympus PEN-F (som inspirerade designen hos läckra OM-3) eller kanske en nytolkning av den billigare Olympus PEN E-P7.

Oavsett vilket verkar kameran med mätsökardesign ha fått Olympus-fansen rejält entusiastiska, åtminstone att döma av kommentarsfältet under YouTube-videon. "Let's go!" skriver flera tittare.

Med tanke på hur lång tid som har gått sedan de ursprungliga Olympus-modellerna lanserades (PEN-F är tio år gammal och PEN E-P7 fem år) finns det flera uppgraderingar som skulle kunna hitta in i den nya kameran. Det kan exempelvis handla om en snabbare stackad sensor, förbättrad fasdetekterande autofokus och fler funktioner för beräkningsfotografering.

Vi får veta allt den 9 september och du kan följa live-eventet på OM Systems hemsida, där ett fem dagar långt program med livesamtal utlovas och allt tycks kretsa kring den nya kameran.

Sony A7R VI: kort sammanfattning

Historiskt sett har man behövt välja mellan extrem detaljrikedom eller blixtsnabb prestanda när man köpt kamera. Men nu har Sony lyckats kombinera båda delarna i en och samma modell – A7R VI – och för mig är det här den perfekta spegellösa kameran.

Jag har fotograferat allt från detaljrika landskap till snabb wildlife-fotografering under testperioden med A7R VI och den har inte missat en enda gång. Jag har verkligen uppskattat det enorma antalet pixlar att arbeta med, eftersom det gör det möjligt att beskära bilder väldigt aggressivt utan att förlora för mycket kvalitet.

Den nya stackade fullformatsensorn på 66,8 MP återger mer detaljer än sensorn i Sony A1 II (Sonys tidigare flaggskepp för bildkvalitet och prestanda) och erbjuder dessutom nästan samma hastighet när det gäller sensoravläsning.

Jag säger ”nästan”, eftersom avläsningshastigheten fortfarande är ungefär hälften av A1 II:s och stöder autofokus upp till 60 bilder per sekund. Men i praktiken har den varit mer än tillräckligt snabb för nästan alla situationer jag testat den i. Rolling shutter-effekten är dessutom kraftigt reducerad jämfört med föregångaren A7R V – jag fotograferade med båda kamerorna samtidigt för att kunna jämföra prestandan direkt.

Ännu bättre är att A7R VI kostar cirka 4 500 pund (svenska priser ännu ej klara), vilket gör den betydligt billigare än den dyrare A1 II. Med tanke på vad A7R VI faktiskt klarar av känns A1 II nästan lite överflödig, särskilt när även den extremt snabba A9 III finns för sportfotografer som kräver absolut högsta hastighet.

Samtidigt är det förstås fortfarande väldigt mycket pengar och A7R VI kostar betydligt mer än den fortfarande fantastiska A7R V, som har sjunkit i pris sedan lanseringen 2022. Om maximal detaljrikedom är det enda som spelar roll är A7R V sannolikt fortfarande det mest prisvärda alternativet.

Men med tanke på uppgraderingarna här – inklusive ett nytt batteri med högre kapacitet – känns startpriset för A7R VI ändå motiverat. Jag har recenserat kameror i 15 år och jag tror faktiskt att Sony precis skapade den första kameran som känns perfekt. Jag hade utan problem kunnat leva på dess prestanda i många år framöver.

Sony A7R VI: pris & släppdatum

• Presenterades den 13 maj 2026
• Huspris på cirka 4 500 pund
• Svenskt pris ännu ej klart

• Pris - poäng: 4,5/5

Sony A7R VI - specifikationer

Sony A7R VI: design

• Fortfarande lätt och kompakt jämfört med andra högupplösta fullformatskameror
• Robust design och utmärkt ergonomi
• Pekskärm med fyrvägsled och OLED-sökare på 9,44 miljoner bildpunkter

I sina senaste kameror har Sony gjort stora framsteg när det gäller ergonomi och hur lätt det är att navigera menyer och kontroller. Det är inte längre självklart att Canon och Nikon erbjuder enklare och mer intuitiva kameror att använda.

Till att börja med har Sony förbättrat greppet ytterligare – på A7R VI är det ännu större och mer markerat än tidigare, sannolikt för att ge plats åt det nya och fysiskt större batteriet som introduceras här (mer om det i prestandadelen).

Den nya lampknappen på kamerans ovansida lyser upp viktiga knappar i mörka miljöer, vilket gör dem lättare att hitta vid fotografering i svagt ljus. Kameran har även en tally light för videoinspelning. Varje port skyddas dessutom av en egen robust lucka som håller sig snyggt undan när den används. Det är små men väldigt uppskattade förbättringar i en design som annars påminner mycket om A7R V.

Precis som tidigare får vi tre kontrollhjul för exponeringsinställningar – varav ett kan låsas – fyra anpassningsbara knappar, även om jag fortfarande saknar en knapp på framsidan av kameran, en greppvänlig AF-joystick samt ett fyrvägshjul med genvägar för bland annat serietagning och ISO.

Här finns också en smart 3,2-tums pekskärm med fyrvägsled, vilket innebär att skärmen både kan vinklas ut åt sidan och användas från besvärliga vinklar oavsett om man fotograferar liggande eller stående. Den extremt detaljerade OLED-sökaren på 9,44 miljoner bildpunkter är dessutom nu en HDR DCI-PW-panel som enligt Sony är tre gånger ljusstarkare än den i A7R V.

Kameran använder fortfarande CFexpress Type A-kort. Sett till pris per gigabyte är CFexpress Type A bland de dyraste minneskorten på marknaden och dyrare än CFexpress Type B som används i många konkurrenter. Det går förstås att använda billigare SD-kort, men vill man få ut maximal prestanda vid serietagning och liknande är CFexpress Type A i princip ett måste.

Eftersom det här är ett professionellt kamerahus är A7R VI självklart vädertätad. Jag brukar inte direkt försöka förstöra kameror – särskilt inte testexemplar som ska skickas tillbaka – men det känns tydligt att A7R VI är byggd för att tåla tuff användning. Det bakre kontrollhjulet till höger har lite spel i sig och skulle potentiellt kunna vara en svag punkt, men under min testperiod fungerade det helt utan problem.

Om jag ska rikta någon kritik mot designen är det att kamerahuset fortfarande känns lite trångt. Många av kontrollerna är små och sitter tätt tillsammans. Jag skulle dessutom rekommendera ett vertikalgrepp om man använder större objektiv för bättre balans, eftersom kameran fortfarande är relativt kompakt.

Men överlag är A7R VI utan tvekan ett av de bästa kamerahus Sony någonsin har gjort.

• Design - poäng: 5/5

Sony A7R VI: prestanda

• Stackad sensor med snabb avläsning minimerar rolling shutter-effekt
• Nytt batteri med högre kapacitet, NP-SA100, gör debut
• Motivföljande autofokus får ytterligare förbättringar med nytt chip

Även om designen hos A7R VI bara är en mindre uppgradering tar prestandan ett rejält kliv framåt tack vare en ny stackad sensor på 66,8 MP, den nya processorn Bionz XR 2, ett kombinerat processor- och AI-chip – samma lösning som i Sony A7 V – samt ett helt nytt batteri. Och det är sensorn som verkligen står i centrum här.

Det handlar inte bara om den högsta upplösningen vi hittills sett i en fullformatskamera med sina 66,8 MP, utan också om en stackad sensor, vilket innebär betydligt snabbare avläsning och därmed bättre prestanda på flera fronter. Bildstabiliseringen får dessutom ett lyft på ett halvt steg och når nu upp till 8,5 steg.

Stackade sensorer ligger bakom allt från snabbare autofokus till minskad rolling shutter-effekt. Sensorn i A7R VI är klart snabbare än den vanliga 61 MP-sensorn i A7R V, även om den fortfarande inte riktigt når upp till hastigheten hos A1 II:s stackade 50 MP-sensor eller A9 III:s globala slutare på 24 MP.

Kameran klarar serietagning med mekanisk slutare upp till 15 bilder per sekund för upp till 535 bilder i komprimerad RAW och upp till 30 bilder per sekund utan blackout med elektronisk slutare i sekvenser på upp till 150 bilder – ungefär tre sekunders kontinuerlig fotografering.

En av knapparna kan dessutom programmeras som en burst boost-knapp, vilket innebär att man exempelvis kan fotografera i 10 bilder per sekund och sedan tillfälligt hoppa upp till 30 bilder per sekund när det avgörande ögonblicket inträffar.

Serietagningen stöds också av en pre-capture-funktion där kameran buffrar upp till en sekund av bilder medan avtryckaren hålls halvvägs nedtryckt innan man fullt trycker av för att starta bildserien.

Precis som i A7 V har Sony nu slagit samman huvudprocessorn och det dedikerade AI-chippet – som tidigare låg separat i modeller som A7R V – till ett enda chip för bättre effektivitet och lägre energiförbrukning. Det förbättrar även autofokusen samt automatisk vitbalans och färgåtergivning.

Utöver längre seriebildssekvenser innan kameran börjar sakta ner finns nu också ett automatiskt motivigenkänningsläge, vilket är väldigt praktiskt för den som ofta växlar mellan olika motivtyper. Här finns dessutom specifika spårningslägen för människor, fåglar, djur och fordon, där kameran kan identifiera huvud, ögon och till och med kroppsform för att förstå exakt var fokus ska ligga. Träffsäkerheten är imponerande hög.

Jag fotograferade mycket fågelliv under testperioden och upplevde fågelautofokusen som extremt pålitlig. Den kunde ofta hitta motiv även när de bara upptog en liten del av bilden. För den som föredrar spotfokus finns nu dessutom fler storleksalternativ, inklusive nya XL- och XS-lägen för bredare eller ännu mer exakt fokusering.

Sedan har vi det nya batteriet: NP-SA100 med en kapacitet på 2 670 mAh. För Sony-fotografer är detta faktiskt en ganska stor grej – det är första gången på nio år som Sony introducerar ett nytt batteri för sina spegellösa kameror sedan legendariska NP-FZ100.

Det nya batteriet är fysiskt större och erbjuder 17 procent högre kapacitet än NP-FZ100:s 2 280 mAh, som redan tidigare levererade batteritid i toppklass jämfört med konkurrenterna.

Den dåliga nyheten är dock att batterierna inte är kompatibla framåt eller bakåt. Det går alltså inte att använda äldre NP-FZ100-batterier i A7R VI och det nya NP-SA100 fungerar inte heller i äldre Sony-kameror.

Batterierna – tillsammans med Sonys fortsatta användning av sina dyra CFexpress Type A-kort – riskerar därför att bli ytterligare en kostsam extrautgift, något som sannolikt kommer irritera en del Sony-användare som är sugna på A7R VI.

Personligen uppskattade jag verkligen att ha två NP-SA100-batterier och en laddningsdocka under långa fotohelger med intensiv användning och jag skulle absolut räkna in det i den totala kostnaden vid köp.

Men i slutändan är batteritiden bättre – och vem tackar nej till det?

• Prestanda - poäng: 5/5

Sony A7R VI: bild- & videokvalitet

• Den högst upplösta fullformatssensorn i en spegellös kamera – dessutom stackad
• 66,8 MP motsvarar fortfarande 28 MP med 1,5x APS-C-beskärning
• Dynamiskt omfång förbättrat med ett steg till klassledande 16 steg

”R”-serien i Sonys A7-familj har alltid handlat om detaljrikedom – att leverera de högst upplösta stillbilder Sony kan erbjuda. Och med A7R VI tar Sony ytterligare ett steg framåt genom att öka upplösningen från 61 MP till 66,8 MP, samtidigt som prestandan får ett rejält lyft tack vare den stackade sensorn.

Det finns säkert de som hade velat se ett ännu större hopp i upplösning snarare än fokus på hastighet – under en period ryktades det till och med om att A7R VI skulle få en vanlig sensor på 100 MP. Men för mig, som fotograferar allt från landskap till porträtt och wildlife, känns sensorn i A7R VI betydligt mer mångsidig. För mina behov är den i princip perfekt.

När man använder en stackad sensor finns alltid risken att bildkvaliteten påverkas negativt, särskilt i svagt ljus. Men i A7R VI:s fall verkar motsatsen gälla. Det dynamiska omfånget har faktiskt förbättrats ytterligare från 15 till 16 steg.

Jag behöver sällan bilder på 66,8 MP, men möjligheten att beskära så stora filer är extremt användbar. Jag fotograferade exempelvis mycket fåglar under testperioden och trots att jag använde Sonys 400–800mm-objektiv – deras längsta telezoom – kunde små och avlägsna motiv ibland fortfarande se ganska små ut i bilden.

Det var dock inget problem. Jag kunde beskära kraftigt och fortfarande behålla imponerande detaljskärpa. För att sätta det i perspektiv ger kamerans 1,5x APS-C-beskärningsläge fortfarande bilder på 28 MP, vilket fortfarande är enorma filer. Kombinerar man det med 400–800mm-objektivet får man i praktiken motsvarande ett 1200mm-objektiv. Det är precis därför högupplösta kameror kan vara så användbara.

Färgåtergivningen har också förbättrats tack vare AI-chippet för motivigenkänning som analyserar scenen för bättre automatisk vitbalans. Där äldre system exempelvis kunde tolka en grön skogsmiljö och försöka kompensera med motsatta färgtoner – vilket ibland gav ett överdrivet magentafärgat resultat – förstår A7R VI istället att det handlar om en skogsmiljö eller en person i skugga och väljer en mer korrekt färgton för scenen.

Videoinspelningen ser på pappret ganska lik ut den i A7R V, med stöd för 8K upp till 30 fps och 4K upp till 120 fps. Open gate-inspelning saknas fortfarande, men den nya stackade sensorn minskar rolling shutter-effekten markant, vilket gör A7R VI till ett bättre alternativ för video än föregångaren.

Kameran har dessutom fått fler mer filmiska färgprofiler för videoarbete.

• Bild- & videokvalitet - poäng: 5/5

Sony A7R VI: totalpoäng

Bör du köpa Sony A7R VI?

Köp den om...

Köp den inte om...

Sony A7R VI: andra alternativ

Så testade vi Sony A7R VI

• Sony lånade ut A7R VI till mig fyra veckor före lanseringen
• Jag fick fyra objektiv att använda tillsammans med kameran, plus två batterier och ladddocka
• Jag har fotograferat och filmat en stor variation av motiv för att testa funktioner som wildlife-fotografering och motivföljande autofokus

Från den ursprungliga skribenten;

Jag har haft gott om tid att testa Sony A7R VI innan den officiella lanseringen och använde den tillsammans med fyra olika objektiv: ett kompakt 24mm f/2,8-fast objektiv, 28–70mm F2 GM, 70–200mm F4 G OSS II Macro och telezoomen 400–800mm F6,3-8.

Jag fick även två batterier och den dubbla ladddockan under testperioden.

Med tanke på den högupplösta stackade sensorn och den nya processorn som nu kombinerar det tidigare separata AI-chippet ville jag verkligen pressa kamerans bildkvalitet och prestanda genom en stor variation av scenarier och tester. Det inkluderade landskapsfotografering, wildlife, porträtt och mycket mer.

Jag testade också kamerans serietagningsförmåga både med mekanisk och elektronisk slutare och kontrollerade hur många bilder den kunde ta innan prestandan började sakta ner.

Sony lånade dessutom ut föregångaren A7R V till mig samtidigt, vilket gjorde det möjligt att genomföra flera direkta jämförelser mellan modellerna – särskilt när det gäller snabb fotografering och hög hastighet.

• Först testad i maj 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

• Canon har bekräftat att nästa kamera lanseras den 6 november
• Linsen avslöjar att det rör sig om en fullformatsmodell
• Rykten pekar mot att det handlar om EOS R6 III

Canon har precis teasat sin nästa kamera på Facebook och andra sociala medier, och bekräftar att lanseringen sker den 6 november klockan 07:00 svensk tid.

I teasern ser vi kameran monterad på ett stativ i skymningsljus med ett bergslandskap i bakgrunden – och även om den till största delen är i silhuett, finns det tillräckligt många detaljer för att dra vissa slutsatser.

För det första är linsen som sitter på kameran en Canon RF 24–105mm F4L IS USM, vilket bekräftar att det rör sig om en fullformatskamera.

Dessutom har kamerans silhuett samma profil som EOS R6 II och EOS R5 II. Eftersom EOS R5 II lanserades rätt så nyligen – och tilldelades vårt pris för Årets kamera 2024 – talar mycket för att det handlar om en efterföljare till R6 II, troligen kallad Canon EOS R6 III, eller möjligen en helt ny modell.

Vårt kamerateam har följt Canon-ryktena noga och mycket pekar på att EOS R6 III faktiskt kan vara nästa kamera som presenteras – och i så fall kan det bli årets största lansering för marknadsledaren.

Vad ryktena säger

Vi vet ännu inte säkert vilken modell Canon planerar att lansera, men om det rör sig om EOS R6 III, finns redan flera uppgifter om vad vi kan vänta oss.

Enligt de senaste ryktena ska EOS R6 III konkurrera med Nikon Z6 III och den åldrande Sony A7 IV (som ryktas få en uppföljare i form av A7 V). Den sägs dessutom använda samma 34,2 MP-sensor (med 32 MP stillbilder) som den nya EOS C50.

Ett hopp från 24 till 32 megapixlar vore ett rejält lyft, särskilt om EOS R6 III dessutom kan spela in open gate 7K-video som EOS C50 – något Canon Rumors påstår. Sensorn förväntas också vara stabiliserad, till skillnad från den biografinriktade EOS C50.

Efter tre års utveckling väntas vi även få bättre prestanda, särskilt inom autofokus och seriebildtagning. Ryktena nämner Dual Pixel CMOS AF II med förbättrad motivigenkänning och 40 bilder per sekund med elektronisk slutare – inklusive förinspelning.

Sammantaget kan dessa uppgraderingar göra EOS R6 III till en av de mest populära fullformatskamerorna på marknaden, och vi räknar med att den kommer att ge många rivaler tuff konkurrens i våra bästa kamera-guider framöver.

Det förväntade priset ligger runt 2 899 euro (cirka 31 000 kronor direkt omvandlat).

Med teasern och ryktena i åtanke, tyder allt på att Canon planerar att avsluta året med ett rejält avtryck.

• Samma stabiliserade fullformatssensor på 24,5 MP som Nikon Zf
• Senaste Expeed 7-processorn ger ett gäng prestandaförbättringar
• Dyrare än Z5 vid lansering: £1 599 utan objektiv (svenskt pris oklart)

Nikon har nu presenterat efterträdaren till sin instegsmodell Z5 – den kraftfulla och dyrare Z5 II. Det var på tiden – 24 MP-kameran Z5 lanserades 2020 och började kännas lite föråldrad, speciellt för snabb fotografering och video.

Nikon har tagit i ordentligt med Z5 II – den andra generationen bjuder på flera förbättringar i prestanda och ärver en rad funktioner från flaggskeppsmodellerna, bland annat imponerande autofokus.

Förbättringarna påminner om hur Nikon Z50 II förbättrade Z50 – det är en bra, men inte revolutionerande, uppgradering.

Problemet är att Z5 II känns dyr för att vara en instegsmodell och hamnar farligt nära Nikons mellanklassmodeller. Faktum är att den till och med skulle kunna ses som en uppgradering från Z6 II – föregångaren till Nikons nuvarande mellanklassmodell, som nyligen ersatts av Z6 III.

Så frågan är: kliver Z5 II utanför sin nisch, eller är det en perfekt balanserad kamera?

För mycket kamera?

Under de fem år som gått sedan lanseringen har Nikon Z5 sakta men säkert sjunkit i pris och kan i dag köpas för långt under 10 000 kronorssträcket. Det känns som en rimlig prislapp för nybörjare och entusiaster som funderar på sin första fullformatskamera.

Z5 är också förvånansvärt välbyggd för att vara en instegsmodell, vilket gör den till ett riktigt bra val för den som främst fotograferar stillbilder. Under 2025 känns dock specifikationerna lite svaga – speciellt för den som filmar eller tar actionbilder. Då kliver Z5 II in.

För £1 599 utan objektiv, eller £1 859 med 24–50mm-objektivet, kostar Z5 II omkring 10% mer än vad Z5 gjorde vid lanseringen 2020 – men det är i praktiken dubbelt så mycket som en Z5 kostar i dag. I vissa regioner erbjuds Z5 II även i kit med 24–70mm f/4-objektiv (£2 129) eller med 24–200mm-objektiv (£2 299). Priserna för Sverige är fortfarande oklara.

Så vad får man för pengarna? En kamera med samma upplösning på 24,5 MP som Z5, men med en förbättrad sensor – samma som i Nikon Zf – samt Nikons bästa bildstabilisering hittills, med upp till 7,5 EV.

Där finns även Nikons senaste och snabbare Expeed 7-processor, som ger markant snabbare seriebildstagning: 14 bilder per sekund i kontinuerligt läge och 30 bilder per sekund i ett höghastighetsläge med upp till en sekunds förinspelningsbuffert när man halvtrycker avtryckaren.

Det fasdetekterande autofokussystemet med 3D-spårning är Nikons bästa hittills, samma som i flaggskeppsmodellerna Z8 och Z9, med motivigenkänning för upp till nio typer – inklusive människor, fåglar, hundar, katter, bilar och flygplan.

Nikon säger att Z5 II:s autofokus kan upptäcka avlägsna och små motiv som upptar så lite som 3% av bildytan. Den är dessutom den mest ljuskänsliga fokuseringen hittills, med upp till -10 EV, vilket innebär att den kan fokusera i nästan totalmörker.

Videoinspelningen är också mycket förbättrad jämfört med Z5. Nu får vi 4K-video i 30 bilder per sekund med Nikons N-RAW- och N-Log-färgprofiler, samt 4K 60p – dock med beskärning av bildytan. N-RAW-video kan dessutom sparas direkt på minneskortet, vilket är första gången för Nikon – Z5 II har två SD UHS-II-kortplatser.

Det är inte bara prestandan som fått en skjuts – även hanteringen är bättre. Kamerans vädertätade hölje påminner mycket om Z6 III, med en vridbar pekskärm på 3,2 tum och 2,1 miljoner bildpunkter, som nu kan fällas ut åt sidan och vändas för selfies. Den elektroniska sökaren på 3,69 miljoner bildpunkter är också tre gånger ljusstarkare – upp till 3 000 nits jämfört med Z5:s 1 000 nits.

Precis som på Z50 II finns en Picture Control-knapp, där användare kan välja den färgprofil de gillar – inklusive förinställningar som kan laddas ner från Nikons Imaging Cloud eller skapas själva.

På det hela taget är det en rejäl uppdatering, utan att något rubbas i grunden – även om prislappen kanske är i saftigaste laget. Med det sagt ska vi inte älta priset för mycket, eftersom Nikon har en historik av att sänka priser betydligt snabbare och mer aggressivt än konkurrenterna.

Det faktum att Z5 II bockar av de tre förbättringar vi hoppades på från Z6 III som Z6 II-användare är riktigt imponerande – Nikons Z5-serie har precis höjt ribban för vad en instegsmodell kan vara.

Vi håller för närvarande på med ett mer ingående test av Nikon Z5 II och kommer att dela våra intryck inom kort.

Läs vidare

• Bästa spegellösa fullformatskamera 2025: toppalternativ från Canon, Sony, Nikon och mer
• Vår recension av Nikon Z5

Goda nyheter för alla ägare av hybridkameran Panasonic Lumix GH6 - idag släpper nämligen Panasonic en ny uppdatering på mjukvarufronten för kameran, som kommer att ge den stöd för SSD.

Det handlar om mjukvaruversion 2.2 som kommer att göra det möjligt för användare att koppla in ett SSD-kort till kameran via dess USB-C-port, för lagring av video på SSD-kortet. Detta gör det möjligt för användare att lagra videor i toppkvalitet med överföringshastigheter på upp till 1,9 Gbps. 

Den nya SSD-uppdateringen kommer att ge stöd för lagring av videor i Apple ProRes 422 HQ, videor i 4:2:2 10-bitars och All-Intra. Alla dessa kan skickas direkt till ett SSD-kort som kan ha en lagringskapacitet på upp till 2 TB, vilket bör vara mer än tillräckligt för de allra flesta användare. 

• Här är de bästa systemkameror du kan köpa just nu

Kort sammanfattning

Den ursprungliga Fujifilm X-T30, som lanserades 2019, var tänkt som en "lightversion" av Fujifilm X-T3, med flera av samma specifikationer i ett mer konsument- och resevänligt kamerahus.

Nu är det 2022 och X-T30 II representerar bara en blygsam uppgradering; men med tanke på att originalkameran var så bra är det kanske ingen större överraskning. Om du redan äger X-T30 är det förmodligen ingen idé att uppgradera, men om du letar efter en bra allrounder som inte tömmer plånboken och som passar snyggt i väskan till vardags och som är utmärkt att ta med på resan, då är modellen värd att överväga – och att det är en njutning att titta på den är en trevlig bonus.

Sedan 2019 har Fujifilm också gjort lite förändringar i sitt sortiment, och gjort sig av med några av sina mer grundläggande modeller, och X-T30 II för närvarande det mest nybörjarvänliga alternativet. Men det betyder inte att du inte får några utmärkta specifikationer för pengarna – och på många sätt är det verkligen en kamera som liknar den fantastiska Fujifilm X-S10.

Inuti X-T30 II finns en 26,1 megapixel APS-C-sensor, samtidigt som du också får avancerade funktioner som obeskuren 4K-video och 20fps-inspelning (som kan ökas till 30fps om du är okej med att bilden blir beskuren). Det finns också en mängd filmsimuleringslägen, en superb autofokusinställning och anpassningsbara kontroller.

Allt detta kunde dock hittas på den ursprungliga X-T30 - så vad är nytt här? Tja, väldigt lite egentligen, men det finns precis tillräckligt många stegvisa uppgraderingar för att göra det totala intrycket mycket bra. Vi kommer att gå in mer i detalj nedan, men huvudnumren är en skärm med högre upplösning, tillägg av fler filmsimuleringar och möjligheten att spela in höghastighetsvideo i Full HD, och större känslighet vid fotografering i svagt ljus.

Med tanke på att detta är samma grundinställning som den ursprungliga X-T30, var vi redan övertygade om att bildkvaliteten skulle bli bra, och vi har inte blivit besvikna. Färgerna är vackert levande och bilderna har högvis med detaljer – och dessa filmsimuleringslägen är alltid roliga att experimentera med.

Så vad ska man inte gilla? Återigen, vi kommer att gå in på detta mer i detalj nedan, men de främsta dåliga nyheterna är avsaknaden av stabilisering i kroppen, obekväm knappplacering, skärmen lutar bara (inte idealiskt för selfies och vloggar), och naturligtvis det faktum att det är en så stegvis uppgradering jämfört med sin föregångare att det kanske är bättre av att bara hålla fast vid den kameran.

Bortsett från detta, om du letar efter en prisvärd kamera i mellansegmentet, speciellt för att ta med dig på resor, är Fujifilm X-T30 II ett mycket frestande förslag. Du får fantastiska bilder, ett snyggt utformad kamerahus, tillgång till ett bra utbud av objektiv och en mängd användbara specifikationer. Om du har lite mer pengar att spela med – och inte har något emot att gå upp i pris och storkel – är det vettigt att satsa på X-S10, men annars finns det mycket att gilla här.

Fujifilm X-T30 II – säljstart och pris

• Finns att köpa nu från10 490 kr (endast kamerahuset)
• Billigare vid lanseringen än X-T30
• Billigare än Fujifilm X-S10

Fujifilm X-T30 II tillkännagavs i oktober 2021 och började säljas för 10 490 kr (endast kamerahus). De flesta användare kommer sannolikt att köpa kameran med antingen 15-45 mm eller 18-55 mm kit-objektivet, till ett dyrare pris.

Det billigare 15-45 mm objektivet har lägre kvalitet, men eftersom det är mindre i storlek kan det tilltala dem som letar efter något ultrakompakt för resan. Du kan köpa X-T30 II och 15-45 mm för 11 490 kr.

Det är värt att välja ett 18-55 mm objektiv av högre kvalitet om du har budgeten och utrymmet i väskan. För 14 990 kr representerar det fortfarande bra valuta för pengarna och ger dig mer flexibilitet.

Goda nyheter – och kanske överraskande i det nuvarande elektronikklimatet – är att Fujifilm X-T30 II faktiskt var billigare vid lanseringen än sin föregångare. Det är svårt att hitta den ursprungliga X-T30 nu, särskilt ny, men du kanske kan hitta några bra begagnade erbjudanden.

Mindre goda nyheter är att lagernivåerna i vissa regioner inte alltid är höga, så du kan behöva leta runt om du är sugen på att köpa.

Fujifilm X-T30 II – design

• Klassisk retrostil
• Pekskärm av lutningstyp
• Bara en SD-kortplats

Fujifilm har använt exakt samma chassi för X-T30 II som till sin föregångare – så här finns inga överraskningar, på gott och ont. Vad det betyder är att du får en retrostilad kropp, som vi tycker ser särskilt attraktiv ut i den svarta och silverfärgade finishen; en helsvart modell finns också.

Som är vanligt med Fujifilm-kameror finns det en spridning av rattar och knappar över kamerans ovansida och baksida, och en hög grad av anpassningsmöjligheter. Nybörjare ska inte bli avskräckta, eftersom det också finns ett bra autoläge som du kan använda, vilket låter dig glatt ignorera så många av rattarna och knapparna du vill.

På kamerans toppplatta finns en slutarhastighetsratt, en exponeringskompensationsratt och en lägesratt. Flera av Fujifilms objektiv har bländarringar, men om du använder ett objektiv som inte har en (som 15-45 mm kit-objektivet) kan du använda en av de dubbla kontrollrattarna på fram- och baksidan av kameran för att göra dessa ändringar. Fokusläget justeras via en omkopplare på framsidan av kameran.

En Fn-knapp på ovansidan av kameran kan ändras för att styra en mängd olika inställningar. På baksidan av kameran har du en joystick för att flytta fokuspunkter runt skärmen eller förflytta dig genom de olika tillgängliga menyerna, och det finns en "Q"-knapp som kan användas för att komma åt vanliga justerade inställningar. En frustration av den ursprungliga X-T30 var den här knappens placering - den är besvärligt placerad på tumgreppet, och det är löjligt lätt att trycka på den när du inte vill, och omvänt lite svår att hitta när du gör det. Tyvärr har Fujifilm inte ansett det lämpligt att flytta detta för Mark II-versionen, vilket är lite av ett mysterium med tanke på antalet recensioner som klagade på det.

Greppet på framsidan av kameran är ganska litet. Det här är inte en tjock kamera, men den känns fortfarande relativt säker och bekväm i handen; de med stora händer kan tycka att den är i minsta laget, i så fall skulle vi förmodligen rekommendera X-S10 istället.

Under den elektroniska sökaren (en 2,36 m-punkts OLED EVF, samma som på X-T30) finns en pekskärm av lutningstyp. Till skillnad från andra modeller i Fujifilms sortiment, som X-S10, kan denna bara lutas upp och ner och har ingen extra mekanism för att fällas ut mot fronten. För många kommer detta inte att vara ett problem, men om du är sugen på att vlogga eller ta selfies är det lite synd att inte ha den flexibiliteten. På plussidan är det här vi hittar en av XT-30 II:s uppgraderingar jämfört med sin föregångare, eftersom skärmen erbjuder en högre upplösning på 1,62 miljoner punkter än X-T30:s 1,04 miljoner punkters panel.

Det finns bara en minneskortplats, vilket kan förväntas på en mellanklasskamera som Fujifilm X-T30 II. Det är en SD/HC/XC-kompatibel kortplats, men det är synd att inte se att den erbjuder UHS-II, särskilt med tanke på hur snabbt den här kameran kan fotografera. Det är också lite obekvämt placerat om du använder ett stativ – du hittar det bakom samma lucka som batteriet, bredvid stativets gänga, snarare än bakom en separat lucka på sidan av kameran.

Fujifilm X-T30 II – funktioner och prestanda

• Samma sensor och processor som X-T30
• Samma intelligenta hybrid AF-system som X-T30, med förbättrade algoritmer
• Förbättrad autofokusfunktion i svagt ljus

Man kan lugnt säga att Fujifilm inte har gjort mycket mer än att justera den ursprungliga X-T30 för mark II-iterationen, även om det inte nödvändigtvis är en dålig sak när du arbetar med några ganska imponerande funktioner i första hand. Ett bra exempel är samma 26,2 MP APS-C X-Trans CMOS-sensor. Detta är Fujifilms nuvarande topplinjesensor, som också finns i dess avancerade kameror, så det kan inte bli mycket bättre än så.

I serietagningsläget kan X-T30 II fotografera med 8 bilder per sekund med den mekaniska slutaren. Men om du är nöjd med att fotografera med den elektroniska slutaren har du möjlighet att ta 20 bilder per sekund, eller 30 med en 1,25x beskärning tillämpad. Detta gör X-T30 II till ett bra alternativ för dem som gillar att fotografera motiv som rör sig snabbt, även om bufferten är relativt liten, vilket ger dig 26 JPEG/17 RAW i 30 fps, eller 32 JPEG/17 RAW i 20fps-läge innan du kommer att behöva ta en kort paus.

Intressant nog, om du använder den elektroniska slutaren, finns det också ett "Pre-shot" burst-läge, som spelar in bilder så länge du håller avtryckaren halvt nedtryckt, vilket sparar de som tagits upp till en sekund innan du trycker ner avtryckaren helt , och förhoppningsvis ser till att ögonblicket fångas.

Fujifilm har också använt samma 425-punkts AF-system för X-T30 II som för sin föregångare; igen, det gav en solid prestanda förra gången, och återigen är det samma system som du hittar i X-S10, X-T4 och X-Pro3. Förutom möjligheten att välja från en av de 425 punkterna kan du också välja Zone AF och Wide/Tracking AF för att följa rörliga motiv. Det är här vi ser en liten skillnad från X-T30, eftersom Mark II-versionen använder en nyare algoritm som är designad för att mer exakt spåra motiv som rör sig mot eller bort från kameran.

En annan förbättring är fokuspunktskänsligheten, som nu går till imponerande -7EV, jämfört med X-T30:s -3EV. I teorin borde detta betyda att X-T30 II är lite skickligare på att få fokus i mycket svag belysning, och det verkar ha bekräftats väl i praktiken – under våra tester gjorde den ett bra jobb med att plocka fram fina detaljer till och med när ljuset var ganska begränsat.

Spårningsfokus fungerar generellt ganska bra, om än inte konsekvent perfekt. Det fungerar bäst när man följer ett motiv som rör sig på ett relativt förutsägbart sätt, men det är en solid prestanda från en kamera som sitter i mellanregistret. Om du är någon som bara gillar att ta de udda vilda djurbilderna, eller fotografera barn och husdjur, är det förmodligen bättre än du behöver.

Fujifilm X-T30 II – bild- och videokvalitet

Med tanke på att vi har sett X-T30 II:s sensor i flera kameror, förväntade vi oss inga överraskningar när det kom till bild- och videokvalitet. Faktum är att den här sensorn förmodligen är den bästa APS-C-sensorn på marknaden just nu, så du är nästan garanterad bra bildkvalitet.

Fujifilm har fått många fans för hur kamerorna hanterar färg, och som vi förväntar oss får du vackert fylliga toner och livfullhet. JPEG-bilder direkt från kameran ser fantastiska ut, medan RAW ger dig massor av möjligheter att göra justeringar som du vill.

Fotografering i standardfilmsimuleringsläget ger tilltalande exakta färger, med hudtoner som återges snyggt. De många olika filmsimuleringslägena är också jätteroliga att experimentera med; de två nya alternativen för X-T30 II är Classic Neg och ETERNA Bleach Bypass, vilket ger det totala antalet simuleringar som nu är tillgängliga till 18. Det är värt att leka med alla lägen när du först packar upp kameran för att få en känsla för vilka du gillar bäst.

Videokvaliteten är bra, med bilder som innehåller mycket detaljer. Men avsaknaden av bildstabilisering i huset innebär att kameran har sina begränsningar för handhållet arbete - du kommer att förlita dig på linsstabilisering, eller fotografera från en stabil yta, för det mesta. Det är bra för det udda videoklippet, men om du letar efter en riktigt kapabel videokamera kommer du att vara bättre betjänt någon annanstans.

En av nackdelarna med en sensor som är mindre än fullformatssensor är att fotografering i svagt ljus kan resultera i brusigare bilder. Hur mycket du faktiskt gillar att fotografera i mycket svag belysning är värt att tänka på, men här bjuds vi på ganska rena bilder upp till runt ISO 6400, med lite märkbart (men inte alltför störande) brus som börjar smyga sig in därefter.

Ska jag köpa Fujifilm X-T30 II?

Köp den om …

Köp den inte om …

Överväg även

Om du tittar på rivaliserande kameror till Fujifilm X-T30 II, finns det några att titta närmare på:

• Det här är de bästa kompakta systemkamerorna du kan köpa

Letar du efter den bästa spegellösa kameran du kan köpa 2022? Utbudet av spegellösa kameror på marknaden är större än någonsin, vilket innebär att det inte är lätt att välja den perfekta modellen. Därför har vi testat alla de senaste versionerna och samlat våra favoriter i topplistan här nedanför.

Oavsett om du uppgraderar från en mobil, byter från en systemkamera eller vill gå upp till en mer kraftfull spegellös kamera, kommer den här listan att hjälpa dig hitta den perfekta modellen för din budget och dina behov.

Det finns många anledningar till varför du skulle vilja köpa en spegellös kamera 2021. De bästa spegellösa kamerorna har det senaste inom fotografi-teknologi, med högupplösta sensorer, snabb seriefotografering och suveräna videoinspelningar. Dessutom erbjuder spegellösa kameror i allmänhet enastående anslutningsmöjligheter och är vanligtvis mer kompakta än en systemkamera med motsvarande prestanda. Lägg till utbytbara objektiv i mixen och det är inte konstigt att de flesta tillverkare nu är inriktade på den spegellösa marknaden.

Du blir naturligtvis tvungen att betala dyrt för den suveräna prestandan. Sony A1 är exempelvis en av de bästa spegellösa kameror du kan köpa just nu, med häpnadsväckande funktioner som sätter ett nytt riktmärke för formatet. Men det kommer att kosta dig en mindre förmögenhet att lägga till den i din kameraväska.

Men du behöver inte alltid spendera enorma summor pengar för att hitta en fantastisk spegellös kamera för dina behov. Det finns många mer tillgängliga och prisvärda alternativ tillgängliga, speciellt om du nöjer dig med en något äldre modell - som Fujifilm X-T30.

Oavsett vad du har för budget, är det alltid värt att ta sig god tid på sig att överväga vad du vill ha från en spegellös kamera. Rätt alternativ bör uppfylla kraven för din fotograferingsnivå idag, samt ge dig utrymme att växa kreativt. Välj noggrant från topplistan här nedanför, så kan du känna dig trygg med att få en kamera som uppfyller båda dessa krav.

Vill du bara välja något snabbt? Vårt absoluta toppval för bästa spegellösa kamera 2022 är Fujifilm X-T4. Det kanske inte är den senaste modellen i vår topplista, men det är en otroligt kapabel allround - och fortfarande en av de bästa APS-C-kamerorna som någonsin gjorts.

Men se till att läsa igenom hela vår guide innan du fattar ett beslut. Listan innehåller ett antal övertygande fullformatsalternativ från Canon och Nikon, samt flera mångsidiga APS-C- och Micro Four Thirds-alternativ att överväga. Oavsett om du letar efter den bästa spegellösa kameran på grundnivå, det bästa alternativet för videoinspelning eller den ultimata spegellösa kameran, hittar du den i topplistan här nedanför.

• Här är de bästa Sony-kamerorna just nu
• Här är de bästa Nikon-kamerorna just nu
• Här är de bästa Canon-kamerorna just nu

Bästa kompakta systemkameran 2022

Sonys A7 III har länge varit en fullformatsfavorit bland entusiaster, så det skulle aldrig bli lätt att förbättra modellen – men A7 IV levererar mer än väl. En prisökning betyder att den inte riktigt är det instegsalternativ som dess föregångare var, men det finns gott om förbättringar för att motivera inflationen. Även om en ny 33 MP-sensor inte dramatiskt förbättrar kvaliteten på stillbilder, bidrar den till en mångsidig fotograferingsupplevelse som är bättre överallt.

Den drivs av en Bionz XR-processor och är en hybridkamera som är bra i nästan alla situationer. Även om det finns en beskärning på 4K-material, ger Eye AF och 10-bitars stöd en skjuts. Visst, det är inte den lättaste kameran för nybörjare att ta tag i. Det är inte heller det bästa värdet för puristiska stillbildsfotografer. Men lägg till en enorm CFexpress-kortbuffert i mixen och Sony A7 IV formas som en övertygande fullformats allround.

Läs hela recensionen av Sony A7 IV

Letar du efter en spegellös kamera som är lika bra på att spela in både 4K-videor och ta fantastiska stillbilder? Få kameror gör det bättre än Fujifilm X-T4. Det är den bästa APS-C-kameran hittills och erbjuder en fantastisk blandning av fantastisk byggkvalitet, en rolig fotograferingsupplevelse och klassledande bildkvalitet. Vi var fans av Fujifilm X-T3, som fortfarande finns att köpa och är väl värd att överväga om du huvudsakligen tar stillbilder. Men X-T4 tar serien till nya höjder tack vare inkludering av bildstabilisering i kroppen (IBIS), ett nytt batteri och en ny, tystare slutare. Vi skulle ha velat ha ett lite djupare grepp och IBIS-systemet är inte riktigt i nivå med Olympus-standarden, men det är en stor bonus för både stillbilder och videor, och gör detta till en lysande allround som numera har ett utmärkt utbud av objektiv.

• Läs hela vår recension av Fujifilm X-T4

Om du äger en Canon DSLR och har väntat på att gå över till spegellöst, är EOS R6 kameran för dig. Det är också en riktigt värdig uppgradering från Canons tidiga spegellösa lanseringar som EOS R. En av de främsta anledningarna är EOS R6:s klassledande autofokus - det finns ingen annan kamera i den här klassen som kan matcha Dual Pixel CMOS AF II-systemet, vilket ger utmärkt motivavkänning (inklusive djur) och spårning. Men det är också en stor förbättring av Canons ursprungliga spegellösa modeller överlag, med imponerande kroppsstabilisering (IBIS), snabb 12 fps burst-fotografering med den mekaniska slutaren och hyfsade 4K/60p-videor. Inspelningsgränser och problem med rullande slutare betyder att R6 är mer en stillbildskamera än en för videoinspelningar, men så länge 20 MP-upplösningen räcker för dig är det definitivt en av de bästa kamerorna som någonsin gjorts för fotografer.

• Läs hela vår recension av Canon EOS R6

Under en lång tid regerade Nikon Z6 i fullformat som vårt toppval bland kameror. Denna efterträdare är fortfarande et utmärkt alternativ, speciellt för de som vill gå över från Nikon DSLR, men Z6 II-modellens blygsamma uppdateringar betyder att den har fallit något bakom de allra bästa spegellösa kamerorna. Den rekommenderas fortfarande starkt, men det är till stor del tack vare dess konsistens inom de flesta områden, med tillägget av en andra EXPEED 6-processor som ger en rad prestandaförbättringar som inkluderar en ny fotograferingshastighet på 14 fps. Autofokus får också en boost jämfört med Nikon Z6, speciellt vid detektering av djurögon och ansikten, och Z6 II lägger dessutom till en välbehövlig UHS-II SD-kortplats tillsammans med den befintliga XQD/CFexpress-platsen. Videoinspelningar finns tillgängliga i 4K/60p och med en beprövad 24MP BSI CMOS-sensor i fullformat, som ger riktigt hög ISO-prestanda och den bästa hanteringen du kan hitta på en spegellös kamera förtjänar den sin plats vid toppen för fotografer.

• Läs hela vår recension av Nikon Z6 II

Genom att ta flera höjdpunkter från den utmärkta X-T4 - inklusive IBIS - och samla dem i en billigare, mer kompakt kropp, har Fujifilm utan tvekan skapat de bästa spegellösa kamerorna för nybörjare och hobby-fotografer. Fujifilm X-S10 packar enormt med kraft i ett litet skal med bra hantering. Det tjocka greppet och de förenklade urtavlorna bjuder på en tillgänglighet som påminner om klassiska DSLR:er, medan charmen med dess retrostil talar för sig själv.

Den beprövade APS-C-sensorn- och X-Processor 4-kombinationen gör X-S10 till en riktigt allround kamera, som är lika bekväm att använda för enastående stillbilder som otroliga 4K-videor i hög kvalitet. Dess enda svaghet är egentligen dess autofokusprestanda: AF är fortfarande imponerande i de flesta situationer, men motivspårningen är inte lika avancerad som systemen som används på kameror som Sony A6600. Även om det kanske inte är det första valet för actionfotografer, är IBIS-systemet på X-S10 en välsignelse inom detta område. Förutsatt att du kan klara dig utan väderbeständighet är X-S10 enastående spegellös kamera i mellanklassen.

• Läs hela vår recension av Fujifilm X-S10

Canon har verkligen träffat rätt med EOS R5. Den är lätt, men känns ändå rejäl i handen. Det här är företagets bästa spegellösa kamera hittills - och på papper kan det vara den bästa hybridmodellen på marknaden. Den är högupplöst, fullformat och drivs av den kraftfulla Digic X-processorn - det är ett exceptionellt verktyg för stillbildsfotografer. Nästa generations Dual Pixel-autofokus är enastående och erbjuder imponerande noggrann spårning och imponerande djurdetektering. Bildkvaliteten är suverän och ger anmärkningsvärda resultat även i svagt ljus, med minimalt brus till och med så högt som ISO 4000. Lägg till 20 fps burst-fotografering med den elektroniska slutaren och du har en spegelfri kamera på proffsnivå som är lika bekväm i studion som den är på gatan.

Batterilivslängden kan inte konkurrera med en DSLR, men en bra fyra timmars intensiv fotografering är möjlig på en enda laddning. Det finns dock några nackdelar. Videospecifikationerna är häpnadsväckande och kan spela in i 8K med upp till 30 fps eller 4K med upp till 120 fps, men värmebegränsningar begränsar allvarligt inspelningstiderna, medan "nedkylningsperioderna" är långa. Och för att få ut det mesta av den prestandan krävs investeringar i dyra CFexpress-kort - men om du har råd med den höga prislappen för R5, kanske detta inte är något problem.

• Läs hela vår recension av Canon EOS R5

Även om det är en ganska försiktig uppdatering av den ursprungliga Z7, kan det diskuteras att Nikon inte behövde göra särskilt många förändringar i sin redan imponerande spegellösa fullformatskamera i topppklass. En stor kritik har åtgärdats upp genom att lägga till en sekundär minneskortsplats för Mark II-versionen, medan en ytterligare processor hjälper till att öka dess allroundprestanda. Nu får du 4K/60p-videoinspelningar, plus 10 fps-fotografering och ett minne som rensas snabbare. Nikon Z-systemet växer dessutom i snabb takt, med flera objektiv och tillbehör tillgängliga, vilket gör detta till ett mycket mer lockande ekosystem överlag jämfört med när den ursprungliga Z7 lanserades. Det betyder inte att den här kameran är perfekt - för dem som tar mycket actionbilder finns det bättre alternativ där ute, men speciellt för Nikon-fans är Z7 II ett riktigt starkt alternativ.

• Läs hela vår recension av Nikon Z7 II

Nikon Z fc är en härlig retroversion av Nikon Z50, kamerajättens andra spegellösa kamera med APS-C-sensor. Den innehåller samma specifikationer som Z50 i en kropp som är inspirerad av Nikon FM2 från tidigt 1980-tal – och kombinationen är en triumf för fotografer som vill ha en rolig kamera för resor och vardagsfotografering.

Den kanske saknar en väderbeständig konstruktion och det rejäla greppet på Nikon Z50, men Z fc är en fröjd att fotografera med och har konkurrenskraftiga specifikationer, inklusive en 20,9 MP-sensor, möjligheten att spela in 4K/30p-video, kontinuerlig AF spårning för människor och djur, plus en praktisk pekskärm med vinklad vinkel. Den enda nackdelen? Brist på matchande objektiv. Om ett brett utbud av APS-C-objektiv är viktigt för dig så är Fujifilms X-serie ett bra alternativ – men annars är Nikon Z fc en härlig blandning av gammalt och nytt.

• Läs hela recensionen av Nikon Z fc

Sonys A7R-kamera har alltid handlat om upplösning, och A7R IV levererar mycket mer av det än någonsin. Dess klassledande 61MP levererar en utmärkt detaljnivå, förstärkt av det imponerande Pixel Shift Multi Shooting-läget. En uppdatering av autofokussystemet har gjort kameran snabbare och smartare, med ansikts- och ögonupptäckt AF som fungerar otroligt bra - men med Sony vid rodret var det ingen tvekan om det. Kamerahuset är nu ännu mer robust och bättre utrustat för att hantera vädret när du är ute på fältet, medan det djupare greppet gör kameran bekväm att använda under långa tidsperioder. Tilläget av kommandovredet på topplattan gör att lägesratten är lite svårare att komma åt. Och även om A7R-serien inte var designad med videografer i åtanke, är videokvaliteten här utmärkt, även om den rullande slutareffekten är beklaglig.

• Läs vår revesion av Sony Alpha A7R IV

Sedan lanseringen för fem år sedan har instegskameran Sony A6000 visat sig vara en oerhört populär spegellös kamera. Dess efterträdare, A6100, tar det befintliga receptet och lägger till flera funktioner som hjälper den att konkurrera med dagens spegellösa rivaler. 

Kompakt men ändå kapabel: A6100 parar en nybörjarvänlig paketering med en funktionsuppsättning som inte kommer att svika den mer äventyrliga. Det kan ta tid att förstå kamerans potential, men det finns gott om just potential: APS-C-sensorn är samma 24,2MP-chip som finns i Sonys dyrare kameror, medan autofokussystemet delas med flaggskeppet Sony A6600. Resultatet är utmärkta kontinuerliga spårningsförmågor och, i kombination med ett bra objektiv, bilder med massor av detaljer och generellt exakta färger. 

Batteritiden är också anständig och den vinklingsbara skärmen är nu beröringskänslig, även om dess funktionalitet är ganska begränsad. Visa besvikelser delar den med sina större syskon - Auto ISO passar inte till exempel snabbrörliga motiv - men dessa är lättare att förlåta på en instegsmodell, särskilt en så solid kamera som A6100. Den förtjänar att vara lika populär som sin föregångare.

• Läs hela vår recension av Sony A6100

Fujifilm X-T200 är ett bra val för alla som tar klivet upp från mobil-fotografering och kombinerar en stor, skarp 3,5-tums pekskärm med en härlig design som känns mycket trevligare i händerna än sin föregångare. Det är ett stort steg upp från dess X-T100-föregångare på de flesta sätt, inklusive autofokus. Till skillnad från Fujifilm X-A7, har X-T200 också en inbyggd sökare för att rama in dina bilder.

Den enda riktiga nackdelen jämfört med dyrare modeller i den här listan är att motivspårning på  X-T200 kan vara lite hit-and-miss under seriefotografering och är inte tillgänglig i videoläget. Men den erbjuder för övrigt utmärkt värde och är ett bra alternativ till rivaler som Sony A6100 och Canon EOS M50 Mark II.

• Läs hela vår recension av Fujifilm X-T200

Den tredje iterationen av Sonys A7S är avsevärt förbättrad på nästan alla sätt och är den bästa i sitt slag. Det är faktiskt den bästa hybridvideokameran du kan köpa. Konkurrenter må bjuda på överlägsna specifikationer, men A7S III håller fast vid stora pixlar och 4K av en enkel anledning: att vara den bästa 4K-videokameran. Den helt nya 12,1 MP bakgrundsbelysta sensorn kan inte spela in 6K eller 8K, men den kan spela in under mycket lång tid i mycket svagt ljus. Med otrolig brushantering vid höga ISO-nivåer är A7S III en suverän kamera att spela in med; de enda begränsningarna är egentligen kortkapacitet och batteritid, som i genomsnitt ligger på 75 minuter vid inspelning i 4K.

Ett nytt pekgränssnitt och en rörlig skärm visar sig vara lika intuitiva, samtidigt som du får ett helt arsenal av inbyggda kontroller. IBIS och aktiv stabilisering kommer inte att motverka handskakningar helt men är ändå riktigt bra, medan dess anpassningsbara 759-punkts fasdetekterings-AF är snabb och pålitlig med utmärkt motivspårning. Och trots sitt videofokus kan A7S III också producera fantastiska stillbilder. Så vad är haken? Dess prestanda och funktioner innebär att A7S är en rejäl investering.

• Läs hela vår recension av Sony A7S III

På papper är E-M10 Mark IV en kamera som är enkel att förbise. Men i själva verket är det en fantastisk spegellös kamera för nybörjare för stillbilder. Det kanske saknar avancerade funktioner som banbrytande autofokus eller en mikrofoningång, men det checkar i alla nyckelrutor för nybörjare. En kompakt kropp och lättillgänglig knapplayout gör det till en nybörjarvänlig uppgradering för mobilfotografer, liksom Wi-Fi och Bluetooth-anslutningar. 20,3 MP-sensorn är tillräckligt kapabel för att ta konsekvent fina bilder, medan bildstabiliseringen i kroppen gör ett riktigt bra jobb vid fotografering med längre slutartider. Dess 121-punkts autofokus för kontrastdetektering kommer inte att imponera enormt, men det gör ändå ett hyfsat jobb med att konsekvent spåra ansikten och ögonen. Lägg till en klassisk design till mixen, plus en praktisk nedfällbar pekskärm och ett avancerat fotoläge som gör det enkelt att experimentera med komplexa tekniker, så visar sig Mark IV vara ett väl avrundat spegellöst alternativ för nybörjare.

• Läs hela vår recension av Olympus OM-D E-M10 Mark IV

Spegelfria kameror är kända för sina tekniska framsteg - och Sony A1 visar att formatets utveckling inte tänkt sakta ner än på ett tag. På nästan alla sätt är detta den bästa spegellösa kamera du kan köpa: en supersnabb burst-hastighet innebär att du kan ta detaljerade högupplösta bilder med 30 bilder per sekund, medan ett 759-punkts hybrid autofokus är lika delar snabbt och som pålitligt. Helskärmssensorn på 50,1 MP är också praktisk för videoinspelningar, med A1 som kan spela in 8K-bilder med 30 fps i 10-bitars 4:2:0 - eller 4K vid 120/60fps i 10-bitars 4:2:2. I handen känns A1 som ett bekvämt mellanting mellan Sonys kameror i A7- och A9-serierna, medan dess otroliga OLED EVF på 9,44 miljoner punkter gör den genomsnittliga LCD-skärmen något överflödig. Menysystemet är komplicerat, men det är till stor del en återspegling av Sony A1:s häpnadsväckande utbud av funktioner: det här är en spegellös kamera som är lika användbar för studioporträtt som för actionfyllda bilder av djurliv. Ja, det finns spegellösa kameror som ger bättre värde - och A1 kommer att vara för mycket för de flesta fotografer. Men om du vill ha bland det bästa som finns inom spegellösa prestanda just nu, bör Sony A1 toppa din lista.

• Läs hela vår recension av Sony A1

Nikons nya Z5 liknar Z6 på många sätt och är den bästa spegellösa kameran i fullformat på grundnivå som du kan köpa just nu - beroende på hur du definierar ”grundnivå”. På specifikationsbladet finns det mycket som tilltalar. En stor 24 MP-helskärmssensor ger underbara bilder i väl upplysta situationer, medan dess stora, ljusa EVF och 3-tums lutningsbara pekskärm gör det enkelt att komponera bilder. Dess 273-punkts autofokus är också riktigt effektiv och klarar av både statiska och rörliga motiv. Och själva kameran är en underbar sak att fotografera med och erbjuder ett stort, bekvämt grepp och en fin kontrolllayout.

Mindre imponerande är fotograferingshastigheten på 4,5 fps, medan en snäv 1,7x sensorbeskärning på 4K-videor begränsar användningen av kameran som ett video-verktyg. Ändå borde den checka av i stort sett alla rutor för de som är nya inom genren. Det största problemet? Kostnaden. Eftersom priserna för den äldre men mer kapabla Z6 fortsätter att falla, blir Z5 ett mindre övertygande alternativ som resultat.

• Läs hela vår recension av Nikon Z5

Lumix S5 är mindre än Panasonic Lumix GH5, som har en relativt liten Four Thirds-sensor, och är ett utmärkt fullformatsalternativ för dem som behöver en stark videokamera som även tar solida stillbilder. Även om det är en hybridkamera, är S5 särskilt stark när det gäller att spela in videor tack vare den oklippta 4K/30p-inspelningen och avancerade funktioner som inkluderar Dual Native ISO och V-Log-inspelning. Om du vill spela in vloggsegment finns det också en variabelskärm och bildstabilisering i kroppen (IBIS) till hands för att hjälpa till. Okej, den medelmåttiga burstfotograferingen på 7 fps betyder att det inte är det bästa alternativet för action- eller djurlivsfotografer, men den har ett 6K-fotoläge för att kompensera, vilket gör att du kan få 18 MP-stillbilder från en videosekvens. Autofokusen är visserligen bättre än Panasonics tidigare modell, även om den inte är helt uppe på samma nivå som Sonys och Canons senaste fullformatsmodeller. För alla videografer som även behöver ta en stor mängd stillbilder är faktiskt Lumix S5:s enda riktiga konkurrent inom denna prisklass Sony A7C.

• Läs hela vår recension av Panasonic Lumix S5

Överväg även ...

Den kanske inte är lika bra för video som Lumix GH5, men G9 prioriterar stillbilder. Liksom Olympus OM-D E-M1X som anges ovan, kompenseras den mindre MFT-sensorns storlek av en kamera som är full av funktioner. Den höga upplösningen kombinerar åtta bilder till ett enda 80MP-fotografi, medan dess fantastiska bildstabilisering gör att du kan ta handhållna bilder i ungefär en sekund med skarpa resultat. Lägg till inspelning med 60 fps, polerad hantering och en mängd avancerade funktioner och Lumix G9 är en lysande spegellös allround-kamera.

• Läs hela recensionen av Panasonic Lumix G9

Spegellös eller DSLR: Vad är skillnaden?

Spegellösa kameror låter dig byta objektiv som på en DSLR (systemkamera), men eftersom spegeln som du normalt hittar i en DSLR har tagits bort kan kameran göras mycket mer kompakt.

I och med att spegeln tagits bort, betyder det att spegellösa kameror förlitar sig på elektroniska sökare istället för optiska sökare för att rama in ditt motiv. Var dock medveten om att de billigaste spegellösa kamerorna inte har sökare alls - istället komponerar du fotot via den bakre skärmen, precis som med de flesta kompaktkameror eller mobiler.

Detta är en perfekt när det gäller att hålla storlek och kostnad nere, men om du vill börja ta din fotografering på allvar är en sökare nästan nödvändig. Detta beror på att det låter dig komponera foton under alla förhållanden, även soliga dagar som kan göra en bakre skärm värdelös.

Spegellösa kameror är också kända som kompakta systemkameror (eller förkortat CSC), med modeller som sträcker sig från nybörjarmodeller som är enkla att använda till sofistikerade fullformatsmonster som konkurrerar med de allra bästa systemkamerorna.

• Bästa digitalkameran
• Bästa fullformatskameran
• Bästa systemkameran
• Vilken kamera ska jag köpa?

Förra årets Panasonic GH5 II var bara en aptitretare: För blivande filmskapare som behöver en liten kamera med enorm kreativ potential, håller Panasonic GH6 på att bli huvudrätten.

Det nya flaggskeppet i Panasonics Lumix G-serie av spegellösa kameror baserade på Micro Four Thirds-fästet, kommer GH6 på 25,2 MP med en svindlande mängd filmfärdigheter i sitt kompakta hus: 5,7K video vid 60fps; Apple ProRes 422 HQ-inspelning; 7,5 stopp för bildstabilisering; 4-kanals XLR-ljudinspelning; och en display som kan lutas åt nästan alla håll.

Det finns mycket mer än det här – inklusive en kylfläkt som säkerställer att långa inspelningar inte begränsas av överhettningsproblem – och det övergripande intrycket från tid med kameran är att Panasonic har levererat ännu en utmärkt hybridkamera med professionella ambitioner. En rörlig fest för filmskapare med begränsat utrymme och relativt begränsad budget, kanske?

Pris och säljstart

Panasonic GH6 kommer att finnas tillgänglig från mars 2022 för 24 990 kr för endast kamerahuset. Du kan också få ett kit inklusive ett 12-60 mm zoomobjektiv för 27 990 kr.

Det gör den något dyrare än Panasonic Lumix GH5 II, en annan videofokuserad hybrid spegellös Micro Four Thirds-modell. GH6 är också dyrare än Panasonic Lumix S5, en spegellös modell med L-fattning. Det är dock inte Panasonics dyraste videocentrerade spegellösa kamera: Den Netflix-godkända Panasonic Lumix S1H med L-fattning kostar 39 790 kr (endast kamerahuset).

När det gäller konkurrenter är den jämförbar med Sony A7 IV (29 990 kr), Canon EOS R6 (27 490 kr) och Nikon Z6 II (19 990 kr) men, beroende på var du bor, något billigare än alla tre. Blackmagic Pocket Cinema Camera 6K Pro borde vara ett intressant alternativ med tanke på att den också kan spela in Apple ProRes – men den saknar många av de kreativa bekvämligheter (som kontinuerlig spårande autofokus och en funktionell stillbildsfotografering läge) som GH6 tillhandahåller.

Design och handhavande

Kamarahuset på GH6 känns omedelbart bekant: Det är den där slitna, spegelreflex-inspirerade designen som används för de flesta modeller i Panasonics Lumix G-serie. Det kanske inte är särskilt originellt, men det fungerar: Det finns ett stort texturerat grepp att vira din högra hand runt medan din vänstra stödjer objektivet, och en snygg elektronisk sökare (OLED) för att komponera, förhandsgranska och titta på dina bilder oavsett hur ljust vädret är.

På tal om väderförhållanden är kamerahuset förseglat mot damm och vatten och är byggt på en robust ram av magnesiumlegering. Kameran fungerar även vid temperaturer så låga som -10 grader.

De fysiska knapparna, hjulen och rattarna är genomtänkt placerade, och som frekventa användare av GH5 II fann vi att GH6 var behagligt bekant att styra och använda. Panasonic har omtänksamt placerat en andra videoinspelningsknapp på framsidan av kameran (den första är uppe på toppplattan), vilket verkligen är användbart för vloggning och annat självfotograferande arbete.

3-tums pekskärmen är den bästa vi har sett på en ny Panasonic-modell, med en superflexibel design: Den vänds och vrids inte bara, den går också att luta. Detta ger dig större möjligheter att fotografera i ovanliga vinklar, och betyder också att du kan ansluta både en USB- och en HDMI-kabel i full storlek till GH6 utan att blockera skärmens sikt.

Själva kamerahuset är lätt och kompakt med tanke på dess imponerande utbud av specifikationer - en viktig fördel med den lilla fysiska storleken på dess Four Thirds-bildsensor. Utan ett objektiv monterat, men med ett SD-kort och batteri isatt, väger GH6 bara 823 g och mäter 138,4 x 100,3 x 99,6 mm, vilket gör den bara något större än GH5 II.

Den något större storleken verkar bero på kylsystemet, vilket får skärmen att bukta ut från baksidan något, men det är fortfarande ett ganska nätt paket totalt sett.

Funktioner och autofokus

Eftersom det är en videohybrid, har anslutningarna på GH6 föregåtts av ordentligt tankearbete.

Det finns en HDMI typ A i full storlek som kan mata ut video upp till C4K 4:2:2 10-bitars vid 60fps, hörlurs- och mikrofonportar, XLR-mikrofonkompatibilitet (via tillbehöret DMW-XLR1) plus en USB-C-port med 10 Gbps överföringshastigheter som även kan användas som konstant strömförsörjning och batteriladdare.

Det finns två kortplatser, en för standard SD och den andra för CFexpress Type B-kort (en första på en Lumix G-kamera och viktig för att spela in video i några av de mer krävande formaten som ProRes).

Den kontrastbaserade DFD-autofokusinställningen verkar i stort sett likna den för GH5 II, med ett brett utbud av tillgängliga alternativ, inklusive automatisk spårning av rörliga objekt och detekteringsinställningar som känner igen och spårar människor, djur och ögon-/ansiktsmotiv. Vår korta testning av dessa fann att de alla var ganska effektiva, även om hastigheten för att låsa på motivet kanske inte matchar vissa konkurrerande tillverkares hybrid-AF-inställningar.

Det 5-axliga bildstabiliseringssystemet har fått en algoritmisk uppgradering jämfört med GH5 II, och Panasonic hävdar att det nu erbjuder upp till 7,5 korrigeringssteg – till den punkt där användaren kan ta ett 100 MP-foto i högupplöst bildstaplingsläge handhållen (tidigare krävdes stativ). Vi försökte det och det fungerade faktiskt riktigt bra, medan det för video verkade väldigt effektivt med en del vanliga walk-and-talk-vloggar, men vi måste testa det mer noggrant innan vi kan kalla det verkligen enastående.

Video- och bildkvalitet

Det finns en verkligt häpnadsväckande nivå av anpassningsbarhet för video. Vi trodde att GH5 II erbjöd en mängd format, upplösningar och bildhastigheter, men GH6 tar saker till nya höjder.

Listan med videoalternativ (som är alldeles för lång för att listas här – den tar upp nästan hälften av utrymmet på kamerans officiella specifikationsblad) kan tyckas vara överdrivet för den tillfälliga användaren, men filmskapare kommer sannolikt att gnugga händerna för alla de kreativa möjligheter som ProRes, 5,8K och 5,7K upplösningar och variabel bildhastighetsinspelning erbjuder, för att inte tala om det faktum att överhettning aldrig plötsligt kommer att avbryta deras inspelningar. Panasonic säger att när du fotograferar med en extern strömkälla snarare än batteriet, betyder det nya kylsystemet att det enda som begränsar inspelningstiden är ditt lagringsutrymme.

För den här praktiska recensionens skull spelade vi in några korta klipp i ett extremt högkvalitativt läge (4K 10-bitars 4:2:2 MOV vid 50 fps). De blåsiga, mulna väderförhållandena var långt ifrån idealiska, men även på kamerans egen skärm såg detaljerna, det dynamiska omfånget och bildstabiliseringen imponerande ut. Hemma, när de överfördes till datorn och undersöktes ordentligt, var klippen verkligen utmärkta: Rena, naturliga och härligt rika på detaljer – och det är direkt från kameran, innan några graderings- eller efterproduktionsknep tillämpas.

Det enda bildproblem som vi misstänker att GH6 kan möta är dess prestanda i svagt ljus. Den lilla fysiska storleken på sensorn på Micro Four Thirds-kameror innebär ofta att deras ljusinsamlingsförmåga är begränsad i jämförelse med de större APS-C- och fullformatssensorer som används av andra spegellösa kameror. Men om du är medveten om det och villig att kringgå det, kan vi inte se att det är ett stort hinder för att uppnå bra resultat.

Första omdömet

Våra första intryck av Panasonic GH6 är nästan helt positiva. Företaget har tagit den starka grund som lagts av GH5 och GH5 II och byggt vidare på den.

Den har lagt till Apple ProRes till kamerans utbud av videoformat, samtidigt som bildstabilisering, anslutning och hantering förbättras och ett kylsystem som säkerställer att videoklipp inte begränsas av överhettning.

Flervinkelskärmen är också en välkommen touch, och det faktum att kameran bara är något större än GH5 II samtidigt som man gör allt detta är en imponerande bedrift i sig. Den enda lilla nackdelen är att vissa funktioner, som USB-till-SSD-inspelning, måste vänta på en firmwareuppdatering som för närvarande inte har något releasedatum.

Men annars är Panasonic GH6 ett kraftfullt och mer prisvärt alternativ till Sony A7S III. Vi ser fram emot att testa det lite mer för att se om vi verkligen kan ta topplatsen i vår guide till de bästa videokamerorna.

• Kolla in vår guide till världens bästa YouTube-kameror

Älskar du att filma? Under Black Friday får du Panasonic Lumix DC-GH5S kamerhus för endast 12 495 kr hos Cyberphoto.se (ordinarie pris 24 990 kr).

Kamerahuset från Panasonics populära GH5-serie – som EISA en gång utmärkte till den bästa kombinerade stillbilds- och videokameran – har bland annat fått en bredare och ljuskänsligare bildsensor som ger dig bättre resultat även i mörka miljöer. Vid lagring på en extern enhet kan du dessutom filma i C4K (4096x2160) i 50p/60p, 4:2:2, 10 bitar.

På jakt efter någonting annat? Se årets bästa Black Friday-erbjudanden på kameror.

Fler Black Friday-erbjudanden

• Ute efter fler fynd? Vi har samlat de bästa rabatterna från Black Friday-rean.

För några veckor sedan såg vi rykten om en ny retroinspirerad Nikon-spegellös kamera i  Z-serien - och den har nu tippats att lanseras väldigt snart.

Nikon Rumors säger att den lite överraskande lanseringen, som skulle vara av en APS-C-kamera som kommer att placera sig bredvid Nikon Z50, fortfarande är på väg och "kan presenteras i slutet av juni".

För övrigt är det ganska tomt på detaljer, men den tillförlitliga läckan sade att vi kan förvänta oss att kameran har en gammaldags design "med mekaniska urtavlor och en ledskärm". Detta inlägg innehåller också ett foto av Nikon FM10, en filmkamera från mitten av 90-talet, vilket föreslår att Nikons nästa lansering kan följa modellens design.

• Här är de bästa resekamerorna
• Här är de bästa actionkamerorna

Den enda andra spekulationen kring den kommande kameran är att den, precis som Nikon FM10, kan ha en "väldigt tunn kamerakropp utan handtag".

Detta skulle placera den i kategorin nybörjarnivå och föreslår att det blir Nikons prisvärda alternativ för dem som vill komma in i deras Z-serie. Just nu är den enda andra kameran i Z-serien med en APS-C-sensor Nikon Z50, medan resten av serien är avancerade fullformatskameror som Nikon Z6 II.

Medan Nikons spegellösa kameror hittills har haft traditionellt utseende, med de stora handtagen som gynnas av dem som regelbundet fotograferar med långa objektiv, har de inte vågat sig in i vintage-inspirerade designer som används av Fujifilm och Olympus. Men nu låter det alltså som om nästa lansering från Nikons kommer att bjuda på den trenden och ge nybörjare och hobbyfotografer ett nytt lättviktsalternativ med äkta karaktär.

Tillbaka till framtiden

Kamerans estetik, inspirerad av klassiska designer från 1960-talet, har aldrig gått ur modet i kameravärlden. Detta beror delvis på att det är den unika stilen för märken som Olympus och Nikon, men också för att den tidlösa designen ger en taktil fotograferings-upplevelse som helt enkelt inte är möjlig på mobiler.

Det är ett tillvägagångssätt som fungerat riktigt bra Fujifilm, tack vare ikoniska modeller som Fujifilm X100V, och vi fick nyligen även se Olympus ta en runda bland designarkiven för den fantastiska nya Olympus PEN E-P7.

Men det betyder också att Nikon skulle ha ganska stark konkurrens på den retroinspirerade spegellösa kamera-marknaden - särskilt från Fujifilms X-serie, som också har APS-C-sensorer, men har dessutom ett väletablerat utbud av inbyggda objektiv.

Detsamma kan inte sägas om Nikons Z-mount ännu, som bara har två inbyggda DX-objektiv, även om du kan anpassa många äldre F-objektivfästen med FTZ-adaptern. Den kombinationen kan faktiskt passa Nikons nya kamera bra, om den verkligen har en retrostil.

Men det skulle också ifrågasätta tidigare rykten om Nikon Z30 (ovan), som förväntades få ungefär samma design som Nikon Z50, bara utan sökare.

• Här är de bästa 4K-kamerorna just nu

Är du ute efter en ny smidig kompaktkamera till ett överkomligt pris? Då bör du kolla in det här erbjudandet på Panasonic Lumix TZ90 hos Elgiganten just nu. Ordinarie pris för kameran ligger på 4190 kronor, men just nu kan du klicka hem den för enbart 2990 kronor, vilket innebär att du får en rabatt på hela 1200 kronor.

Panasonic Lumix DMC-TZ90 är en ultrazoom kompaktkamera. Det innebär att den har en riktigt liten och smidig formfaktor och är enkel att bära med sig i väskan. Tack vare dess 30x optiska zoom och sin högupplösta 20,3 megapixel MOS-sensor, kan du komma riktigt nära motiven och få skarpa, ljusa bilder. Kameran låter dig även filma och fotografera i 4K. 

Om du är intresserad av erbjudandet eller vill läsa mer om kameran, kan du klicka in på länken här nedanför för att komma direkt till Elgigantens hemsida. Notera att erbjudandet gäller fram till söndagen den 11 april, klockan 23:59.

Vill du ha fler alternativ? Kolla in någon av vår topplista:

• Bästa kompaktkameror just nu

Det är inte alltför ofta vi får se fina rabatter på kameror eller tillbehör till fotografering överlag, men nu bjuder Cyberphoto på ett gäng fina rabatter på Panasonic Lumix-kameror. De har bland annat ett erbjudande på Panasonic Lumix S1 just nu som ger dig en rabatt på hela 26%. Ordinarie pris för kameran med medföljande tillbehör ligger på 28 990 kronor, men just nu kan du klicka hem den för enbart 19 990 kronor, vilket ger dig det billigaste priset någonsin på paketet.

Panasonic Lumix S1 är ett spegelfritt system med en fullformatssensor som använder Leicas L-objektivfattning. S1-modellen riktar sig till filmfotografer och har en upplösning på 24 MP. Kameran har 225-fälts kontrastdetekterande AF ner till -6 EV, en snabb högprecisionsslutare testad för upp till 400 000 exponeringar, dubbla kortplatser, en vinklingsbar 3,2-tums LCD-skärm, videor i upp till 4K/60p upp till 150 Mbps, stöd för Dual I.S.-bildstabilisering med OIS-optik samt en högupplöst och snabb elektronisk sökare.

Om du är intresserad av erbjudandet eller vill läsa mer om kameran, kan du klicka in på länken här nedanför för att komma direkt till Cyberphotos hemsida. Du kan även kolla in deras andra erbjudanden, då de har fina rabatter på ett gäng olika Panasonic Lumix-modeller i olika prisklasser.

Vill du ha fler alternativ? Kolla in någon av våra topplistor:

• Bästa digitalkamera
• Bästa fullformatskamera
• Bästa 4K-kamera
• Bästa actionkamera

Canon EOS R5 är kanske fortfarande i ett väldigt tidigt stadium vad gäller marknadsföring och kommunikation, men en läckt bild har nu gett oss vår första titt på den professionella spegellösa kameran ute i verkliga världen (Canon har släppt ett par officiella bilder, av vilka du kan se en ovan).

Bilden från den japanska sajten Newswitch (nedan) är en praktisk bild som ger oss en känsla av kamerahusets storlek på Canon EOS R5, vilket är betydligt mindre än den liknande funktionsmässigt liknande spegelreflexkameran Canon 1DX Mark III.

Bilden antyder att den kommer att balansera fint med objektiv som Canon RF 24-70mm f/2.8L IS USM, och EOS R5 ser inte märkbart större ut än den befintliga Canon EOS R, vilket är imponerande med tanke på att det är den första Canon-kameran att ha bildstabilisering i kamerahuset (IBIS).

• Bästa digitalkameran 2020: 10 modeller i topp just nu
• Bästa kompakta systemkameran 2020: De 10 bästa modellerna på planeten
• Canon EOS R5: Allt vi hittills vet om detta spegellösa underverk

Vad som är mindre tydligt är exakt vem Canon EOS R5 kommer att riktas mot, men Newswitch hävdar att Canon planerar att lansera kameran "så tidigt som möjligt innan OS i Tokyo och Paralympics", som börjar den 24 juli.

Det verkar stödjas av det faktum att kameran kommer att göra sin offentliga debut på The Photography Show, som börjar den 14 mars.

Medan lanseringen av Canon 1DX Mark III fortsätter trumma in budskapet att de flesta professionella sportfotografer fortfarande föredrar optiska sökare framför EVF:er, verkar det som om EOS R5 skulle kunna användas vid OS som en mindre, andrakamera för att fotografera 8K-video likaväl som stillbilder.

Spegellös olympier

Trots den läckta bilden och Canons utvecklingsmeddelande finns det fortfarande en hel del som vi inte vet om EOS R5.

Bland dessa detaljer är vilken bildsensor den kommer att använda. Vi vet att EOS R5 kommer att ha en "nydesignad CMOS-sensor" och att den kommer att vara minst 40MP, eftersom det har bekräftats att kameran kommer att kunna spela in 8K-video.

Rykten hittills tyder på att det troligtvis kommer att vara en 45MP-kamera, och det faktum att den tar imponerande 12 bilder per sekund (när du använder den mekaniska slutaren) eller 20 bilder per sekund (om du byter till den elektroniska slutaren), tyder på att det är osannolikt att det är betydligt högre än så.

EOS R5:s storlek och prestanda antyder då att den till formen kommer att påminna om Sony A7R IV (om än Med en upplösning närmare A7R III), så ett megapixelmonster som har kraften att hantera alla typer av fotografering, inklusive sport och action.

Den viktigaste skillnaden är naturligtvis att EOS R5 också kommer att kunna spela in 8K-video, och mer speciella färdigheter tillkännages sannolikt i slutet av dess officiella lansering. Vi ger dig alla nyheterna när det nåmen under tiden kan du läsa vårt djupgående artikel Canon EOS R5: Allt vi hittills vet om detta spegellösa underverk.

• The Photography Show 2020: Allt du behöver veta om årets evenemang

Leica är kända för att göra premiumkameror, specialkameror, och man lever verkligen upp till ryktet med den nya Leica M10 Monochrom - en fullformatskamera av mätsökartyp som bara kan ta bilder i svartvitt, och som kostar mer än Canon 1DX Mark III. Och möjligen mer än din bil.

M10 Monochrom är inte den första svartvita digitalkameran som Leica har producerat (redan 2012 kom M Monochrom), men den kommer med en del nyheter till konceptet, inklusive en ny 40MP fullformats monokrom sensor.

Det tyska företaget kallar detta "den bästa svartvit sensorn som Leica har gjort", vilket lovar gott eftersom vi redan var imponerade av detaljerna och skärpan som producerades av Leicas senaste färglösa kamera, Leica M Monochrom (Typ 246).

40MP-sensorn ger naturligtvis massor av potential för beskärning av bilder, men borde också betyda mycket överlägsna resultat istället för att enkelt konvertera en färgkameras bilder till svartvitt. Detta beror på att utan de färgade filter som täcker en kameras sensor kan mer ljus nå M10 Monochroms fotodioder. Med andra ord kan varje pixel utnyttjas för att ge knivskarpa detaljer.

Naturligtvis handlar fantastiska foton inte bara om skärpa och detaljer, och Leica har ökat M10 Monochroms dynamiska omfång jämfört med Typ 246, med känslighet nu nu från ISO 160 till 100 000. Leica säger att kamerans dynamiska omfång närmar sig imponerande 15 stopp.

En annan bonus för gatufotografer är att M10 Monochrom ärver samma tysta slutare som Leica M10-P, vilket är goda nyheter eftersom vi tyckte att denna slutare var praktiskt ohörbar.

• Dessa är de bästa kompakta systemkamerorna i världen
• Eller kolla vår lista över de bästa kamerorna du kan köpa just nu
• Läs vår djupgående recension av Leica M10

Men till vilket pris?

Faktum är att M10 Monochrom, bortsett från 40MP-sensorn och det utökade IOS-omfånget, är en svartvit version av M10-P.

Kamerorna delar samma hantering och design, och M10 Monochrom har en liknande mässings- och magnesiumlegeringskropp med svart kromfinish. För att matcha den diskreta hanteringen av den tysta slutaren, finns det inte någon Leica-logotyp på kameran heller - i händelse att den lysande röda pricken stör dina motiv.

Naturligtvis är den sista stora frågan M10 Monochroms prislapp. Vi kanske värderar din bil lite väl lågt i rubriken, men du kan redan nu beställa en M10 Monochrom för 92 900 kr, vilket gör den dyrare än Canons nya professionella sport-flaggskepps-kamera, 1DX Mark III och är samma pris som hela 36 Sonos One-högtalare. 

Men, det är aldrig någon som har sagt att det skulle vara överkomligt att vara en ultraspecialiserad Leica-fotograf.

• De här är de bästa resekamerorna du kan köpa idag

Canon har varit upptagna detta år med att lansera EOS 90D och EOS M6 Mark II, och om vi ska tro på de senaste ryktena kommer den Japanska kameraskaparen att ha ännu mer fullt upp 2020.

Vet vet redan att EOS 1D X Mark III DSLR kommer att tillkännagivas i början på nästa år, men Canon Rumors rapporterar att två spegellösa kameror kommer att läggas till bland företagets lanseringar för 2020.

En av dem kan vara en 24 megapixlar APS-C kamera som kommer med ögonigenkännings-autofokus och Canons provade-och-testade fantastiska Dual Pixel CMOS autofokusteknologi (som ökar AFs hastighet och noggrannheten i live-läget) tillgänglig på en 3 tums variabelvinklade främre touchskärm.

Canon Rumors går ännu längre och sätter en prislapp på 849 dollar (ca 8 200 kronor) för ett kit med denna EOS M kamera, som troligen kommer att tillkännagivas "innan juli 2020".

• De 10 bästa budgetkamerorna tillgängliga just nu
• Bästa Canon-kamerorna under 2019
• De 10 bästa spegellösa kamerorna för nybörjare

Ett nytt spegellöst underverk?

EOS M50 var den första Canon-kameran att köra på Digic 8 processor, vilket ger denna spegellösa nybörjarkamera massor av kraft. Inte undra på att den sedan blev en av våra favoriter bland prisvärda spegellösa kameror.

Även fast den lanserades 2018 rapporterar Canon Rumors att den andra EOS M-kameran kommer att lanseras under 2020, vilket troligen blir en uppfräschning av M50. Med EOS M6 Mark II som redan rockar en 32,5 megapixlar APS-C CMOS sensor. Vi skulle inte bli chockade om samma egenskaper tog sig in i EOS M50 II.

Fastän Canon Rumors påstår att Digic 8 kommer att vara det som följer med bildsensorn, skulle vi älska att se Digic 9 (som kan debutera i EOS 1D X Mark III) ta sig in i den nyare versionen av M50, vilket skulle ge den ryktade CSC (compact system camera) en massiv boost i prestanda.

Om de andra ryktena bland specifikationer hos M50 II har någon sanning i dem kommer vi troligen att se den kommande kameran med 4K videoinspelning på både 24 fps och 30 fps, med Full HD (1080p) som fångar upp till 120 fps. Den främre touchskärmen kommer troligen att vara 3 tums variabelvinklad med en panel på 1 040K-upplösning.

Om det verkligen kommer ske en uppfräschning av EOS M50 så säger ryktena att det kommer att tillkännagivas någonstans i september 2020. Så ingen idé att bli exalterad redan nu, då detta endast är rykten och saker kan ändras mellan nu och sen. 

• Under tiden har vi samlat ihop de bästa spegellösa kamerorna du kan köpa 2019.

Canon har tillkännagivit uppföljaren till den två år gamla instegsmodellen EOS M100 APS-C, en av sina spegellösa kameror, och lagt till lite efterfrågade förbättringar i den helt nya EOS M200.

M200 riktar sig också till nybörjare eller de som vill lämna sin telefon för att fotografera lite mer professionellt, M200 är nästan fysiskt identisk med sin föregångare men det finns några stora skillnader under huven.

Medan upplösningen förblir densamma finns det en mycket liten förändring i effektivt pixelantal, då M200 kommer med 24,1MP (medan M100 har en 24,2MP-sensor), vilket indikerar att det finns en helt ny sensor under huven.

Tillsammans med den nya sensorn sitter Canons senaste Digic 8-bildprocessor som tar över efter Digic 7 i M100. Den senaste processorn lägger till 4K videoinspelningsfunktioner till M200 med en maximal bildhastighet på 30 fps. Inspelning vid 4K kommer emellertid med en 1,6x beskärningsfaktor. HD-videor kan spelas in i upp till 120 fps för en 4x långsam rörelseeffekt. Det finns också stöd för vertikal videoinspelning.

Den nya processor- och sensorkopplingen är också det som gör att M200 kan skryta med ett bättre autofokussystem än föregångaren. Där M100 hade ett 49-punkts fasdetekterat AF-system, kommer den nya kameran med en generösa 143 punkter, där ögondetekterande AF också ingår.

Det finns också en uppdatering av vitbalanssystemet, med tillägg av omgivningsprioritet och vitprioritet till det automatiska vitbalansläget.

• Bästa systemkameran för nybörjaren 2019: 10 billiga systemkameror
• Bästa kompakta systemkameran 2019: 10 toppmodeller för varje plånbok

Hitta skillnaden

När det gäller design ser M200 i stort ut som föregångaren. Det finns fortfarande ingen sökare - istället använder du en vinklingsbar pekskärm som är perfekt för selfies. Det finns ingen lägesväljare på kameran, så de flesta inställningar måste ändras via pekskärmen.

Som sagt, Wi-Fi-knappen från baksidan av M100 har försvunnit från M200, med filminspelningsknappen (som var på toppen av M100) på platsen istället.

Dessutom finns både Wi-Fi och Bluetooth tillgängliga för enkel delning av bilder, liksom Canons Creative Assist-lägen för att lära sig nya färdigheter. Det finns också självporträttläget, viktigt för en kamera som syftar till att ta selfies.

Även om ändringarna av M100 verkar vara en mindre uppdatering, är M200 riktad mot användare på startnivå och kan vara en av de bästa APS-C spegellösa kamerorna för nybörjare, särskilt med tanke på den mycket vänliga prislappen på drygt 5 000 kr inklusive 15-45mm-objektivet.

Den nya kameran kommer till försäljning på de flesta marknader i oktober.

• Bästa digitalkameran
• Bästa systemkameran för nybörjaren
• Bästa systemkameran
• Bästa kompakta systemkameran
• Bästa 4K-kameror
• Bästa fullformatskameran
• Bästa kompaktkameror
• Bästa resekameror

Du är på väg att ta steget in i fotograferingens underbara värld och letar efter en anständig kamera som du kan bygga ett system runt. Skaffar du en spegellös systemkamera (ofta även kallad kompakt systemkamera) eller en traditionell systemkamera med spegelreflex?

Förr om åren var frågan lätt att besvara: Du var helt enkelt tvungen att köpa en systemkamera med spegelreflex om du på allvar ville börja syssla med fotografering. Men 2008 lanserade Panasonic världens första spegellösa kamera, Lumix G1 - och allt förändrades.

Liksom med de traditionella systemkamerorna kan du med spegellösa kameror byta objektiv, men som namnet antyder har de inte ett komplext internt spegelsystem.

Detta betyder att de oftast är mindre, lättare och mekaniskt enklare än en motsvarande traditionell systemkamera. Det betyder också att de kan vara lika användarvänliga som många kompaktkameror, medan de flesta traditionella systemkameror erbjuder ett hopp i inlärningen jämfört med en vanlig kompaktkamera.

Entusiaster och proffs har emellertid traditionellt sett inte varit lätta att övertyga om de spegellösa kamerornas förträfflighet. Frånvaron av en optisk sökare, tillsammans med strömlinjeformade kontroller och begränsat utbud av objektiv för de flesta system, brukade vara en vattendelare för många erfarna fotografer.

Det är dock på väg att kastas helt över ända. När tillverkarna utvidgar utbudet av objektiv och tillgängliga alternativ blir valet av objektiv ett mindre problem. En rad nya spegellösa kameror har nu också kommit för att locka fotografer bort från den mer traditionella systemkameran, med prestanda och bildkvalitet som i vissa fall är bättre än spegelreflexkameror i samma prisklass.

Men har spegellösa kameror gjort tillräckligt för att vara äkta konkurrenter till den traditionella systemkameran? Eller är de redan bättre? För att hjälpa dig att skapa en egen uppfattning, presenterar vi här de viktigaste skillnaderna och vad de betyder för vardaglig fotografering.

• Spegelreflexkameror: Kan vara stor och skrymmande, men detta kan faktiskt vara till fördel när du fotograferar med stora teleobjektiv (och stora händer)
• Spegellösa: Dessa är i allmänhet mindre och lättare, men objektiven kan i vissa fall vara lika stora som för traditionella systemkameror. Vissa spegellösa kameror är lika stora som spegelreflexkamerorna på motsvarande nivå

En av de stora försäljningsargumenten för spegellösa kameror har varit deras lilla storlek, men argumentet fungerar inte alltid. Anledningen? Du måste ta hänsyn till storleken på kamerahuset OCH objektivet.

Detta är ett problem för spegellösa kameror med sensorer i fullformat eller APS-C, eftersom du visserligen kan få ett litet kamerahus men de kompatibla objektiven kan vara stora och tunga. Vissa modeller kommer med utdragbara objektiv, eller power zoom-objektiv, väl avvägt och som säljs i kombination med kamerahuset, men det hjälper inte när du måste byta till en annan typ av objektiv.

• Vi förklarar sensorstorlekar: Allt du behöver veta

Panasonic- och Olympus-kameror har en fördel här; Four Thirds-sensorformatet i deras Micro Four Thirds-modeller är mindre än APS-C och fullformat. Många fotografer gillar inte det här, men det betyder att objektiven ofta är mindre och lättare, vilket hjälper till att leverera ett mycket mer kompakt system.

Intressant nog växer några av de vassare spegellösa kamerorna som Sony Alpha A7R IV, Olympus OM-D E-M1X och Canon EOS R nu när de tar sig an fler funktioner och när tillverkare svarar på feedback från fotografer som vill ha större kroppar att greppa om.

I andra änden av skalan krymper de traditionella systemkamerorna på isntegsnivå för att tävla med det mindre fotavtrycket hos liknande prissatta spegellösa kameror. Nikon D3500 och Canon EOS 2000D är smärtsamt små och lätta, vilket gör dem mindre besvärliga att bära med sig.

• Spegelreflexkameror: Både Canon och Nikon har ett massivt utbud objektiv för varje jobb. Pentax har också många områden täckta, och bidrag från många tredje parter ger bara fler alternativ till varje system
• Spegellösa: Objektivutbudet utvecklas fortfarande, men många alternativ är nu täckta. Där det fortfarande brister är utbudet från Canon, Nikon, Panasonic och Fujifilms mediumformatlinje, som fortfarande ligger i startgroparna

Om du vill ha det bredaste möjliga utbudet av objektiv är en systemkamera från Canon eller Nikon kanske ditt bästa alternativ. Var och en har ett omfattande utbud av objektiv som flera prisklasser samt utmärkt stöd från tredje part som Sigma och Tamron.

Medan Canon och Nikon båda har haft decennier på sig att bygga upp och förfina sina uppsättningar av objektiv - Nikons objektivfattning är till exempel oförändrad sedan 1959 - dök den första spegellösa kameran upp först för 11 år sedan. Spegellösa kameror vinner dock hela tiden mark.

Eftersom Olympus och Panasonic använder samma Micro Four Thirds-fäste och har etablerats längst, är utbudet av Micro Four Third-objektiv det mest omfattande, och erbjuder ett brett utbud av optik, från ultra vidvinkliga zoomar till snabba förstklassiga teleobjektiv.

Fujifilms system växer hela tiden, med några underbara fasta objektiv och utmärkta zoomobjektiv. Till och med 18-55 mm objektivet som levereras tillsammans med många av kamerorna som standard är mycket bra. Det finns fortfarande några luckor i sortimentet, men Fujifilm arbetar definitivt hårt för att leverera ett omfattande objektivsortiment av hög kvalitet.

Sony erbjuder några riktigt fina objektiv av hög klass som är designade för fullformatskamerorna som Alpha A7 III, medan de nyligen lanserade ett mäktig FE 600mm f/4 GM OSS fast teleobjektiv också. Man erbjuder nu ett relativt hälsosamt urval för både APS-C och fullformatskameror.

Både Canon och Nikon har nyligen lanserat spegellösa kameror med fullformat som saluförs jämsides med de traditionella systemkamerorna. För tillfället är den dedikerade optiken för var och en begränsad till en handfull objektiv, men många fler utlovas. Inte bara det – både Canon och Nikon erbjuder överkomliga adaptrar som gör att du kan använda objektiv designade för de traditionella systemkamerorna, dock i vissa fall med begränsningar.

Den senaste förändringen här är införandet av L-mount, ett projekt som förenar Panasonic, Sigma och Leica. De tre företagen har lovat att utveckla produkter som kan användas tillsammans med de från de andra tillverkarna, vilket hjälper utbudet att utvecklas snabbt.

• Spegelreflexkameror: Många fotografer föredrar fortfarande en "optisk" vy för dess tydlighet, naturliga utseende och fördröjningsfria visning. Detta är standard på traditionella systemkameror
• Spegellösa: Andra föredrar att se en digital återgivning av scenen så som kameran kommer att fånga den, och elektroniska sökare på många spegellösa kameror tillåter detta. Några av de senaste modellerna håller mycket hög kvalitet

Alla spegelreflexkameror, även de billigaste, har en optisk sökare eftersom det är en integrerad del av designen med speglar. Många spegellösa kameror på instegsnivå har å andra sidan ingen sökare alls, så du måste använda den bakre LCD-skärmen för att komponera foton, vilket inte alltid fungerar så bra i starkt ljus.

Spegellösa kameror med sökare kostar mer, och dessa är elektroniska snarare än optiska sökare. Det betyder att de visar bilden direkt från sensorns avläsning och inte via en optiskt spegel.

De elektroniska sökarna utvecklas i snabb takt, och de senaste visar sällan någon kornighet vilket var ett problem hos tidigare generationer, även om det ofta kan uppstå en liten men synlig fördröjning om du flyttar kameran riktigt snabbt.

Fördelen med elektroniska sökare är att de kan visa mycket mer information än en optisk sökare, inklusive histogram, till exempel. De kan också simulera den digitala bilden som kameran kommer att fånga, så att du inte får några hemska överraskningar när du granskar din bild eftersom det ser exakt vad du får.

Denna simulering är dock inte alltid perfekt, och många fotografer föredrar att se världen med sina egna ögon när de komponerar bilden och kontrollera den digitala versionen på LCD-skärmen i efterhand. De är också lättare att använda i svagt ljus.

Valet handlar om personliga preferenser; skaffar du en av de senare avancerade spegellösa kamerorna med en elektronisk sökare med stor förstoring och stor upplösning, kommer du ha mycket svårt att hitta några fel med den.

• Spegelreflexkameror: Tidigare hade de en klar fördel, men den är inte riktigt så tydlig nu. På det hela taget är de bättre för att följa snabba motiv, men kan vara svaga i LiveView
• Spegellösa: Även om modeller på instegsnivå kämpar, har många spegellösa kameror nu hybridkontrast- och fasdetekterande AF-system, vilket är mycket bättre. Vissa system är lika pålitliga som traditionella systemkameror, om inte mer

Spegelreflexkameror använder snabba och effektiva "fasdetekterande" autofokusmoduler monterade under spegeln i kroppen. Det här systemet kan vara otroligt snabbt när det gäller att fokusera och spåra motiv, med kameror som Nikon Nikon D850 och Canon EOS-1D X Mark II som erbjuder ett otroligt sofistikerat system.

Problemet är att dessa system bara fungerar medan spegeln är nere. Om du använder en systemkamera i live-visningsläge och komponerar en bild eller video på LCD-skärmen måste spegeln vippas upp och den vanliga AF-modulen är inte längre i ljusbanan. I stället måste kameran växla till ett långsammare kontrastdetekterande AF-system med bilden som tas av sensorn.

Många av de senaste modellerna från Canon (t.ex. EOS 250D och EOS 6D Mark II) inkluderar emellertid företagets lysande Dual Pixel CMOS AF som använder fasdetekteringspixlar inbyggda i sensorn. Denna är utformat för att ge snabbare autofokus i live view-läge för att minska avståndet till de spegellösa kamerorna - och det fungerar väldigt bra.

Spegellösa kameror måste använda sensorbaserad autofokus hela tiden. De flesta är kontrastdetekterade AF-baserade, men dessa tenderar att vara mycket snabbare än motsvarande AF-lägen för kontrast på traditionella systemkameror.

Mer avancerade spegellösa kameror har avancerade hybrid-AF-system som kombinerar kontrastdetektering med fasdetekterande AF från sensorn. Modeller som Fujifilm X-T30, Panasonic Lumix G9, Sony Alpha A7 III och Olympus OM-D E-M1X imponerar inte bara med sin hastighet, utan också med den noggrannhet som de kan låsa på och följa ett rörligt motiv. Detta är ett område där spegelreflexkamerorna hittills har haft en tydlig fördel, men det är alltså på väg att ändras nu.

• Spegelreflexkameror: De bästa traditionella systemkamerorna kan inte längre matcha hastigheterna hos de bästa spegellösa kamerorna
• Spegellösa: Den spegellösa designen gör det lättare att lägga till höghastighetsfotografering och även billigare modeller har relativt snabba seriebildshastigheter

Du behöver ett snabbt kontinuerligt fotograferingsläge för att ta actionbilder och spegellösa kameror visar vägen här, delvis eftersom det spegellösa systemet innebär att det finns färre rörliga delar och delvis för att många modeller nu har 4K-video - vilket kräver seriös processorkraft, precis det som behövs för kontinuerlig fotografering också.

För att sätta detta i perspektiv kan Canons bästa professionella systemkamera med speglar, EOS-1D X Mark II, ta 14 bilder per sekund, men de spegellösa Panasonic Panasonic Lumix G9 och Sony Alpha A9 kan båda ta häpnadsväckande 20 bilder per sekund.

Du måste dock vara lite försiktig när du tittar på specifikationen. Vissa spegellösa kameror kan skryta med ännu högre bildhastigheter än detta (i vissa fall upp till 60 bilder per sekund), men måste då använda en elektronisk slutare för att uppnå detta och fokus kommer att fixas från första bilden. Inte bra om du planerar att spåra ett rörligt motiv, eller under vissa typer av konstgjort ljus där bandning kan uppstå om du inte använder en mekanisk slutare.

Du måste också vara realistisk gällande vilken typ av bildhastigheter du kommer att behöva; fotografering med 60 bilda per sekund innebär att du fyller ett minneskort ganska snabbt, och du måste spendera mycket tid på att tränga igenom en mängd bilder för att hitta det "rätta" fotot. Som sagt, då även spegellösa kameror på instegsnivå erbjuder snabbare bildhastigheter än de flesta systemkameror, ligger spegellösa kameror verkligen i framkant här om detta är viktigt för dig.

• Spegelreflexkameror: En gång massivt populär bland proffs men ser sig nu omsprungna av spegellösa rivaler
• Spegellösa: 4K-video är nu standard på alla utom de billigaste spegellösa kamerorna

Traditionella systemkameror var de första att erbjuda professionell HD- och Full HD-video, som tillsammans med ett stort utbud av objektiv och andra tillbehör omedelbart var en hit hos proffs och videoproducenter.

Men förändringen har verkligen varit till de spegellösa kamerornas fördel de senaste åren, vilka nu erbjuder en mängd videofunktioner som de flesta systemkameror inte kan matcha.

4K-video är till att börja med en vanligare funktion hos spegellösa kameror, medan traditionella systemkameror har varit långsamma med att erbjuda denna funktion. 4K-videoinspelning finns nästan inte alls hos systemkameror i instegsklassen, och bara en handfull modeller längre upp i kedjan erbjuder detta.

Vi har också den effektiva autofokusen för Live View och processorkraft som erbjuds av spegellösa kameror, medan det växande utbudet av adaptrar och tillbehör där ute erbjuder användare ett mer komplett system.

Panasonic har tagit fram en nisch för sig själv med Lumix GH5 och Lumix GH5S, och erbjuder en hybrid för stillbilder och video som är älskad av entusiastfotografer och professionella filmfotografer, medan Sony har valt en liknande metod med Alpha A7S II.

• Spegelreflexkameror: Även modeller på startnivå har full manuell kontroll, och detta är kraftfulla kameror
• Spegellösa: De matchar systemkamerans funktioner, ofta går ett steg eller två längre

När det gäller fotografiska funktioner och kontroller är det svårt att utse en klar vinnare.

De erbjuder alla manuell kontroll över exponering och fokusering och kan fotografera både RAW- och JPEG-filer, så att du får bästa möjliga bildkvalitet. Inom vilken sektor som helst, till exempel kameror på startnivå, entusiast eller pro-modeller, är kontrolllayouterna och funktionerna ganska lika. Systemkameror på ingångsnivå tenderar att dölja de manuella kontrollerna under ett automatiseringslager, men det är samma sak med de spegellösa kamerorna.

Tänk på det här med sökare - alla traditionella systemkameror har sökare, men billigare spegellösa kameror har det inte.

• Spegelreflexkameror: Traditionella systemkameror använder APS-C- eller fullformatssensorer.
• Spegellösa: De använder vanligtvis samma sensorer, men det finns också mindre format för ännu mindre kameror.

Det finns inget tydligt val att göra här heller. För närvarande hittar vi den högsta upplösningen i en spegellös kamera, det medelstora formatet Fujifilm GFX 100, som har en sensor på 102MP. Det är visserligen inte en kamera som många har råd med, även om den billigare spegellösa Sony A7R IV klarar 61MP - fortfarande 11MP mer än ed närmaste traditionella systemkamerorna, Canon EOS 5DS och 5DS R.

Det handlar dock inte bara om megapixlar eftersom den viktigaste faktorn i bildkvalitet är sensorns storlek. Med undantag för sensorer i mediumformat är sensorer med fullformat de största och erbjuder bästa kvalitet, medan kameror med APS-C-sensorer är nästan lika bra och mycket billigare - och du kan få någon av dessa sensorer i både spegelreflex- och spegellösa kameror.

Men marknaden för kompakta systemkameror erbjuder också mindre format. Micro Four Thirds-formatet som används av Panasonic och Olympus är mindre än APS-C, men det är också kamerorna och objektiven, så du måste väga vad som är viktigast för dig - storlek eller bästa bildkvalitet.

Sammantaget finns det ingen inneboende bildkvalitetsfördel i en systemkameraa, med tanke på att samma sensorstorlekar också hittas i spegellösa kameror.

• Spegelreflexkameror: 600-800 bilder är i genomsnitt, bättre modeller kan ta över 1 000 bilder på en laddning. De riktigt vassa klarar över 2 000
• Spegellösa: Mycket sämre, vanligtvis cirka 300-400 bilder per laddning. En del klarar av cirka 600 eller 700, även om de med högre batteritid ofta har antingen mycket stora batterier eller behöver två

Jämförelse av batteritid är kanske inte spännande, men är viktigt när skillnaderna är lika stora som i detta fall.

Den mycket prisvärda Canon EOS 250D, till exempel, kan ta 1 070 bilder på en enda laddning, medan spegellösa Fujifilm X-T3, en mycket mer avancerad modell, på pappret, bara kan ta 390 foton innan batteriet tar slut. Detta mönster upprepas om och om igen, när man jämför spegelreflexkameror med spegellösa.

Varför är det så här? Batterieran för de traditionella systemkamerorna är ibland större, men inte alltid, och du kanske trodde att spegelns rörelser upp och ner för varje bild förbrukar mer kraft och att LCD-skärmen skulle användas lika mycket. Men spegellösa kameror måste i de flesta fall också också driva en EVF.

Så detta är ett område där systemkamerorna ofta har en väsentlig praktisk fördel. Du behöver säkert ett extra batteri eller två med de flesta spegellösa kameror.

• Spegelreflexkameror: De billigaste modellerna kan sakna vissa funktioner som pekskärmar och 4K-video
• Spegellösa: Billiga spegellösa kameror har ofta dessa funktioner men har inga sökare; de som har kostar mer.

Du kanske hoppas att en enklare design av en kompakt systemkamera skulle göra dem billigare att köpa, men så är inte nödvändigtvis fallet. Om du vill ha en fullt utrustad, "riktig" kamera för minsta möjliga pengar, är en traditionell systemkamera fortfarande det billigaste alternativet - men det är ett gap som minskar hela tiden.

Till exempel har 24MP Nikon D3500 nästan den bästa APS-C-sensorn som för närvarande finns på marknaden, en optisk sökare (naturligtvis), anständiga manuella kontroller och en häpnadsväckande batteritid på 1 500 bilder.

De närmaste konkurrenterna för detta pris på den spegellösa kameramarknaden kan inte matcha upplösningen eller batteritiden och har inga sökare, men för bara lite mer pengar hittar du Sony Alpha A6000 med en nästan identisk 24MP APS-C-sensor och funktioner som en inbyggd elektronisk sökare. Du måste fortfarande ha ett extra batteri. Med det sagt, är kameran så billig eftersom den har ersatts av nyare modeller.

När du väl kommit in på entusiast- och proffsmarknaden försvinner emellertid skillnaderna till stor del - för varje given summa pengar får du i stort sett samma funktioner, prestanda och kraft.

• Spegelreflexkameror: Robusta kameror med bra värde som erbjuder gamla tradition och högsta bildkvalitet
• Spegellösa: Mindre, tekniskt mer avancerade och utan tvekan vägen framåt

De tekniska skillnaderna mellan en traditionell systemkamera med speglar och en kompakt spegellös systemkamera är inte det enda du behöver tänka på och kanske inte ens det viktigaste för dig.

Det enda sättet att bestämma en gång för alla är att plocka upp dem och prova dem för att se vilken du föredrar. Du kanske föredrar den feta, tjocka känslan och den optiska sökaren på en traditionell systemkamera, eller kanske du föredrar de mindre husen och en mer exakt känsla hos en spegellös dito. Det handlar i slutändan om vad du gillar att fotografera och vad kameran kan leverera - och uppmärksamma också de objektiv som erbjuds och tillbehör som finns tillgängliga.

För nybörjare och de med begränsade resurser ger en systemkamera i instegsklassen mer än en billig spegellös kamera. Längre upp i prisintervallet är det jämnare, men man måste säga att även om vissa kanske föredrar hanteringen och den optiska sökaren, så blir det allt färre och färre tekniska skäl till att en traditionell systemkamera fortsättningsvis bör betraktas som det bästa alternativet för fotografer.

Det är inte bara den officiella marknadsföringsvideon för Canon EOS 90D som av misstag läckte ut på YouTube idag - Canon Rumors har också upptäckt promovideon för kommande EOS M6 Mark II, som också låg live en kort stund på YouTube.

DPReview säger att det var Canon Australia som av misstag publicerade de två videorna på sin officiella YouTube-kanal och även om de snabbt togs bort, lyckades Canon Rumours blixtsnabbt ladda ner videoklippen och har nu lagt upp dem på sin egen YouTube-kanal.

Precis som videon för den kommande spegelreflexen från Canon, avslöjar det en och en halv minut långa klippet för EOS M6 II också huvudfunktionerna i den nya spegellösa kameran med APS-C-sensor, som visar att Canon har gjort en massiv översynen av ursprungliga EOS M6 genom att öka upplösningen, hastigheten och lägga till en överlägsen ergonomi.

Precis som den ursprungliga EOS M6 har den andra generationen inte en inbyggd sökare, vilket upprätthåller seriens kompakta och lätta formfaktor. Istället finns en borttagbar OLED-sökare som kan fästas i tillbehörsskon och fungerar med peka-och-dra-autofokus på kameraskärmen när du använder Live View.

Tillägget av en dedikerad MF/AF Focus Mode Switch-knapp (manuell fokus/autofokus) på baksidan av kameran verkar också vara en välkommen förändring, vilket förbättrar de begränsade kontrollerna som fanns i den ursprungliga M6-designen.

• Bästa digitalkameran 2019: 10 modeller i topp just nu
• Bästa kompakta systemkameran 2019: 10 toppmodeller för varje plånbok

På insidan finns en 32,5MP APS-C-sensor - välkommen uppdatering av den tidigare upplösningen på 24,2MP - och Canons egen Digic 8-bildprocessor.

Seriefotirgraferingshastigheten har fördubblats i M6 II, som nu har 14 bilder per sekund av kontinuerlig fotografering med AF/AE (autofokus/automatisk exponering), tillsammans med förmågan att fånga 30 bilder per sekund i RAW med den elektroniska sökaren.

ISO-omfånget toppar med 26 500 och den andra generationen M6 kommer nu med 4K-inspelning samt Full HD 1080p vid 120 fps.

Det officiella tillkännagivandet för EOS M6 Mark II ryktes till den 28 augusti, tillsammans med EOS 90D, så du behöver förmodligen inte vänta så länge innan allt officiellt avslöjas.

• Bästa 4K-kameror 2019: 10 topptestade kameror att filma med

Vi har fått vänta lite längre på Nikon Z6 än vad vi fick vänta på Nikon Z7, men det är den här kameran som antagligen kommer att tilltala den breda massan när det gäller Nikons två nya spegellösa fullformatskameror, inte minst bland entusiastfotografer.

Nikon antar en tudelad strategi som liknar den som konkurrenten Sony tog till när man lanserade de ursprungliga Alpha A7R och A7, där Nikon Z6 och Z7 delar samma design och ofta identiska specifikationer, men med tre anmärkningsvärda skillnader: upplösning, autofokus och max antal bilder per sekund.

Medan Z7, med sin täta 45,7MP-sensor, är Nikons högupplösta erbjudande, marknadsförs Z6 som mer av en allsidig kamera. Men när nu Sony redan lagt beslag på stora delar av marknaden med den utmärkta Alpha A7 III, frågar man sig om Nikon har låtit vänta lite väl länge på sig?

[Uppdatering: Nikon har precis meddelat att de utvecklar ny firmware som ger Z6 ett antal förbättringar. Den viktigaste är tillägget av Eye AF-fokusering, vilket Nikon säger är "under utveckling" och kommer att se till att kameran automatiskt identifierar objektivets ögon för att lättare uppnå kritisk fokusering. Förvänta dig även RAW video via firmware och kompatibilitet med CFexpress-minneskort, som delar samma formfaktor som de XQD-minneskort som kamerorna använder. När denna programvara har gjorts tillgänglig uppdaterar vi vår Z6-recension.]

Nikon Z6: Funktioner

• 24,5 MP fullformats CMOS-sensor
• Helt nytt objektivfäste
• 5-axels bildstabilisering i kamerahuset

Som vi redan har berört, har Z7 en upplösning på 45,7 MP medan Z6 har en bakgrundsbelyst 24,5 MP fullformats-sensor, vilket, trots att den inte erbjuder den fantastiska upplösningen som sitt syskon, ger ett pixelantal som bör tillfredsställa de flesta användare. Det betyder också att det inbyggda ISO-sortimentet är lite bredare, och går från ISO100 till 51 200 (Z7s inhemska ISO-omfång är 64-25 600); detta kan utökas till 50-204 800, matchande Alpha A7 III.

Precis som Z7, har Z6 Nikons nya Z-objektivfäste, där Nikon alltså har släppt sitt bekanta F-fäste för sina nya spegellösa fullformatskameror. Monteringsöppningen är 11 mm bredare än F-monteringen vid 55 mm, medan flänsens brännvidd (avståndet mellan det bakre linselementet och sensorn) är mycket korta 16 mm.

Nikon tror att den större designen och det korta flänsavståndet kommer att göra det möjligt för ingenjörerna att designa optik som överträffar aktuella F-monteringsdesigner och utnyttja fullformats-sensorn, så att ljus lätt når de extrema hörnen av sensorn för att säkerställa jämn ljusstyrka över hela bilden.

Samtidigt med Z6 och Z7 lanseras de första tre objektiven i Nikons nya S-Line-sortiment: en 24-70mm f/4 standardzoom, en 35mm f/1,8 vidvinkel och ett fast 50mm f/1,8 objektiv. Den nya monteringsdiametern möjliggör även objektiv med maximal öppning så snabba som f/0,95, och ett objektiv med manuell fokus 58mm f/ 0,95 S förväntas nästa år.

För befintliga användare av Nikons system som vill byta till nya spegellösa kameror, eller som vill fotografera med en vid sidan av sitt nuvarande Nikon-kit, finns det en ny FTZ-monteringsadapter som är kompatibel med cirka 360 Nikon-objektiv, varav 90 kommer att stödja Z6:s fulla AF-hastighet.

Nikon Z6 har en ,5-tums Quad-VGA elektronisk sökare (EVF) med 3,6 miljoner punkter och en imponerande förstoring på 0,80x, vilket utklassar Sony Alpha A7 III:s 2,36 miljoner punkter och 0,78x display. Z6 använder även Nikons egen optik, som hävdas leverera ännu större klarhet, medan EVF:en har en snabb visningsgrad på upp till 60p.

Förutom detta finns en stor 3,2-tums vinklingsbar pekskärm med en upplösning på 2 100 000 punkter, samtidigt som Z6 också drar nytta av en kompakt LCD-toppplatta med viktig information.

Medan Nikons systemkameror använder objektivbaserad bildstabilisering (som Nikon kallar vibrationsreducering), har man för sina nya spegellösa kameror valt ett kamerabaserat system, där Z6 har ett 5-axelsystem (roll, pitch, yaw och X- och Y-skift) som sägs vara effektivt för upp till fem stopp. För de som vill använda sina F-mount-VR-objektiv på Z6 via FTZ-adaptern, anpassar kamerans inbyggda VR-system sig till stöd för det objektivbaserade systemet.

Det finns också ett elektroniskt vibrationsreduceringssystem (kallat E-VR) som är utformat för att minska påverkan av kameraskakning vid fotografering av handhållna filmer. Med tanke på video kan Nikon Z6 spela in 4K UHD-video upp till 30p, medan det också finns möjlighet att spela in Full HD-video i 60p och 120p i HD-format.

Liksom andra nya Nikon-kameror, har Z6 företagets ganska klumpiga SnapBridge-bildöverföringssystem. Detta använder en Bluetooth-anslutning med låg energi mellan kameran och din smarta enhet (via en gratisapp), med bilder nedskalade till 2MP och överförda från kamera till enhet när du fotograferar. Om du hellre vill lägga vantarna på högupplösta bilderna kan du välja dem individuellt i kameran, med en Wi-Fi-anslutning om du väljer den här metoden. Alternativt erbjuder Z6 en öppen Wi-Fi-anslutning om du vill kringgå SnapBridge.

Medan du kanske förväntar dig att hitta ett par SD-kortplatser på Z6, har Nikon istället valt en enda XQD-kortplats. Det här är ganska modigt, med tanke på den begränsade tillgängligheten av XQD-kort, där endast Sony-versioner för närvarande finns tillgängliga. Prestandafördelarna är dock tydliga och Nikons hopp är att när CFExpress-kort (i huvudsak en uppdatering till XQD-formatet, med samma fysiska anslutningar och med mer tillverkarstöd) blir mer tillgängliga, kommer det att bli den mer framtidssäkra lösningen.

Nikon Z6 får ett nytt laddningsbart Li-ion-batteri, EN-EL15b, men kameran är också kompatibel med EN-EL15a-batteriet som används i D850-serien. Men i motsats till den äldre enheten stöder EN-EL15b USB-laddning, och till skillnad från Z7 kommer inte Z6 att levereras med en nätadapter och kommer endast att förlita sig på USB-laddning. Nackdelen är att Nikon bara klarar en batteritid om ca 310 bilder, vilket är 400 mindre än Alpha A7 III med sina 710. Dock ska Z7 klara 330 bilder, men vi har funnit att i verklig användning fick vi närmare 600 bilder, så vi förväntar oss att det ska lösa sig lika bra med Z6.

• Bästa fullformatskameran 2019: 10 avancerade kameror

Nikon Z6: Byggkvalitet och användarvänlighet

• Samma nivå av väderförsegling som på D850
• Stort och bekvämt handtag
• Bekant kontrollayout

Medan vissa utmärkta systemkameror av Nikon, som  D4 och D800, har designats av designbyrån Italdesign, når Z6 inte riktigt dessa höjder och har ett mer funktionellt utseende.

Eventuell oro om att det här kan påverka användarvänligheten avlägsnas så fort du plockar upp Z6. Kameran sitter fint i handen tack vare det stora och bekväma handtaget. Som vi funnit med Z7 kan de med större händer upptäcka att deras lillfinger hänger lite från botten av Z6, men det borde inte vara ett stort problem.

Även om Z6 kan vara kompaktare än en systemkamera från Nikon, betyder det inte att Nikon har snålat in på byggkvaliteten. Det finns gott om kvalitativt texturerat gummi runt greppet och bakplåten, och ett bekväm tumstöd, och Z6 har magnesiumlegering i topp-, fram- och bakstycken som Z7. Detta gör att kameran känns väldigt gedigen, och Nikon också kan skryta med att Z6 har samma nivå av väderförsegling som D850. Allt detta skapar en mycket solid och välgjord kamera.

För de som tänker byta bort sin systemkamera av samma märke, bör övergången till Z6 vara sömlös tack vare de bekanta kontrollerna och placeringen av knapparna.

Här finns samma strömbrytare runt avtryckaren, medan det finns dedikerade knappar för filminspelning, ISO och exponeringskompensation. För att justera ISO eller exponeringskompensation, tryck helt enkelt på önskad knapp och använd sedan den bakre kommandohjulet för att göra ändringen. Eventuella justeringar visas på den lilla LCD-skärmen på topplattan.

Medan kontrolllayouten på baksidan är något annorlunda än den på en Nikon systemkamera, är de olika knapparna tydligt märkta och lätta att hitta, medan Z6 också har samma joystickskontroll som D850; denna erbjuder enkel kontroll av AF-områdesvalen. Den enda mindre besvikelsen här är den ganska sunkiga fyrvägs-styrplattan.

Nikons filosofi om att göra sina spegellösa kameror liknande spegelreflexkamerorna i hanteringen har överförts till Z6:s användargränssnitt, med de olika undermenyerna som löper längs vänster sida av displayen.

Och medan Nikon-användare säkert känner sig riktigt hemma med Z6, utvidgas denna tillgänglighet till de som kommer in i Nikons ekosystem för första gången - Z6 är verkligen en kamera som nybörjare enkelt ska kunna klara av.

Nikon Z6: Autofokus

• 273-punkts AF-system
• 90 % täckning av bilden
• Hybrid AF-system

Autofokussystemet är ett av de viktigaste områdena där Nikon Z6 och Z7 skiljer sig åt. Medan Z7 har ett autofokussystem med 493-punkts fasdetektering, har Z6 ett något blygsamt (men ändå imponerande) 273-punkts fasdetekteringshybridsystem.

Täckningen är över 90 % av bilden, som är väldigt omfattande, men ändå saknar något i jämförelse med Sony Alpha A7 III:s 693-punkts AF-system, vilket ger 93 % täckning.

Z6:s Single AF-läge har ett val av Auto-area, Wide-area (med antingen små eller stora fokuseringsområden) och Enkelpunktslägen eller Pin-point om du vill vara riktigt exakt med fokuseringen.

För generell fotografering gör Z6:s Single AF (AF-S)-läge ett mycket bra jobb. Vi fann att vi använde Single Point-läget mest här, och den tidigare nämnda joysticken gör att det går snabbt att flytta AF-punkten runt bilden, men Z6:s Wide Area-läge kan också vara mycket mångsidigt .

Fokuseringen är väldigt snabb och blir bara snäppet sämre när ljusnivåerna sjunker. Det här då AF-hjälpstrålen hjälper dig att fokusera, även om funktionen kan stängas av om så önskas.

Det är nog rimligt att säga att Z6:s kontinuerliga fokuseringsprestanda inte helt kan matcha höjderna hos Sony Alpha A7 III, med sitt mycket imponerande 693-punkts AF-system, men det är fortfarande mycket bra.

När du växlar till Kontinuerligt AF-läge på Z6 ser du att det finns ytterligare ett dynamiskt AF-fokuseringsläge som du kan välja. Detta är främst avsett för fokusspårning, och du kan skräddarsy hur många extra punkter som stöder den aktiva AF-punkten, samtidigt som du kan justera spårningskänsligheten och andra fokuseringsparametrar. Dessutom kanske du föredrar att använda Z6:s Auto-area AF-läge för att välja och spåra ditt motiv.

I våra test fungerade fokusspårning väldigt bra, även när objektiven rörde sig mot oss, och det gav en solid prestanda överlag.

Vi saknade Sonys EyeAF-läge lite när det gällde att fotografera porträtt - med möjlighet att helt enkelt slå en funktionsknapp och få kameran att låsa på ögonen är en riktig bonus hos Alpha A7 III, men givet hur lätt det är är att använda Nikon Z6:s AF-system i allmänhet, bör avsaknaden av den funktionen inte hindra dig alltför mycket.

• Bästa kompakta systemkameran 2019: 10 toppmodeller för varje plånbok

Nikon Z6: Prestanda

• 12 bilder per sekund
• EVF:en är stor och ljus
• Pekskärmen fungerar bra

Tillsammans med upplösning och fokusering är den andra stora killnanden mellan Z7 och Z6 bristande seriefotograferingshastighet. Medan Z7 kan ta 9 bilder per sekund, är Z6 den snabbare med 12 - det är också en aning snabbare än Alpha A7 IIIs med 10 bilder per sekund, och matchar Nikons flaggskepp D5.

Som vi såg med Z7 är bufferten på Nikon Z6 ganska blygsam, även om den fortfarande borde vara mer än tillfredsställande för de flesta användare. Med ett 64 GB Sony XQD-kort med både 400 MB/s läs- och skrivhastigheter fick vi 35 RAW-filer vid 12 bilder per sekund (12-bitars NEF-filer). Hastigheten sjunker till 9 bilder per sekund för 14-bitars NEF-filer, med en något reducerad buffert om 33 RAW-filer. Allt blir mycket bättre om du sänker dig ner till 5 bilder per sekund, med 200 RAW-filer som kan fångas i den här hastigheten.

Vill du fotografera tyst? Z6 har ett tyst fotograferingsläge som gör att en elektronisk slutare tar över från Z6:s mekaniska slutare för stillbilder. Den enda ringa irritationen är att funktionen är begravd längst ner i fotograferingsmenyn och inte finns som ett alternativ i Z6:s lägesväljare.

Om detta är första gången du använder en elektronisk sökare (EVF), istället för de optiska enheter som hittas på spegelreflexkamerorna, skyltar eventuella problem som du eventuellt förväntar dig helt med sin frånvaro.

När du höjer kameran till ditt öga hälsas du av en anmärkningsvärd stor och ljus bildskärm. Den är verkligen utmärkt, med ett anständigt kluster av information runt bilden omkrets, medan snabbuppdateringshastigheten betyder att den har en mycket organisk känsla. Sidan vid sida anser vi att kvaliteten på Z6:s EVF matchar den hos Alpha A7 III.

Z6:s 3,2-tums vinklingsbara pekskärm är snäppet större än A7 IIIs 3,0-tums skärm, medan den högre upplösningen som erbjuds av Z6:s skärm (2,1 miljoner jämfört med 920 000 punkter) betyder att klarheten och skärpan också är lite bättre.

Nikon har också integrerat en mycket större grad av pekskärmskontroll på Z6 jämfört med Sonys A7 III. Medan A7 III-kontrollen är begränsad till fokusval, utlösande av avtryckaren (genom att knacka på skärmen) och granskning av bilder erbjuder Z6 också kontroll över navigeringen i menyn och inställningarna, vilket gör den lite mer användbar.

Det inbyggda bildstabiliseringssystemet är utmärkt, vilket ger skarpa bilder vid mycket långsammare slutartider än vad som annars skulle vara möjligt. Beroende på  teknik fann vi att vi kunde fotografera så långsamt som 1/8 sek och fortfarande lyckas få skarpa bilder. Det är också snyggt och enkelt att kontrollera fokus - när du granskar bilder på den bakre bildskärmen, tryck helt enkelt på den bakre bildskärmen och Z6 förstorar bilden och zoomar in på det område du fokuserade på.

Som nämnts, medan den officiella batteritiden om 310 bilder är en besvikelse, får man i verkligheten mycket bättre resultat. Med en kombination av EVF och den bakre skärmen, tillsammans med en blandning av enkelbilder och seriefotografering, tog vi 310 bilder med 50 % av batteriet kvar.

Nikon Z6: Bildkvalitet

• Utmärkt skärpa och detalj
• Stark hög ISO-prestanda
• Dynamiskt omfång erbjuder gott om flexibilitet

Är 24,5 megapixlar tillräckligt för dig? Det beror alldeles på vad du fotograferar och hur du planerar att presentera dina bilder, men för många kommer resultaten från Nikon Z6-sensorn att vara mer än tillräckligt höga.

När vi testade Z6 med de utmärkta nya 24-70mm f/4 och 35mm f/1,8 S-Line-objektiven, vi var positivt imponerade av bildkvaliteten. Mätningen är spot on, med en tendens att exponera högdagrarna för att säkerställa att detaljer inte blåses ut, medan det är sting i bilderna som är väl mättade. Detaljerna är också mycket bra - mer täta sensorer blir ännu bättre, men med kvalitetsoptik på framsidan av Z6 kan du ta bilder i detalj och med utmärkt hörn-till-hörn skärpa.

Z6 fungerar också otroligt bra över ISO-omfånget. Resultaten vid ISO1600 klarar en nära inspektion, med mycket liten uppenbar skillnad mellan dem och bilder som tagits på ISO100. Gå högre än ISO1600, och medan fina detaljer börjar lida något, med viss utjämning uppenbar i JPEG-filer, kommer bilder med ISO3200 och ISO6400 fortfarande att ge mycket användbara och tillfredsställande resultat. Gå ännu längre, och om du är beredd att spendera lite tid på att redigera filer i efterbehandlingen, kan du fortfarande komma undan med helt acceptabla filer på ISO12 800 och ISO25 600. Vi skulle undvika att gå högre om det inte är absolut nödvändigt.

Dynamiskt omfång är också utmärkt, vilket ger en stor flexibilitet - det är möjligt att återställa betydande nivåer av vad som annars skulle gå förlorat i skuggorna. Det som är särskilt imponerande är att denna flexibilitet inte är begränsad till kamerans lägre känlighetsomfång - det är möjligt att återställa skuggdetaljer även vid ISO1600 och 3200.

• Bästa digitalkameran 2019: 10 modeller som slår alla andra

Nikon Z6: Omdöme

Nikon har verkligen inte sparat på krutet med Z6, och all rädsla för att man ska ha misslyckats på någon punkt försvinner så fort du plockar upp kameran. 

Nikon Z6 erbjuder ett gediget kamerahus, utmärkt bildkvalitet från 24,5 MP-sensorn, en lysande elektronisk sökare och massor av trevliga små detaljer. Det är en mycket trevlig kamera att ta bilder med.

Ett nytt objektivfäste är ett stort drag för Nikon, men om de två objektiven vi fotograferade med sätter standarden, är det ett drag som kommer att betala sig när det gäller förbättrad optisk prestanda när utbudet av objektiv växer, medan FTZ-adaptern (tillval) garanterar att du inte behöver starta från början om du redan har investerat i många Nikon-objektiv.

Den enstaka XQD-kortplatsen kommer att orsaka en del gnäll, och bufferten kunde vara lite mer rymlig när du fotograferar RAW-filer, men detta är bara små invändningar mot en mycket imponerande kamera.

Medan Z7 kan ha stulit rubrikerna när de två kamerorna lanserades, är Nikon Z6 på många sätt den kamera vi skulle valt av de två. Faktum är att vi skulle gå så långt som att säga att det är den bästa allsidiga fullformatskameran som Nikon har gjort, och det inkluderar spegelreflexkameror som den älskade D750.

Hittills har vi utan att tveka rekommenderat Sonys Alpha A7 III om du varit på jakt efter en fullspecificerad fullformatskamera runt 20 000 kr, men Nikon Z6 är på många sätt ett mer övertygande alternativ.

Nikon Z6: Konkurrenterna

• Best Nikon camera: 10 brilliant cameras from Nikon's line-up

The Fujifilm X-T100 is the brand's latest entry-level mirrorless camera, slotting in above the X-A5 and below the X-T20 in the X Series range. 

Looks can be deceiving though, and while the X-T100 shares a design more closely related to the mid-priced X-T20, many of its internal features are actually borrowed from the X-A5.

While the X-A5 is geared towards more novice users looking for a simple to use camera that delivers noticeably better pictures than their smartphone, the X-T100 is that next small step up the ladder. With a built-in electronic viewfinder, and offering a greater degree of control than the more basic X-A5, the X-T100 is designed to appeal to those looking to get a bit more creative with their photography. 

Fujifilm X-T100 är företagets senaste instegsmodell bland de spegellösa kamerorna, och den hamnar någonstans mellan X-A5 och X-T20 vad gäller funktioner och pris.

Utseende kan dock bedra – X-T100 har en design som framför allt påminner om X-T20 i mellanprissegmentet, men många av dess interna egenskaper faktiskt lånade från X-A5.

Medan X-A5 är inriktad mot nybörjare som letar efter en kamera som är enkel att använda och som ger märkbart bättre bilder än de som kan tas med en smartphone, är X-T100 nästa steg uppåt. Med en inbyggd elektronisk sökare och en större grad av kontroll än den mer grundläggande X-A5, är X-T100 utformad för att vädja till de som vill bli lite mer kreativa med sin fotografering.

Funktioner

• 24,2 MP APS-C CMOS-sensor
• Snygg 3-vägs pekskärm
• 4K-video men endast med 15 bps

X-T100 har en 24,2 MP APS-C CMOS-sensor med en mer standardiserad design, till skillnad från den unika X-Trans-designen som finns i Fujifilms avancerade kameror som X-T20. Vad betyder? Utgångspunkten är att bildkvaliteten inte riktigt kommer att konkurrera med de högre prissatta syskonen, men att den likväl borde tillfredsställa de flesta användare.

Det betyder också att kameran kan fotografera i ett ganska brett ISO-omfång, från 100-51 200, men om du vill fotografera i RAW är du begränsad till X-T100:s inbyggda omfång om ISO 200-12 800.

X-T100 kan också spela in 4K-video – men det finns en liten hake här, eftersom det begränsas till 15 bps. Om du vill ha en smidig videoinspelning som inte hackar måste du minska kvaliteten till Full HD för att uppnå detta.

Fujifilm X-T100:s 4K-videoinspelningsfunktioner är dock inte helt bortkastade, kameran har ett 4K seriefotograferingsläge som kan ta 8 MP-bilder med 15 bps. Det här är något som Panasonic har erbjudit ett tag på sina 4K-aktiverade kameror, även om de flesta av dem kan ta bilder i snabbare takt. Om du vill ta bilder i full upplösning i snabb följd kan X-T100 hantera 6 bilder per sekund, vilket ligger något under de 14 bilder som erbjuds av X-T20.

X-T100 har en inbyggd elektronisk sökare (EVF) med en 0,39-tums skärm med en anständig 2,36 miljoner punkters upplösning och motsvarande 0,62x förstoring.

Förutom EVF, har X-T100 en mycket smart bakre bildskärm som ger ett ännu större rörelseområde än dden avancerade X-T2 och X-H1. Skärmen kan lutas bort från kamerahuset för fotografering i midjehöjd eller ovanför huvudet, och den också kan dras utåt för dem som gillar att ta bilder av sig själv. Den har också pekskärmsfunktionalitet, inklusive pekfokus och slutare, zoom, scrolla och ytterligare möjligheter. En mycket kapabel pekskärm, således!

De flesta användare kommer att köpa X-T100 som ett kit med det nya inbyggda 15-45 mm zoomobjektivet. Med en brännvidd som motsvarar omkring 23-68 mm i fullformat är det lite bredare än det genomsnittliga objektivet, och lite kortare vid sin längsta brännvidd.

Förutom Wi-Fi har X-T100 som anslutningsalternativ den lågenergi Bluetooth-anslutning som vi först såg på X-E3. När kameran har kopplats ihop med din smartphone med Fujifilms kostnadsfria Camera Remote-app delas bilder busenkelt, eftersom X-T100 automatiskt kopplar ihop sig med dina tidigare ihopkopplade smartphones, förutsatt att Bluetooth är påslagen för båda enheterna.

• Bästa kompakta systemkameran 2018: 10 toppmodeller för varje plånbok

Byggkvalitet och användarvänlighet

• Har en topplatta av anodiserad aluminium
• Avtagbart grepp är nödvändigt för de flesta
• Minimerad men logisk kontrolllayout

Fujifilm X-T100 samma estetik som andra XT-modeller i Fujifilms sortiment, men är kanske närmast relaterad till X-T20, även om X-T20 har topp- och bottenplattor i magnesium nöjer sig X-T100 med ett topplock i anodiserat aluminium färgvalen mörkt silver, svart och champagne.

Kameran må vara en av Fujifilms enklare, men jämfört med den plastiga X-A5 har X-T100 en mycket mer högkvalitativ finish. Med sina 448 g väger den faktiskt mer än X-T20 – vilket kan bero på den mer sofistikerade gångjärnsmekanismen för den bakre skärmen.

Kameran är mer strömlinjeformad och X-T100 offrar X-T20s bekväma (om än blygsamma) handgrepp. Tack vare läderfärgen som täcker huvuddelen av kamerahuset är greppet ganska bra, men det förbättras dramatiskt när du sätter på det medföljande avtagbara greppet som skruvas in i kamerahusets sida.

Vad tycker vi om pekskärmen? Kanske missar vi poängen, men det känns lite övermaga att kunna vinkla den åt tre håll. Det går inte att förneka att det möjliggör ett anständigt utbud av fotograferingspositioner, men om det är viktigt att kunna ta selfies så måste man undra om inte en enklare design, som den på Canon EOS M50, skulle ha varit en snyggare lösning.

Medan topplattan på X-T20 har dedikerad slutartid, lägesväljare och exponeringsväljare, har X-T100 plockat bort vissa saker för att göra kameran lite mindre skrämmande för nya användare.

I stället för slutartiden på X-T20 får du en fotolägesväljare, medan det i båda ändarna av topplattan finns två omarkerade rattar. När du plockar upp kameran första gången kontrolleras dessa parametrar av den vertikalt monterade bakre ratten, om du fotograferar i antingen bländar- eller slutarprioritet, medan högra ratten är inställd för att styra exponeringskompensation. Den vänstra ratten är inställd för att bläddra genom de fantastiska filmsimuleringslägena som finns på X-T100.

Om du befinner dig i full manuell drift ställer den högra ratten på topplattan i stället in slutarhastigheten medan den bakre ratten styr bländaren. Om du inte vill komma åt filmsimuleringslägena via rattarna, kan du dyka in i X-T100-menyn och omfördela vänster högra ratt för att styra en annan inställning. Du kan också anpassa den lilla funktionsknappen (inbäddad på topplattan med en standardinställning för att styra ISO), samt fyra svepande gester på pekskärmen.

Vad gäller menyn – jämfört med de mer avancerade kamerorna i X-seriens har den en något daterad design, men den är å andra sidan ganska lätt att navigera i.

Autofokus

• Kapabel 91-punkts fasdetekterings AF-system
• Bra täckning över hela bilden
• Fokushastigheten kunde vara bättre

Eftersom Fujifilm X-T100 är riktad mot den mindre erfarna användaren, får du inte det mer avancerade fokuseringssystem som X-T20 eller X-T2 erbjuder. Med detta sagt har kameran ändå ett kapabelt 91-punkts fasdetekteringssystem som erbjuder en mängd olika fokusmönster.

Dessa inkluderar Wide/Tracking, Zone AF och Single Point AF-lägen. Ställ in X-T100 i Wide/Tracking om du vill fotografera så enkelt som möjligt, eftersom det här gör det möjligt för kameran att bestämma vad som ska fokuseras, medan Zone AF är lite mer specifikt, och talar om för kameran ungefär vilket område ditt motiv befinner sig i. För fullständig kontroll ska du välja Single Point AF, vilket gör att du kan välja en av de 91 AF-punkterna. Täckningen är också ganska bra och sträcker sig nästan till kanten av bilden.

Om du befinner dig i Zone eller Single Point AF-lägena kan du också ändra storleken på fokuszonen/punkten med det bakre kontrollhjulet, beroende på hur exakt du vill vara. Det finns också ett praktiskt ögonavkännande AF-läge, vilket som namnet antyder fokuserar på motivets ögon.

Vad sägs om fokuseringshastigheten? Precis som med X-A5, som använder samma system, är fokushastigheterna bra, men inte de snabbaste i världen. X-T100 tvekar ibland när den letar fokus, och har inte de mer avancerade fokusspårningslägena som avancerade X-serie-kamerorna har, så du bör inte förvänta dig stordåd från kamerans fokusspårning.

• Bästa resekameror 2018: här är kameran du ska ha med på semestern

Prestanda

• Solid mätning och automatisk vitbalans
• Batteritiden är bra för en spegellös kamera
• Det medföljande objektivet är ganska skarpt

Seriefotograferingen på Fujifilm X-T100 med 6 bilder per sekund placerar den bakom X-T20 och några andra spegellösa konkurrenter, men påminner om en spegelreflexkamera i denna prisklass.

X-T100 använder Fujifilms beprövade 256-zonsmätningssystem, vilket fungerar klanderfritt i en mängd olika belysningssituationer. Det kan underexponera bilden när det möter en scen med hög kontrast, så lite exponeringskompensation eller återhämtning av skuggdetaljer i efterbehandlingen kan krävas, även om detta är bättre än att överexponera bilden och riskera att förlora högdagrarna.

Det är samma sak med X-T100:s automatiska vitbalans-system, vilket troget återspeglade färgerna på i stort sett allt vi riktade kameran mot, även om det finns bra val av vitbalansförinställningar att välja mellan också.

X-T100:s elektroniska sökare är fin och ljus, med en upplösning på 2,36 miljoner punkter som ger en perfekt bild i bra ljus. Den bakre bildskärmen har en bra klarhet, medan pekskärmen är snygg och lyhörd, men inte lika smidig som den som finns på de flesta smartphones.

Precis som när vi testade det med X-A5, kan 15-45 mm zoomobjektivet vara både bra och dåligt. Den plastiga känslan gör att vi förväntar oss att bli besvikna, men det är faktiskt helt okej, även om vi fortfarande rekommenderar att du investera i ett av Fujifilms underbara fasta objektiv för att få ut det mesta av X-T100. Problemet vi har handlar om objektivets funktion – den elektriskt manövrerade zoomen känns lite svarslös och långsam.

Batteritiden är ganska bra för en spegellös kamera med 430 bilder, men X-T100 har håller inte laddningen riktigt lika länga som en liknande prissatt spegelreflexkamera. Med det sagt kan den laddas med USB, vilket kan vara ganska användbart när du är ute på fältet, även om indikatorn för batterinivå inte visas som procent, vilket är lite frustrerande.

Bildkvalitet

• Sensor som kan leverera detaljerade bilder
• Filmsimuleringslägena är verkligen användbara
• Brus hanteras bra

För en systemkamera i instegsklassen ger X-T100 mycket bra bilder. Även om den saknar Fujifilms X-Trans-sensorteknik, gör den vanliga 24,2 MP CMOS-sensorn fortfarande ett bra jobb.

Bilderna är snygga och skarpa, och om du inte vill sitta och efterbehandla RAW-filer från X-T100 kommer du att vara mer än nöjd med det utbud av filmsimuleringslägen som erbjuds. Med ett urval av färg- och monoalternativ som efterliknar några av Fujifilms berömda filmer, levererar de några riktigt snygga JPEG-filer direkt ur kameran.

Din entusiasm för X-T100s avancerade filterlägen kommer att bero på tycke och smak, men några ger ganska intressanta resultat, även om vi tror att du bättre betjänas av en smartphone-app eller en av Instagrams många filter om du vill ge dina bilder ett mer distinkt utseende.

När det gäller brus lyckas X-T100:s sensor behålla detaljer upp till ISO 1600. Ovanför denna känslighetsinställning bör du välja RAW för att undvika att brusreduceringsalgoritmen på X-T100 förlorar detaljer på bekostnad av renare bilder. Även om brus är synligt i RAW-filer som fångas vid ISO 3200 och 6400, är det väl kontrollerat.

• De 10 bästa instegsmodellerna bland de kompakta systemkamerorna

Omdöme

Medan frånvaron av en X Trans-sensor på Fujifilm X-T100 är en besvikelse, är realiteten att det här har gjort det möjligt för Fujifilm att prissätta kameran lite mer aggressivt. Det är också rättvist att säga att för de flesta fotografer är skillnaden försumbar, då X-T100  levererar några av de bästa resultaten du kommer att se från en spegellös kamera i denna prisnivå.

Det är en besvikelse att se 4K-videoinspelning med 15 bps, medan fokushastigheterna kan vara lite långsamma ibland.

Passformen och finishen är dock väldigt bra, och om du använder det medföljande avtagbara handgreppet är X-T100 fin och bekväm i handen. Kontrollerna är inte skrämmande, vilket bör göra det möjligt för nybörjare komma igång på nolltid, medan det finns tillräckligt med avancerade kontroller och funktioner för att hålla användarna intresserade, allteftersom de blir mer och mer kompetenta.

Om du inte är säker på att du ska spara pengar och köpa en X-A5 istället, rekommenderar vi att du köper X-T100 för den extra kostnaden om du kan. Den kan vara lite större, men du kommer inte ångra tillägget av den inbyggda sökaren, medan den taktila finishen och andra lilla extrafunktioner gör detta till ett mycket bättre alternativ.

Även om den inte riktigt imponerar på oss som några av Fujifilms avancerade kameror i X-serien, lyckas den snygga X-T100 att göra det mesta rätt och är ett bra val om du letar efter din första spegellösa kamera.

Konkurrensen 

Fujifilm har nu tagit fram ett antal serier av kameror för den mer kräsna fotografen, från kompaktkameror du kan stoppa i fickan till systemkameror med utbytbara objektiv med ständigt växande utbud av optik och tillbehör.

I motsats till X-Pro-serien, som är en kamera mer av rangeringen-typ, har X-T-serien traditionellt varit inriktad på designen och funktionerna hos en spegelreflexkamera med mer definierade grepp och dubbla kommandohjul, tillsammans med en centralt placerad sökare. Den nya Fujifilm X-T3 ser lika snygg ut som X-T1 och X-T2, men är uppdaterade med väsentligt fler funktioner än tidigare modeller.

Med en APS-C-sensor och en femsiffrig prislapp, är det en entusiastkamera av det mer avancerade slaget, med en särskilt stor uppsättning konkurrenter att kämpa mot. Med en bra hjälp av ny teknik finns det dock en hel del att bli entusiastisk över, oavsett om du är en befintlig X-serie användare eller inte.

Funktioner

• 26,1 MP bakgrundsbelyst sensor
• 4K-video vid 60p (4:2:0 10-bitars intern)
• 11 bilder per sekund i seriefotografering (upp till 20 bilder per sekund med elektronisk slutare

X-T3-sensorn är ny, en fjärde generationens X-Trans CMOS-sensor med bakgrundsbelyst design. Fujifilm hävdar att detta bättre stödjer ett objektiv med en maximal bländare på f/1, vars första exempel på marknaden är objektivet XF 33mm f/1,0 R WR som kommer att släppas 2020.

Den nya sensorn sänker också den ursprungliga baskänsligheten från ISO 200 på tidigare modeller till ISO 160. Detta kommer utan tvekan att välkomnas av användare av stora bländaröppningar, eftersom det gör det lättare att använda sådana objektiv i ljusare miljöer även när du inte har ett GND-filter till hands.

Fujifilm har också givit X-T3 en ny processor, X-Processor 4, och denna verkar stå bakom många av kamerans förändringar, inklusive en minskning av starttiden – nu ner till 0,3sek – och en slutartid med intervall på 0,045 sek.

Förutom seriefotografering med 11 bilder per sekund med den mekaniska slutaren – som på X-T2 endast är möjligt med hjälp av Vertical Power Booster – och 20 bilder per sekund med elektronisk slutare, kan kameran sättas i ett Sport Finder-läge, som ger en beskärningsfaktor på 1,25x och matar ut bilder på 16,6 MP, samtidigt som det ökar bildmatningshastigheten till 30 bilder per sekund. Imponerande nog hävdar Fujifilm att kameran fortsätter att auto-exponera och autofokusera under tagningen, utan att sökaren blir svart mellan bilderna.

Medan X-T3 inte kommer med några nya filmsimuleringslägen i sig har man gjort några förändringar i befintliga. Färgkromalternativet, som först dök upp på GFX 50S, dyker upp även här, och är utformat för mycket mättade motiv vars färger annars inte kan registreras bra (som levande blommor).

Det finns också nya Cool Black- och Warm Black-toning alternativ till hands när du fotograferar i antingen Monochrome eller ACROS-inställningarna, som ger blå- respektive sepia-toner i bilderna. Dessa härmar liknar de effekterna som traditionellt uppnås vid framkallning av film, och de kan appliceras i nio separata steg i båda riktningarna, antingen för små eller mer uttalade effekter.

Ovanstående alternativ är i tillägg till 11 inställningar för filmsimulering som ger 16 möjliga variationer när de gula, röda och gröna färgfiltret för Monochrome och ACROS-alternativen beaktas.

Wi-Fi och Bluetooth finns såklart, liksom en USB-typ C-port som kan användas för att ladda batteriet medan det sitter i kameran. 390 bilder per laddning (vid användning av EVF) är 60 bilder mer än hos X-T2, som fortfarande ligger bakom spegelreflexkameror på samma nivå men framför många andra spegellösa modeller. Dual-kortplatserna, som båda stöder SDHC- och SDXC-kort upp till UHS-II-standarden, är placerade på sidan av kamerahuset med en egen lucka.

Videospecifikationerna hos X-T2 var redan de alldeles utmärkta, men med X-T3 har man tagit saken ett steg längre. Kameran är den enda aktuella APS-C-baserade spegellösa kameran som kan spela in 4K-video vid 60fps internt med 4:2:0 10bit-utdata, med en F-Log-skytteprofil som kan väljas och både hörlursuttag och mikrofoningång på sidan av kamerahuset. En firmwareuppdatering som gör att kameran är kompatibel med Hybrid Log Gamma är också lovad senare i år.

• Bästa kompakta systemkameran 2018: 10 toppmodeller för varje plånbok

Byggkvalitet och användarvänlighet

• Väderbeständig design
• Gjutet kamerahus i magnesiumlegering
• Slutartid, ISO och exponeringskompensationsknappar

För utformningen av X-T3 har Fujifilm inte förändrats mycket från X-T2, som i sig var väldigt lik X-T1 – men en handfull förändringar har gjorts.

Det finns lite mer utrymme på baksidan för tummen att vila och några av knapparna på bakplattan är båda lite större och lättare att pressa in än tidigare. Hjulen har blivit mycket försiktigt omdesignade, och diopterkontrollen behöver nu också dras ur sin kropp innan den justeras, vilket hjälper till att hindra att man oavsiktligt kommer åt den.

Exkopneringskompensationskontrollen har också flyttat lite längre in på kamerahuset för att minimera risken för att samma sak händer, även om den inte kan låsas på sin plats som slutartiden och ISO-ratt, och den är också fortfarande lite mottagligt för problemet. Det verkar inte finnas någon bra anledning till att denna inte kan ha samma typ av låsknapp som de andra kontrollerna, även om den mindre storleken skulle göra justeringar lite mer knepiga.

Luckan till portarna på sidan av kameran kan nu också tas bort (se ovan) för att tillåta flera kablar att användas utan att den kommer i vägen. Luckan går att ta av ganska enkelt.

Byggkvaliteten är lika gedigen som vi har kommit att förvänta oss för en X-T-modell, liksom uppmärksamhet av detaljerna på kamerahuset och dess olika kontroller. Fujifilm har inte snålat här. Kameran väger 539 g utan objektiv och 869 g med objektivet XF18-55mm f/2,8-4 R LM OIS som går att köpa i paket med kameran.

De som använder längre objektiv kan önska sig ett kamerahus med ett djupare och/eller mer skulpterat grepp, eftersom befintligt grepp är relativt litet. Naturligtvis skulle detta äventyra kamerans formfaktor och portabilitetet, men kameran är redan lite tung redan innan du fäster ett objektiv, så ett marginellt djupare grepp skulle antagligen stödja alla objektiv, utom de allra minsta pannkaksobjektiven, lite bättre. Ändå kommer de med medelstora händer antagligen att tycka att formen på greppet och utbuktningen vid sidan av bakplattan, tillsammans med rejält med gummi, ger ett mer än tillräckligt grepp.

Sammantaget ger installationen en positiv fotograferingsupplevelse. Närvaron av en AF-hävstång gör det enkelt att justera fokuseringspunkterna, oavsett om du flyttar från vänster till höger, upp eller ner eller diagonalt, medan den lätthet som kommandohjulen roterar och hur de positivt klickar in i kroppen ändrar inställningarna utan problem.

Möjligheten att anpassa så många av kamerans kontroller gör det också enkelt att snabbt komma åt alternativet Sport Finder eller ett annat filmsimuleringsläge, så om du föreställer dig att du kommer att växla mellan dessa med någon regelbundenhet kommer du förmodligen var väldigt nöjd med hur lätt Fujifilm har gjort det för dig. Fn-knappen är placerad precis där långfingret snabbt kan komma åt den utan att du behöver byta hand.

Om du är brukar fokusera med vänster öga kan du upptäcka att din nästa kommer i vägen för AF-hävstången och några av knapparna när du tittar genom sökaren.

Autofokus

• Hybrid fas- och kontrastdetekterings AF-system
• 2,16 miljoner fasavkännande AF-punkter
• 425 AF-punkter

Medan X-T3 har samma typ av fas- och kontrastdetekterande AF-system som X-T2, har den nya sensorn och processorn ändrat på vad som är möjligt.

Sensorn på X-T3 erbjuder nu 2,16 miljoner fasavkännande AF-punkter som sträcker sig över cirka 99 % av både vertikala och horisontella axlar. Detta är en fyrfaldig ökning över X-T2s 500 k punkter, och den bredare distributionen innebär att systemet ska kunna behålla en liknande prestanda över hela området. Detta är särskilt viktigt när du spelar in video eller vid kontinuerlig fokusering, där fasavkännande AF-pixlar är bättre lämpade för att hålla reda på rörliga motiv.

425 AF-punkter kan manuellt adresseras av användaren, men du kan gå tillbaka till 117 punkter om du inte vill behöva flytta igenom så många för att gå igenom bilden. Det är också möjligt att justera storleken på fokusområdet så att kameran kan fokusera mer exakt på motivet. Så, till exempel, kan du göra det så litet som möjligt när du fokuserar på en blomståndare, eftersom kameran kanske inte identifierar dem lika lätt annars.

När den används för daglig fotografering, kan kameran fokusera snabbt och exakt på en rad olika motiv och fokuseringen är väldigt tyst med det tidigare nämnda 18-55mm objektivet. Mindre problem med fokuseringen av motiv med låg kontrast kannan förvänta sig, och kameran har ibland problem, men det går i allmänhet bra även när ljusförhållandena inte är bra (och ännu bättre med alternativet bred/spårning och zon än när du har definierat AF-punkterna själv).

Fujifilm har utvecklat ett ganska omfattande urval av alternativ av kontinuerligt fokus och du kan välja mellan en Canon-liknande samling förinställningar som passar olika typer av rörliga motiv – och om ingen av dessa fungerar kan du skapa ditt eget. Vi var mycket nöjda med kamerans förmåga att hålla koll på rörliga motiv när vi först hanterade den vid den officiella lanseringen, och när vi nu testar den igen bekräftas hur bra det fungerar.

Merparten av gångerna när man fokuserar på ett rörligt motiv, får kameran fokus mycket snabbt, även om det delvis beror på vilket objektiv som används. Det finns en handfull tillfällen under testet där fokuseringssystemet kämpar för fokusera och andra gånger när kameran förlorar fokus under ett par bilder innan det återfås, men 90 % av tiden följs huvudmotivet utan problem.

Systemet visar sig vara mycket bra med motiv när de rör sig mot eller bort från kameran, och spridningen av fasavkännande AF-punkter betyder att kameran kan spåra dessa ända till periferierna. Med tanke på hur olämpliga spegellösa kameror brukade vara för dessa uppgifter jämfört med spegelreflexkameror, är prestandan hos X-T3 utmärkt.

Med hjälp av Sport Finder-läget här med 30 bilder per sekund håller kameran sitt löfte om seriefotografering utan svarta avbrott i sökaren, och du behåller synligheten för AF-systemet som fungerar genom bildfångsten, trots att den här hastigheten betyder att du inte riktigt hinner uppskatta när varje bild fångas (du får en blinkande ikon längst upp till vänster på skärmen när det händer).

En kameras förmåga att upptäcka ögon när man fotograferar porträtt har blivit en eftertraktad funktion de senaste åren, och Fujifilm hävdar att de har förbättrat ansikts- och ögondetekteringen för den nya modellen. Och dess förmåga att upptäcka ögon visar sig vara mycket bra; som vi förväntar oss misslyckas den ibland med att uppnå den initiala låsningen om motivet bara upptar delar av bilden eller under kontrastrika förhållanden, men den visar sig vara en mycket bra aktör när motivet är det viktigaste element i scenen även när det rör sig runt i bilden.

Pekskärmen kan också användas för att fokusera på motiv, och även för att ta bilden så snart kameran har fokuserat, om du vill att den ska göra det. Även med XF18-55mm f/2,8-4 R LM OIS-objektivet sker fokus snabbt och tyst, vilket är särskilt användbart när du använder ett stativ. Skärmens mottaglighet gör det lätt att oavsiktligt knacka och fokusera eller ta en bild när du inte har för avsikt att göra det, så du kanske vill avaktivera denna funktion vid allmän användning.

• Bästa digitalkamera 2018: 10 modeller som slår alla andra

Prestanda

• 3,2 tums LCD-pekskärm, 1,04 miljon punkter
• Detaljerad EVF, men mottaglig för färgat flimmer
• Bra svar under bildbehandlingen

De tidigaste spegellösa kamerorna var ofta lite tröga att starta, något du märkte särskilt om du kom ifrån en spegelreflexkamera. Sakta men säkert minskade gapet och modeller som X-T3 visar dig hur långt spegellösa kameror kommit på denna punkt. Även om den inte startar helt omedelbart, är det bara en kort paus innan kameran är klar, med autofokus-systemet, sökaren/LCD-matningen och all fotograferingsinformation som faller på plats samtidigt.

Svarstiderna fortsätter att vara starka när du använder kameran. Den svarar omedelbart när du justerar saker som exponeringskompensation och slutartid, och det är bara en kort fördröjningen när du navigerar i menyerna. Genom att hålla nere en av riktningsmenyns knappar kan du bläddra bland tagna bilder i mycket snabba hastigheter, vilket gör att du inte behöver skanna igenom bilder hela dagen.

När kameran ställs in för att ta bilder kontinuerligt, möter kameran sin buffert om 35 bilder i RAW och JPEG och klarar att spara det på minneskort på bara några sekunder. Kanske mest imponerande är att kameran inte låses medan du gör det, vilket innebär att du fortfarande kan gå in i menyerna och justera inställningarna när som helst.

Sökaren har blivit omformad från X-T2, där det framför allt är upplösningen som blivit förbättrad. I stället för 2,36 miljoner punkter från tidigare har vi nu ett alternativ på 3,69 miljoner punkter, vilka uppdaterar sig med en hastighet på upp till 100 bilder per sekund när den används i BOOST-läget. Vi börjar se sökare med denna typ av upplösning på avancerade modeller, men att ha det på en icke-flaggskeppskamera i detta prisintervallet är kul att se. Förstoringen är en respektabel 0,75x och Fujifilm anger en fördröjningstiden till 0,005 sek.

Sökaren på X-T3 är väldigt snygg och skarp, och du uppskattar verkligen detta när du tillfälligt zoomar in i bildskärmen när du komponerar bilder. Ett problem vi upptäckte när vi först fick händerna på kameran vid lanseringen verkar dock inte ha rättats till. Färgat flimmer förekommer ofta på kanterna av vissa motiv, och är ibland ganska framträdande. Detta händer när du fotograferar både i färg och svartvita bilder, även om de inte visas i själva bilden.

LCD-skärmen har samma 3,2-tumsdimensioner och 1,04 miljoner punkters upplösning som X-T2, tillsammans med samma trevägslutningsmekanism, vilket gör att den lättare kan användas i en stående orientering när du inte håller kameran vid ansiktet. Skärmen är fin och detaljerad och det finns inga direkta fel på den, men som med i stort sett alla liknande skärmar, drar den fördel av att man justerar ljusstyrkan vid användning i starkt ljus.

Den enda skillnaden av betydelse jämfört med X-T2-skärmen är att den nu är känslig för beröring hos X-T3. Du kan använda detta för att ställa in fokuspunkten, välja och justera Q-menyalternativ (men inget i huvudmenyerna), svepa genom tagna bilder och zooma in i dem bland annat. Svarstiden är i allmänhet är mycket bra, särskilt när du ställer in AF-punkten och när du zoomar runt i bilder för att kontrollera fokus och detalj.

Det enda verkliga problemet är relativt vanligt, nämligen handens rörelse runt displayen kan lura sökarens sensor att tro att ditt ansikte närmar sig, och detta växlar matningen till sökaren. Sökarens djupa utformning uppskattas mycket när man fotograferar i starkt ljus, men det är bra om LCD-skärmen kunnat sträcka sig lite längre ut från kamerahuset när den vinklas, eftersom den döljer toppen av bildskärmen när den dras ut i 90 grader vinkel mot kamerahuset.

Bildkvalitet

• 14-bitars RAW-fotografering
• 11 filmsimuleringslägen (16 separata alternativ)
• Färgkromseffekt

Vi har blivit vana vid att Fujifilm använder en viss sensor i ett antal modeller, men det här är första gången vi får se 26,1 MP X-Trans CMOS 4-versionen. Den blygsamma ökade upplösningen över den tidigare 24 MP-versionen är inte alltför spännande, men det faktum att den har en bakgrundsbelysning design är särskilt bra för dem som tenderar att fånga bilder i den högre delen av ISO-intervallet.

Så det är kul att se att bruset verkar vara mycket väl kontrollerat av X-T3 i hela intervallet och även så vid högre inställningar. Endast en minimal mängd texturer kan ses i bilder med låg ISO, på exakt de olika ställen vi förväntar oss (stora, detaljrika områden som himlen). RAW som tas med den högsta interna inställningen vid ISO 12 800 behåller bra detaljer och visar att bruset inte är aggressivt alls, vilket gör att standardalternativet "0" för att minska brusreduceringen för JPEG verkar lite övermaga (du kan skala detta tillbaka till -4).

Exponeringen verkar väl bedömd av X-T3:s mätsystem, med standardmönster som uppträder med en behaglig förutsägbarhet. Centrerad mätning verkar emellertid fungera bra för att bibehålla god exponering på ljusare motiv samtidigt som bakgrunden blir tillräckligt exponerad.

De enda tillfällen där exponeringskompensation var nödvändig under denna granskning var när man fotograferade större områden med ljus himmel, vilket skulle tvinga de flesta kameror att underexponera och även när ett särskilt ljust ämne endast upptog en del av bilden, där detaljerna riskerar att gå förlorade. Med exponeringskompensationshjulet som sitter bekvämt placerat på X-T3 är det enkelt att göra små justeringar när det passar dig.

Fujifilms filmsimuleringsmöjligheter är nu väl etablerade, och är förmodligen någonting som är ett dragplåster för den som letar efter utskriftsklara bilder med stora färger direkt från kameran, och det finns inget att gnälla om här,

Provia/Standard-läget ger glädjande resultat och Velvia/Vivid-alternativet sprutar in en välkommen färgmängd, som bara blir för mycket när man fotograferar scener med mer mättade färger. Det automatiska vitbalanssystemet är också exakt under naturliga förhållanden, och dess prestanda under blandad naturlig och artificiell belysning – en vanlig huvudvärk för många kameror – visade sig också vara överraskande bra.

Det är möjligt att bearbeta RAW direkt i kameran på X-T3 när du har tagit dem och det finns ett bra utbud av alternativ att välja bland, inklusive de nya toningalternativen och färgkromseffekt. Tyvärr får du inte se ändringarna i realtid, vilket innebär att du måste gissa hur mycket justering som är nödvändig innan du kan se vilken förändring det gör. Fujifilm bör verkligen uppmärksamma företag som Panasonic och Nikon som har implementerat sina ekvivalenta system, eftersom de är mycket mer användbara. Sony har visserligen inte implementerat funktionen överhuvudtaget, i rättvisans namn.

Videofilmer från X-T3 är mycket bra, oavsett om du spelar in konventionella 4K-filmer eller använder kamerans långsamma rörelser. Resultatet är glädjande fritt från artefakter och detaljerna är fortfarande snygga och skarpa överlag. Ljudkvaliteten är inte heller dålig; kameran kan uppta lite vindbrus, men alla som använder X-T3 för mer seriös inspelning kommer utan tvekan att använda en överlägsen mikrofon genom porten på kamerans sida.

• Bästa 4K kameror 2018: 10 topptestade kameror att filma med

Omdöme

X-T3 är en klockren uppdatering av X-T2, och alla som använt en kamera i serien kommer att känna sig mycket bekanta med X-T3. Med detta sagt gör en mångfald förändringar detta till en mycket kraftfullare kamera, och det är kul att se uppmärksamheten på kärnområden och mindre detaljer.

Den nya sensorn fångar mycket bra detaljer när den används med ett bra objektiv och håller brusnivåerna låga, medan bredden av fasavkännande AF-punkter över ytan gör det möjligt för personer som flaxar fram och tillbaka i bilden att hållas i fokus. Videokvaliteten är fortsatt stark, medan det uppgraderade bearbetningssystemet också säkerställer att kameran alltid svarar rappt.

Bortsett från det problem vi stött på med EVF:en är det bara riktigt små problem i designen och handhavandet som frustrerar. Det skulle vara bra om nästa X-T-modell har ett omformat grepp som kan ge bättre stöd för kameran när du använder längre objektiv, till exempel, och ett låsbart exponeringskompensationshjul.

Sammantaget, medan det för närvarande kan vara en av de dyraste APS-C-kamerorna du kan köpa, har Fujifilm gjort mycket rätt för att leverera fina funktioner i enb robust kamera som är ett nöje att använda.

Konkurrensen

Sammanfattning

Detta är TechRadars sammanfattning som ger dig all viktig information du behöver för att fatta ett beslut om köp inom 30 sekunder – hela recensionen följer nedanför.

Vad som skiljer Panasonic Lumix TZ200 från andra resekompakter som bara kostar hälften så mycket är förstås sensorn.

Det är en 1,0-tums sensor med en upplösning på 20,1 MP och den ytan är ungefär fyra gånger så stor som sensorerna i de flesta andra zoomkompakter. Det betyder att bildkvaliteten är mycket bättre, med mycket fler detaljer.

Det är inte första gången vi har sett en 1,0-tums sensor i en resekompakt med zoom – det bjöd redan lillebror Lumix TZ100 på, men den kameran innehöll en ganska blygsam 10x zoom och i Lumix TZ200 klämmer Panasonic in rn 15x zoom i ett kamerahus som är ungefär lika stort. Omfånget om 24-360 mm gör Lumix TZ200 oerhört mångsidig, anpassad för att fånga allt från storslagna vyer till kraftigt beskurna detaljer.

Det finns en stor 3,0-tums pekskärm på baksidan av kameran (även om den sitter fast i kamerahuset och kan inte vinklas utåt), och precis som på Lumix TZ100 så finns här en inbyggd elektronisk sökare (EVF), som nu fått lite bättre upplösning jämfört med föregångaren, men den känns fortfarande klaustrofobiskt liten att titta igenom, så även om den är praktisk för att komponera bilder i starkt solljus, kommer kommer du resten av tiden att använda den utmärkta bakre pekskärmen.

För problemfri fotografering finns en rad autolägen och funktioner, men Lumix TZ200 har även avancerade kontroller, inklusive bländarprioritet och slutarprioritet samt full manuell styrning. Du kan också fotografera i RAW för att uppnå bästa resultat, medan det praktiska styrhjulet runt objektivet erbjuder snabb justering för en rad inställningar.

Om du vill spela in videoklipp på dina resor har Lumix TZ200 4K-upptagning på upp till 30p, medan Panasonics 4K PHOTO-läge låter användare extrahera enkla stillbilder från serietagna 4K-filer som tagits vid 30fps innan de sparas som bilder i 8 MP.

Detta är den dyraste resekameran där ute just nu, men det finns ingen annan kamera som erbjuder en 15x optisk zoom och 1,0-tums sensor i ett så kompakt kamerahus.

För vem är den till för och ska jag köpa den?

Panasonic Lumix TZ200 är ett bra alternativ om du letar efter en kompakt allt-i-ett-kamera som du kan ta med på dina resor. Den stora 1,0-tums sensorn ger bra resultat, medan 15x zoomområdet innebär att du ska fotografera allt från landskap och arkitektur till snäva porträtt och detaljer.

Den är lätt att använda, men det finns också gott om manuella kontroller om du vill bli lite mer kreativ, medan det kompakta huset i metal inte är särskilt tungt.

Om 15x zoom inte är helt avgörande, ta en titt på den äldre Lumix TZ100. Den ger samma bildkvalitet, 10x zoom och erbjuder fortfarande mycket mångsidighet samtidigt som den är lite billigare. Men om du vill ha den optimala kamraten på resan, så ger dig Lumix TZ200 mycket värde för pengarna.

Panasonic TZ200: Pris

• Nuvarande pris: £8 490 kr

Lumix TZ200 är unik bland resekompakterna

• Supersnabb AF fokuserar utmärkt
• 15x optisk zoom är otroligt mångsidig
• Elektronisk sökare är ett bra tillägg

Medan Panasonic lyckades klämma en 10x optisk zoom i Lumix TZ100, med ett omfång på 25-250 mm och en bländare på f/2,8-5,9, har Lumix TZ200 en 15x optisk zoom med ett omfång på 24-360 mm och en bländare på f/3,3-6,4; något bredare i början av zoomområdet (även med en något smalare/långsammare maximal bländare), men märkbart längre räckvidd vid den långa änden. Det nya objektivdesignen gör det också möjligt för Lumix TZ200 att fokusera ner till 3 cm för att möjliggöra makrobilder i närbild.

Med en så stor 15x zoom följer också risken med kameraskakningar, så Panasonics Power OIS-stabiliseringssystem finns till hands för att motverka oönskade rörelser för stillbilder, och det finns femaxig hybrid OIS-stabilisering för video.

Vad som gjorde Lumix TZ100 unik bland resekompakter var den relativt stora 1,0-tums sensorn, och Lumix TZ200 har en liknande 20,1 MP 1-tums sensor som erbjuder ett ISO-omfång från 125-12 800 (expanderbart till 80-25 600).

Lumix TZ200 har Panasonics Light Speed AF-teknik, och fokushastigheterna är ganska snygga över hela zoomområdet i bra ljus. AF-systemet kämpar när ljusnivåerna är riktigt dåliga, men detta är inte unikt för Lumix TZ200. Kameran är inte riktigt anpassad för snabb action, men Lumix TZ200 fokusspårning kommer att göra ett bra jobb för generella motiv.

Förutom en bakre 3,0-tums pekskärm, som har en anständig upplösning på 1 240 000 punkter, finns det även en liten inbyggd elektronisk sökare (EVF) på Lumix TZ200.

Jämfört med EVF:en som finns på Lumix TZ100, får den nyare modellen en anständig ökning i upplösning, från 1 170 000 punkter till imponerande 2 300 000. Den är också lite större på 0,21 tum (jämfört med 0,2 tum på den äldre modellen), och erbjuder lite bättre förstoring, 0,53x jämfört med 0,45x.

Förbättringarna av EVF:en gör det så mycket lättare att fotografera i starkt ljus, men den är fortfarande ganska trång, och du är bättre hjälpt av den bakre skärmen i de flesta situationer.

Batteriet i Lumix TZ200 klarar av 350 bilder, eller 300 om du använder EVF:en. Kameran har också ett nytt eco30fps-läge, vilket minskar uppdateringsfrekvensen för Live View och ger kameran ca 370 bilder på en batteriladdning (om du använder den bakre LCD-skärmen). Batteriet kan laddas via nätuttaget eller USB, men om du inte kommer att ha tillgång till ströförsörjning under en tid kan det vara klokt att investera i ett andra batteri.

Slutligen finns det en Bluetooth Low Energy-anslutning för att möjliggöra en konsekvent anslutning till en smartphone eller surfplatta med minsta strömförbrukning, tillsammans med den vanliga Wi-Fi-anslutningen, vilket möjliggör snabb överföring av bilder.

Den snygga designen är en subtil förbättring av föregångaren

• Både auto och manuella kontroller
• Gedigen metallkonstruktion
• Väger 340 g

Trots objektivets extra räckvidd jämfört med Lumix TZ100 är Lumix TZ200 knappast större. Den är faktiskt bara 1 mm bredare och 1 mm tjockare samt 2 mm högre. Det är ganska imponerande med tanke på 15x zoom och 1-tums sensor som fått plats i kamerahuset.

Även om den förmodligen är lite för stor för att bekvämt få plats i en jeansficka (även om det nog går att klämma ned den med lite våld), tar den lite plats i en väska, medan den släta metallens yttre finish ger den en behaglig och exklusiv känsla.

Den snygga designen känns igen från Lumix TZ100, men en välkommen nyhet jämfört med föregångaren är tillägget av ett blygsamt textuerat grepp på kamerans framsida för att ge dig lite mer att hålla i – vi tror fortfarande att den medföljande handledsremmen är väl värd att använda för extra säkerhet.

Kontrollerna på Lumix TZ200 är ganska raka och grupperas på ett sådant sätt att du kan använda kameran med en hand om du vill. Det finns en dedikerad lägesomkopplare högst upp (det finns ett urval av automatiserade lägen, tillsammans med mer avancerat program, bländarprioritet, slutarprioritet och manuella alternativ) och det finns ytterligare en knapp som erbjuder kontroll över olika funktioner beroende på fotograferingsläget du är i; Om du arbetar med bländarprioriteringsläge, kan du till exempel använda den för att ändra bländaren medan den också kan användas för att växla exponeringskompensation.

Kontrollerna på kamerans baksida är tydligt markerade, medan Fn3-knappen ger tillgång till snabbmenyn för Lumix TZ200, så att du kan justera vanliga inställningar som ISO, mätning och vitbalans utan att behöva dyka ned i huvudmenyn. Inställningshastigheten hjälpas av Lumix TZ200s pekskärmsgränssnitt, eftersom du kan trycka på önskad inställning på skärmen istället för att fysiskt behöva välja den.

Kontrollringen runt objektivet underlättar snabba justeringar av olika inställningar, beroende på vilket läge du är i. Om du är i bländarprioriteringsläge, är standardinställningen kontroll av objektivets bländare. Om du föredrar, kan du ställa in den för att styra andra inställningar, inklusive zoom, exponeringskompensation och vitbalans.

Bildkvalitet

• Lumix TZ200 levererar snygga detaljerade bilder
• Bra dynamiskt omfång
• ISO125-12 800 (expanderbar till 80-25 600)

Precis som andra kameror med en 20,1 MP 1,0 tums sensor, kan Lumix TZ200 leverera snygga detaljer med en naturlig, men ändå ljus och vibrerande look. Om du ska skriva ut bilder på A4 eller mindre står de sig väldigt bra jämfört med kameror som har större sensorer.

När det gäller brus (den kornliknande effekten som inkräktar på bilder när du ökar ISO), fungerar Lumix TZ200 mycket bra för att vara en zoomkompakt. Vid lägre känslighet hanteras bildbrus (både i JPEG och RAW) bra, men oundvikligen försämras kvaliteten på JPEG när du ökar ISO.

Om du fotograferar JPEG, var förberedd på att bilderna visar tecken på detaljerad utjämning, eftersom kameran försöker minska effekterna av brus. RAW-filer är mycket mer tilltalande vid högre känslighet – medan bildbruset är närvarande, är bilden mer detaljerad, och du kommer att få ett bättre resultat om du är beredd att efterbehandla dina bilder.

Om du reser, är chansen att du ska fotografera i ganska höga kontrastförhållanden (t.ex. sol och skugga). Detta brukar många kameror få kämpa med, och antingen producera bilder som är för mörka eller för ljusa, eftersom sensorn inte har det dynamiska område som krävs för att klara det breda tonalområdet.

Även om det är möjligt att återställa förlorade detaljer med JPEG-filer, gör möjligheten att fånga RAW-filer med Lumix TZ200 att du vid lägre ISO-värden kan få tillbaka en hel del detaljer i skuggorna för en mycket mer tilltalande slutbild. Försök och undvik att fotografera vid högre ISO, om du kan, eftersom du inte får samma flexibilitet.

Objektivets prestanda är bra med tanke på att Panasonic lyckats klämma en 15x optik i ett så kompakt kamerahus. Skärpan lider vid den låga änden av omfånget, men vignettering och snedvridningar är väl hanterade vid den bredare änden.

Inte övertygad? Titta på dessa ...

Om Lumix TZ200 inte är något för dig, har vi ytterligare tre alternativ för dig att överväga.

• Bästa resekameror 2018: här är kameran du ska ha med på semestern

Det tog sin tid, men Nikon Z7 är äntligen här. Nikon kom sent till den spegellösa matchen med sitt ursprungliga 1-system, och det var inte vad många människor förväntade sig (eller ville ha, för den delen). Med relativt små 1-tums sensorer och kamerahus som var lite för beroende av sina fysiska kontroller, var de helt enkelt inte tillräckligt intressanta att fresta entusiasten att överge sina spegelreflexkameror eller konkurrerande spegellösa system. Kamerorna försvann också diskret från Nikons webbplats så småningom.

Företagets nya Z-system kan inte vara mer annorlunda och Nikon Z7 är den första kameran i serien. Med ett nytt objektivfäste som är utformat med stora bländaröppningar i åtanke, och dess första två modeller byggda runt fullformats-sensorer, är detta det system som många fotografer önskade från början.

Den mer seniora kameran i paret är Nikon Z7, vars närmaste motsvarighet i företagets serie av spegelreflexkameror är den väldigt framgångsrika D850. Medan Sonys nu är inne på sin nionde spegellösa fullformatskamera och Canon nyligen förstörde allt det roliga för Nikon genom att lansera sin egen spegellösa fullformatskamera, EOS R, har Z7 lanserats i en tid där konkurrensen är stenhård. Många fotografer har emellertid väntat tålmodigt på att se vad Nikon har åstadkommit, och, bortsett från en mindre diskussion om kortplatserna, har gensvaret varit överväldigande positivt för Nikon Z7.

Funktioner

• 45,7 MP BSI fullformats-sensor
• 5-axels vibrationsreduceringssystem
• 4K UHD-videoinspelning

Nikon Z7 har samma antal pixlar (45,7 MP effektiva pixlar) som företagets fortfarande populära spegelreflexkamera D850, och båda sensorerna har en bakljusbelyst design (BSI) som förbättrar ljusupptaget, samtidigt som avsaknaden av lågpassfilet sörjer för en bättre detaljupptagning . Sensorn i Nikon Z7 är dock Inter samma; vi har inte fått några uppgifter på vilket sätt avseende prestanda, men den har 493 fasdetekterande AF-punkter för att hjälpa till med fokuseringen – mer om detta senare.

Det finns också ett nytt objektivfäste, som för närvarande accepterar tre objektiv, medan många fler planeras för de närmaste åren. Flänsdjupet mäter bara 16 mm och objektivfästets diameter är  55 mm, vilket passar bra för objektiv av hög kvalitet med breda bländaröppningar. 2019 kommer vi till exempel att få se ett NIKKOR Z 58mm f/0,95 S Noct-objectiv, som Nikon har pratat mycket om sedan lanseringen av Z-systemet.

Bilder från Nikon Z7 matas ut med en maximal upplösning på 8256 x 5504 och blir ungefär 17-31 MB beroende på vad det är du fotograferar, ISO-inställningen och så vidare. När du öppnar dem i Photoshop är der rejäla 130 MB med standardinställningarna.

Nikon Z7 kan också ställas in för att fotografera med 14-bitars RAW-filer, antingen komprimerade, komprimerade utan förlust eller okomprimerade format, och du kan även mata ut TIFF direkt om du behöver.

En av de viktigaste förändringarna mellan Nikon Z7 och dess spegelreflex-kusiner är att vibrationsreduceringen ligger i kameran, snarare än i objektivet. Detta system sägs vara effektivt för upp till fem stopp, och fungerar över fem axlar.

Den största fördelen med detta VR-system för den nuvarande Nikon-användaren är att deras äldre icke-stabiliserade objektiv plötsligt kan dra nytta av motsvarande teknik hos Z7. Detta görs via den extra FTZ-adaptern, som gör det möjligt att montera F-mount-objektiv. Nikon försäkrar ägarna om att AF och automatisk exponering bibehålls med cirka 90 objektiv, och AF kommer att bibehållas för cirka 360 totalt. Och om du råkar använda en optik med VR som ingår i Z7, samverkar de två systemen med varandra och arbetar tillsammans.

Nikon Z7-sökaren har en OLED-panel på 3,69 miljoner punkter och en imponerande förstoring på 0,8x, som stöds av en 2,1 miljoner punkters vinklingsbar pekskärm.

4K-videoinspelning erbjuds endast i 4K UHD (3840x2160), snarare än i både DCI 4K och UHD 4K, och kan spelas in med 30, 25 och 24p. Om du gillar att tillämpa DX-beskärning av filmerna –  vilket trots allt kan vara att föredra beroende på motivet, objektivet och så vidare – lovar Nikon  att du faktiskt kommer att få lite skarpare filmer eftersom kameran då fångar 5K med full pixelavläsning, innan den samplar ned det till 4K.

Precis som man kan vänta sig kompletteras 4K-inspelningen av Full HD-inspelning till högst 120/100p, som kan utföras 5x respektive 4x långsammare, samt möjligheten att ta stillbilder med 4K-upplösning (8.3MP)  under inspelningen.

Nikon har också valt Z7 för att debutera sin egen Log shooting-funktion, kallad N-Log, och denna har en rad funktioner som zebra-patterning, fokus peaking, tidskod etc. En elektronisk version av företagets vibrationsreduktion kan också aktiveras för att säkerställa stadiga inspelningar, antingen på egenhand eller tillsammans med det sensorbaserade systemet, och du kan ansluta både en mikrofon och en uppsättning hörlurar via portar på kamerans sida för medhörning och inspelning.

Nikons beslut att utrusta Z7 med en enda XQD-kortplats har visat sig vara något kontroversiellt, både för valet av formatet och frånvaron av en sekundär kortplats, men man är angelägna att betona pålitligheten och fördelarna med dessa kort och stödet för efterträdaren till CFExpress är också framtidssäkrad. Detta kommer antagligen att bana väg för sensorer med ännu fler megapixlar och videoinspelning i format utöver 4K.

Trådlös anslutning finns att tillgå, både via en vanlig Wi-Fi-anslutning och Bluetooth. Nikons SnapBridge-system kan också användas, antingen med Bluetooth Low Energy (LE) för att låta kameran överföra bilder med låg upplösning till smarta enheter, eller så kan du  överföra bilder och video med full upplösning via en vanlig Bluetooth-anslutning. Fjärrstyrning från en smart enhet är också möjligt.

• De bästa spegellösa kamerorna: 10 modeller för varje plånbok

Byggkvalitet och användarvänlighet

• Magnesiumlegering
• Väderbeständighet i nivå med D850
• Mekanisk slutare med 200 000-cykel

The Nikon Z7 is many things, but a looker it is not. With a deep grip and a viewfinder chamber that stands proud of the top plate, the Z7 appears most like the company's 1 V2 model, with a little Samsung NX and Olympus OM-D E-M1 Mark II influence thrown in on top. 

Perhaps with the likes of Olympus's PEN range, Fujifilm's X series and more left-field options from Leica we're spoilt for choice these days – but none of this should matter, as handling and operation should always trump mere looks.

And once you start using the Z7, you can see just why Nikon has made the decisions it has. While things are a little different from the usual DSLR setup, Nikon has done a great job to maintain what's great about the models many are already familiar with, while also injecting something more unique to the Z7. 

Nikon Z7 är många saker, men det är ingen kamera som drar ögonen till sig. Med ett djupt grepp och en sökare som sticker upp rejält, känns Z7 mest som företagets 1 V2-modell, med lite inflytande från Samsung NX och Olympus OM-D E-M1 Mark II-som grädde på moset.

Vi är såklart bortskämda med Olympus PEN-sortiment, Fujifilms X-serie och ännu fler alternativ från Leica – men det borde inte spela någon roll, eftersom användarvänlighet och prestanda alltid borde trumfa utseende.

Och det är när du börjar använda Z7 som du inser varför Nikon har fattat de beslut som de har. Även om kameran är lite annorlunda än de vanliga spegelreflex-inställningarna har Nikon gjort ett bra jobb för att behålla det som är bra med de modeller som många redan är bekanta med, samtidigt som man introducerar något unikt för Z7.

Nikon Z7 känns bra i handen. Greppet är inte så skulpterat som på andra modeller som Pentax K-1 Mark II, men det känns fortfarande väldigt bekvämt i handen. De med större händer kan upptäcka hur lillfingret inte riktigt får plats, men annars finns det  tillräckligt med utrymme. Massor av gummi används runt greppet och bakstycket, och klumpen på sidan av kamerahuset gör att du kan öppna kortfacket och ger tummen något att hålla emot när du håller i kameran för extra säkerhet.

Z7 använder magnesiumlegering på topp-, fram- och bakstycken vilket ger en stabil känsla. Det känns inte konstruerad som en tank, som D5, men då den inte nödvändigtvis är riktad till samma användare, så det borde inte bli någon överraskning. I alla fall känns den tillräckligt fast i händerna, och Nikon har varit noggranna med detaljerna.

Närheten till Z7-sensorn på framsidan av objektivfästet betyder också att objektivets baksida är något grund och så är också det motsvarande bakre linsskyddet. Detta gör dem mer besvärliga att ta bort från objektiven, vilket kanske inte är ett problem just nu, men kan eventuellt bli det när du börjar bygga upp en samling.

Placeringen av strömkontrollen runt avtryckaren gör att du kan vrida på kameran instinktivt när du plockar upp den och ISO, exponeringskompensation och filminspelningsknapparna är alla inom räckhåll för pekfingret.

Exponeringskompensation och ISO justeras genom att hålla ned relevanta kontroller och vrida den stora bakre kommandorartten, vilket sker tillräckligt enkelt. Det är bara när du växlar mellan ISO och Auto ISO som du behöver anlita långfingret för att vrida det främre kommandohjulet, vilket är lite besvärligt. Ändringar visas på den lilla LCD-skärmen bredvid dessa kontroller, och dessa tänds automatiskt för användning i mörkare förhållanden.

De olika knapparna på baksidan av Z7 är alla lika tydligt märkta som de är på företagets senaste spegelreflexkameror. Vissa kanske föredrar att de ärr lite djupare i kamerahuset, men kameran svarar tillräckligt bra för att även lättare tryck. Endast lägesväljaren längst ner i det nedre högra hörnet är lite besvärlig, då den är nedsänkt lite längre in i bakplattan, antagligen för att förhindra knapptryckningar av misstag.

AF-joysticken på Z7 har samma design som motsvarande kontroll på D850, och tack och lov är den inte placerad precis där den med dominant vänsteröga naturligtvis placerar sin näsa när man använder sökaren, som är fallet på så många andra kameror. Den rör sig väl och svarar lika lätt på diagonala rörelser som på horisontella och vertikala.

LCD-skärmens slimmade profil bidrar till att hålla nere tjockleken på kamerahuset, och är lätt att vinkla ut när man tar tag i skärmens nederkant. Den smala skärmen gör det lite svårare att vika ned den övre delen om du vill ta bilder med kameran högt över huvudet. Med tiden lär du dig rimligtvis att börja med att vika ut skärmen från nederkanten, alldeles oavsett hur du vill ha den placerad.

NIKKOR Z 24-70mm f/4S är för närvarande det enda tillgängliga zoomobjektivet, då det är det enda i serien som fortfarande inte är under utveckling. Det har en hopfällbar konstruktion, vilket innebär att det måste låsas upp från sitt ihoptryckta läge före varje användning, även om denna process inte är i närheten så irriterande som på billigare objektiv. Det finns ingen knapp att trycka in, du behöver bara rotera objektivet genom spärren vid 24mm-inställningen.

Men du behöver inte rotera objektivet till sin mest kompakta position efter varje användning, men om du gör det blir det ungefär en tum kortare, så du kommer antagligen att  göra det ändå. Med en längd som är ungefär samma som ett vanligt cigarettpaket och med en filterdiameter om 72 mm, är det väldigt kompakt för ett fullformatsobjektiv med konstant maximal bländare, men vi får inte glömma att detta fortfarande är ett f/4-objektiv. Hur litet Nikon lyckas göra sitt kommande 24-70mm f/2,8-objektiv – dvs objektivet som många proffs kommer använda som sitt standardobjektiv – och hur den storleken står sig mot jämförbara spegelreflexkameror, återstår att se.

Den grundare av de två ringarna runt objektivet är inställd på manuell fokusering som standard, även om den inte är mekaniskt kopplat till någonting inuti objektivet, så du kan ändra funktionen till bländare eller exponeringskompensation (eller till ingenting). Både detta och NIKKOR Z 35mm f/1,8 S-objektivet som vi använt vid detta test har denna ring, men eftersom de inte ger ifrån sig klickljud och mycket känsliga för justering är det ganska enkelt att hoppa lite för långt fram mot där du vill vara. Å andra sidan är den tysta ringen  idealisk för videoinspelning, särskilt när du använder bländarfunktionen.

Autofokus

• Hybrid AF med 493 fasavkännande AF-punkter
• 90 % vertikal och horisontell täckning
• 435 fasavkännande AF-punkter under videoinspelning

Autofokussystemet på Niukon Z7 kan ställas in att alternera för enkel och kontinuerlig fokus när du tar bilder, och du kan välja ständig AF när du spelar in filmer. Du kan också ställa in Z7 till prediktiv fokusspårning, om du vill behålla fokus på ett motiv. Förutom AF- och enkelpunktsmönster kan du också välja ett alternativ för att fokusera på mycket små motiv, samt breda och dynamiska mönster. Manuell fokusering finns också.

Fokuseringssystemet på Z7 använder sig av både fas- och kontrastdetekteringsteknologi, och dessa verkar fungera mycket bra. I bra ljus hittar kameran ofta fokus mycket snabbt, men ligger kanske en bråkdel av en sekund bakom standarden hos flera andra modeller just nu.

I dåligt ljus använder Z7  sitt gröna AF-hjälpljus och tenderar att hitta fokus med liten fördröjning. Fokusering är förståeligt långsammare när det här ljuset är inaktiverat men det är faktiskt tillräckligt snabbt för att det inte ska göra någon signifikant skillnad för stillastående motiv. Endast i mycket dåligt ljus med detta hjälpljus inaktiverat misslyckas kameran ibland med att fokusera.

Prediktiv fokusspårning är en annan styrka hos Z7, särskilt när du använder det här med pekskärmen, där du kan ange var du vill att Nikon Z7 ska behålla fokus när du (eller motivet) rör sig. Du knackar bara med fingret och en liten gul markering fäster vid det valda motivet. Det här systemet fungerar väldigt bra i praktiken, håller fast på motivet även efter att kameran har skakats rejält, eller om objektivet zoomas plötsligt från en extrem brännvidd till en annan. Systemet kan bli förvirrat om ett annat motiv passerar mellan kameran och motivet, men du kan instruera Z7 att hålla fast vid det ursprungliga motivet längre genom alternativet AF-spårningsfrekvens, om du känner att du behöver det.

En mycket hjälpsam finess är att man kan trycka på OK-knappen när du tittar på bilder – eller omedelbart efter du tagit bilden om du har aktiverat bildgranskning – vilket inte bara zoomar in bilden, utan att det fungerar perfekt oavsett var du fokuserat. Detta minimerar tiden som behövs för att kontrollera fokus och skärpa och kommer utan tvekan att uppskattas särskilt av porträttfotografer.

Som standard fokuserar kameran smidigt och diskret under videoklipp, även om det justeras att ske snabbare eller långsammare. Z7 ger ifrån sig lite ljud när den återfokuserar, men det är  bara hörbart när man fotograferar i verkligt tysta förhållanden. Ljudet på objektivet som zoomas tas också upp i videoinspelningar, men för mer professionell användning kommer du sannolikt att använda fasta linser och fokusera manuellt.

Ansiktsigenkänning kan också användas i videor, och detta verkar fungera mycket bra. Systemet låser motivet som rör sig runt scenen och lyckas till och med fokusera på ett motiv efter att tillfälligt förlorat det då det vänder sig om.

• De bästa objektiven med F-fattning till Z7

Prestanda

• Seriebildsfotografering 9 bps (8 bps i 14-bitars RAW)
• Sökare med 3,69 miljoner punkter
• Vinklingsbar pekskärm med 2,1 miljoner punkter

En nackdel med spegellösa kameror jämfört med spegelreflexkameror, är att de ibland kan vara lite tröga när de slås på. Pausen mellan att man slår på kameran tills dess att allt vaknar till liv kan vara ett kritiskt ögonblick. Men Z7 kommer snabbt till liv, med sökaren aktiv och autofokussystemet redo med nästan ingen fördröjning.

Nikon Z7:s sökare är lysande. 0.80x förstoring och 21 mm synfält är en utmärkt kombination, med en stor och bekväm bild. Detta är i princip helt rätt format för där du fortfarande kan se scenen utan att titta runt i sökaren, även om de som bär glasögon kan upptäcka att ytterkanterna stör synvinkeln.

Det hittar den vanliga exponerings- och fotograferingsinformationen på botten av Z7:s display och en mängd ytterligare detaljer ovanför, från bildstil och vitbalans till batteritid och vibrationsreduktion.

Uppdateringshastigheten är 60fps, vilket inte är det högsta vi ser på spegellösa modeller, men det hindrar inte att Z7 uppvisar en väldigt levande återgivning av scenen framför den. Tillsammans med sin höga upplösning är detaljerna snygga och skarpa, och det är lätt att kontrollera fokus eller granska bilder efter fotograferingen. Brus börjar dyka upp i bilden i dåligt ljus, men scenen är fortfarande mycket tydlig. Det enda mindre problemet är störningar i bildens periferi i vissa situationer, vanligtvis vid fotografering av motiv med hög kontrast, även om det inte syns i bilderna.

LCD-skärmens 2,1 miljon punkter ger också en fin, skarp bild av scenen, och pekskärmsfunktionen har blivit väl implementerad på Z7. Skärmen reagerar på lätta beröringar utan problem, och svepning genom tagna bilder kräver bara svaga rörelser. Det är också mycket lite fördröjning när du flyttar bilden för att kontrollera fokus. Sammantaget är det nästintill perfekt, även om man ibland kan aktivera sökarens ögonsensor när man använder pekskärmen vilket då tillfälligt avbryter skärmen.

Seriebildsfotografering hanteras med en mycket respektable bildmatningshastighet om 9 bilder per sekund på Z7, även om detta sjunker till 8 bps om du vill använda 14-bitars RAW. Växlar du till kontinuerlig fokus kan kameran hålla hastigheter på upp till 5,5 bps, vilket återigen sjunker en aning med 14-bitars RAW till 5 bps.

Om det finns en sak sommar en besvikelse vad gäller Z7:s prestanda är det buffertdjupet. Växla till RAW och JPEG med högsta kvalitetsinställningar – 14-bitars RAW och Fine JPEG – och du upptäcker att kameran bara kan behålla sina 8 bilder per sekund i cirka 10-12 bilder. Rätt avlägset ifrån den imponerande prestandan hos D850.

Växla till 12-bitars RAW och 9 bps, och du kan ta runt 18-19 bilder i en följd, och blir samma antal bilder som om du tar 14-bitars RAW med 8 bps utan JPEG. JPEG-bilder av fin kvalitet utan RAW tas med 9 bps, men Z7 kan bara hantera omkring 25-26 bilder innan den börjar bli andfådd och drar ned på tempot. Och detta då autofokus med automatisk exponering låses till den för första bilden. Med kontinuerlig fokusering och automatisk exponering under hela bildfrekvensen sjunker bildhastigheten till 5 eller 5,5 bps, beroende på bitdjupet.

Till Z7:s fördel skall dock nämnas att kameran inte låser sig och förhindrar att menyerna används samtidigt som bilderna skickas till minneskortet, vilket är ett vanligt problem på andra modeller. Hursomhelst är detta fortfarande ett område där modeller som Sony A7R III och Panasonic G9 ligger väldigt mycket före.

Bildserier skrivs till XQD-kortet på några sekunder. Det faktum att du för närvarande inte kan köpa ett "dåligt" XQD-kort är också en välsignelse, och med tanke på hur lätt det är att bryta av de bakre plastdelarna mellan kontakterna på vanliga SD-kort, kommer den mer strömlinjeformade utformningen av XQD-kort utan tvivel uppskattas med tiden.

Att använda F-fattning och tredjepartsobjektiv på Z7

Något som många potentiella Z7-ägare utan tvivel kommer att vara intresserade av är i vilken utsträckning Nikons F-fattning och tredjepartobjektiv – dvs alla objektiv som utformats för andra kameror – kan användas så smidigt på Z7 som de kan på Nikons spegelreflexkameror.

Nikon försäkrar användarna om att de modernaste NIKKOR-objektiven kan arbeta med både automatisk exponering och autofokus, men de kommenterar inte kompatibilitet från tredje part eftersom det inte officiellt rekommenderas att använda objekt från tredje part överhuvudtaget. Men verkligheten är att många människor kommer att göra det i alla fall.

Z7 verkar fungera utmärkt med moderna Nikon-objektiv som AF-S Micro NIKKOR 60mm f/2,8G ED och AF-S Nikkor 24-70mm f/2,8G ED, med fokuseringshastigheter som inte skiljer sig från när de används på en spegelreflexkamera och det finns inte heller några problem med automatisk exponering att rapportera om. Adapterns storlek ger också en liten extra längd till en sådan optik, så en optik som 60mm-objektiv fungerar perfekt. Tyngre optik, till exempel 24-70mm-objektiv, skapar mer obalans.

Z7 verkar fungera bra med Sigma 85mm f/1,4 DG HSM | Art objektiv, men med ett tungt objektiv på ett relativt kompakt kamerahus återkommer samma problem som beskrivits ovan. Nikon Z7 fungera också bra tillsammans med Sigma 10-20mm f/3,5 EX DC HSM, som är utformad för DX-formatkameror, och beskär omedelbart sensorområdena till DX-format.

Dessa två Sigma-objektiv är bara en del av det totala utbudet av alternativ från tredje part som du potentiellt kan använda med Z7, så det är möjligt att du kanske stöter på svårigheter med äldre eller mer exotiska alternativ. Med detta sagt är ett perfekt bra beteende med dessa två relativt moderna Sigma-objektiv åtminstone ett gott tecken för dem som kanske har egna alternativ från tredje part med relativt modern teknik.

Bildkvalitet

• ISO 64-25 600 (expanderbar till ISO 32-102 400)
• 8 bildkontroller och 20 kreativa bildkontroller
• Bearbetning av RAW direkt i kameran (nu inklusive diffraktionskompensation)

Z7 tillhandahåller matris, mittvägd eller höjdviktad mätmönster, och standardalternativet fungerar som förväntat. De flesta scenerna kräver ingen manuell inblandning, även om det finns en mycket liten bias mot underexponering i relativt platta scener (som i bilden nedan). Genom att justera  + 1/3EV i sådana scener kan öppna upp skuggorna lite, även om Active D-Lighting också är effektiv för att ge bättre balans.

Z7:s försök att behålla detaljer på alla områden innebär att scener med stora, ljusa områden ofta blir lite underexponerade, men det är lätt att åtgärda med antingen exponeringskompensation eller Active D-Lighting. Den senare finns i fyra varianter och med en Auto-inställning.

Det dynamiska omfånget är också bra. Låg-ISO-RAW som är underexponerade av de fem fem stoppen som tillåts genom exponeringskompensation kan plockas tillbaka till användbarhet i efterbehandlingen, med bara spritt brus att hantera. Detta är ett extremt exempel, men i situationer där du är tvungen att underexponera med ett stopp eller två, kan du återfå mycket god detaljnivå från mörkare områden.

Brusnivåerna verkar väl kontrollerade på Z7, utan tvekan hjälpta av sensorns bakgrundsbelysta design. Vid de lägsta inbyggda ISO-inställningarna är brus knappt märkbarr i platta områden (exempelvis blå himmel). Mellan ISO-inställningar med fyra olika siffror visar detta som en fin textur som inte är alltför destruktiv, och samtidigt som det blir mer framträdande på ISO 6400, återstår mycket detaljer. Den standardiserade brusreduceringen för kamerans  JPEG är inte för destruktiv, även vid högre inställningar som ISO 25 600, även om de som är vana vid att titta på brusreducerade bilder kommer att se skillnad.

Färgutmatningen från Z7 är tilltalande. Standard Picture Control gör ett bra jobb med att skildra scenen som den verkar i verkligheten, och speglar vad vi har förväntat oss från företagets spegelreflexkameror. Samma levande, platta, monokroma, stående, liggande, neutrala och automatiska alternativ som vi har sett tidigare kompletteras nu med 20 kreativa bildkontroller, som inkluderar vanliga stilar som Toy och Bleached tillsammans med alternativ som Sunday (?) och Denim (nedan).

Auto vitbalans-systemet är pålitligt, men Nikons tendens att neutralisera mer subtila toner kan vara uppenbar ibland. Ja, du kan växla till en av de alternativa automatiska vitbalansinställningarna, men dessa verkar inte ha mycket naturligt ljus, eftersom de är mer för scener som tänds med varmare källor. Prestanda under blandad konstgjord belysning känns ok, där upprepad exponering skapar resultat som inte avviker från varandra.

Det sensorbaserade vibrationsreduceringssystemet verkar också fungera bra. Som med något sådant system är den fördel du ser mycket beroende på hur långt bort motivet är, din brännvidd och så vidare, men de flesta bilder som tas visar att systemet har en bra 2-3-stop-fördel. I närbild är det möjligt att fortfarande få skarpa bilder på cirka 1/10 sek vid 70 mm, vilket är cirka tre stop långsammare. För mer avlägsna motiv är det möjligt att få acceptabel skärpa vid slutartider så låg som 0,5 sek (vilket motsvarar fem stopp), men inte konsekvent. 1/4 skc är ett mer tillförlitligt alternativ här.

4K-videofilmer blir snygga och skarpa på Z7, och fördelarna med att använda både sensorbaserad och elektronisk VR är lätta att se när man jämför med fotografering med ingendera. En liten rullande lucka är närvarande vid fotografering i vidvinkel, och detta blir mer uttalat vid mindre brännvidder, men det övergripande bra kontrollerat. Slow-motion filer (nedan) är också snyggt detaljerade och fri från självklara artefakter, även om testförhållanden med låg och konstgjord belysning bidrar med brus och bandning.

SAMURAI ARTIST KAMUI / K2 Company., Inc.

• Bästa digitalkameror 2018: 10 modeller som slår alla andra

Omdöme

Nikon har klargjort hur viktigt introduktionen av Z7 är för företaget, och det känns onekligen som en kamera som en dag kommer att minnas som början på någonting betydande.

Genom att minska sina förluster med sin 1-serie och fokusera på att bygga ett nytt framtidssäkert system från början, har de gjort exakt vad många hade hoppats att de skulle. Borta är de små 1-tums sensorerna, de hala kropparna och övertron på pekskärmar. Där 1-systemet gjorde oss besvikna har Z-systemet – åtminstone hittills – triumferat.

Och vilken triumf Nikon Z7 är. Som en första generationens kamera borde vi förvänta oss diverse feltänk, men Z7 har skapats med omtanke och beter sig mycket bättre än vi förväntar oss. En solid sensor kombinerad med effektiv bildstabilisering inbyggt i kamerahuset, tillsammans med en vacker EVF, utmärkt användarvänlighet, mycket kompetent AF-prestanda och utmärkta svarstider gör kameran till ett nöje att använda. Det är inte den mest elegant utformade kameran i sitt slag, men du har snart överseende med det när du börjar använda den, då du kommer att uppsatta hur mycket detta betyder för handhavandet.

Med ett relativt lågt djup för antal bilder du kan ta i seriebildsfotografering är det dock inte det bästa valet för sportfotografer, trots det förutsägbara spårningssystemet och det kontinuerliga AF-systemet. Batteriet om 330 bilder är ganska genomsnittligt för en sådan modell och samtidigt som det är värt att komma ihåg att CIPA-värdena inte tydligt återspeglar vad du kan uppnå i vardagligt bruk, ligger detta fortfarande rejält bakom 650- och 710-bildsnivåerna som Sony A7R III och A7 III klarar av. Bekvämligheten med USB-laddning tar lite udden av missnöjet, men du kanske ändå vill investera i ett extra batteri.

Det är också svårt att ignorera att alla fördelar kommer till ett pris. Åtminstone om vi förbiser de mer nischade varianterna från Hasselblad och Leica, är Z7 för närvarande den näst dyraste spegellösa kameran på marknaden, då endast Sony A9 är dyrare. Vi borde naturligtvis förvänta oss att en kamera av denna kaliber har ett högt pris, men den är ändå betydligt dyrare än den liknande Z6 som snart också dyker upp, och även Canons EOS R, som kanske inte har samma charm men som åtminstone behåller ett antal egna fördelar.

Dessutom, medan valet av XQD-kort kan visa sig vara bra på sikt, kommer bara en av dessa relativt blygsamma 32GB-kort och en kortläsare att kosta skjortan. Du betalar för kvalitet, men smakar det så kostar det.

Även med dessa minus är det svårt att inte imponeras av Nikon Z7. Det här är inte en kamera som riktar sig mot sportfotografen eller massmarknaden, men det kommer sannolikt inte dröja länge innan vi ser utbudet expandera till att inkludera modeller som frestar en bredare publik. Och vissa, vågar vi spekulera, kan till och med komma med två kortplatser. Oavsett vilken riktning Nikon väljer för Z-systemet, ska företaget känna sig otroligt stolt över vad det lyckas att nå här med Z7. Det här är verkligen ett utmärkt sätt att starta ett nytt system.

Konkurrensen

Alpha A7 III befinner sig i instegssegmentet (nåja) av Sonys spegellösa fullformatskameror och är utformad för att tilltala såväl entusiastiska som professionella fotografer. 

Tidigare har A7-serien av kameror alltid känts som det svarta fåret jämfört med A7R- och A7S-serien. Medan de senare två modellerna har hamnat i rampljuset med sina höga pixeltal och avancerade videofunktioner, har A7-kamerorna alltid betraktats som grundmodellerna med solida men tråkiga funktioner.

Det ser ut som om detta nu förändras med den tredje generationens A7-kamera. Modellen lånar många funktioner flaggskeppet Alpha A9, liksom den vassa Alpha Alpha A7R III och Alpha A7 III är nu allt annat än grundläggande.

(OBS! Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska.)

Funktioner

• Helt ny 24,2 MP bakgrundsbelyst sensor
• 5-axlig bildstabilisering erbjuder 5-stop-kompensation
• 4K-videoinspelning med hela sensorns bredd

Sony har inte frestats att öka upplösningen på Alpha A7 III, så den stannar vid 24,2 MP, liksom hos Alpha A7 II. Sensorn är dock helt ny och har en bakgrundsbelyst design som i kombination med den senaste BIONZ X-bildprocessorn gör att känslighetsomfånget är mycket bättre än i den äldre modellen. Med ett utökat ISO-tak på 204 800 (samma som på Alpha A9), är det tre stopp bättre än 25 600 på A7 II. Sony räknar med att de har lyckats uppnå ett dynamiskt omfång på 15 stopp med 14-bitars RAW-filer.

Även om den elektroniska sökaren (EVF) inte får en upplösning som matchar A7R III på 3,8 miljoner punkter, får 2,3 miljoner-punkts-EVF:en på Alpha A7 III en något högre förstoringsfaktor än den äldre modellen, upp från 0,71x till 0,78x.

Som vi har sett med andra nya Sony-kameror är den bakre 3,0-tums vinklingsbara skärmen nu känslig för beröring, så att du kan ställa in fokuspunkten och bläddra igenom bilder snabbt, även om den inte tillåter snabb navigering av kamerans meny.

Det 5-axliga bildstabiliseringssystemet i Alpha A7 III har också blivit förbättrat, och ger nu fem stopp av stabilisering, en smärre förbättring från föregångarens 4,5 stopp.

Det är ingen överraskning att hitta 4K-videoinspelning på Alpha A7 III. Du kan spela in i 24p, med hela sensorns fulla bredd, med full pixelavläsning och utan pixelbinning. Detta gör att omkring 6K data spelas in (2,4x mängden data som krävs), innan bildmaterialet sedan översamplas för att producera vad Sony säger kommer att vara video i 4K med exceptionella detaljer och djup. Om du vill filma i 30p finns det ett alterantiv med en beskärningsfaktor om 1,2x som använder ungefär 5K av sensorn.

Som vi har sett med Alpha A7R III, erbjuder Alpha A7 III en ny HLG-profil (Hybrid Log-Gamma) som stöder ett direkt HDR-arbetsflöde, vilket gör att HDR (HLG) -kompatibla TV-apparater kan spela upp 4K HDR-bilder.

Förutom detta är både S-Log2 och S-Log3 tillgängliga för ökad färggradering, men om du vill filma i Full HD kan du göra det upp till 120fps.

Alpha A7 III har två SD-kortplatser, men precis som Alpha A7R III stödjer bara en av dessa det snabbare UHS-II-kortet. Det finns även Wi-Fi och NFC-anslutning för att du ska kunna överföra bilder, men ingen Bluetooth (som kan skapa en lågenergianslutning mellan kameran och smart enhet för att göra bildöverföringen lite mer sömlös).

• De 10 bästa spegellösa kamerorna du kan köpa just nu

Byggkvalitet och användarvänlighet

• Designen är identiskt med Alpha A7R III
• Har en flervals-joystick och AF-On-knapp
• Damm- och väderförseglad

Alpha A7 III har samma kamerahus som Alpha A7R III, vilket innebär att den nya kameran får samma förbättrade kontrollayout som stallkamraten.

Så även om det inte finns någon dedikerad lägesväljare eller fokuslägesväljare, som vi har sett på Alpha A9, drar Alpha A7 III nytta av att en joystick med flera väljare läggs till.

Som vi såg på A7R III, förbättrar joysticken kraftigt kamerans hantering, och gör AF-markering så väldigt mycket snabbare. En annan bra nyhet är ankomsten av en dedikerad AF-On-knapp på baksidan av Alpha A7 III, vilket gör att knapparna fokuseras mycket enklare. Knappen är snyggt placerad, även om vi inte skulle ha något emot en något större knapp, som gjort det lättare att trycka på den.

Det bakre rullhjulet sticker hut från kamerahuset lite mer än på Alpha A7 II, och det är mindre troligt att du oavsiktligt kommer att ändra en inställning tack vare att motståndet i funktionen.

En annan välkommen nyhet hämtad från A7R III är att ögonsensorn nu avaktiveras när pekskärmen dras ut från kroppen. Det betyder att det går att ta bilder från midjehöjd utan att skärmen släcks.

Kamerahuset är också snäppet tjockare än på A7 II, men känns mer tillfredsställande att hålla tack vare ett raffinerat grepp. Den övergripande känslan av kameran är mycket bra tack vare en övervägande magnesiumkonstruktion som i stort sett speglar Alpha A7R III. Det är dock inte exakt samma, eftersom A7R III-baksidan är gjord av magnesium, medan A7 III istället använder plast.

Som du förväntar dig av en kamera på den här prisnivån, är alla viktiga knappar och rattar förseglade för att skydda mot damm och fukt. Med detta sagt, precis som med Alpha A9, verkar de tre luckorna på sidan av Alpha A7 III som erbjuder åtkomst till kamerans olika in- och utgångar inte att ha samma höga tätningsnivå vi önskat se; luckorna ser lite tunna ut, och verkar inte ha gummitätningar. Du kommer definitivt att vilja hålla koll på att dessa är ordentligt stängda när du fotograferar i regn och rusk.

Alpha A7 III-menyn är oerhört omfattande, precis som hos föregångaren, men det nya färgkodade systemet är lite lättare att navigera, och när du har ställt in de olika anpassade knapparna på kameran och fullt ut utnyttjar kamerahusets kontroller, borde du bara behöva dyka in i menyn vid enstaka tillfällen.

Autofokus

• Samma 693-punkts AF-system som Alpha A9
• 93 % täckning
• Fokuserar ner till -3EV

Det är inte ofta som en tillverkare tar AF-systemet från sin flaggskeppskamera och stoppar det i en kamera som kostar hälften av priset, men det är precis vad Sony har gjort med Alpha A7 III.

Alpha A7 III får samma, briljanta 693-punkts fasdetekterings AF-system som Alpha A9.

Detta är ett enormt steg framåt från det ganska klumpiga 117-punktssystemet i Alpha A7 II, och det nya systemet erbjuder en imponerande 93 % täckning av bilden, med ytterligare 425 kontrastdetekteringspunkter till hjälpfokus. Systemet kan också fokusera i ljusnivåer så låga som -3EV.

Alpha A7 III har ett brett utbud av AF-lägen, så att du kan göra det precis så enkelt eller så avancerat som du behöver beroende på situationen.

Precis som på Alpha A9, när A7 III sätts i kontinuerligt AF-läge och ställs in på ett av dess mer sofistikerade AF-lägen, till exempel Lock-on: Flexible Spot M, är spårningsprestandan mycket imponerande. Medan det ibland kan luras av snabba och ryckiga motiv, är det totalt sett ett otroligt imponerande och pålitligt system. Om du planerar att ta actionbilder med Alpha A7 III, är detta ett av de bästa systemen för att följa och fokusera rörliga motiv, och det är väldigt imponerande för en kamera i denna prisklass.

Alpha A7 III får även Sonys senaste Eye AF-fokuseringsläge. Det här är en utmärkt funktion för porträtt och sociala fotografer, eftersom systemet kontinuerligt spårar och fokuserar på motivets öga, även om de tittar ner eller borta från kameran tillfälligt, när funktionen är aktiverad.

• De 10 bästa Sony-objektiven för fullformatskameror med E-mount

Prestanda

• Seriebildshastigheten fördubblad jämfört med A7 II
• Nytt tyst slutarläge
• Rejält förbättrad batteritid

Medan Alpha A7 II kunde ta blygsamma 5 bps, fördubblar Sony Alpha A7 III detta till 10 bps. Detta beror delvis på tillägget av Front End LSI-förprocessorn, vilket har gjort det möjligt för Sony att öka prestandan på Alpha A7 III inom ett antal områden.

Kameran har en ganska imponerande buffertkapacitet på 89 komprimerade RAW-filer (eller 40 i okomprimerat format), medan Alpha A7 III lyckligtvis kan ta upp till 177 JPEG med seriefotograferingen, en enorm ökning JPEG-bufferten på 52 bilder på A7 II. Det räcker med att säga att detta inte borde göra många fotografer ledsna på denna prisnivån.

Skulle du behöva ta bilder diskret eller i tysta miljöer, har du möjlighet att växla till Alpha A7 III:s elektroniska slutare och dra nytta av det tysta fotograferingsläget – och prestandan sjunker inte, utan behålls på 10 bps.

Sökaren är stor och ljus, och dess skärpa är också mycket bra. Om vi har ett klagomål är det att du kan märka att den blir lite oklar om du flyttar kameran från sida till sida alltför snabbt.

Den bakre bildskärmen är väldigt bra, men som vi har sett på andra Sony Alpha-kameror finns det fortfarande en hel del utrymme för ytterligare pekskärmsintegrering, speciellt när det gäller menynavigering och inställningar på skärmen. 

Alpha A7 III:s 5-axliga, 5-stegs bildstabiliseringssystem fungerar bra – du kommer säkert att kunna ta bilder med lägre slutartider än vad som annars skulle vara möjligt och fortfarande få skarpa bilder.

Sony har tidigare fått skäll för sin batteritid, men de har skärpt sig en aning med Alpha A7 III. Batteritiden är satt till 710 bilder, en stor förbättring jämfört med Alpha A7 II:s 350 bilder, medan den nya kameran också är bättre än Alpha A9:s batteritid på 480 bilder.

Bildkvalitet

• Utmärkt hög ISO-prestanda
• Bilder rika på detaljer
• Erbjuder ett imponerande dynamiskt omfång

Som vi såg med Sonys andra 24,2 MP spegellösa fullformatskamera, Alpha A9, kan sensorn leverera bilder som erbjuder utmärkta detaljnivåer. Om du inte planerar att producera stora utskrifter utöver A2, där du kommer att uppskatta den täta 42,2 MP-sensorn i Alpha A7R III, gör Alpha A7 III ett fantastiskt jobb.

Medan sensorn inte drar nytta av Alpha A9.s staplade design, hjälper den bakgrundsbelysta arkitekturen A7 III att leverera utmärkt ISO-prestanda. Vid basnivåer visas filer otroligt rena och utan brus. Även vid ISO 6400 ser resultaten ofta bra ut, med mycket fin luminans (kornliknande) brus, men inte till nackdel för bilden.

Växla över till ISO12 800, och vid denna känslighet kan du fortfarande ta mycket tillfredsställande bilder. Luminansstörningar är lite mer uttalade, men fortfarande inte så offensiva, och medan chroma (färg) brus blir märkbart i RAW- filer är det ganska lätt att justera i efterbehandlingen.

Alpha A7R III är något bättre än A7 III vad gäller dynamiskt omfång, men inte mycket. A7 III-sensorn erbjuder enorma mängder flexibilitet här; exponera för högdagrarna och du kan lyckligtvis återhämta stora delar av skuggdetaljer i efterbehandlingen av RAW-filerna.

• Fullformatskameror: behöver du verkligen en?

Omdöme

Även om Alpha A7 III inte kan skryta med den fantastiska prestandan eller upplösningen hos sina dyrare syskon, är det en lysande kamera som gör det mesta rätt för många fotografer.

Sony har tagit några av de bästa bitarna från sina flaggskepp Alpha A9 och A7R III och destillerat dem till en enda kamera som erbjuder en fantastisk blandning av prestanda, bildkvalitet och pris.

693-punkts AF-systemet är helt enkelt fantastiskt, och konkurrerande kameror till ett liknande pris kan inte ens komma i närheten, medan serifotograferingshastigheten med 10 bps bör tillgodose de flesta människors behov. Den bakgrundsbelysta fullformatssensorn på  24,2MP ger utmärkta resultat över hela ISO-omfånget, samtidigt som det dynamiska omfånget är lika imponerande.

Samtidigt gör den raffinerade designen på kamerahuset från Alpha A7R III det till en mycket mer tillfredsställande kamera att använda än sin föregångare, medan möjligheten att filma obeskuren 4K-video gör det till en mycket mångsidig kamera.

Det finns fortfarande utrymme för förbättring, mer kontroll av pekskärmen behövs, medan mindre flimmer i sökaren är välkommet. Vi är också lite tveksamma om tillbehörsportarna är väderförseglade, men Sony säger självklart att de har gjort tillräckligt för att skydda kamerans inre från väder och vind.

Det är mindre invändningar vi har, och de bleknar när man tittar på den mängd funktioner som Alpha A7 III erbjuder. I denna prisklass finns det ingen annan kamera som rår på den.

Konkurrensen

Fujifilm har bekräftat sitt senaste tillägg i den nu sju år gamla X-serien med spegellösa kameror, X-T3.

Den nya modellen beskrivs som en "fullständig uppgradering" gentemot X-T2, och den har en ny 26 MP bakgrundsbelyst X-Trans CMOS 4-sensor med en avläsningshastighet som är cirka 50% snabbare än sensorns aktuella modeller. Den saknar optiskt lågpassfilter och sägs upprätthålla samma brusnivåer som tidigare modeller trots det ökade antalet pixlar.

Fujifilm är angelägna att betona att den inbyggda ljuskänsligheten hos sensorn börjar redan vid ISO 160, vilket tidigare endast var möjligt med den utökade ljuskänslighetsinställningen.

Den nya sensorn har fått sällskap av en ny processor (X-Processor 4) , som har fyra separata CPU-enheter för att leverera bildhanteringshastigheter vilka sägs vara ungefär tre gånger så snabba som befintliga Fujifilm-modeller.

I traditionell Fujifilm-stil ser vi återigen förbättringar av autofokusprestanda, för att säkerställa att kameran kan spåra rörliga motiv mer exakt. Det finns nu 2,16 miljoner AF-pixlar med fasdetektering – fyra gånger mer än på X-H1 och X-T2 – och kameran sägs också leverera avsevärt förbättrad AF-prestanda i igenkänningen av ansikten och ögon. AF-känsligheten i sig är nu nominellt nere till -3EV, samtidigt som ostörd seriefotografering också utlovas.

Modellen har också fått äran att vara den första spegellösa kameran baserad kring en APS-C-sensor som kan filma i 4K upp till 60 bps i 10-bitars. Kameran har då 4:2:0-inspelning internt och 4:2:2 via HDMI-porten, och både hörlursuttag och mikrofoningång finns på sidan av kamerahuset. 

Sensorns ökade avläsningshastighet minskar också den rullande slutaren gentemot tidigare kameror i serien och Fujifilm uppger att en framtida uppdatering av programvaran kommer att ge Hybrid Log Gamma-stöd.

Företagets alternativ för Film Simulation har också blivit utrustade med funktionerna Color Chrome Effect och Monochrome Adjustment i Monochrom-läget. Dessa är avsedda att efterhärma det utseende man skulle uppnå i mörkrummet med olika framkallare och pappersval.

Andra funktioner inkluderar en elektronisk sökare med 3,6 miljoner pixlar, vars upplösning överensstämmer med EVF:erna på många nya modeller, till exempel Canon EOS R och Nikon Z7, och med en förstoring på 0,75x, en uppdateringsfrekvens på 100 bps och en fördröjningstid på 0,05 s, medan det sitter en 3-tums pekskärm på baksidan av kameran.

Här finns också en ny Pre-Shoot-funktion, som börjar ta bilder när du trycker halvvägs på avtryckaren och det är nu möjligt att fotografera 11 bilder i sekunden utan att behöva använda det handgrepp som krävs för tidigare modeller. Ett nytt Sportfinder-läge har inkluderats på X-T3, vilket är utformat för att hjälpa användaren att fånga rörliga motiv genom en 1.25x utskärning i sökaren eller LCD-skärmen. I det här läget är också upptagning med 30 bps möjlig med en upplösning på 16,6MP.

X-T3 kommer att vara tillgänglig från och med den 20 september i svart och silver. Den är prissatt till 15 999 kr för kamerahuset och 19 999 kr för ett kit som även inkluderar objektivet XF18-55mm f/2.8-4 R LM OIS.

• Bästa digitalkamerorna 2018: 10 modeller som slår alla andra

Med lanseringen av en ny fullformatskamera – den spegellösa EOS – har Canon äntligen bekräftat den modell som varit omgärdad av rykten en längre tid.

 EOS R är den första modellen i det nya sortimentet, och en som tycks utmana de som gillar Sony A7 III och Nikons nylanserade Z6 och Z7.

Den nya kameran har tillverkats runt en 30,3 MP fullformatssensor utrustad med ett optiskt lågpassfilter. Denna sensor har konstruerats med den välkända Dual Pixel CMOS AF-tekniken, som ger autofokus med fasdetektering. Till skillnad från konkurrerande system som vanligtvis erbjuder några hundra punkter, erbjuder Canon här 5 655 punkter – betydligt högre.

Canon lovar också att detta är världens snabbaste autofokussystem, med hastigheter så låga som 0,05 sekunder, vilket utan tvekan delvis varit möjligt genom införandet av en DIGIC 8-processor.

(OBS! Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska.)

Ny RF-fattning och nya objektiv

Damm- och droppsäkra EOS R har också ett nytt 12-stifts RF-objektivfäste, med en diameter på 54 mm. Fästet fungerar med en ny serie optik, av vilka fyra redan har blivit tillkännagivna. 

Det första objektivet är RF 24-105mm f/4L IS USM, som har fördelen med en konstant maximal f/4 bländare och bildstabilisering. Objektivet får sällskap av en annan zoom, RF 28-70mm f/2L USM, vars huvuddrag är en jämnare konstant maximal bländare på f/2. Dessa två objektiv åtföljs av två fasta objektiv, RF 50mm f/1.2L USM (nedan) och RF 35mm f/1.8 IS STM Macro.

Även om ett nytt objektivfäste kanske inte är vad befintliga Canon-användare mest längtat efter, försäkrar Canon sina användare om att de kommer att kunna fortsätta använda EF- och EF-S-objektiv via en ny EF-EOS R-adapter, med fullständig kompatibilitet, även om denna inte kommer att stödja EF-M-objektiv.

30,3 MP-sensorn arbetar över ett ljuskänslighetsområde på ISO 100 till 40 000, och detta kan utvidgas till inställningar som motsvarar ISO 50 och ISO 102 400. Canons C-RAW-filalternativ, som vi först såg på EOS M50, har också inkluderats, vilket ger användarna ett effektivare alternativ till standard RAW-filer. Canon konstaterar att filer som sparats med C-RAW blir runt 17,3 MB stora i genomsnitt, att jämföra med 31,3 MB hos vanliga RAW-filer.

Företaget har också utrustat EOS R med en 3,15-tums Clear View II LCD-skärm, som har 2,1 miljoner prickar och samma typ av vrid- och vinklingsbar design som skärmarna man hittar hos EOS 6D Mark II och EOS M50. Tack vara detta är fotografen inte bara fri att luta skärmen åt valfritt håll när man fotograferar konventionellt, utan kan också vrida den helt upp för användning vid selfies, gruppbilder och för vlogging.

Precis ovanför skärmen sitter en elektronisk sökare, som har en OLED-panel med 3,69 miljoner punkter och på ena sidan av topplattan finns en liten skärm som visar nyckelinformation, precis som på Fujifilms X-H1 och Nikons Z-modeller.

På baksidan finns en kontroll som vi inte har sett tidigare, vilken Canon kallar M-Fn-plattan. Denna reagerar på beröringar och svepningar, och kan användas för att justera vissa inställningar, t.ex. ISO och vitbalans.

4K video och Dual Pixel RAW

EOS R är också Canons senaste modell för att kunna spela in video i 4K UHD, vid bildhastigheter på 30 bps, 25 bps och 24 bps. Full HD-video kan spelas in med högst 120 bps för slow-motion-utdata.

Andra funktioner inkluderar 8-bitars seriefotografering, som sjunker till 5 bilder per sekund med kontinuerlig fokus aktiverad, liksom samma dubbla pixel RAW-alternativ som vi först såg på EOS 5D Mark IV. Detta gör det möjligt för användaren att justera punkten för bästa skärpa i en bild efter den redan är tagen med hjälp av företagets DPP-programvara. Canons Digital Lens Optimizer-funktion har också kommit med.

EOS R accepterar SDHC- och SDXC-kort, med stöd för UHS-I-standarden, men endast via en enda kortplats. Wi-Fi och Bluetooth finns, vilket gör det möjligt för EOR R att styras på distans från en smart enhet, liksom trådlös bildöverföring.

LP-E6N-batteriet kan laddas direkt  i kameran genom USB-porten på sidan. Batteritiden varierar från cirka 350 bilder när du använder EVF till 370 bilder med LCD-skärmen, även om dessa siffror kan förbättras med kamerans energisparläge och Eco-läge.

Canons befintliga EOS M-system har hunnit med åtta modeller sedan lanseringen 2012, men de har alla APS-C-sensorer. Ropen efeter fullformatsmodeller har intensifierats de senaste åren, särskilt med Sonys växande dominans bland både entusiaster och professionella användare.

EOS R kommer mindre än två veckor efter att Nikon lanserade sitt nya spegellösa Z-system med Z6 och Z7. Panasonic ryktas också att lansera en konkurrerande modell med fullformatssensor inom den närmsta framtiden.

Läs pressmeddelandet från Canon Svenska här.

Pris och tillgänglighet

EOS R är i Storbritannien tillgänglig för förbeställning från och med den 12 september och kommer att säljas från 9 oktober. Vilka som är de svenska datumen har ännu inte bekräftats av Canon i Sverige.

I Sverige kommer EOS R-kamerahus inklusive objektivadaptern M-ADAP EF-EOS R kosta 26 990 kronor.

RF 50mm f/1.2L USM-objektivet är ännu inte prissatt medan RF 24-105mm f/4L IS USM kommer att få en prislapp på 12 990 kr. RF 28-70mm f/2L USM och RF 35mm f/1.8 MACRO IS STM-objektiv kommer att kosta 34 990 kr respektive 5 990 kr, även om dessa inte kommer att vara tillgängliga förrän senare i år.

Här kan du läsa den svenska pressreleasen.

• Kommer nya Canon EOS R komma in på vår topplista över de bästa fullformatskamerorna?

Alpha A7R III är Sonys senaste högupplösta spegellösa kamera och efterföljaren till den utmärkta Alpha A7R II, som lockade många fotografer bort från sina trygga spegelreflexkameror av märkena Canon och Nikon.

Denna senaste modell drar nytta av många av de tekniker som används i den snabba Sony Alpha A9, vilket är bra, för med Nikons briljanta D850 dök en frestande kombination av hög upplösning och prestanda upp som fick Alpha A7R II att börja se lite trött ut.

Med några imponerande prestandaförbättringar och justeringar av handhavandet samt en betryggande femårig garanti undrar man om den nya Alpha A7R III kan locka fram ännu fler begagnade spegelreflexkameror från Canon och Nikon på begagnatmarknaden i takt med att fler och fler fotografer går över till Sony?

• OBS! Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska. Vi arbetar löpande på att erbjuda fler artiklar på svenska.

Funktioner

• Fullformats CMOS-sensor, 42,2 MP 
• EVF med 3 686 000 punkter och uppdateringshastighet i 100 bps 
• 3,0-tums vinklingsbar pekskärm med 1 440 000 punkter

Medan många kanske trodde att Sony skulle öka mängden pixlar för att matcha eller överträffa spegelreflex-rivaler som Nikon D850 eller Canon EOS 5DS, har Sony faktiskt valt att behålla samma antal pixlar som med Alpha A7R II.

I hjärtat av A7R III finns således en 42,2 MP bakgrundsbelyst fullformats Exmor R CMOS-sensor, men Sony har också lånat några av innovationerna från 24,2 MP-sensorn i Alpha A9 och integrerat dem i ett nytt chip.

Här finns till att börja med steglösa mikroobjektiv och en ny anti-ljusöverstrålningsbeläggning, men Alpha A7R III har också en ny LSI som nästan dubblerar sensorns avläsningshastighet. Den utnyttjar också den senaste BIONZ X bildbehandlingsmotorn och i kombination ger dessa förbättringar en ökning av nästan 1,8x i bearbetningshastigheter jämfört med A7R II.

A7R III:s ljusomfångsintervall förblir oförändrat (ISO 50–102 400 med kamerans expanderade inställning), så de som hoppats på något som lever upp till den utökade ISO 32-inställningen hos Nikon kommer bli besvikna. Den nya bearbetningsmotorn ska dock kunna hantera bildbrus bättre än sin föregångare, medan Sony också hävdar att Alpha A7R III kommer att ha hela 15 stopp i det dynamiska omfånget vid låga ISO-inställningar.

Alpha A7R III har samma elektroniska sökare (EVF) som Alpha A9, med Quad-VGA OLED EVF som har en upplösning på 3 686 000 punkter och som använder en Zeiss T*-beläggning för att minska reflektioner. Utöver detta stödjer A7R III en anpassningsbar bildhastighet för EVF, med alternativ på antingen 60 eller 120 bps, vilket återigen matchar specifikationer som A9 erbjuder.

Precis som EVF:en har även den bakre skärmen uppgraderats från föregående modell. Den har nu en upplösning på 1,44 miljoner punkter och är, precis som de senaste modellerna som till exempel RX10 IV, numera också en pekskärm.

Precis som med A9 har Sony plockat bort XQD-kortformatet (trots att man nu är den enda tillverkaren av detta format) – istället väljer man dubbla SD-kortplatser på Alpha A7R III, även om endast en av dem stöder kort av UHS-II-typ.

Alpha A7R III erbjuder videoinspelning i 4K (3840 x 2160 pixlar), med möjlighet att använda antingen hela sensorns bredd eller Super 35mm-inställningen, där den sistnämnda metoden använder full pixelavläsning utan pixel-binning för att samla in information i 5K, och översamplar detta för att producera något man lovar ska bli ännu skarpare bilder.

Förutom detta har Alpha A7R III nu en ny HLG-profil (Hybrid-Log-Gamma) som stödjer ett direkt HDR-arbetsflöde, vilket gör att HDR-kompatibla TV-apparater kan spela upp 4K HDR-bilder, medan både S-Log2 och S-Log3 också är tillgängliga.

Om du vill göra film i Full HD-format kan du spela in i upp till 120 bps, och det finns både mikrofoningång och hörlursuttag.

• De 10 bästa systemkamerorna du kan köpa just nu

Byggkvalitet och handhavande

• Konstruktion av magnesiumlegering
• Damm- och fuktförseglad
• Väger 657 gram

Utseendet och känslan hos Sony Alpha A7R III följer i stora drag utformningen hos föregångaren A7R II, men det finns en mängd förfinade och förbättrade detaljer när man tittar närmare.

Även om den nya kameran inte har fått det dedikerade programhjulet och fokusinställningsväljaren, som sitter till vänster om EVF:en på Alpha A9, har den fått en liknande joystick med flera funktioner.

Det kan tyckas vara en liten sak, men denna joystick förbättrar handhavandet av kameran avsevärt jämfört med A7R II, eftersom det går mycket fortare att välja autofokuspunkter. På A7R III får man också en dedikerad AF-ON-knapp för att slippa fokusera med slutarknappen, återigen precis som på A9.

Faktum är att baksidan av kameran påminner väldigt mycket om designen på A9. Det innebär också att A7R III får en extra C3-anpassad knapp, som kan programmeras, medan bakre rullhjulet är mer gediget, vilket gör det mindre sannolikt att man kommer åt det av misstag.

Den bakre pekskärmen har gjort sig av med en irriterande detalj som A7R II gjorde sig skyldig till: Om du fotograferar från höften med skärmen vinklad utåt, trodde den äldre modellen att du höll kameran mot ögat vilket resulterade i att bilden försvann från skärmen. Skärmen på A7R III avaktiverar ögonsensorn när skärmen vänds ut, så att du kan fotografera på detta sätt utan problem.

Kamerahuset är något tjockare än på A7R II, men något slankare än A9, och har ett över-, fram- och bakstycke samt en inre ram tillverkat av en magnesiumlegering. Sony har också ökat antalet monteringsskruvar till objektivfästet till sex stycken för ökad hållbarhet. Alla större knappar och rattar är förseglade och kamerahuset är också väderförseglat för att skydda A7R III från damm och fukt.

Menysystemet har också fått en översyn. Det är nu färgkodat så att det är lite lättare att navigera i, men menysystemet på Alpha A7R III är fortfarande oerhört omfattande. Med det sagt, så är det inte så ofta man behöver göra regelbundna huvuddykningar i menysystemet när man väl har skräddarsytt de olika knapparna till sina egna önskade inställningar. När du väl måste in i menysystemet – se till att du inte är stressad, utan ge dig själv lite tid att hitta exakt det du letar efter.

Ändringarna må vara blygsamma, men tillsammans bidrar de till att göra A7R III mer användarvänlig och tillfredsställande att fotografera med.

Autofokus

• 399 punkter med fasdetektion
• 425 punkter med kontrastavkänning
• Eye Autofokus med förbättrad spårning

Sony har också förbättrat fokuseringssystemet. De 399 autofokuspunkterna med fas detektion, som vi känner igen från A7R II, är oförändrade (och täcker 68 % av bilden), men Sony har förstärkt antalet AF-punkter för kontrastavkänning från 25 till 400.

Sony anser att denna översyn av systemet förbättrar autofokushastigheten och bidrar till ungefär två gånger snabbare hastigheter vid svagt ljus, tillsammans med förbättrad AF-spårningsprestanda.

Alpha A7R III kan också fokusera i ljusnivåer så låga som -3EV. Det är ganska imponerande – när man själv trodde att det var alldeles becksvart – även om den centrala AF-punkten på D850:s är snäppet vassare med sina -4EV.

Som vi har sett på andra spegellösa kameror från Sony finns det ett brett utbud av autofokusinställningar. Wide eller Zone-lägena är bra för allmän fotografering och tar hand om många av dina beslut, medan Center-läget använder den centrala AF-punkten.

Det finns också ett flexibelt spot-läge (med valet av tre AF-områdesstorlekar) som gör att du kan använda joysticken för att placera fokusområdet ganska mycket var som helst i bilden, medan det expanderade flexibla spotläget utnyttjar ytterligare AF-punkter för att hjälpa till med fokuseringen.

Fokuseringen är snabb i single servo-läget, men det är när du sätter fokuseringen på kontinuerligt fokus som systemet verkligen imponerar. Du får samma fokuseringslägen som tidigare, med tillägget av en Lock-on-inställning – aktivera detta läge och kommer att märka hur Alpha A7R III gör ett fantastiskt jobb för att spåra ditt utvalda motiv när det ränner runt i bilden.

Eye autofokus har också förbättrats och använder nu samma autofokusalgoritmer som Alpha 9. Det betyder att när A7R III är i AF-C-läge med Eye-AF aktiverat, bör systemet kontinuerligt kunna spåra och fokusera på motivets öga, även om motivet tittar ned eller bort från kameran.

Detta imponerade verkligen på oss under vår tid med kameran. A7R III lyckades lyckligtvis behålla fokus på ett motiv i två utmanande scenarier – samtidigt som de snabbt rörde sig både runt i bilden mot oss, eller tittade ned eller bort från kameran.

• De 10 bästa Sony-objektiven med E-fattning

Prestanda

• 10 bps seriefotografering
• 5-axlig bildstabilisering
• 530 bilders batteritid

Medan A7R II bara kunde hantera seriefotografering med 5 bps, dubblar den förbättrade processorkraften i Alpha A7R III hastigheten till 10 bps, och det med kontinuerlig AF/AE-spårning aktiverad. Kameran kan bibehålla hastigheten för upp till 76 bilder i JPEG eller RAW, eller 28 okomprimerade 14-bitars RAW-bilder.

Du kan välja mellan att använda den mekaniska slutaren i A7R III för detta, eller om du föredrar det kan du välja kamerans elektroniska slutare för tyst fotografering. Och i stället för att behöva vänta medan kameran sparar stora mängder bilder till kortet, kan du fortfarande använda många av nyckelfunktionerna i A7R III parallellt.

Alpha A7R III är utrustad med Sonys 5-axliga optiska bildstabiliseringssystem, och det har förbättrats för att i denna nya kamera ge en 5,5-stopars slutartid, vilket förbättrar 4,5-stop-systemet hos A7R II. För att minska risken för vibrationer och oskärpa, speciellt vid fotografering vid 10 bps, finns det en ny låg-vibrationsmekanism för slutaren.

EVF:en är utmärkt, med en tydlig och stor bild tack vare snabb uppdateringshastighet och 3 686 000 punkters upplösning, medan den bakre skärmen inte heller gör någon besviken.

En av de största klagomålen på A7R II var den dåliga batteritiden, med möjlighet att fotografera högst 270 bilder på en batteriladdning (om du hade tur). Sony har bytt ut W-batteriet som används i A7R II och ersatt den med sin senaste Z-serie. Du kan nu få 530 bilder på en batteriladdning med A7R III om du använder sökaren eller 650 bilder om du använder den bakre skrämen. Det är en välkommen förbättring, men ändå rejält i bakvattnet av Nikon D850, som kan ta imponerande 1 840 bilder per batteriladdning.

Bildkvalitet

• ISO 100–32 000, utökningsbar till 50-102 400
• 15-stop dynamiskt område
• 14-bitars fotografering med RAW

Alpha A7R III kan fotografera med en imponerande detaljnivå; det är svårt att skilja mellan bilderna från kameran med bilderna från sensorerna på Nikons D850 (45,2 MP) och Canon EOS 5DS (50 MP). Om du tänkte skriva ut stora A2-format, kommer du inte bli besviken över kvaliteten på filerna från Alpha A7R III.

Bruskontroll är ett annat område där Alpha A7R III imponerar. Brusnivån hålls inom acceptabla gränser, vilket ger behagliga resultat med naturligt granulärt brus och minimalt färgbrus även när du tar bilder i den högre delen av det ursprungliga ljuskänslighetsområdet (upp till ISO 32 000). Liksom med nästan alla andra kameror undviker vi de höga expansionsinställningarna (det maximala här är ISO 102 400), om inte själva bildögonblicket är viktigare än kvaliteten på bilden.

Den dynamiska prestandan hos A7R III är också mycket imponerande. Om du fotograferar med låga ljuskänsligheter och avsiktligt underexponerar bilden för att behålla högdagrarna måste du verkligen utsätta filen för hårt tryck i efterbehandlingen innan du ser några tecken på försämrad kvalitet i skuggorna. För generell redigering av RAW-filer där du vill återställa detaljer har du gott om valmöjligheter med filerna från A7R III.

• 10 skillnader mellan spegellösa och spegelreflexkameror

Omdöme

Om Nikon trodde att de med hjälp av D850 kunde styra och ställa som de ville, så får de tänka om. Sony har tagit en av våra favoriter bland de spegellösa kamerorna och höjt prestandan så att den nya Alpha A7R III är en mycket mer kompetent och allsidig kamera.

Som vi har sett med D850 behöver du inte längre offra prestanda för upplösning eller vice versa. Den aptitliga kombinationen med 42,2 MP och högprestanda, som inkluderar seriefotografering med 10 bps och ett mycket sofistikerat AF-system, kommer att göra kameran till ett attraktivt val för fotografer i ännu större utsträckning än den tidigare modellen. Det här är en kamera som är lika hemma på en bergstopp som i en studio eller vid långsidan av en fotbollsmatch.

För tillfället är Alpha A7R III inte bara den mest allsidiga spegellösa kameran du kan köpa, utan även en av de bästa kamerorna alla kategorier.

Konkurrensen

Nikon Z7 är äntligen här. Nikons spegellösa fullformatskamera har ryktats och spekulerats om under flera år, och är nu verklighet.

Eftersom Sony glupskt stjäl av Nikons marknadsandelar inom segmentet fullformatskameror med Alpha A7R III och A7 III måste Z7 leva upp till förväntningarna – det är inte så konstigt, då, att Nikon hävdar att Z7 är deras viktigaste kamera sedan 1959.

Nikon lanserar dock inte bara en ny kamera, de lanserar två. Samtidigt som den högupplösta Z7 med 45,7 MP lanserar Nikon Z6 med 24,5 MP – med identisk design. Den marknadsförs som mer allsidig, och kommer också att vara lite billigare. Intressant nog riktas båda kamerorna inte specifikt till proffs. En representant för Nikon under en förhandstitt antydde att ”man måste lämna något till framtiden".

Tillbaka till Z7. Nikon hoppas att den nya kameran inte bara kommer att locka nya användare, utan också tillgodose efterfrågan från befintliga Nikon DSLR-användare. Har väntan varit värt det?

(OBS! Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska.)

Nikon Z7: funktioner

• 45,7 MP CMOS fullformatssensor
• Helt nytt objektivfäste
• Femaxels bildstabilisering i kamerahuset

Då Z7 är Nikons högupplösta spegellösa erbjudande är det ingen överraskning att den har en bakgrundsbelyst 45,7 MP fullformatssensor med inbyggt ljuskänslighetsomfång mellan ISO 64 och 25 600. Nikon Z7 har också möjligheten att utöka omfånget till ISO 32-102 400.

Om det låter bekant beror det på att det är samma upplösning och samma inbyggda ISO-omfång som sensorn i Nikons D850 spegelreflexkamera i fullformat. Det är emellertid inte samma sensor, eftersom det nya chippet i Z7 har inbyggd autofokus med 493 fokuspunkter – vi kommer att titta på det mer i detalj. Nikon kan också skryta med att ha det högsta pixeltalet för en spegellös fullformatskamera, vilket sätter Sonys 42,2 megapixel Alpha A7R III i skymundan. Men låt oss vara ärliga – vad är 3,5 megapixlar vänner emellan?

Nikons berömda F-fattning har funnits sedan 1959, vilket innebär att det finns ett stort utbud av alternativ när det gäller objektiv, både nya och gamla (även om du för att få ut det mesta av de senaste sensorerna behöver använda moderna linser).

Men Nikon har fattat det djärva beslutet att skippa F-fattningen i sina nya spegelfria fullformatskameror och istället välja en helt ny design för objektivfästet – Z-fattningen.

Bytet till en ny fattning är ingen överraskning, eftersom det nya spegelfria systemet ger Nikons ingenjörer ett blankt papper att arbeta med, så att de kan designa objektiv som inte bara överträffar objektiv med F-fattning vad gäller bildkvaliteten, utan som också gör det mesta av den högupplösta sensorn i den nya Nikon Z7.

Med en diameter på 55 mm (F-fattningen har en diameter på 44 mm) anser Nikon att den nya fattningen ger den bästa balansen mellan diameter, sensorstorlek och avståndet mellan objektivfästet och sensorn (16 mm om du undrar).

Den nya diametern på fattningen möjliggör objektiv med maximal bländaröppning upp till f/0.95, vilket innebär att vi dreglande kan vänta oss ultrasnabb (och ultradyr) optik i framtiden, inklusive ett objektiv med endast manuell fokusering med en fast brännvidd på 58mm f/0.95 väntande borta vid horisonten.

För tillfället har tre nya objektiv i S-serien tillkännagivits för lansering: en 24-70mm f/4 standardzoom, en 35mm f/1.8 fast vidvinkel och ett 50mm f/1.8 standardobjektiv.

Om du är befintlig Nikon-användare som frestas av den nya Z7, samtidigt som du har en väska full av objektiv med F-fattning, är den goda nyheten att Nikon lanserar en ny adapter tillsammans med Z7. Den kallas FTZ-adaptern, och kommer att vara kompatibel med cirka 360 NIKKOR-objektiv och kommer att stödja Z7:s fulla AF-hastighet med mer än 90 AF-S- och AF-P-objektiv.

Nikon Z7 har en stor 0,5-tums 3 686 000 punkters Quad-VGA elektronisk sökare (EVF) med en imponerande förstoring på 0,80x. Nikon är angelägna att betona att EVF:en använder sin egen optik för ännu större klarhet, medan den har en snabb visningshastighet på upp till 60p. Förutom EVF finns en stor 3,2-tums vidvinkelpekskärm med en upplösning på 2 100 000 punkter, medan det även finns en snygg liten LCD-skärm på kamerans överdel för den viktigaste informationen.

Nikon Z7 har en inbyggd femaxlig optisk vibrationsreducering som erbjuder upp till fem kompensationsstopp för att fånga skarpa bilder under en rad fotograferingsscenarier. Om du planerar att använda dina befintliga VR (vibrationsreducering) F-objektiv på Nikon Z7 via adaptern, anpassar kamerans inbyggda VR sig att stödja det äldre systemet.

Det är ingen överraskning att Nikon Z7 erbjuder 4K UHD-videoinspelning utan beskärning på upp till 30p, medan det också finns möjlighet att filma Full HD-video i 60p och 120p slowmotion i HD-format. Förutom detta erbjuder Z7 en äkta 4:2:2 10-bitars HDMI-ut (8-bitars intern) och ett nytt N-loggformat (endast extern inspelning) som är utformad för att bevara den omfångsrika färgmängden och det dynamiska intervallet som fångats av sensorn.

Det finns också ett elektroniskt vibrationsreduceringssystem (kallat E-VR) för att minska påverkan av kameraskakning när du fotograferar handhållna filmer, och det finns uttag för en extern mikrofon och medhörning av ljud. Z7 är också kompatibel med Timecode in/out, vilket gör det enkelt att synkronisera flera kompatibla enheter vid filmning, för smärtfri efterbehandling och redigering i ett senare skede.

Nikon Z7 använder sin egen CPU för kamerans anslutningsalternativ. Som vi har sett med andra nya Nikon-kameror innebär detta att företaget använder sin inte direkt älskade SnapBridge-funktion för bildöverföring. Detta genom att Z7 etablerar en Bluetooth-anslutning med låg strömförbrukning mellan kameran och din smarta enhet, med bilder som överförs automatiskt från kameran till din enhet medan du fotograferar i 2 MP eller individuellt om du själv vill välja bilder på kameran och om du vill ha högupplösta bilder (en Wi-Fi-anslutning kommer att upprättas om du väljer den senare metoden). Om du föredrar att hålla saker och ting enkla och undvika SnapBridge, erbjuder Z7 också en öppen Wi-Fi-anslutning.

Nikon har tagit ett annat djärvt beslut genom att ge Nikon Z7 en enda XQD-kortplats – det finns inget stöd för SD-kort. Medan XQD-formatet erbjuder tydliga prestandafördelar jämfört med SD-kort kan vi tänka oss att detta kommer att vara ganska kontroversiellt med Z7, eftersom det för närvarande endast är Sony som tillverkar kompatibla (och dyra) XQD-kort. Nikons argument är dock att användandet av XQD kommer att göra det möjligt för användarna att utnyttja de stora fördelarna med framtida CFExpress-kort (i huvudsak en uppdatering till XQD-formatet med större tillverkarstöd).

Nikon Z7 får ett nytt laddningsbart Li-ion-batteri, EN-EL15b, men kameran är också kompatibel med EN-EL15a-batteriet som används i D850-serien. Men i motsats till den äldre enheten stöder EN-EL15b USB-laddning. Nackdelen är dock att Nikon endast uppger en 330-bilds batterilivslängd för Z7 – långt ifrån D850:s gigantiska 1 840-bilders batterilivslängd; vid verklig användning är det mer sannolikt att du får runt 600 bilder, men det får vi sätta på prov.

Nikon Z7: byggkvalitet och handhavande

• Samma typ av vädertätning som D850
• Stort och bekvämt handgrepp
• Bekant placering av kontrollerna

Om vi ska vara ärliga är Nikon Z7 inte den mest estetiskt tilltalande spegelfria kameran vi har sett, men med en mycket funktionell design – den ser ur några vinklar ut lite som en Nikon 1 V2 på steroider.

Eventuell oro om att det här kan påverka hanteringen elimineras så fort du plockar upp kameran. Med sitt stora och bekväma handgrepp känner befintliga användare av Nikons spegelreflexkameror igen sig direkt.

Kameran är visserligen mindre och lättare än en lika avancerad Nikon fullformats-DSLR, men Nikon har varit smarta och behållit den välbekanta placeringen av kontrollerna för Z7, vilket innebär att existerande användare av Nikons spegelreflexkameror bör känna sig riktigt hemma så snart de packar upp kameran ur förpackningen.

Denna filosofi används även till Z7:s användargränssnitt, som har en liknande design som Nikons nuvarande spegelreflexkameror, med olika undermenyer längs vänster sida av displayen. 

Den må vara mer kompakt än en Nikon spegelreflexkamera, men det betyder inte att Nikon har dragit ned på Z7:s byggkvalitet, och företaget hävdar att den nya kameran har samma typ av vädertätning som D850.

Nikon Z7: autofokus

• 493-punkts AF-system
• 90 % bildtäckning
• Snabb fokusering med FTZ-adaptern

Nikon Z7 använder ett helt nytt autofokussystem med 493 autofokuspunkter som stöds av ett kontrastdetekteringssystem. Detta gör att Z7 kan skryta med ett fokusområde som täcker 90 % av bilden.

I Single AF-läget kan du välja mellan Auto-area, Wide-area (med antingen små eller stora fokuseringsområden) och Single Point-lägen, eller, om du behöver vara riktigt exakt, Pin-point. Byt till Z7:s kontinuerliga AF-läge och tillsammans med dessa lägen får du Dynamic AF, som främst används för fokusspårning. Precis som med andra avancerade Nikons kan du skräddarsy spårningskänsligheten och andra parametrar beroende på hur oberäkneligt ditt motiv rör sig.

Under vår korta tid med kameran kunde vi inte fullt ut testa fokushastigheter, så vi måste vänta tills vi kan testa kameran korrekt ute på fältet innan vi levererar en slutgiltig dom. Det första intrycket var dock mycket bra, med snabb fokusering när vi använde alla de tre nya objektiven med Z-fattning. Vi testade också FTZ-adaptern, och det sätt på vilket objektiv med F-fattning verkade fungera sömlöst med Z7 göra kameran till ett mycket frestande alternativ för befintliga Nikon-användare.

Nikon Z7: prestanda

• 9 bilder per sekund (bps) i bildmatningshastighet
• EVF:en är stor och ljus
• Pekskärmen fungerar bra

Delvis tack vare en ny EXPEED 6 bildprocessor kan Z7 fotografera upp till 9 bps, och slår därmed D850 med sina 7 bps, men ligger precis bakom Sony Alpha A7R III på 10 bps. Du har också möjlighet att fotografera ljudlöst, genom att låta Z7 växla över till sin elektroniska slutare.

När du lyfter kameran till ögat hälsas du av en anmärkningsvärt stor och ljus display. Den är verkligen utmärkt, med en anständig nivå av fotograferingsinformation runt skärmen, medan snabbuppdateringshastigheten betyder att den har en mycket organisk känsla.

På baksidan av Z7 är pekskärmen snyggt integrerad med kamerans funktionalitet. Medan Sonys senaste sortiment av spegelfria fullformatskameror har introducerat pekskärmhanteringen preliminärt till att fokusera genom och ta bilder genom att peka på skärmen (samt granskning av bilder), vilket begränsar dina valmöjligheter, låter systemet i Nikon Z7 dig också att hantera inställningar i menyn via pekskärmen. Trots att kameran har en skärm med lägre upplösning än D850, är skärmens klarhet också mycket bra, med menytext som är mycket skarpt.

Nikon Z7: bildkvalitet

• Förvänta dig samma bildkvalitet som D850
• Potentiellt klassledande bildkvalitet
• Ny sensordesign

Vi har inte kunnat ta bilder med ett slutgiltigt produktionsprov av Nikon Z7, men vi förväntar oss inte att bildkvaliteten från den bakbelysta 45,7 MP-sensorn är ljusår ifrån resultaten av Nikons 45,7 MP D850.

Vi blir också väldigt glada om så är fallet, eftersom filerna från en D850 är några av de bästa, om inte de allra bästa, du får från en kamera om du inte tar steget upp till mellanformat. Bildkvaliteten kan faktiskt bli ännu bättre än från D850 tack vare den nya EXPEED 6-bildprocessorn, men vi får vänta och se.

Nikon Z7: första intrycket

Det är kanske inte den vackraste kameran på fältet, men det finns så mycket att tycka om med Nikon Z7.

Beslutet att välja ett nytt objektivfäste är ett djärvt drag, och det ger nya möjligheter till Nikons ingenjörer. Om du har ett urval objektiv med F-fattning så saknar du inget, så länge det är de senaste AF-S- eller AF-P-designen, eftersom det verkar som att det extra tillbehöret FTZ-adaptern gör ett utmärkt jobb med denna optik.

En enda XQD-kortplats är det största problemet. Det är ingen tvekan om att detta är ett bättre format än SD, men då endast Sony för närvarande tillverkar dessa kort ger det inte användarna så många valmöjligheter, för att inte tala om den högre kostnaden. 

Annars är allt bra. Om bildkvaliteten från 45,7 MP-sensorn liknar resultaten från D850 kommer den här kameran inte att göra någon besviken, medan det nya 493-AF-systemet också är löftesrikt. Lägg till en bildmatningshastighet med 9 bilder per sekund, en knivskarp EVF och förbättrad hantering, så ser det ut som om Nikons hårda arbete med att utveckla Z7-systemet har betalat sig. Vi kan inte vänta på att få lägga händerna på ett slutligt produktionsprov och tillbringa lite kvalitetstid med den här kameran.

Konkurrensen

• Bästa spegellösa kamerorna: 10 toppmodeller för varje budget
• Bästa fullformatskamerorna: 10 avancerade spegelreflexkameror och spegellösa kameror

• Nikon Z7 vs Sony Alpha A7R III: 9 skillnader du behöver känna till
• Läs vår hands-on-test av Nikon Z6

Även om det cirkulerat en del rykten på nätet om Nikons nya kameror Z6 och Z7 inför deras tillkännagivande, har den japanska tillverkaren hittills varit väldigt tysta om dem och enbart gett oss korta teasers i form av videor och ingenting annat.

Nu har det dock (bara en dag före det officiella tillkännagivandet) dykt upp pressbilder av de kommande kamerorna, efter att de läckts online. Vi har dessutom fått se foton av objektiv och tillbehör, som läcktes tillsammans med bilderna på kamerorna.

Den japanska hemsidan Nikoshita hävdar att de fått tag på pressbilderna från "utländska källor", som ger oss den hittills bästa titten på de nya kamerorna.

(OBS. Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska)

Läckta bilder av Nikon Z6

Läs mer: Kamerarykten 2018: de största och bästa kameraryktena just nu

Läckta bilder av Nikon Z7

Bilderna bekräftar i princip allt vi redan visste. Kamerorna har en multivinkels pekskärm, ett ergonomiskt grepp och ett utseende som påminner om Sonys Alpha A7-serie och några av de spegellösa kamerorna från Panasonic.

De läckta bilderna visar dessutom upp vad som verkar vara en F-till-Z-objektadapter, som är goda nyheter för alla som redan använder några av de bästa F-tillbehören.

Bilderna av de tre ryktade objektiven (som alla har en S-beteckning) har också dykt upp. De verkar vara i form av ett objektiv med en brännvidd på 24-70 millimeter och ett bländartal på f/4, ett objektiv med en brännvidd på 35 millimeter och ett bländartal på f/1,8, samt ett objektiv med en brännvidd på 50 millimeter och ett bländartal på f/1,8. Den första kommer förmodligen vara ett kitobjektiv.

Vi har fortfarande inte hört något om specifikationerna för de nya kamerorna, men det kommer inte dröja länge förrän Nikons nya serie presenteras officiellt.

• Bästa spegellösa kameror 2018: 10 toppmodeller som passar varje budget

Nikon har släppt en femte teaser inför lanseringen av deras spegellösa fullformatskameror Nikon Z6 och Nikon Z7 den 23 augusti.

De tidigare videorna som släppts inför lanseringsevenemanget har varit något gåtfulla, då de mest refererat till Nikons kameraarv och enbart avslöjat små hintar om vad som kommer till de nya kamerorna. Den nya videon delar istället de första intrycken från professionella fotografer, som fått testa kameran.

Stadsarkitekten och fotografen Vivien Liu säger att "det blir väldigt beroendeframkallande att ta foton på grund av resultaten," medan sociala medier-skaparen Brandon Woelfel säger att "den är så pålitlig, att jag alltid lyckas fånga alla de spontana ögonblicken."

Naturfotografen Marsel Van Oosten säger att "den känns precis som en DSLR, men är helt annorlunda fysiskt tack vare dess lätta vikt". Han lägger till att "det är verkligen ett stort plus att jag fortfarande kan använda alla mina F-objektivtillbehör till den här nya kameran".

Du kan kolla in videon nedan. Glöm inte att du får alla de senaste nyheterna och djupgående analyser om Nikons nya Z6 och Z7 spegellösa fullformatskameror på vår uppdaterade nyhetssida. Där hittar du allt du behöver veta och vi kommer hålla dig uppdaterad och ge dig våra första intryck, så fort kamerorna presenteras officiellt den 23 augusti.

(OBS. Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska)

• Kamerarykten 2018: de största och bästa kameraryktena just nu

Efter att specifikationerna läckts tidigare den här veckan, har Fujifilm officiellt välkomnat den nya instegskameran X-T100.

Den delar många interna funktioner med X-A5, som bland annat en 24,2 megapixels CMOS-sensor i APS-C-storlek, med ett utökat ISO-intervall på 100-51200, videoinspelning i 4K vid 15p, burst-läge i 6 fps samt en 3,0-tums touchskärm. Den använder ett vanligt bayermönster, istället för X-trans-designen som används i de mer avancerade kamerorna från X-serien.

Medan X-A5 har en vinkelbar skärm, erbjuder X-T100 en trevägskonstruktion, som ger större rörelseförmåga jämfört med designen på både X-T2 och X-H1. Detta gör det möjligt att vinkla skärmen bort från kroppen, för fotografering i antingen liggande eller stående läge. Den kan dessutom vinklas utåt för dem som tycker om att ta selfies.

Den andra stora förändringen jämfört med X-A5 är introduktionen av en inbyggd elektronisk sökare, med en 0,39-tums skärm med en punktupplösning på 2,36 miljoner och en förstoring på 0,62x.

(OBS. Länkar i denna artikel kan vara skrivna på engelska)

Retro-inspirerad design

Medan många av de interna funktionerna liknar dem på X-A5-modellen, liknar den yttre designen mycket mer den på X-T20. X-T100 är försedd med ett anodiserat aluminium toppskikt och finns tillgänglig i färgerna mörk silver, svart och champagne-guld. Även om de externa kontrollerna är lite simplare jämfört med de mest avancerade kamerorna i X-serien, erbjuder X-T100 tre kontrollhjul på ovansidan.

X-T100 kommer finnas tillgänglig som ett kit med XC15-45 mm standardzoomen i slutet av juni för cirka 6 900 kronor.

• De 10 bästa spegellösa kamerorna du kan köpa