Jag har därför valt ut tre av mina personliga favoriter från årets tester. Här finns allt från riktigt bra allroundmodeller och förstklassiga OLED-TV-apparater till en ny RGB-modell.

Mina favorit-TV-apparater hittills under 2026

LG C6

LG C6 är den bästa TV jag har testat hittills under 2026. Den kanske inte är den allra mest avancerade modellen när det gäller funktioner eller bildkvalitet, men det finns ingen annan TV som erbjuder lika mycket för pengarna.

Bildkvaliteten hos C6 är enastående. Den levererar klara och levande färger som fungerade fantastiskt bra i animerade filmer som Elemental, tillsammans med en djup och fyllig kontrast som kom till sin rätt när jag tittade på The Batman under testperioden. Den imponerande rörelsehanteringen gör C6 perfekt för sport, de skarpa detaljerna är utmärkta för film, serier och spel och tack vare en märkbar ökning av ljusstyrkan jämfört med föregångaren har bilden dessutom fått betydligt mer tryck.

När jag testade C6 sida vid sida med föregångaren LG C5 blev det tydligt att C6 innebär en rejäl uppgradering. Högre ljusstyrka, snabbare processor och en mer exakt och engagerande bild – allt till samma lanseringspris.

Den är dessutom ett riktigt kraftpaket för gaming med ett brett utbud av funktioner och har till och med bra inbyggt ljud, vilket gör att den känns som ett komplett paket. Det bästa av allt? Den ger redan mycket för pengarna, men dyker dessutom ofta upp till rabatterade priser.

Läs hela vårt test av LG C6

Sony Bravia 7 II

RGB-mini-LED, som går under flera olika namn beroende på tillverkare, har varit den stora TV-nyheten under 2026. Mina erfarenheter av tekniken har dock varit... lite blandade.

En TV som verkligen imponerade på mig var däremot Sony Bravia 7 II. Det här är den billigare modellen i Sonys sortiment av RGB-TV-apparater, placerad under flaggskeppet Sony Bravia 9 II, men Bravia 7 II levererar verkligen där det räknas.

Trots att Bravia 7 II använder bakbelysning levererar den svärta som kan mäta sig med vissa OLED-skärmar. Kontrasten är kraftfull och ljusstyrkan imponerande, men det finns framför allt en sak som sticker ut: färgerna. Färgintensiteten hos Bravia 7 II är slående, något som blev särskilt tydligt när jag testade TV med Luma-figurerna från The Super Mario Galaxy Movie. De många färgerna i deras kroppar såg nästan ut att explodera på skärmen och visade verkligen hur fantastisk färgåtergivningen hos Bravia 7 II är.

I övrigt erbjuder Bravia 7 II spelfunktioner märkta med ”Perfect for PlayStation 5”, tillsammans med stöd för 4K vid 120 Hz, VRR och ALLM. Jag uppmätte dessutom en input lag på 10,4 ms, vilket är bättre än hos de flesta Sony-TV-apparater jag har testat under de senaste åren.

Bravia 7 II är dyr för att vara en RGB-TV i mellanklassen, men den imponerar verkligen med sin prestanda. Om du har möjlighet att tänja lite på budgeten är det här en riktigt bra TV.

Läs hela vårt test av Sony Bravia 7 II

Samsung S95H

Samsung S99H är Samsungs OLED-flaggskepp för 2026 och en av årets bästa OLED-TV-apparater.

Det finns dock en viktig detalj att känna till när det gäller modellnamnen. TV:n heter Samsung S95H i USA, men säljs som Samsung S99H i Sverige och andra delar av Europa. Här i Sverige finns även en separat modell som heter S95H, men den har något enklare specifikationer, bland annat lägre ljusstyrka, en annan design utan den karakteristiska ramen och Wi-Fi 5 istället för Wi-Fi 6. Det är alltså den mer påkostade S99H som TechRadar har testat.

Samsung S99H levererar en helt fantastisk bildkvalitet. När jag tittade på filmer som Speed Racer visade TV upp levande och intensiva färger som verkligen fick filmens färgsprakande bildspråk att komma till sin rätt. Ännu viktigare är att färgåtergivningen är mycket exakt, något som märks särskilt tydligt i hudtoner. TV erbjuder också kraftfull kontrast, vilket fungerar utmärkt i filmer som The Batman och Alien: Romulus. Återgivningen av svärta har dessutom förbättrats utan att det har skett på bekostnad av skärmens antireflexbehandling.

När det gäller funktioner är S99H mycket välutrustad, särskilt för gaming. Den har fyra HDMI 2.1-portar, stöd för 4K vid 165 Hz, fullt VRR-stöd, HDR10+ för gaming och ALLM, samt en praktisk spelhubb. En input lag på bara 9,5 ms bidrar dessutom till en följsam och responsiv spelupplevelse.

Sedan har vi den omdiskuterade ramen. TV har en silverfärgad ram som ser helt okej ut när man betraktar den rakt framifrån, men som förmodligen kommer att dela åsikterna bland potentiella köpare. Trots det påverkar ramen inte helhetsintrycket särskilt mycket, eftersom S99H levererar så imponerande prestanda.

Samsung S99H är en OLED-TV i den absoluta toppklassen och priset speglar det. Med det sagt har den redan fått flera fina rabatter, trots att det bara har gått några månader sedan lanseringen.

Läs hela vårt test av Samsung S95H (S99H i Sverige)

På pappret har de tre modellerna många gemensamma funktioner, särskilt för gaming. Samtliga fick dessutom höga betyg för bildkvaliteten, men hur står de sig egentligen när man jämför dem sida vid sida i verkliga förhållanden? Jag gjorde samma test förra året med LG G5, LG C5 och LG B5, och då var LG C5 min favorit tack vare den bästa balansen mellan pris och prestanda.

Jag har redan jämfört G6 och B6 tidigare i år, men nu när jag har tillgång till alla tre modellerna samtidigt kunde jag inte låta bli att göra en ordentlig jämförelse. C6 har fått en ny processor – samma Alpha 11 AI Gen 3 som används i G6 – B6 nådde nya höjder när det gäller ljusstyrka i mina tester och G6 levererar ännu mer imponerande färger än sin föregångare. Alla tre har stora skor att fylla, så låt oss se hur de står sig.

En snabb notering innan vi börjar: Jag använder LG B6E i den här jämförelsen, vilket är en billigare version av LG B6 som jag testade i min recension. Det skiljer lite i pris, men enligt LG är de i grunden samma TV. B6E saknar vissa AI-baserade bildförbättringar och har en enklare baksida, men erbjuder fortfarande viktiga funktioner som Dolby Vision och samma gamingfunktioner.

Färger

De bästa OLED-TV-apparaterna levererar vanligtvis fylliga och livfulla färger som ger bilden ett ordentligt djup, och det gäller samtliga tre modeller här. När jag tittade på The Super Mario Galaxy Movie återgavs färgerna fantastiskt på alla tre skärmar. Det röda och gröna i Marios och Luigis kläder var både kraftfullt och naturtroget, och i just den här scenen var skillnaderna små.

Varje gång Lumas dök upp på skärmen bjöds jag på färger med ordentligt tryck i samtliga TV-apparater, men det var också här skillnaderna började bli tydliga. Alla tre bjöd på härlig färgmättnad, men G6 levererade de rikaste och mest intensiva färgerna tack vare sin högre toppljusstyrka – mer om det längre fram. Jag blev däremot förvånad över hur nära C6 låg. Lumas hade samma färgdjup och samma lyster – ordvitsen är avsiktlig – på båda modellerna.

När jag bytte till den färgsprakande Speed Racer fortsatte alla tre TV-apparater att återge de kraftigt mättade färgerna på ett imponerande sätt. Familjen Racers orange- och blåmålade hus riktigt exploderar av färg, och även här ger G6:s högre ljusstyrka färgerna lite extra kraft. Kläder, som Speeds blå tröja och Pops Racers röda och orange skjortor, ser livfulla ut med ordentligt tryck.

Jag märkte dock en sak när jag tittade på Speed Racer. I vissa scener gick G6 nästan lite för långt med färgernas ljusstyrka. De tappade ibland lite av sitt djup och blev nästan för intensiva. C6 lyckades däremot behålla ett bättre färgdjup. Det märktes framför allt i gräsets klara gröna toner och de neonskyltar som syns längs tävlingsbanorna. B6E gjorde också ett mycket bra jobb med filmens skrikiga färgpalett, men nådde inte riktigt samma "wow-känsla" som de två dyrare modellerna.

När det gäller färgprecision presterade alla tre TV-apparater bra, men jag noterade att både G6 och B6E uppvisade en svag grön ton – ett fenomen som vissa LG OLED-modeller har haft tidigare. C6 visade däremot i princip inga spår av detta.

Den gröna tonen syntes tydligast i hudtoner. I inledningen av Lawrence of Arabia, när en reporter intervjuar människor utanför Lawrences begravning, fick personernas hud en grön- eller gulaktig ton på G6 och B6E, vilket inte såg naturligt ut. C6 återgav betydligt mer realistiska hudtoner. Samma sak märktes i Speed Racer, framför allt hos flera av kommentatorerna.

Kontrast och tittande i mörka rum

Alla tre TV-apparater levererar imponerande kontrast, men hur stor skillnaden är varierar beroende på scen.

När jag tittade på The Batman i både mörka och upplysta rum erbjöd samtliga modeller en mycket fin balans mellan ljusa och mörka partier. I scenen där Bruce befinner sig i Batcave tidigt i filmen skapade lamporna kraftfulla HDR-högdagrar som kontrasterade snyggt mot de mörka omgivningarna.

G6:s högre ljusstyrka gjorde att ljuskällorna fick större genomslag och skapade en upplevt starkare kontrast än hos de andra modellerna, men C6 var inte långt efter.

Alla tre TV-apparater återgav djupa svärtor och naturliga mörka nyanser. I tunnelbanescenen, där Batman står på perrongen efter slagsmålet, lade jag däremot återigen märke till den gröna tonen på G6 och B6E.

På G6 lyckades jag minska problemet genom att sänka kontrasten från 100 till 95 i bildinställningarna. På B6E hittade jag däremot ingen motsvarande lösning. C6 såg korrekt ut redan med standardinställningarna och återgav perrongens grå färg på ett betydligt mer naturtroget sätt.

Alla tre TV-apparater återgav fina detaljer i skuggor och övertygande mörka partier, men jag noterade att både C6 och B6E ibland kunde drabbas av så kallad black crush, där detaljer i de allra mörkaste områdena går förlorade.

G6 lyckades bevara fler detaljer i mörka partier, exempelvis vecken i Gordons rock och strukturen i Batmans rustning. Sammantaget hade den den bästa balansen mellan kontrast och skuggdetaljer.

Även om det finns tydliga skillnader mellan modellerna står en sak klar: samtliga tre levererar utmärkt kontrast – och det är fortfarande en av OLED-teknikens allra största styrkor.

Ljusstyrka och tittande i ljusa rum

När jag ställde de här TV-apparaterna bredvid varandra blev skillnaderna i ljusstyrka omedelbart tydliga.

I mina mätningar, där samtliga modeller kördes i Filmmaker Mode, nådde LG G6 en maximal HDR-ljusstyrka på 3 004 nits – ett närmast otroligt resultat för en OLED-TV. LG C6 landade på 1 427 nits, medan LG B6E nådde 808 nits. Samtliga modeller är dessutom ljusstarkare än sina föregångare. G5 nådde 2 268 nits, C5 1 180 nits och B5 668 nits, vilket ger alla tre 2026-modellerna ett tydligt lyft i HDR-prestanda.

Även ljusstyrkan över hela skärmen i HDR har förbättrats. G6 nådde 451 nits, C6 248 nits och B6E 148 nits. För B6E är ökningen jämfört med B5 ganska liten, men C6 förbättras med omkring 50 nits, medan G6 tar ett rejält kliv med ungefär 120 nits.

Hög ljusstyrka över hela skärmen är särskilt viktig i ljusa rum och när man tittar på sport, eftersom stora ytor med samma färg – exempelvis en fotbollsplan – blir betydligt tydligare.

Hur märktes då siffrorna i praktiken?

När jag tittade på snöscener från Spears & Munsil UHD Benchmark 4K Blu-ray hade snön betydligt mer lyskraft på G6 än på de andra två modellerna. Med tanke på den stora skillnaden i uppmätt ljusstyrka är det kanske väntat, men under mina tester har den typen av skillnader inte alltid varit lika tydliga.

Det märks även i sekvenser som fyller hela skärmen med ljusa partier. I öppningsscenen, där en snötäckt bergstopp visas mot en ljus himmel, känns det nästan som att G6 lyser av sig själv jämfört med C6 och B6E.

När jag istället tittade på ljusa filmscener blev skillnaderna däremot betydligt mindre.

Den vita Mach 5-bilen och Speeds hjälm i Speed Racer är fortfarande ljusast på G6, men C6 levererar också en mycket stark och livfull bild. Den upplevda skillnaden mellan de två modellerna är faktiskt mindre än vad mätningarna antyder.

Samma sak gäller ökenscenerna i Lawrence of Arabia. Den vita sanden runt brunnen bländar verkligen på G6, men C6 levererar fortfarande kraftfulla HDR-högdagrar med mycket bra tryck. Även B6E gör ett fullt godkänt jobb, även om den inte riktigt kan mäta sig med sina dyrare syskon.

I mer färgstarka filmer, som The Super Mario Galaxy Movie, blir skillnaderna återigen mindre. Lumas, som jag nämnde tidigare, har fortfarande ett härligt visuellt tryck på samtliga tre TV-apparater. Trots G6:s betydligt högre ljusstyrka ser de bara marginellt ljusare ut än på C6 och B6E. Fyrverkerierna glänser också på alla tre modellerna. Visserligen lyser de allra starkast på G6, men skillnaderna är inte särskilt stora.

En sak råder det däremot ingen tvekan om: vilken modell som är bäst för ljusa rum. De flesta OLED-TV-apparater har svårt att hantera starkt omgivningsljus eftersom de använder blanka paneler. Samsungs OLED Glare Free-teknik, som senast användes i Samsung S99H, är mycket effektiv mot reflexer, men ingen av LG:s OLED-modeller använder en matt skärm.

Just därför är G6:s antireflexbehandling så imponerande. Den reducerar spegelliknande reflexer mycket effektivt samtidigt som den bevarar de djupa svärtor som OLED-tekniken är känd för.

Jag blev faktiskt så imponerad av G6:s prestanda i ljusa rum att den blev mitt förstahandsval bland OLED-TV-apparater när jag jämförde den med Samsung S95/S99H.

Det är också här C6 har sin största svaghet. Skärmen är mycket blank, vilket gör att det i princip blir omöjligt att titta på mörka filmer som The Batman i Filmmaker Mode om rummet är ljust.

B6E verkar ha någon form av antireflexbehandling som dämpar spegelliknande reflexer bättre än C6, men den lägre ljusstyrkan begränsar samtidigt prestandan i ljusa miljöer.

För ljusa rum är det därför LG G6 som är den självklara vinnaren.

Vilken ska du köpa?

Vilken LG OLED-TV som passar dig bäst handlar i slutändan om hur mycket du vill spendera. Alla tre modeller erbjuder utmärkta funktioner, fantastisk bildkvalitet och är suveräna för gaming. Till och med processorerna levererar i stort sett samma prestanda. Om jag skulle lägga mina egna pengar på en av dem är det dock LG C6 som ger mest för pengarna och därför är mitt förstaval.

En LG C6 på 55 tum – den storlek jag testade – kostar i skrivande stund 23 990 kronor, medan en 55-tums LG G6 kostar 29 990 kronor. C6 har inte bara samma processor som G6, utan levererar också en mer korrekt bild direkt ur kartong, utan den gröna ton som jag såg hos vissa andra modeller. Dessutom är det den modell som tagit det största klivet framåt jämfört med sin föregångare.

LG B6E är samtidigt ett riktigt fynd. 55-tumsmodellen kostar 13 990 kronor, vilket är ett mycket attraktivt pris för en helt ny OLED-TV. Även om B6E är det bästa valet för den prismedvetna köparen når den inte riktigt upp till samma prestanda som C6. Därför är LG C6 utan tvekan mitt förstaval bland LG:s OLED-TV-apparater för 2026.

LG befinner sig återigen i centrum för en integritetsstorm på nätet, den här gången med fokus på företagets smart-TV-apparater. En ny granskning från Gamers Nexus och oberoende säkerhetsforskare, som presenteras i detalj i en 135 minuter lång YouTube-video som finns inbäddad här nedanför, hävdar att LG:s TV-apparater spårar ”alla i hushållet” – även när TV-apparaterna verkar vara avstängda eller frånkopplade från ditt lokala nätverk. Dessutom ska de samla in information om dina andra enheter.

Resultatet är enligt Gamers Nexus ”216 000 000 spion-TV-apparater” som rapporterar information om miljontals andra enheter enbart i USA.

Rapporten kommer drygt en månad efter att LG anklagades för att installera annonsprogram på PC-datorer och spela in gäster i ditt hem, påståenden som LG tillbakavisade i ett uttalande. Den nya rapporten kan dock vara ännu mer skadlig, eftersom LG i sin egen marknadsföring till företag säger att ”vi vet vilka som finns i LG-hushållet. Vi vet vilka enheter som finns där. Vi vet vad ni exponeras för på TV:n och vi vet hur vi kan utöka den räckvidden till mobilen.”

I Gamers Nexus video visas klipp med tre olika LG-chefer som säger antingen ”We own the glass” – ”vi äger skärmen” – ”we own the TV”, alltså ”vi äger TV:n”, eller båda.

Vad betyder ”we own the glass”?

Uttrycket ”we own the glass” används i en säljpresentation riktad till annonsköpare och bygger på ACR, eller Automatic Content Recognition. Det är ett kontroversiellt system som analyserar vad du tittar på på TV:n oavsett vilken app eller tjänst du använder och sammanställer informationen så att den kan användas för personanpassad marknadsföring.

Gamers Nexus hävdar att LG:s TV-apparater samlar in betydligt mer än bara information om vad du tittar på, däribland röstinspelningar, information om andra lokala enheter, geografisk plats och uppgifter om trådlösa nätverk i närheten.

LG:s säljpitch är att företagets annonstjänster kan ge marknadsförare en helhetsbild av allt du och jag gör på våra TV-apparater – och dessutom utöka annonseringen från LG-TV:n till andra enheter, exempelvis våra mobiler: ”inom ett LG-hushåll kan vi hjälpa till att utöka [en annons]kampanjs räckvidd till de andra enheterna i hushållet.”

Det är en väldigt lång och detaljerad video, men de centrala påståendena är att annonsfunktionerna i LG:s TV-apparater går betydligt längre än vad du kanske känner till eller förväntar dig och att de samlar in så stora mängder data att Gamers Nexus beskriver det som ”påträngande och groteskt”.

Som Gamers Nexus dessutom konstaterar i slutet av videon är de övertygade om att andra tillverkare gör ungefär samma sak. ”Om du vill ha Flock-kameror på vardagsrumsväggen är det så här du får Flock-kameror på vardagsrumsväggen”, säger de.

Reaktionerna på nätet har hittills främst bestått av ilska. På r/gadgets skriver användaren grahag: ”Alla vitvaror i mitt hem är från LG … Jag kommer aldrig att köpa en LG-produkt igen”, medan BirnirG skriver: ”Jag hoppas att ingen köper deras produkter efter det här … om jag köper er produkt äger jag den, de ’äger inte skärmen’ eller något annat längre.” En annan Reddit-användare sammanfattade det betydligt kortare: ”Det är extremt obehagligt.”

Som vi har konstaterat tidigare är vinstmarginalerna på TV-apparater väldigt små och tillverkarna vänder sig i allt större utsträckning till annonsering för att öka sina intäkter. Samtidigt växer oron över att företagen inte gör detta med kundernas uttryckliga samtycke och att förändringar kring hur data används göms i nya versioner av användarvillkor eller integritetspolicyer som nästan ingen läser.

Vi har kontaktat LG för en kommentar.

En av de senaste modellerna har nu anlänt till vårt testlabb: Sony Bravia 7 II. Det är Sonys mer prisvärda RGB-TV, placerad under flaggskeppet Sony Bravia 9 II, och prismässigt ligger den nära flera OLED-modeller i mellanklassen.

Därför ville jag ta reda på hur Bravia 7 II står sig mot den femstjärniga LG C6, en av de bästa TV-apparater jag har testat under 2026.

Inför jämförelsen ställde jag båda TV-apparaterna i sina respektive bildlägen direkt ur kartongen. På Bravia 7 II använde jag Professional för SDR- och HDR-material samt Dolby Vision Dark för Dolby Vision-innehåll. På LG C6 använde jag helt enkelt Filmmaker Mode.

Färger

Jag började med The Super Mario Galaxy Movie, där både Bravia 7 II och C6 visade upp en utmärkt färgåtergivning.

I filmens inledande scener såg Lumas-figurerna rikare och djupare ut på C6, medan de återgavs med högre ljusstyrka på Bravia 7 II. Det fungerade särskilt bra i ljusa detaljer, exempelvis när Rosalina använder sin trollstav.

Även om de flesta färger upplevdes som mer kraftfulla på C6 tyckte jag faktiskt att gula och gyllene toner såg mer livfulla ut på Bravia 7 II. Det märktes bland annat i eldens reflexer mot Rosalinas hår och ansikte.

I senare scener visade C6 betydligt fylligare röda toner, något som syntes tydligt på Marios keps och hängselbyxor. Jag upplevde också att C6 generellt återgav färgerna mer korrekt.

Samtidigt fanns det tillfällen då Bravia 7 II imponerade mer. Under den tidiga scenen där Mario och Luigi färdas genom öknen drogs jag till Sonys varmare färgtemperatur. Sanden såg mer naturlig ut på Bravia 7 II, medan den fick en något för röd ton på C6.

Det gick däremot inte att komma ifrån att C6 hanterade färger med större djup, bättre mättnad och tydligare texturer, vilket passade den här typen av animerad film mycket bra.

Jag gick sedan vidare till Speed Racer, som blandar verkliga miljöer med ett kraftigt stiliserat färgspråk.

Båda TV-apparaterna gjorde ett utmärkt jobb med filmens överdrivna, nästan tecknade färgpalett. De 60-talsinspirerade, ofta skrikiga färgerna på kläderna och inredningen i familjen Racers hus stack verkligen ut på båda skärmarna.

Precis som i The Super Mario Galaxy Movie visade C6 djupare och fylligare färger, medan Bravia 7 II levererade högre ljusstyrka.

I scenen där Speed för första gången träffar Trixie som barn såg hennes röda klänning mer intensiv ut på C6, medan gräset omkring dem var mer levande på Bravia 7 II.

Vid vissa tillfällen upplevde jag dock att Bravia 7 II färger blev lite väl bleka, något som förstärktes när TV-apparaterna stod bredvid varandra. Röda toner drog ibland åt orange på Bravia 7 II jämfört med C6 – samma fenomen som jag tidigare såg när jag jämförde Samsung S95/S99H med LG G6.

Färgåtergivning är ett av RGB-TV-apparaternas stora försäljningsargument och även om jag tyckte att Hisense UR8 – företagets billigare RGB mini-LED-modell – hade svårt att matcha Samsung QN80H när jag jämförde dem sida vid sida, står sig Bravia 7 II betydligt bättre mot LG C6 OLED, som dessutom är en bättre TV än QN80H.

Kontrast och mörka rum

The Batman är närmast ett tortyrtest för TV-apparater tack vare filmens extremt mörka bildspråk. Mörka partier kan lätt se felaktiga ut.

OLED-TV-apparater brukar generellt prestera bäst här, även om vissa nyare modeller, som LG G6, ibland har gjort de mörka partierna lite för ljusa. LG C6 har däremot alltid hanterat filmen mycket väl, vilket gjorde den till ett perfekt test mot Bravia 7 II.

I de tidiga scenerna från Batmans grotta visade båda TV-apparaterna stark kontrast och en utmärkt balans mellan ljusa och mörka partier.

C6 upplevdes dock ha högre kontrast tack vare betydligt djupare svärta. OLED-teknikens individuella pixeldimning gjorde att de mörka miljöerna kontrasterade ännu tydligare mot takbelysningen och ljuset från Batmans utrustning.

Samtidigt imponerade Bravia 7 II med en bakgrundsbelysning som kontrollerades bättre än hos nästan alla traditionella mini-LED-TV-apparater jag har testat med samma film.

I tunnelbanescenen bevisade C6 återigen att den har bättre svärta och fångade filmens dystra ton på ett mycket träffsäkert sätt. På Bravia 7 II gick det däremot att urskilja fler detaljer, som Batmans rustning och strukturen i väggen bakom honom, tack vare att TV:n återgav dessa partier med något högre ljusstyrka (mer om det lite senare) jämfört med C6.

C6 visade också ibland tecken på black crush jämfört med Bravia 7 II. När det gäller ren kontrast föredrog jag dock fortfarande C6:s bild, även om Bravia 7 II gjorde ett imponerande jobb.

Vid visning i ett mörkt rum har C6 fördelen av att sakna bakgrundsbelysning, vilket innebär att den slipper den så kallade molneffekten, där bakgrundsbelysningen blir synlig i mörka scener. Även om Bravia 7 II visade enstaka tendenser till detta hade den återigen en utmärkt kontroll över bakgrundsbelysningen jämfört med konkurrenterna.

Jag såg också väldigt lite blooming i de scener jag testade. Det blev egentligen bara tydligt när en ljus meny visades längst ned på skärmen. Till och med betraktningsvinklarna på Bravia 7 II imponerade, med betydligt mindre blooming från sidan än vad man normalt ser hos en traditionell mini-LED-TV.

Jag bestämde mig för att göra ett sista test av svärtan med hjälp av rymdscenerna i Alien: Romulus. Precis som väntat levererade C6 djup, kolsvart svärta som skapade stark kontrast mot stjärnhimlen.

Även här var Bravia 7 II:s svärta mycket bra för en TV med bakgrundsbelysning, även om jag vid vissa tillfällen kunde se en viss gråton i de mörkaste partierna.

Jag lade dock märke till mer blooming på Bravia 7 II i den här filmen, framför allt när ljus vit text visades mot svart bakgrund. Trots det presterade Bravia 7 II bättre med den här filmen än jag hade väntat mig.

Ljusstyrka

Nu är det dags att gå in på ljusstyrkemätningarna, men först behöver jag nämna en viktig detalj. Vid mina tester profilerar jag en Klein K-10A-kolorimeter tillsammans med en Jeti Spectral 15VA-spektroradiometer för att få så hög mätnoggrannhet som möjligt. Av någon anledning lyckades jag dock inte få de två instrumentens Delta-E-resultat att stämma överens fullt ut när jag skulle mäta Bravia 7 II.

Samma utrustning fungerade utan problem med andra TV-apparater när jag kontrollerade den, vilket tyder på att det antingen finns något ovanligt med det 55-tums exemplar av Bravia 7 II som jag testade, eller med hur mätutrustningen samverkar med just den modellen.

Inför mitt fullständiga test kommer vi att få in ett nytt 65-tumsexemplar som jag kommer att mäta igen. Jag väljer ändå att redovisa de mätvärden jag fått hittills som referens, eftersom Delta-E-avvikelsen inte var särskilt stor och resultaten fortfarande är användbara. (Mätningarna för LG C6 har däremot inga sådana problem.)

Ljusstyrkeresultaten för de här två TV-apparaterna är faktiskt ganska överraskande. I Filmmaker Mode uppmätte C6 en maximal HDR-ljusstyrka på 1 427 nits i ett 10-procentigt fönster, medan Bravia 7 II nådde 1 218 nits i motsvarande Professional-läge. Jag blev förvånad över att C6 hade högre maximal ljusstyrka, eftersom jag hade väntat mig att en RGB mini-LED-TV skulle nå betydligt högre toppnivåer än en OLED-TV.

Tittar vi i stället på HDR-ljusstyrkan över hela skärmen (ett 100-procentigt fönster) blir skillnaden desto större. C6 nådde 247 nits i Filmmaker Mode, medan Bravia 7 II uppmätte hela 957 nits i Professional-läget. Det är en enorm skillnad och precis det område där mini-LED-tekniken generellt brukar överträffa OLED. Samtidigt är 957 nits ett mycket högt resultat även för en mini-LED-TV.

När man omsätter detta till verkligt filmtittande märks skillnaden främst i ljusa scener eller scener med stora vita bildytor. I snöscenerna från Spears & Munsils demomaterial, där några hästar rör sig genom kraftigt snöfall, är bilden märkbart ljusare på Bravia 7 II än på C6, vilket ger ett mer naturtroget intryck.

Även en dagsljusscen med en klippvägg ser betydligt ljusare ut på Bravia 7 II än på C6. Eftersom klippväggen upptar en stor del av bilden, och Bravia 7 II uppmäter högre ljusstyrka i större bildytor som 50, 75 och 100 procent, upplevs hela bilden som ljusare på Bravia 7 II.

I scener från Speed Racer gör C6:s högre toppljusstyrka att vita högdagrar ser mer glansiga ut, exempelvis på karossen till Mach 5. Färgerna får också mer tryck i de ljusaste partierna, som det röda M:et på Speeds hjälm. Men eftersom Bravia 7 II har högre ljusstyrka över hela bildytan upplevs den totala bilden ändå som ljusare på Bravia 7 II.

Som ett sista test använde jag en scen i den vitglänsande öknen från Lawrence of Arabia. Det här är faktiskt en film där C6 och Bravia 7 II ligger betydligt närmare varandra när det gäller upplevd ljusstyrka.

När Lawrence sitter på en klippa upplevde jag att sanden bakom honom hade lite mer tryck på C6. Hans metallklocka hade också en aning mer lyster, även om skillnaden var liten.

När sanden sedan fyller en större del av bilden, i scenen där en främling närmar sig Lawrence och hans guide, upplevde jag återigen att C6 såg ljusare ut.

I just det här fallet tror jag att det främst handlar om TV-apparaternas olika färgprofiler. Bravia 7 II:s varmare färgtemperatur, med den brunorange ton man förväntar sig från den här typen av bildläge, smälter samman mer med ökenlandskapet. C6:s rödare ton ger däremot sanden lite mer visuell kraft.

När det gäller tittande i ljusa rum, där reflexer spelar stor roll, är Bravia 7 II den bättre TV:n totalt sett, även om C6 hanterar ljusa filmscener mycket bra, exempelvis dem från Lawrence of Arabia.

För mörkare filmer är Bravia 7 II det bättre valet i ljusa rum, men den drabbas fortfarande av spegelliknande reflexer. (Bravia 7 II har inte samma antireflexbehandling som den dyrare Bravia 9 II.) Samtidigt var reflexerna ändå inte lika påtagliga som de spegelliknande reflexerna på C6:s ännu blankare skärm.

Ett stort steg framåt – men RGB är inte riktigt där än

Varje gång jag tidigare har jämfört traditionella mini-LED-TV-apparater med OLED har OLED oftast gått segrande ur duellen, tack vare djupare svärta, bättre kontrast, en mer förfinad bild och rikare, mer kraftfulla färger. RGB har lyfts fram som OLED-teknikens senaste stora utmanare, och Bravia 7 II ger faktiskt LG C6 OLED en riktigt tuff match.

När de första mindre RGB-TV-apparaterna började dyka upp i år – efter att tekniken först introducerades under 2025 – trodde jag att priserna skulle bli betydligt högre. Just nu är LG C6 det mer prisvärda alternativet, där 55-tumsmodellen kostar 25 990 kronor, medan en 55-tums Sony Bravia 7 II kostar 29 990 kronor (men går dock att få tag på till lägre pris vid reaperioder). (LG:s TV-apparater brukar dessutom få betydligt större prissänkningar än Sonys modeller, så LG kan mycket väl behålla sitt övertag även på sikt.)

Som läget ser ut just nu är det fortfarande LG C6 jag rekommenderar av de här två modellerna. Den levererar den skarpare bild, de fylligare färgerna och den mer dynamiska kontrast som jag letar efter, samtidigt som den kostar mindre.

Samtidigt finns det mycket att uppskatta med Sony Bravia 7 II. Om den här TV:n är en fingervisning om vart RGB-tekniken är på väg i takt med att den mognar, då gör OLED klokt i att se upp.

Microsoft har gjort klart att företaget arbetar för att Windows 11 ska fungera bättre på datorer med 8 GB RAM, samtidigt som man presenterat fler förbättringar som väntar operativsystemet under resten av 2026.

Informationen kommer från ett nytt blogginlägg där Microsoft sammanfattar framstegen i företagets satsning på att förbättra Windows 11, ett initiativ som drog igång i mars. Där summeras allt arbete som redan har genomförts och det har utan tvekan hänt en hel del. (Vi lyfte nyligen fram de viktigaste förändringarna hittills, för den som är intresserad.)

Microsoft pekade samtidigt ut fyra nya områden som ska förbättras innan årets slut, och ett av dem handlar om Windows 11:s minnesanvändning.

Företaget skriver: "Minnesoptimering för 8 GB RAM och uppåt. Vi minskar Windows minnesavtryck för att leverera en snabb och responsiv Windows-upplevelse på de datorer som kunder använder varje dag."

Det här är inte bara ett löfte – det är också ett indirekt erkännande av den pågående RAM-krisen, som gör det svårare och dyrare för användare att uppgradera sina datorer. Situationen har dessutom tvingat flera datortillverkare att återgå till modeller med 8 GB RAM, trots att marknaden under de senaste åren tydligt varit på väg mot 16 GB som ny standard.

Utöver minnesoptimeringen planerar Microsoft också att göra installationsprocessen för Windows 11 snabbare och smidigare, förbättra upplevelsen för familjer genom enklare åtkomst till bland annat föräldrakontroller och utveckla röstfunktionerna så att de blir "mer naturliga och smidiga att använda i apparna du använder varje dag".

Det är på tiden, men Microsoft missar fortfarande ett viktigt problem

Microsoft nämnde redan när förbättringssatsningen presenterades att företaget ville optimera RAM-användningen och "minska Windows grundläggande minnesavtryck". Det här är därför egentligen mest en bekräftelse på att arbetet fortfarande pågår och att förbättringarna väntas landa innan årets slut, med särskilt fokus på att göra 8 GB RAM tillräckligt för en bra Windows 11-upplevelse.

Som tidigare nämnts har pressen ökat i takt med att RAM-krisen blivit allt värre. Fler datortillverkare lanserar återigen modeller med 8 GB RAM för att hålla nere kostnaderna. Samtidigt har Apple satt extra press på Microsoft genom att visa att MacBook Neo kan leverera en riktigt bra upplevelse med just 8 GB RAM och macOS.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att Windows 11 borde ha varit betydligt bättre optimerat redan från början – eller åtminstone efter de första åren på marknaden. Varför krävdes en global RAM-kris, en massiv kritikstorm mot Windows (delvis på grund av AI-satsningen) och lanseringen av en billig MacBook innan Microsoft på allvar började optimera sitt operativsystem för datorer med mindre arbetsminne?

Windows 11 har trots allt 4 GB RAM som minimikrav, vilket innebär att 8 GB aldrig borde ha varit ett så stort problem som det faktiskt har varit.

Det är naturligtvis positivt att Microsoft nu gör något åt saken, och jag uppskattar att företaget arbetar med att förbättra flera delar av Windows 11. Men det finns fortfarande en viktig pusselbit som saknas – något som många användare på sociala medier också påpekat efter Microsofts blogginlägg.

Reddit-användaren "Melchett_General" konstaterar att "en del av det här är riktigt bra", men lyfter samtidigt fram flera problem som fortfarande inte adresseras. Ett av dem är den uppmärksammade LG-skandalen kring Windows 11.

Användaren skriver: "Hur Windows har hamnat i ett läge där vilken hårdvarutillverkare som helst kan installera sina egna 'kompanjonappar' tyst på användarens dator utan att internet fullständigt exploderar och Microsoft ändrar kurs är för mig obegripligt."

Om du missade historien handlar den om att LG visade ett McAfee-popup-fönster för Windows 11-användare via sin programvara för bildskärmar. Microsoft agerade snabbt och såg till att LG tog bort reklamen, men som jag tidigare har skrivit kvarstår ett betydligt större problem.

Det verkliga bekymret är att LG:s programvara automatiskt installerades via Windows Update så fort bildskärmen anslöts till datorn – helt utan att användaren informerades eller fick möjlighet att säga nej.

Med andra ord försvann McAfee-popupen snabbt, men själva mekanismen finns fortfarande kvar, vilket innebär att hårdvarutillverkare fortfarande kan använda Windows Update för att installera egna program på användarnas datorer.

Reddit-användaren utvecklar resonemanget: "Det verkar innebära att en tredje part kan installera vad de vill, när de vill, på din internetanslutna Windows-dator utan att du egentligen kan stoppa det. (Förutom genom gruppolicy eller registerändringar.) Det här måste åtgärdas, och det måste finnas ett enkelt sätt för användare att förhindra att det händer."

Jag kan bara hålla med.

Det borde aldrig finnas ett scenario där programvara installeras automatiskt på det här sättet, även om tillverkaren hävdar att appen är till för användarens bästa. Som allra minst borde Windows visa en dialogruta som talar om vad som håller på att installeras och låta användaren själv välja om programmet ska installeras eller inte. Det mest anmärkningsvärda är att Microsoft fortfarande inte har sagt något om just den här grundläggande frågan.

Det räcker inte att lösa symptomet – i det här fallet McAfee-popupen. Företaget behöver åtgärda själva grundproblemet: att ansluten hårdvara kan hämta och installera egen programvara via Windows Update utan användarens uttryckliga godkännande.

Microsoft verkar genuint vilja förbättra Windows 11, och det ifrågasätter jag inte. Däremot tycker jag att det är märkligt att företaget fortfarande inte har presenterat någon lösning på just den här irritationspunkten. Förhoppningsvis dröjer det inte länge innan vi får se betydligt större transparens kring hur Windows Update hanterar den här typen av installationer.

Tillsammans gjorde de egenskaperna det möjligt att titta på även mörka filmer i mycket ljusa rum – något som de flesta andra OLED-TV-apparater inte klarade av. Inte ens den dåvarande konkurrenten LG G5 kunde mäta sig.

Den behöll tronen ända tills LG G6 dök upp tidigare i år. Visserligen visar G6 fortfarande vissa spegelliknande reflexer när skärmen är avstängd, men de är så kraftigt nedtonade att de i praktiken inte längre stör när du faktiskt tittar på något.

Jag kunde nu se filmer – till och med den extremt mörka The Batman – i Filmmaker Mode mitt på dagen i ett ljust rum, utan att reflexerna tog över, samtidigt som OLED-teknikens djupa svärta bevarades.

När jag jämförde LG G6 med Samsung S95F utsåg jag faktiskt LG G6 till den nya kungen bland OLED-TV för ljusa rum. Några månader senare har dock Samsung S99H (som säljs under namnet S95H i USA – det är samma TV med olika namn) anlänt till vårt testlabb.

Den använder Samsungs senaste generation av den matta antireflexbehandlingen. Frågan är därför om den kan återta titeln som den bästa OLED-TV för ljusa rum.

Jag har redan jämfört S95H/S99H med LG G6 där fokus låg på andra delar av bildkvaliteten, som prestanda i mörka rum och färgåtergivning, och där slutade det i princip oavgjort. Nu är det dags att se hur de står sig mot varandra i riktigt ljusa miljöer.

Reflexhantering

Det första jag ville testa var hur väl de båda TV-apparaterna hanterar reflexer – alltså vilken modell som effektivast lyckas eliminera spegelliknande reflektioner från lampor och andra objekt i rummet.

Jag använde takbelysningen i vårt testlabb och justerade vinkeln tills reflexerna syntes tydligt. Det blev snabbt uppenbart att Samsung S95H/S99H är den starkare modellen på den här punkten.

På Samsungs skärm reducerades ljuset från taklamporna till ett diffust dis, där själva formen på lampan i princip försvann helt. Det är perfekt om du har fönster eller starka lampor i rummet som annars gärna drar till sig blicken. På LG G6 syntes däremot fortfarande både ljuskällan och dess konturer.

Visst är det en tydlig förbättring jämfört med LG G5, vars skärm var betydligt mer speglande, men det råder ingen tvekan om att reflexerna fortfarande är synliga. När båda TV-apparaterna dessutom var avstängda gick det fortfarande att urskilja föremål – bland annat andra TV-apparater i testlabbet – i LG G6 skärm. På Samsung S95H/S99H syntes däremot i princip ingenting förutom det svaga diset från takbelysningen. Om målet enbart är att minimera reflexer är Samsung S95H/S99H den tydliga vinnaren.

Svärta

Att titta på film är däremot en betydligt mer komplicerad historia. Med båda TV-apparaterna inställda på Filmmaker Mode och den extremt mörka The Batman som testfilm gjorde LG G6 ett bättre jobb med att bevara svärtan och leverera en mer slagkraftig kontrast än Samsung S99H.

I en scen där Batman står på en mörk tunnelbaneplattform efter att ha besegrat ett gäng brottslingar blev det direkt tydligt att Samsung S99H Filmmaker Mode upplevdes betydligt mörkare än LG G6.

På grund av den lägre upplevda ljusstyrkan och den matta skärmens något upplyfta svärta blev stora delar av scenen svårare att urskilja. Batman själv försvann delvis in i mörkret och detaljerna på väggarna längst bak på perrongen var inte lika tydliga som på LG G6. LG G6 återgav dessutom skuggdetaljer bättre. Fler detaljer syntes i Batmans dräkt och vecken i brottslingarnas svarta jackor var också lättare att urskilja.

När jag bytte till Alien: Romulus var resultatet i stort sett detsamma. När besättningen närmar sig Nostromo var rymdens svärta betydligt djupare och mer bläcksvart på LG G6. På Samsung S99H låg istället ett lätt gråaktigt dis över bilden, orsakat av den matta skärmen, vilket påverkade svärtan negativt. Det gjorde också att ringarna runt månen inte fick samma visuella genomslag som på LG G6.

Jag tyckte det var märkligt att den upplevda skillnaden i ljusstyrka mellan modellerna var så stor, eftersom mina mätningar inte visade någon särskilt dramatisk skillnad.

Samsung S99H nådde 2 739 nits i maximal HDR-ljusstyrka (10-procentsfönster) i Filmmaker Mode, medan LG G6 uppmättes till 3 004 nits. Visst är en skillnad på omkring 250 nits inte obetydlig, men bilderna fick det att se ut som att avståndet var betydligt större.

När jag istället mätte HDR-ljusstyrkan över hela skärmen var resultaten nästan identiska. I samma HDR-läge nådde Samsung S99H 449 nits, medan LG G6 landade på 451 nits. Den mänskliga synen kan i princip inte uppfatta en så liten skillnad, men trots det upplevdes LG G6 ändå leverera en mer komplett bild.

I ett mörkare rum förändrades dock bilden helt. Där levererade Samsung S99H en rikare och mer övertygande bild. Samma tunnelbanescen från The Batman visade djupare svärta och låg närmare filmens avsiktligt dystra bildspråk. På LG G6 upplevde jag istället att den högre ljusstyrkan arbetade emot TV en aning.

Visserligen visade den fortfarande fina skuggdetaljer, men den extra ljusstyrkan gjorde att de mörkaste partierna tappade lite av sin tyngd och bilden blev helt enkelt inte lika tillfredsställande som på Samsung S99H.

För rättvisans skull ska det sägas att en del av problemen ovan går att åtgärda genom att justera bildinställningarna.

På LG G6 räcker det att sänka kontrasten från 50 till 49 för att dämpa den något överdrivna ljusstyrkan. På Samsung S99H går det istället att växla Tone Mapping från standardläget Static till Active i Filmmaker Mode, vilket ger en ljusare bild – även om jag samtidigt tycker att den blir mindre naturtrogen.

För den här jämförelsen lät jag dock båda TV-apparaterna vara kvar i sina standardinställningar.

Den bästa OLED-TV:n för ljusa rum

Helt ärligt är båda de här TV-apparaterna fantastiska för ljusa rum. De är båda mycket effektiva på att minimera reflexer samtidigt som de levererar utmärkt bildkvalitet trots besvärliga ljusförhållanden. Ljusa rum och reflexer har länge varit OLED-teknikens största svaghet, så det är glädjande att det nu finns två modeller som hanterar detta så bra. Du gör egentligen inget dåligt val oavsett vilken av dem du väljer – båda är utmärkta OLED-TV-apparater.

Har du ett ljust rum fungerar båda modellerna utmärkt. Vilken som passar bäst beror snarare på dina förutsättningar. Om du vet att du ofta kommer att titta på TV mitt på dagen med mycket solljus som strömmar in är Samsung S99H det bättre valet, eftersom den håller reflexerna på ett absolut minimum. Har du däremot bättre möjligheter att kontrollera ljuset i rummet är LG G6 förmodligen det bättre alternativet.

Om jag själv bara fick välja en TV för användning i ett ljust rum skulle jag välja LG G6. Samsung S99H är visserligen otroligt effektiv när det gäller att hantera störande reflexer och är dessutom en förbättring jämfört med den redan utmärkta Samsung S95F, men jag föredrar LG G6 djupare svärta i ljusa miljöer.

Även om LG G6 inte är lika effektiv som Samsung S99H på att eliminera spegelliknande reflexer, vilket innebär att vissa fortfarande syns i mörka filmscener, är den tillräckligt bra för att det ska kännas betydligt trevligare att titta på mörka filmer i ett ljust rum än det gjorde på föregångaren LG G5. Samtidigt behåller den den kontrastrika bildkänsla som man vill ha från en OLED-TV.

När man väljer en OLED-TV för ett ljust rum handlar det alltid om en kompromiss mellan att minimera reflexer och att bevara en så korrekt bild som möjligt. Förra året tyckte jag att Samsung hittade den bästa balansen med sin matta skärm. I år är det däremot LG G6 som tar hem segern tack vare sin bättre svärta i kombination med en kraftigt förbättrad reflexhantering. Med det sagt är Samsung S99H fortfarande en briljant OLED-TV för ljusa rum.

Jag har redan testat och recenserat LG G6, efterföljaren till G5, och den belönades med högsta betyg i mitt test av LG G6. Det är en av de bästa OLED-TV-apparaterna jag har testat i år, inte minst för användning i ljusa rum (mer om det senare).

Nu har även efterföljaren till Samsung S95F anlänt till vårt testlabb. I Sverige säljs modellen som Samsung S99H, medan samma TV heter Samsung S95H i USA. För att göra det hela lite rörigare finns det dessutom en separat europeisk modell som också heter Samsung S95H, men den är inte samma TV som den amerikanska S95H. Hänger ni med? Bra.

Jag ställde därför Samsung S95H/S99H och LG G6 bredvid varandra för att se vilken av årets OLED-flaggskepp som faktiskt presterar bäst.

Färger

Färgåtergivningen hos föregångarna har varit fantastisk, så jag var extra nyfiken på hur årets modeller skulle stå sig mot varandra. Jag började med att titta på Speed Racer på 4K Blu-ray, en film som jag nyligen recenserade för Blu-ray Bounty i juni 2026. Det är dessutom en perfekt referensfilm tack vare sina extrema färger.

Med båda TV-apparaterna inställda på sina respektive HDR-filmlägen – Cinema Home på LG G6 och Movie på Samsung – levererar båda modellerna djärva, kraftfulla och livfulla färger som fångar filmens överdrivet färgstarka och nästan tecknade estetik på ett utmärkt sätt. Färgerna exploderar bokstavligen på skärmen hos båda modellerna.

Vid en närmare jämförelse märkte jag dock att LG G6 återger färger med ett djupare och fylligare uttryck, vilket ger bilden en nästan tredimensionell känsla. Samsung S95H/S99H lutar däremot mer åt en naturlig färgåtergivning. Blått, grönt, lila och gult ser mer verklighetstroget ut på Samsungs modell, medan LG satsar mer på ett spektakulärt och iögonfallande intryck.

Det som överraskade mig mest var däremot hur de båda TV-apparaterna återgav rött.

I flera scener såg jag att Samsung S95H/S99H drog de röda tonerna något åt orange, medan LG G6 visade en klarare, nästan godisröd nyans som kändes mer trogen filmens avsikt. Skillnaden syntes särskilt tydligt i scenen med de röda hyllorna, väggarna och golvet i familjen Racers garage, som visas här ovanför.

I närbilden på Speed Racer under racet, som visas ovan, hade det röda sätet och M-loggan på hjälmen en djupare och kraftigare röd ton på LG G6, medan de såg något blekare ut på Samsung S95H/S99H. När det gäller just röda nyanser föredrog jag G6:s mer mättade färgåtergivning – åtminstone i den här filmen och med dessa bildinställningar.

För den som föredrar mätvärden såg resultaten ut så här: Samsung S95H/S99H uppnådde ett Delta E-värde på 2,2 i SDR, 99,97 % täckning av UHDA-P3 och 89,3 % täckning av BT.2020 i HDR. LG G6 landade på ett Delta E-värde på 2,3 i SDR, 99,3 % UHDA-P3 och 83 % BT.2020 (uppmätt efter den senaste mjukvaruuppdateringen den 3 juli 2026). Sammantaget presterade de alltså mycket likvärdigt i dessa viktiga mätningar.

När det kom till hudtoner drogs jag däremot mer mot Samsung S95H/S99H. LG G6:s Cinema Home-läge ger tydligt extra tyngd åt röda nyanser, vilket också förklarar de djupare röda färgerna hos olika objekt. Vissa kanske upplever att hudtonerna på Samsung ser något blekare ut, men jag tyckte att G6:s tydligt framhävda röda toner – exempelvis i kinder och ansikten under närbilder – blev en aning distraherande.

Jag bytte sedan till La La Land, där båda TV-apparaterna ställdes in på Movie-läge. Här spelade Samsungs mer naturliga färgåtergivning till dess fördel. Under poolfesten på våren såg Mias gula klänning livfull ut på båda TV-apparaterna och hade ett härligt färgdjup, men den gula nyansen upplevdes mer naturtrogen på S95H/S99H. I bakgrunden hade buskarna en djupare grön ton på LG G6, vilket gav dem ett fylligare utseende, men återigen tyckte jag att Samsungs mjukare gröna nyanser passade filmens estetik bättre.

Senare, i en närbild på Mia, framhävde LG G6 återigen de röda tonerna i hennes hud, medan Samsung S95H/S99H återgav hudtonen mer jämnt och med ett mer verklighetstroget resultat.

I scenen "City of Stars", där Sebastian promenerar längs en pir i solnedgången, återgav båda TV-apparaterna himlens färgövergångar från lila till orange och vidare till rosa på ett mycket korrekt sätt. Även här hade LG G6 sitt karakteristiskt fylligare uttryck, medan Samsung S95H/S99H gav de ljusare färgtonerna lite extra lyster.

Kontrast och tittande i mörka rum

Sedan gick jag vidare till mörkare filmer och började med The Batman, som är min referensfilm för mörka scener. Filmen är mycket mörkt mastrad (med en maximal ljusstyrka på omkring 400 nits), vilket gör den till en utmaning även för de bästa TV-apparaterna.

Eftersom båda modellerna har effektiva antireflexbehandlingar (mer om det längre fram) började jag med att titta på filmen i Filmmaker Mode i ett ljust rum. Här gjorde LG G6 ett bättre jobb med att bevara djupa svärtor samtidigt som texturer och kontrast framstod tydligare. Samsung S95H/S99H blev märkbart mörkare. Den matta skärmen eliminerade visserligen spegelliknande reflexer, men filmen blev också svårare att se.

När jag bytte till Movie-läge på båda TV-apparaterna blev jämförelsen betydligt jämnare. I tunnelbanescenen, där Batman står på en mörk perrong, levererade båda modellerna djupa svärtor och bra detaljrikedom i skuggorna. Sammantaget upplevde jag dock att Samsung S95H/S99H gav en något mer enhetlig bild i Movie-läget.

När jag sedan släckte ner rummet och återgick till Filmmaker Mode blev skillnaderna mellan TV-apparaterna betydligt tydligare. Båda levererade fortfarande utmärkt kontrast i scener med starka ljuskällor mot mörka bakgrunder, exempelvis i Batcave och på brottsplatsen hemma hos borgmästare Mitchell. Den här gången var det däremot Samsung S95H/S99H som visade märkbart djupare svärta.

I vissa fall blev svärtan faktiskt lite för djup. TV:n drabbades av viss black crush, vilket innebar att detaljer i de mörkaste partierna försvann. I samma tunnelbanescen som tidigare blev bakgrunden på S95H/S99H till stor del svår att urskilja. På LG G6 fanns dessa detaljer fortfarande kvar, men bilden var samtidigt ljusare och de mörka partierna gav inte samma övertygande intryck. Trots problemet med black crush drogs jag ändå mot Samsungs mer enhetliga bild.

Därefter gick jag över till filmer som är ljusare i sin helhet men fortfarande innehåller många mörka scener, samtidigt som jag åter tände upp rummet.

I Fight Club, fortfarande i Filmmaker Mode, levererade LG G6 den mest imponerande kontrasten och de djupaste svärtorna.

När Marla och berättaren samtalar i en svagt upplyst butik skapade Samsung S95H/S99H:s matta skärm en lätt disig effekt över bilden. Det påverkade vissa mörka nyanser och gjorde texturerna något mjukare. LG G6:s blanka panel gav skarpare texturer, djupare svärta och en mer slagkraftig kontrast. Men när jag återigen bytte båda TV-apparaterna till Movie-läge blev det betydligt svårare att utse en tydlig vinnare.

Jag avslutade med en rymdscen ur Alien: Romulus, fortfarande i Movie-läge. Båda TV-apparaterna återgav djupa svärtor med gott om klara vita stjärnor utspridda över bilden – något som flera billigare TV-apparater jag har testat inte lyckas återge lika rent.

När jag åter växlade till Filmmaker Mode bjöd LG G6 på den mest engagerande bilden tack vare sina djupa, bläcksvarta svärtor. Samtidigt gjorde Samsung S95H/S99H ett bättre jobb med att hantera reflexer i just den här scenen, utan att kompromissa med den kraftfulla kontrasten. Så låt oss titta närmare på just reflexhantering.

Ljusstyrka och reflektioner

OLED-TV-apparater blir allt ljusstarkare. För bara några år sedan kämpade de för att nå över 1 000 nits i HDR-toppljusstyrka, men i dag överträffar både flaggskeppsmodeller och många mellanklassmodeller den nivån med god marginal.

Jag uppmätte Samsung S95H/S99H till 2 739 nits i HDR-toppljusstyrka (10 %-fönster) i Filmmaker Mode, samt 449 nits i HDR över hela skärmen (100 %-fönster). I HDR Movie-läge nådde den 2 751 nits i topp och 450 nits över hela skärmen.

Efter att jag testat om LG G6 med den senaste mjukvaruuppdateringen uppmätte jag den till imponerande 3 004 nits i HDR-toppljusstyrka (10 %-fönster) och 451 nits över hela skärmen i HDR Filmmaker Mode. I HDR Cinema Home nådde G6 2 207 nits i topp och 365 nits över hela skärmen.

Hur märks det i praktiken? För att se hur siffrorna översätts till verkligheten använde jag några snöscener från Spears & Munsil UHD Benchmark. Med båda TV-apparaterna inställda på Filmmaker Mode visade de klara vita toner med mycket lyster, men LG G6 hade ett något bättre djup i vissa partier.

Generellt upplevde jag dock att Samsung S95H/S99H gav en ljusare bild när stora delar av skärmen bestod av vitt, exempelvis vid vyer över snötäckt mark eller en ljus himmel.

När jag återgick till Speed Racer såg Speeds vita Mach 5-bil och hans hjälm tydligt ljusare ut på Samsung S95H/S99H, särskilt i Movie-läge. Det är logiskt med tanke på att Samsung har omkring 500 nits högre HDR-toppljusstyrka än G6 i just det bildläget.

Samtidigt hade LG G6 återigen den där extra glimten som gjorde att bilden fångade blicken lite mer. I dagsljusscener visade Samsung S95H/S99H generellt högre ljusstyrka, framför allt i ljusare färger som grönt och gult. Däremot gjorde LG G6:s fylligare färger ibland att bilden upplevdes som ljusare än den faktiskt var.

I ytterligare en scen ur Fight Club, fortfarande i Movie-läge, står berättaren bredvid en omkullvält bil mitt på dagen. Här var den klarblå himlen märkbart ljusare på Samsung S95H/S99H. LG G6 levererade fortfarande en ljusstark bild, men inte med samma genomslagskraft som Samsungs modell.

Jag har redan varit inne på prestandan i ljusa rum och reflexhanteringen, men båda TV-apparaterna imponerar verkligen på den fronten.

Samsung S95H/S99H:s matta antireflexbehandling gör ett utmärkt jobb med att eliminera spegelliknande reflexer och förvandlar dem i stället till ett diffust dis. I riktigt ljusa rum skulle den sannolikt överträffa i stort sett alla andra OLED-TV-apparater.

Samtidigt är LG G6 en betydligt tuffare konkurrent än man kanske kan tro.

När jag tidigare jämförde LG G6 med förra årets Samsung S95F föredrog jag faktiskt G6, eftersom den lyckades bevara djupare svärta samtidigt som den fortfarande hanterade reflexer mycket effektivt.

Samsung S95H/S99H är ljusstarkare än sin föregångare, vilket också gör att den levererar bättre bildkvalitet bredvid G6 och en kraftfullare kontrast. Trots det föredrar jag fortfarande LG G6 i ljusa rum – åtminstone när jag använder Filmmaker Mode.

I Movie-läge blir jämförelsen däremot återigen mycket jämn. Även där ger jag LG G6 ett litet övertag, eftersom jag föredrar hur den bevarar kontrasten framför Samsungs ännu effektivare reflexhantering.

Vilken föredrar jag?

I mina tester visade LG G6 upp fylligare färger, bättre svärta och mer slagkraftiga högdagrar i ljusa miljöer, samtidigt som den fortfarande hanterade reflexer mycket effektivt. Samsung S95H/S99H levererade å andra sidan mer naturliga hudtoner, en bättre balans mellan kontrast och svärta i mörka rum samt en högre upplevd ljusstyrka över större delar av bilden.

Att utse en vinnare mellan de här två TV-apparaterna är långt ifrån enkelt. Båda erbjuder en enastående bildkvalitet med sina egna styrkor och dessutom fantastiska spelupplevelser. Jag kan faktiskt inte minnas när det senast var så här jämnt mellan två OLED-flaggskepp.

Jag är så kluven att jag faktiskt tycker att det är svårt att rekommendera den ena framför den andra. Du gör egentligen inget dåligt val oavsett vilken du köper. I slutändan handlar det snarare om priset och vilka egenskaper du prioriterar. Jag har dessutom bara fokuserat på bildkvaliteten här, men jag vet att många stör sig på den ovanligt breda ramen runt Samsung S95H/S99H, och för vissa kan det vara den avgörande faktorn.

Om du vill ha Dolby Vision HDR, fylligare färger och bättre kontrast med djupare svärta i ett ljust rum skulle jag välja LG G6.

Om du däremot föredrar HDR10+, en mer naturtrogen bild direkt ur kartongen i ett mörkt rum och marknadens kanske bästa reflexhantering är Samsung S95H/S99H det bättre valet.

Sanningen är dock att båda TV-apparaterna klarar i princip allt man kan begära av en modern premium-TV.

Om jag var tvungen att välja en i dag skulle jag ändå landa på LG G6. Den presterar inte bara bättre när det gäller svärta i ljusa rum, utan är dessutom billigare just nu på de flesta marknader, inklusive den svenska. Här kostar en 65-tumsmodell av LG G6 39 990 kronor, medan Samsung S95H/S99H i 55 tum kostar 42 990 kronor.

Hade jag däremot bott i USA, eller om priserna förändras här, skulle jag utan problem kunna ändra mig. Så jämn är den här duellen.

Jag testar TV-apparater på heltid, däribland de bästa gaming-TV-apparaterna. För GTA 6 vill du ha en TV med utmärkt bildkvalitet, livfulla färger, bra rörelsehantering för spelets fartfyllda action och ett komplett utbud av spelfunktioner. Här nedanför har jag valt ut fem av de bästa modellerna för olika budgetar – perfekta för att skapa kaos i Vice City.

Du kanske lägger märke till att samtliga modeller kommer från förra året. Vi har visserligen testat många av årets bästa TV-apparater och flera av dem är riktigt imponerande, men fjolårets modeller erbjuder betydligt bättre värde för pengarna och är fortfarande mer än kapabla att göra GTA 6 rättvisa. Därför tycker jag att de är det bästa köpet just nu.

LG C5

Det naturliga stället att börja på är med min främsta rekommendation. Högst upp i vår köpguide över de bästa gaming-TV-apparaterna, liksom vår topplista över de bästa OLED-TV-apparaterna, hittar du LG C5 – en femstjärnig OLED-TV som bokstavligen klarar allt. Den erbjuder ett komplett utbud av funktioner och en fantastisk bildkvalitet som passar perfekt för GTA 6.

C5 levererar fylliga och kraftfulla färger oavsett innehåll, vilket kommer att vara extra viktigt för de neonupplysta gatorna i Vice City. När jag tittade på färgstarka filmer som Elemental på C5 verkligen lyste färgerna på skärmen, där orange, rött och blått verkligen stack ut. TV erbjuder också djup svärta och stark kontrast, något som blir minst lika viktigt för stadens nattliv. Tack vare den utmärkta rörelsehanteringen kommer intensiva biljakter inte att vara några problem för C5.

Den är dessutom fullmatad med spelfunktioner. Fyra HDMI 2.1-portar stöder 4K i 144 Hz, full VRR, HGiG, ALLM och Dolby Vision Gaming. Med en uppmätt input lag på endast 9,2 ms kan du dessutom räkna med mycket responsiv spelkontroll när polisen jagar dig genom GTA 6. När jag testade Battlefield V i 120 bilder per sekund hanterade TV det utan minsta problem.

Prismässigt bör du sikta på omkring 15 990 kronor för 65-tumsmodellen. Jag tycker att 65 tum är en perfekt storlek för att uppleva GTA 6, men C5 finns i storlekar från 42 till 83 tum för att passa alla behov.

TCL C6K

Om du vill uppgradera TV utan att spräcka budgeten är TCL C6K ett fantastiskt alternativ. Den erbjuder fortfarande mycket bra bildkvalitet och ett imponerande utbud av spelfunktioner till ett mycket attraktivt pris.

Jag testade C6K och blev imponerad av den övergripande bildkvaliteten. Dess främsta styrka är färgåtergivningen. Den levererar livfulla och naturliga färger som fick filmer som Wicked att se fantastiska ut under mina tester, där bland annat de starkt rosa blommorna återgavs mycket träffsäkert. Jag förväntar mig samma resultat i GTA 6. C6K visade också upp imponerande kontroll över bakbelysningen och djupa svärtor för att vara en mini-LED-TV i den här prisklassen, något som fungerade mycket bra i filmer som The Batman. Även här borde Vice Citys nattliv komma till sin rätt.

På spelsidan erbjuder C6K ovanligt mycket för prisklassen. Den stöder 4K i 144 Hz, FreeSync Premium Pro, ALLM och Dolby Vision Gaming. Jag uppmätte en input lag på 13,6 ms, vilket fortfarande ligger under gränsen på 15 ms som vi brukar använda som riktmärke. När jag spelade Battlefield V hade jag väldigt roligt, eftersom TV:n hanterade intensiva stridsscener på ett utmärkt sätt. Jag är därför övertygad om att den också kommer att klara GTA 6 utan problem.

Den verkliga höjdpunkten är dock priset. En 65-tums QM6K kostar nämligen runt 9 990 kronor. Det är ett riktigt attraktivt pris för en TV i den här storleken och ett riktigt bra alternativ för dig som vill uppgradera inför GTA 6 utan att tömma plånboken.

Samsung QN90F

Om du planerar att ta ledigt för att spela GTA 6 behöver du också en TV som fungerar bra i ljusa rum under dagens spelsessioner. Där kommer Samsung QN90F in i bilden – en fantastisk gaming-TV som dessutom är vårt förstaval bland de bästa TV-apparaterna för sport.

QN90F är den perfekta TV:n för ljusa rum av flera anledningar. Den erbjuder hög ljusstyrka (över 2 500 nits i HDR-toppljusstyrka och över 600 nits över hela skärmen) samt en effektiv antireflexbehandling som gör ett utmärkt jobb med att minimera spegelliknande reflektioner. Även om du har stora fönster klarar QN90F det utan problem. Den levererar dessutom mycket bra bildkvalitet med kraftfulla och träffsäkra färger samt stark kontrast och förvånansvärt djupa svärtor. Jag räknar med att GTA 6 kommer att se fantastiskt ut på den här TV:n.

QN90F är dessutom fullmatad med spelfunktioner. Den stöder 4K i 165 Hz, FreeSync Premium Pro, ALLM och HDR10+ Gaming via fyra HDMI 2.1-portar. Med en input lag på endast 9,5 ms hör den till de allra bästa på marknaden, så jag förväntar mig att den hanterar allt kaos i GTA 6 utan problem.

Trots att QN90F är en flaggskeppsmodell har priset sjunkit rejält. En 65-tumsmodell kostade 28 990 kronor vid lanseringen, men går numera att få tag på runt 15 990 kronor, vilket fortfarande är ett mycket attraktivt pris för en TV i den här klassen.

LG B5

Om du vill ha en OLED-TV men inte riktigt har budget för LG C5 är LG B5 nästa bästa alternativ. Det är en av de bästa prisvärda OLED-TV-apparaterna jag har testat och den erbjuder mycket av samma prestanda och funktioner som sin större syskonmodell.

Med korrekta och fylliga färger som verkligen passade den färgstarka stilen i Wicked och Elemental kommer B5 garanterat att få GTA 6:s soldränkta och färgglada gator att se fantastiska ut. Den levererar dessutom den kraftfulla kontrast och djupa svärta man förväntar sig av en OLED-TV, trots sitt lägre pris. B5 når visserligen inte samma ljusstyrka som de dyrare OLED-modellerna, men den erbjuder ändå tillräckligt starka högdagrar för att Vice Citys neonskyltar verkligen ska sticka ut.

B5 har också ett komplett utbud av spelfunktioner, inklusive 4K i 120 Hz, full VRR med stöd för både FreeSync och G-Sync, HGiG, Dolby Vision Gaming och ALLM via fyra HDMI 2.1-portar. Den uppmätta input lag-tiden på endast 9,1 ms placerar den i absoluta toppskiktet bland gaming-TV-apparater, så jag förväntar mig att all action i GTA 6 kommer att flyta på utmärkt.

Priset på B5 kan dessutom sjunka till en förvånansvärt låg nivå för en OLED-TV. Du kan hitta 48-tumsmodellen, som är en perfekt storlek för spel i sovrummet, för så lite som 7 990 kronor. Du behöver alltså inte spendera en förmögenhet för att få en OLED-TV.

LG G5

LG G5 är LG:s flaggskeppsmodell bland OLED-TV-apparater för 2025 och kan närmast beskrivas som en LG C5 på steroider. Den erbjuder ett liknande funktionsutbud, men tar bildkvaliteten till nästa nivå med högre ljusstyrka, ännu kraftfullare färger och mer imponerande kontrast.

När jag testade LG G5 var det framför allt färgerna som imponerade mest. De är livfulla, fylliga och ljusstarka på samma gång, vilket gjorde att varje färgstark scen verkligen glänste på skärmen. Jag tror därför att den kommer att göra Miami-inspirerade Vice City full rättvisa i GTA 6. Den levererar också kraftfull kontrast med en utmärkt balans mellan djup svärta och ljusstarka högdagrar. Vice Citys nattliv kommer att se fantastiskt ut på den här TV:n. Dessutom återger den texturer på ett imponerande sätt med nästan tredimensionell känsla och mycket hög detaljrikedom.

Även detta är en TV med ett imponerande utbud av spelfunktioner. Stöd för 4K i 165 Hz, full VRR med FreeSync och G-Sync, Dolby Vision Gaming, HGiG och ALLM finns på samtliga fyra HDMI 2.1-portar. Den uppmätta input lag-tiden på 9,2 ms gjorde underverk för de intensiva eldstriderna i Battlefield V när jag spelade i 120 bilder per sekund och jag förväntar mig samma resultat i GTA 6.

LG G5 tillhör premiumsegmentet, där 65-tumsmodellen kostar omkring 39 990 kronor. Men om du vill ha den mest exklusiva upplevelsen när du spelar GTA 6 är det här TV:n jag skulle välja.

LG B6 är instegsmodellen bland OLED-TV-apparater i LG:s TV-sortiment för 2026. Även om den erbjuder ett lyft i ljusstyrka jämfört med föregångaren LG B5, som jag utsåg till en av de bästa TV-apparaterna från 2025, levererar LG B6 inte den tydliga och omfattande uppgradering jag hade hoppats på.

LG B6 har en komplett uppsättning funktioner och levererar fortfarande mycket stark prestanda, men så länge LG B5 finns kvar i lager och kostar mindre hålls den nya modellen tillbaka av några brister.

Den största förändringen jämfört med B5 är den högre ljusstyrkan. Ljusa scener får mer genomslag, högdagrarna är oftast mer kraftfulla och färgerna får ett extra lyft med något mer livfull återgivning. Kontrasten är stark och upplevs som ännu bättre tack vare den ökade ljusstyrkan, samtidigt som texturer återges skarpt, precis som man förväntar sig av de bästa OLED-TV-apparaterna.

Samtidigt hade LG B6 en tydligare grön ton än föregångaren när jag jämförde dem sida vid sida. Det innebar att trots förbättringarna levererade B6 inte det tydliga steg framåt från B5 som jag letade efter – den ger med ena handen och tar med den andra. Betraktad på egen hand är B6 fortfarande en riktigt snygg TV. Det fina med mindre färgskiftningar är att ögonen snabbt vänjer sig vid dem, så att man kan fokusera på bilden istället.

Precis som tidigare år är B6:s högtalarsystem på 2.0 kanaler fullt tillräckligt för vardagstittande med tydlig dialog och bra detaljåtergivning i film. Basen är däremot begränsad och ljudbilden känns smal. Om du vill ha en mer biolik upplevelse där ljudet matchar bildkvaliteten rekommenderar jag att du kompletterar med någon av de bästa soundbar-högtalarna.

B6 är utan tvekan en av de bästa gaming-TV-apparaterna från 2026. Den har en komplett uppsättning gamingfunktioner på samtliga fyra HDMI-portar, inklusive 4K 120 Hz, fullt stöd för variabel uppdateringsfrekvens, HGiG, Auto Low Latency Mode, Dolby Vision Gaming och fyra HDMI 2.1-portar. En uppmätt input lag på 8,9 ms ger snabb respons och följsam prestanda, samtidigt som bilden ser fantastisk ut under spel. Om du letar efter en OLED-TV för gaming är detta ett utmärkt val.

Smart-TV-systemet webOS 26 uppfinner inte hjulet på nytt jämfört med webOS 25, men det behövde det heller inte göra. Det nya systemet gör navigeringen enklare med en uppdaterad menystruktur, fler Quick Cards och större möjligheter till anpassning. Bannerannonsen på hemskärmen är irriterande, men det är egentligen den enda verkliga svagheten i webOS 26, som jag fortfarande anser vara en av de bästa smart-TV-plattformarna på marknaden.

Men som jag nämnde tidigare tycker jag att B6 är en mycket bra TV överlag, samtidigt som B5 fortfarande är det bättre köpet så länge den finns kvar att köpa. 65-tumsmodellen av B6 som jag testade kostar 17 990 kronor.

Även om det är ett rimligt pris och ligger nära B5:s lanseringspris förändrar B6 inte tillräckligt mycket för att jag ska rekommendera den framför B5 om du köper den i samband med lanseringen. Om du vill ha en prisvärd OLED-TV i instegsklassen skulle jag hellre spara pengar och välja LG B5.

Om budgeten tillåter skulle jag däremot utan tvekan välja LG C6 (65-tumsmodellen kostar 30 990 kronor). Det är den bästa uppgraderingen i LG:s OLED-sortiment under 2026 och den erbjuder ännu bättre ljusstyrka och bildkvalitet än B6, samtidigt som färgåtergivningen är närmast perfekt.

LG B6: pris & släppdatum

• Släppdatum maj 2026
• 48 tum: 11 990 kronor
• 55 tum: 13 990 kronor
• 65 tum: 17 990 kronor
• 77 tum: 23 990 kronor

LG B6 är instegsmodellen i LG:s OLED-sortiment för 2026 och placerar sig under mellanklassmodellen LG C6 samt flaggskeppsmodellerna LG G6 och LG W6 (även känd som Wallpaper). Den 65-tumsmodell jag testade kostar 17 990 kronor, vilket ligger i linje med lanseringspriset för fjolårets LG B5.

Det är värt att notera att det i vissa regioner finns två versioner av LG B6: B6 och B6E. Jag frågade LG vad skillnaderna mellan modellerna är, och företaget uppgav att B6E saknar följande funktioner: Precision Picture Master Pro, Precision Sound Master Pro samt den marmorinspirerade designen på baksidan. Jag är inte särskilt imponerad av dessa extrafunktioner, och enligt LG använder modellerna i övrigt samma panel samt har stöd för Dolby Vision.

LG B5: specifikationer

LG B6: benchmarktester

LG B6: funktioner

• Alpha 8 AI Gen 3-processor i mellanklassen
• 4K 120 Hz, FreeSync och G-Sync på samtliga fyra HDMI 2.1-portar
• Högre ljusstyrka än LG B5

B6 använder en W-OLED-panel, precis som sin föregångare. Däremot har ljusstyrkan fått ett lyft (mer om det i avsnittet om bildkvalitet längre fram), vilket tyder på att den använder den nya OLED SE-panelen – en billigare och ljusstarkare WOLED-panel som vi tidigare sett i Panasonic Z86C, företagets nya OLED-TV i instegsklassen för 2026.

B6 drivs av Alpha 8 AI Gen 3-processorn, som introducerar ett par nya bild- och ljudfunktioner såsom Precision Picture Master Pro och Precision Sound Pro. Dessa är utformade för att förbättra uppskalning av bild respektive ljud. Det är värt att notera att B6E, en billigare version av B6 som finns i vissa regioner, däribland Storbritannien, inte har stöd för dessa funktioner.

B6 har stöd för Dolby Vision HDR och Dolby Atmos för förbättrat ljud, men saknar stöd för HDR10+ och DTS, precis som 2025 års modeller. LG uppger också att företaget för närvarande inte har några planer på att stödja Dolby Vision 2. B6 har dessutom stöd för Chromecast och AirPlay 2.

När det gäller ljud använder B6 ett inbyggt högtalarsystem på 2.0 kanaler med en effekt på 20 W, samma lösning som användes i fjolårets B5. I år har LG, precis som med LG G6 och C6, minskat antalet ljudlägen till fyra stycken, däribland AI Sound Pro och Clear Voice för förbättrad dialogåtergivning.

B6 använder webOS 26, som introducerar flera förfinade AI-funktioner. Bland annat finns AI Concierge som nu använder AI-assistenter som Gemini för vardagliga uppgifter som reseplanering. Menystrukturen har också organiserats om för att ge snabbare åtkomst till viktiga inställningar som energisparfunktioner och nätverksinställningar.

För gaming behåller B6 samma funktioner som B5: 4K 120 Hz, fullt stöd för variabel uppdateringsfrekvens inklusive både FreeSync och G-Sync, Auto Low Latency Mode samt Dolby Vision Gaming. Samtliga funktioner finns tillgängliga på TV:ns fyra HDMI 2.1-portar. Game Optimizer återvänder dessutom med ytterligare spelinställningar, däribland alternativet Prevent Input Delay.

• Funktioner - poäng: 5 / 5

LG B6: bildkvalitet

• Ljusstarkare än sin föregångare
• Skarpa detaljer och stark kontrast
• Grön ton synlig i vissa scener

Om vi börjar med mätningarna är den största skillnaden mellan B6 och fjolårets B5 ökningen i maximal HDR-ljusstyrka. B6 uppmätte 835 nits i Filmmaker Mode, 895 nits i Cinema-läget och 740 nits i Standard-läget. Det är ett tydligt lyft jämfört med B5:s 668 nits i Cinema-läget och 637 nits i Standard-läget.

När det gäller HDR-ljusstyrka över hela skärmen är förbättringen däremot inte lika stor. B6 uppmätte 154 nits i Cinema Home, jämfört med 131 nits för B5 i samma läge. Faktum är att ljusstyrkan till och med sjönk i Standard-läget, där B6 uppmätte 150 nits jämfört med B5:s 172 nits.

I mina tester med verkligt innehåll växlade jag mellan Filmmaker Mode och Cinema Home beroende på vad jag tittade på. Båda bildlägena såg bra ut, men Filmmaker Mode passade bättre för mörkare scener med hög kontrast, medan Cinema Home fungerade utmärkt för färgrikt innehåll och animationer.

B6 gjorde ett bra jobb med SDR-material. När jag tittade på en HD-stream av Fight Club på Disney Plus skalade den upp texturer på ett effektivt sätt för att ge dem ett skarpare utseende och tillförde samtidigt extra ljusstyrka som skapade en starkare upplevd kontrast än hos vissa billigare TV-apparater jag använt för samma test.

Med innehåll i lägre upplösning, såsom Youtube-videor, gjorde B6 ett helt okej jobb med att skala upp detaljer och förstärka färger för att förbättra bilden, men den nådde naturligtvis inte upp till äkta 4K-kvalitet. Det finns en funktion som heter Precision HDR Master Pro i vanliga B6-modellen (men inte i B6E) som skärper texturer när den aktiveras, men jag tyckte att resultatet blev för artificiellt.

När jag tittade på en ökenscen från Lawrence of Arabia såg den vita sanden faktiskt ljusare ut på B6 än på B5 när jag jämförde dem sida vid sida, vilket bekräftade att ljusstyrkeökningen är verklig.

I Dark City såg högdagrarna från taklamporna och de gula väggarna i restaurangen också ljusare ut på B6.

Samtidigt var scenen från Dark City den första som fick mig att upptäcka ett potentiellt problem med B6: en grön ton i bilden. De gula väggarna hade en lätt grön nyans på både B6 och B5, men den var betydligt mer framträdande på den nya modellen.

B6 visade upp stark kontrast med djupa svärtor i scener med hög kontrast. Den hade också en högre upplevd kontrast än B5 tack vare den ökade ljusstyrkan. I The Batman, när Batman undersöker brottsplatsen i borgmästare Mitchells hus, var balansen mellan ljuset från vägglamporna och de mörka träpanelerna mycket imponerande.

Tyvärr illustrerade The Batman även problemet med den gröna tonen jämfört med B5. I tunnelbanescenen såg väggarna bakom Batman tydligt grönare ut på B6, medan de såg mer neutralt grå ut på B5. Det är möjligt att jag hade otur med mitt testexemplar, men det är ändå värt att nämna eftersom grön ton har varit en återkommande kritik mot vissa av LG:s OLED-TV-apparater tidigare.

B6 levererar djärva och fylliga färger som drar nytta av den högre ljusstyrkan. En Dolby Vision-stream av Elemental på Disney Plus visade verkligen upp detta, där de blå tonerna hos Wade och hans familj samt Embers orange och röda färger verkligen lyste på skärmen. När Ember reparerar en vas glittrade de lila och orange nyanserna i den nya vasen med imponerande högdagrar.

I "Wizard and I"-scenen från Wicked framträdde de rosa blommorna ovanför Elphaba tydligt på skärmen, samtidigt som de behöll ett imponerande färgdjup.

B6 uppmätte en HDR-färgtäckning på 97,4 % av DCI-P3-färgrymden och 72,5 % av BT.2020. Det är fortfarande bra resultat – vi brukar se 95 % som gränsen för godkänd DCI-P3-prestanda och är generellt nöjda med resultat över den nivån – men siffrorna var oväntat lägre än hos B5. B5 uppmätte 99,5 % respektive 74,85 % i DCI-P3 och BT.2020.

Betraktad för sig själv har B6 faktiskt mycket bra färger och kontrast, men det känns lite synd när jag vet hur bra B5 såg ut i vissa scener. Med den högre ljusstyrkan hade jag hoppats på ett större lyft i bildkvalitet.

Utöver detta levererade B6 utmärkta texturer och hittade en fin balans mellan skärpa och naturlighet. Under hela testperioden såg hudtoner realistiska ut samtidigt som finare detaljer, såsom hårstrån, återgavs med hög precision.

Precis som G6 och C6 tjänar B6 på att använda TruMotion-funktionen. För film räckte läget Cinematic Movement mer än väl och reducerade hackighet i exempelvis panoreringar över kyrkogården i No Time To Die. För sport fungerade däremot Natural-läget bättre tack vare effektivare rörelseutjämning och reducering av judder.

B6:s skärm är dock känslig för spegelliknande reflektioner, särskilt i mörkare scener. Även vissa ljusare och mer färgstarka scener hade problem med reflexer från takbelysningen i vårt testlabb när Filmmaker Mode användes. Det hade varit trevligt att se effektivare antireflexbehandling på B6, särskilt eftersom jag vet från mitt test av LG G6 att LG har tekniken för att lösa det problemet.

• Bildkvalitet - poäng: 4,5 / 5

LG B6: ljudkvalitet

• 2.0-kanaligt högtalarsystem på 20 W
• Helt okej ljud, men TV:n tjänar definitivt på en soundbar
• Färre ljudlägen än i fjol

B6 är utrustad med ett högtalarsystem på 2.0 kanaler med en uteffekt på 20 W och har stöd för Dolby Atmos (men inte DTS). LG har dessutom minskat antalet ljudlägen jämfört med tidigare år och gått från åtta till fyra alternativ.

De fyra ljudlägena är Standard, AI Sound Pro, Clear Voice Pro och Sound Wizard. Eftersom mitt vanliga Cinema-läge hade tagits bort valde jag istället mitt reservalternativ: AI Sound Pro.

När jag tittade på Batmobile-jakten i The Batman visade B6 upp korrekt ljudplacering och följde på ett övertygande sätt rörelserna från den slingrande trafiken och kulsalvorna från Pingvinens vapen.

Samma sak gällde när jag spelade Battlefield V, där TV:ns högtalare gjorde ett bra jobb med att lyfta fram subtila ljudeffekter som knastrande löv under fötterna i en av spelets skogsbanor.

Dialogen var också tydlig under hela testperioden, och det mesta av talet hördes utan problem över resten av ljudbilden.

På grund av det begränsade högtalarsystemet på 2.0 kanaler matchar ljudet dock inte bildens kvalitet. Basen känns återhållen och även om det finns viss tyngd när Batmobilens motor startar i The Batman känns ljudet stundtals tunt.

Ljudbilden känns också tunn och lyckas aldrig riktigt sträcka sig utanför TV-skärmens fysiska gränser. Atmos-effekter, såsom regnet i The Batman, känns också begränsade. Jag skulle därför rekommendera en soundbar om du vill att ljudupplevelsen ska matcha den höga kvaliteten på bilden.

• Ljudkvalitet - poäng: 3,5 / 5

LG B5: design

• Överlag premium känsla i konstruktionen
• Plastfötter istället för metall i år

Den 65-tumsmodell av B6 som jag testade har en överlag premium känsla i både konstruktion och design. Den har en tunn ram och en nästintill kantlös skärm som låter bilden stå i centrum. Även om det är en mindre detalj bidrar den marmorinspirerade finishen på baksidan till att ge TV:n ett mer exklusivt intryck. Det är dock återigen värt att påpeka att denna detalj endast finns på den vanliga B6-modellen och inte på den billigare B6E.

En sak som gjorde mig besviken var att testexemplaret av B6 var utrustat med plastfötter, jämfört med metallfötterna på B5. Plastfötterna var visserligen mer än tillräckligt stabila, men de drar ändå ned den övergripande premiumkänslan något.

LG:s fjärrkontroll känns mindre premium än alternativen från exempelvis Sony, Philips och Hisense, som erbjuder tyngre fjärrkontroller med mer påkostade material. LG:s lösning hade definitivt kunnat kännas lite mer exklusiv.

• Design - poäng: 4 / 5

LG B6: Smart TV & menyer

• Använder LG:s smart-TV-plattform webOS 26
• Strömlinjeformade menyer och fler Quick Cards för enklare navigering
• Annonserna är irriterande, men i nivå med andra plattformar

B6 använder LG:s egen smart-TV-plattform webOS 26. Medan webOS 25 fokuserade på att introducera AI-funktioner – såsom AI Concierge för innehållsrekommendationer och information samt AI Search för mer avancerade innehållssökningar – handlar webOS 26 främst om att förfina menysystemet för enklare navigering samtidigt som några nya funktioner läggs till.

Quick Cards, där relevanta appar organiseras efter kategorier som Sport, Gaming och Kontor, är tillbaka och har dessutom utökats med nya kategorier, däribland Utbildning.

Quick Menu, som gör det möjligt att snabbt justera bild- och ljudinställningar utan att behöva gräva sig ned i menyerna, fortsätter att vara en av webOS största styrkor.

webOS 26 är dessutom mycket lätt att navigera. Menystrukturen har organiserats om inför årets version för att göra inställningar som energisparfunktioner och nätverksinställningar lättare att hitta, och dessa mindre förändringar gör användarupplevelsen ännu smidigare.

Tyvärr finns fortfarande ett stort annonsfält högst upp på startsidan, vilket trycker ned apparna en bit på skärmen. Det här är dock vanligt förekommande bland moderna smart-TV-plattformar och är egentligen min enda större invändning mot webOS 26. I övrigt är det fortfarande ett av de bästa operativsystemen på marknaden.

• Smart TV & menyer - poäng: 5 / 5

LG B6: gaming

• 4K 120 Hz och fullt stöd för variabel uppdateringsfrekvens
• 8,9 ms input lag vid 60 Hz, 4,9 ms vid 120 Hz
• Utmärkta funktioner och stark prestanda

B6 levereras med ett komplett paket av gamingfunktioner, inklusive 4K 120 Hz, variabel uppdateringsfrekvens med stöd för både AMD FreeSync och Nvidia G-Sync, HGiG HDR, Auto Low Latency Mode samt Dolby Vision Gaming. Samtliga funktioner stöds via TV:ns fyra HDMI 2.1-portar.

B6 uppmätte en input lag på 8,9 ms vid 4K 60 Hz (i Boost-läget), vilket är ett utmärkt resultat och placerar den bland de bästa gaming-TV-apparaterna på marknaden. Vid 1080p och 120 Hz uppmättes input lag till 4,9 ms.

Gamingprestandan på B6 är utmärkt. När jag spelade ett uppdrag i Battlefield V hanterade TV:n de kaotiska eldstriderna med många snabba rörelser och precisa sikten utan problem, och responsen kändes mycket följsam. När jag flög över öknen i ett flygplan upplevdes de plötsliga kursändringarna som smidiga och intuitiva.

Battlefield V såg dessutom fantastiskt ut på B6. Ökenuppdraget bjöd på imponerande ljusstyrka, där solen vid horisonten verkligen visade upp TV:ns starka HDR-högdagrar. Texturerna var skarpa och detaljerade, med fin återgivning av både vapen och miljöer.

• Gaming - poäng: 5 / 5

LG B6: värde

• Fantastiska funktioner och bra prestanda
• Inte det tydliga generationslyft jag hoppades på
• B5 är det bättre köpet så länge den finns kvar, medan C6 är det bättre valet när priserna ligger nära varandra

B6 är en intressant TV när det gäller prisvärde. Den 65-tumsmodell jag testade kostar 17 990 kronor, medan LG C6 på 65 tum, kostar runt 30 000 kronor. Det innebär att B6 har ett tydligt prissprång ned till C6.

Det finns därför goda skäl att välja B6 framför C6 om man vill hålla nere budgeten. Samtidigt erbjuder den billigare B6E-modellen ännu bättre värde där den finns tillgänglig, eftersom den i stort sett använder samma panel och erbjuder samma bildkvalitet som standardmodellen.

Med det sagt är B6 inte det generationslyft jag hoppades på jämfört med B5, till skillnad från C6 som är en riktigt stark uppgradering jämfört med sin föregångare C5. B6 erbjuder högre ljusstyrka och fortfarande utmärkt bildkvalitet, men den dras med vissa inkonsekvenser i bilden – framför allt den gröna ton som jag noterade i vissa scener. Man får alltså förbättringar på ett område samtidigt som man tar ett steg tillbaka på ett annat.

Därför skulle jag fortfarande rekommendera B5 framför B6 så länge den finns kvar i lager. B5 säljs nu till kraftigt reducerade priser och erbjuder ett mycket starkt värde för pengarna. Samtidigt verkar lagersaldona minska på flera marknader och när B5 väl försvinner är B6 en värdig efterträdare, särskilt när priset börjar sjunka.

I slutändan är C6 det självklara valet om du vill ha den bästa uppgraderingen i LG:s OLED-sortiment för 2026. Men om den ligger utanför din budget är B6 fortfarande en mycket bra TV som gör mycket rätt.

• Värde - poäng: 3.5 / 5

Bör du köpa LG B6 OLED TV?

Köp den om...

Köp den inte om...

LG B6: andra alternativ

Så testade vi LG B6 OLED TV

• Testad under olika ljusförhållanden under ett par veckors tid
• Testad med både HDR- och SDR-källor
• Mätningar utförda med Portrait Displays Calman-programvara för färgkalibrering

Det första steget i min testprocess var att göra en del vanlig användning för att avgöra vilka bildlägen som fungerade bäst på LG B6. Jag kom fram till att både Filmmaker Mode och Cinema Home fungerade bra för film, beroende på vilken typ av film det handlade om, medan Standard-läget var bäst lämpat för sport.

När detta var klart gick jag vidare till mer kritisk bildutvärdering med hjälp av referensscener som jag regelbundet använder i mina tester. Dessa inkluderade både HDR-källor (4K Blu-ray och streaming) och SDR-källor (DVD, Youtube och vanlig TV-sändning). Jag använde även Prime Video och HBO Max för att testa sportvisning på B6.

Jag använde dessa scener för att analysera B6:s bildkvalitet med fokus på färgåtergivning, precision, kontrast, detaljrikedom, rörelsehantering, uppskalning och mycket mer. Jag använde även andra scener för att utvärdera TV:ns inbyggda högtalare.

För 4K Blu-ray-material använde jag en Panasonic DP-UB820 4K Blu-ray-spelare och för gaming använde jag en Xbox Series X.

Därefter gick jag vidare till de objektiva mätningarna och använde specialiserad utrustning för att samla in data om B6:s prestanda. Utrustningen bestod av en Klein K-10A-kolorimeter, en Murideo Six G 8K Metal testmönstergenerator samt Portrait Displays Calman-programvara för att registrera resultaten.

Ljusstyrkemätningarna genomfördes med både HDR- och SDR-testmönster i vitt med fönsterstorlekar från 1–100 %, där fokus låg på 10 %- och 100 %-fönster för att mäta maximal respektive fullskärmsljusstyrka.

Jag testade även B6:s gråskale- och färgprecision genom att mäta genomsnittliga Delta-E-värden (felmarginalen mellan testmönstret och det som visas på skärmen), där ett resultat under 3 betraktas som mycket bra.

Dessutom mätte jag B6:s täckning av färgrymderna UHDA-P3 och BT.2020. Slutligen använde jag en Leo Bodnar 4K HDMI Input Lag Tester för att mäta TV:ns input lag i millisekunder.

Jag registrerade även B6:s HDR EOTF-resultat med målvärden på 1 000, 4 000 och 10 000 nits. För att analysera TV:ns spektrala effektfördelning använde jag dessutom en Jeti Spectral 15a.

Du kan läsa en mer detaljerad genomgång av hur vi testar TV-apparater på TechRadar.

• Först testad i maj 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

LG:s tre stora OLED-modeller för 2026 lär bli några av årets bästa TV-apparater, men de har alla genomgått intressanta förändringar i sin bildprofil. Jag hade G6 och B6 inne samtidigt för testning och noterade att G6 har blivit mindre grönaktig än sin föregångare, medan B6 har blivit mer grönaktig. Därför ville jag se hur de står sig mot varandra.

Ljusa scener och tittande i ljusa rum

G6 uppmätte en maximal HDR-ljusstyrka på 2 475 nits, vilket gör den till den ljusstarkaste OLED-TV jag hittills har mätt. B6 nådde 835 nits maximal HDR-ljusstyrka. Båda resultaten registrerades i respektive TV:s standardinställda Filmmaker Mode. Det innebär att G6 är nästan tre gånger ljusstarkare än B6 när det gäller maximal ljusstyrka.

Samma mönster syns när man tittar på ljusstyrka över hela skärmen. G6 uppmätte 456 nits HDR-ljusstyrka över hela skärmen, medan B6 nådde 150 nits. Även dessa mätningar gjordes i Filmmaker Mode. Även här är G6 ungefär tre gånger ljusstarkare.

Siffror är en sak, men hur märks det i verklig användning? I scener från Spears & Munsils HDR-testmaterial såg de vita partierna betydligt mer levande ut på G6 jämfört med B6.

En scen med ett antal vindkraftverk i dagsljus verkligen glänste på G6, där den blå himlen och de vita turbinerna drog nytta av den högre ljusstyrkan. B6 såg fortfarande bra ut trots sin betydligt lägre ljusstyrka, men saknade samma visuella kraft.

Den här trenden fortsatte även i filmscener. I slutet av "Wizard & I"-scenen från Wicked, när Elphaba springer genom ett vetefält mot kanten av en vit klippa, visade G6 upp betydligt mer slagkraftig ljusstyrka, särskilt i höjdpunkter som klippan. Det gula vetet såg också mer korrekt ut när det badade i starkt solljus.

I vissa ljusa scener visade dock B6 att den kunde hänga med G6. I en scen med en stadssiluett i skymningen, där en stor blå himmel blandades med rosa och orange nyanser, låg den upplevda ljusstyrkan på B6 betydligt närmare G6, särskilt i de färgstarka höjdpunkterna.

B6 visade också god ljusstyrka i en ökenscen från Lawrence of Arabia. Den ljusa sanden såg på vissa ställen faktiskt ljusare ut än på G6, men TV:n visade samtidigt tecken på clipping, där den hade svårt att bevara detaljer i de ljusaste partierna. G6 återgav samma scen på ett mer naturligt sätt.

TV-apparater är vanligtvis väldigt känsliga för reflektioner tack vare sina blanka skärmar och det var länge bara Samsungs främsta OLED-modeller, som Samsung S95F, som verkligen hanterade reflektioner väl – tills LG G6 dök upp.

G6 använder ett antireflexlager som är så effektivt att när jag jämförde den med S95F föredrog jag faktiskt G6 för tittande i ljusa rum. (Vi kommer att testa Samsungs nya flaggskeppsmodell inom kort för att se om den återtar ledningen.)

B6 har en reflekterande skärm även med OLED-mått mätt och det är en av mina största invändningar mot modellen. När dessa två TV-apparater står sida vid sida har G6 en enorm fördel som motsvarar dess högre pris.

G6 gör dessutom ett utmärkt jobb även med bilder som innehåller stora mörka partier och visar endast minimala reflektioner. B6 klarar inte riktigt sådana scener lika bra i ljusare tittarmiljöer.

Mörkare scener och kontrast

Därefter gick jag över till mörkare scener och tittande i mörkare miljöer. Båda TV-apparaterna visade upp stark kontrast, men även här hjälpte G6:s högre maximala ljusstyrka till att skapa en mer imponerande upplevd kontrast.

När jag tittade på The Batman i Dolby Vision Filmmaker Mode, under scenen där Bruce arbetar i Batcave och pratar med Alfred, framstod takbelysningen och de elektroniska enheterna på Bruce skrivbord som betydligt mer slagkraftiga på G6 jämfört med B6.

Även om B6 ibland kunde uppfattas som ljusare visade den emellanåt samma tecken på clipping som jag såg i Lawrence of Arabia. G6 visade dessutom djupare och rikare mörka toner i de skuggiga delarna av Batcave. Det gav G6 en starkare upplevd kontrast och mer nyansrikedom genom hela scenen, vilket gjorde tittarupplevelsen mer tillfredsställande.

Båda TV-apparaterna återgav skuggdetaljer väl och de flesta objekt i mörka områden förblev synliga. G6 visade ibland tendenser till black crush jämfört med B6, men samtidigt kunde B6:s mörka toner stundtals upplevas som något upplyfta. Sammantaget kändes G6 mer trogen filmens ursprungliga utseende.

Tyvärr visade flera scener i The Batman återigen upp den grönaktiga ton hos B6 som jag noterade i min jämförelse mellan LG B6 och B5. I tunnelbanescenen efter slagsmålet i början av filmen fick de mörka väggarna bakom Batman en grön ton på B6, medan de på G6 hade en svalare blågrå färg.

G6 låg betydligt närmare det jag har sett på andra TV-apparater och såg mer korrekt ut i förhållande till filmen.

När jag bytte till Alien: Romulus, en ljusare film (men fortfarande med hög kontrast) än The Batman, visade båda TV-apparaterna upp välbalanserad kontrast mellan rymdens mörka toner och de starkt lysande vita stjärnorna. Även här hade G6 en fördel tack vare sin högre maximala ljusstyrka, men B6 såg fortfarande mycket bra ut.

Färger

Färgåtergivningen varierade återigen från film till film. I vissa fall levererade G6 betydligt starkare och rikare färger än B6, medan skillnaden i andra scener var betydligt mindre.

I Ben-Hur såg de romerska soldaternas intensivt röda mantlar fantastiska ut på båda TV-apparaterna och även om G6 hade något större färgdjup gjorde B6 ett utmärkt jobb på egen hand. Detsamma gällde soldaternas gyllene rustningar, som också hade fin lyster på båda modellerna.

När jag bytte till The Mask gjorde båda TV-apparaterna ett utmärkt jobb med att återge den skrikgula färgen på Masks kostym. Den såg visserligen något mer intensiv ut på G6, men B6 var fortfarande mycket färgstark. Det fanns även andra detaljer genom filmen, exempelvis de röda kuddarna i Stanleys rum, som stack ut lite mer på G6, men skillnaden var inte särskilt dramatisk.

Det fanns dock vissa scener där G6:s färgåtergivning verkligen stod ut. I "Wizard & I"-scenen från Wicked hade de gula stenväggarna på skolan mer intensitet på G6 samtidigt som de fortfarande såg korrekta ut. På B6 fick de en mörkare och mjukare ton.

De rosa blommorna ovanför Elphabas huvud när hon står under ett träd var också betydligt mer livfulla på G6. Även om man skulle kunna hävda att B6 hade en mer naturlig ton passade G6:s färgåtergivning filmens uttryck bättre.

Slutligen genomförde jag ett snabbt test av color banding med hjälp av en scen från The Green Knight där ett stort rött område fyller skärmen när Gawain simmar genom en mörk sjö.

I Dolby Vision hade jag redan noterat att G6 visade mer banding än LG G5 och även här verkade G6 uppvisa mer banding än B6, något som syntes genom ringformade övergångar i de röda områdena på skärmen. Själva den röda färgen var däremot betydligt rikare på G6.

Bäst värde för pengarna

När jag ställde G6 och B6 sida vid sida var det tydligt att G6 levererar bättre bildkvalitet. Den har starkare kontrast, mer slagkraftig ljusstyrka, rikare och mer nyanserade färger samt är betydligt bättre i ljusa rum. Det betyder inte att B6 är dålig – även den levererar mycket bra bildkvalitet överlag. Men när man börjar fundera på vilken modell som ger mest värde för pengarna blir frågan betydligt svårare.

En G6 på 65 tum kostar 39 990 kronor, medan en B6 på 65 tum kostar runt 20 000 kronor. Det är en enorm prisskillnad som blir ännu större om du väljer B6E-modellen. LG har berättat för mig att den billigare modellen endast saknar ett par nischade bildbehandlingsfunktioner och i Sverige kostar en 65-tumsmodell bara runt 17 990 kronor.

Även om G6 erbjuder bättre bildkvalitet och en snabbare processor har båda TV-apparaterna de funktioner man förväntar sig av de bästa gaming-TV-apparaterna, båda använder den utmärkta smart-TV-plattformen webOS 26 och ärligt talat skulle båda må bra av en av de bästa soundbar-högtalarna för att lyfta ljudupplevelsen.

Mellan dessa två modeller är G6 fortfarande mitt förstahandsval, men den här jämförelsen förstärkte egentligen bara min uppfattning att titeln som LG:s mest prisvärda OLED-TV går till LG C6.

Den placerar sig mitt emellan dessa två modeller och kostar runt 31 000 kronor för en 65-tumsmodell, vilket ger en väldigt attraktiv balans mellan pris och prestanda.

Den erbjuder högre ljusstyrka än sin föregångare, återger bilden mer korrekt och använder nu samma processor som G6, vilket innebär att den får samma nivå av uppskalning och rörelsehantering.

Om du funderar på vilken OLED-TV från LG du ska välja är C6 fortfarande mitt val. Bildkvaliteten ligger tillräckligt nära G6 för att det ska vara värt att spara pengarna, så länge du inte verkligen behöver det avancerade antireflexlagret. Men ärligt talat kommer ingen av dessa TV-apparater att göra dig besviken.

Som tur är finns vi här för att hjälpa till. Vårt team av testare har granskat många av marknadens bästa TV-apparater, med särskilt fokus på sporttittande, eftersom direktsänd sport ställer höga krav på hanteringen av snabba rörelser. I den här guiden går jag igenom de viktigaste egenskaperna att leta efter när du köper en TV för sport och varför de spelar så stor roll.

Det är också värt att tänka på att allt inte framgår av specifikationsbladet eller kartongen. Här nedanför lyfter jag fram de viktigaste sakerna att hålla utkik efter, men mycket av informationen hittar du oftare i recensioner och produktbeskrivningar online än på själva förpackningen.

Bra uppskalning och rörelsehantering

Tekniskt sett handlar det om två olika funktioner, men uppskalning och rörelsehantering arbetar tillsammans för att ge en skarp och tydlig sportupplevelse. Om bara den ena fungerar bra kommer resultatet ändå att bli en besvikelse.

Uppskalning är processen där en 4K-TV tar videomaterial med lägre upplösning och omvandlar det för att fylla ut TV:ns alla pixlar. De flesta kommer inte att kunna se VM i äkta 4K-upplösning, vilket gör uppskalning extra viktig. Det finns många olika metoder för detta och många moderna TV-apparater marknadsför AI-baserad uppskalning.

Rörelsehantering fungerar på ett liknande sätt, men fokuserar istället på objekt som rör sig på skärmen. TV:n bearbetar bilden för att förbättra återgivningen av rörelser eftersom digital video ofta har svårt att hantera mycket snabba objekt, som en fotboll i hög fart. Det kan leda till att detaljer försvinner, vilket gör att bollen ser suddig ut eller lämnar spöklika spår efter sig.

Rörelsehantering är utformad för att följa snabba objekt som bollen och spelarna, och därefter bearbeta dem för att minska oskärpa och andra rörelseproblem så att spelet blir tydligare och lättare att följa. Vissa TV-apparater kan till och med skapa extra bildrutor för att ge intrycket av högre bildfrekvens och mjukare rörelser.

Nackdelen med dåligt implementerad rörelsehantering – något som förekommer på vissa billigare modeller – är att resultatet kan se konstgjort ut. Bollen kan få en märklig gloria runt sig, spelarna kan få onaturligt skarpa konturer och hela bilden kan upplevas artificiell istället för naturligt detaljerad.

Det är därför uppskalning och rörelsehantering måste fungera tillsammans för att ge bästa möjliga resultat. En TV kan exempelvis skapa mycket detaljrikedom genom uppskalning, men om rörelsehanteringen är dålig kan dessa detaljer ändå bli suddiga under snabba sekvenser. Omvänt kan rörelsehanteringen vara utmärkt, men om uppskalningen skapar konstiga konturer kring bollen förstörs helhetsintrycket ändå.

LG:s OLED-TV-apparater, som LG C5 och LG G6, är mycket bra på både uppskalning och rörelsehantering. Detsamma gäller Samsungs mer avancerade modeller, inklusive Samsung QN90F och Samsung S95F. Sonys TV-apparater har länge haft ett starkt rykte inom området, men på senare tid har vi upplevt att LG och Samsung ligger steget före.

TCL- och Hisense-TV-apparater hanterar också dessa områden väl, särskilt i mellansegmentet.

God skärmuniformitet

Du kanske har hört talas om detta under namnet "dirty screen effect". Skärmuniformitet handlar i grunden om en TV:s förmåga att visa en jämnt upplyst bild över hela skärmen, utan områden som ser mörkare ut än resten. Problemet drabbar främst LCD-baserade TV-apparater, inklusive LED-, QLED-, mini-LED- och RGB-modeller.

LCD-TV-apparater fungerar genom att lysdioder i bakgrundsbelysningen lyser genom ett lager av pixlar, och utformningen av denna bakgrundsbelysning spelar en stor roll för skärmuniformiteten. Om lysdioderna är ojämnt placerade eller lyser med olika intensitet kan vissa delar av bilden upplevas som mörkare eller ljusare än andra. Detta märks särskilt i scener med stora ytor av samma färg, som exempelvis gräset på en fotbollsplan.

Om din TV har dålig skärmuniformitet kommer du att se mörkare partier röra sig över planen när kameran följer bollen. Vissa användare misstar det för smuts på skärmen, vilket är anledningen till det informella namnet.

Ju större TV:n är, desto större är risken för dirty screen effect, helt enkelt eftersom en större yta måste belysas jämnt. Därför kan det ibland vara en nackdel att välja en mycket stor budgetmodell, eftersom dessa sällan har den mer avancerade bakgrundsbelysning som krävs för att upprätthålla god skärmuniformitet.

Det går inte att veta exakt hur en viss TV kommer att prestera innan man testar den, men ett sätt att få en fingervisning är att titta på antalet lokala dimningszoner i specifikationerna. Generellt innebär fler dimningszoner bättre kontroll över bakgrundsbelysningen, vilket ofta går hand i hand med fler lysdioder i panelen och bättre skärmuniformitet. Det kan också vara värt att läsa recensioner där skärmuniformitet diskuteras.

Jag har främst pratat om LED-TV-apparater här – men hur är det med OLED? I teorin har OLED-TV-apparater perfekt skärmuniformitet eftersom varje pixel fungerar som en egen lysdiod. OLED kan visserligen också drabbas av ojämnheter i bilden, men då handlar det oftare om ett faktiskt fel på panelen än om att det är en billig modell.

En skärm som hanterar reflektioner effektivt

Att titta på sport innebär ofta att man tittar dagtid, vilket också innebär mycket omgivande ljus. Även kvällstid kan ett rum vara väl upplyst. De blanka skärmar som de flesta TV-apparater använder fungerar ofta som speglar, vilket gör det svårare att se vad som händer på skärmen.

Spegelliknande reflektioner är särskilt störande eftersom de inte bara tar fokus från matchen, utan också får ögonen att försöka fokusera på reflektionen istället för själva bilden. Eftersom reflektionen verkar befinna sig på ett annat avstånd än TV-bilden kan ögonen behöva växla fokus mellan de två, vilket kan leda till ögontrötthet.

TV-tillverkare använder flera olika metoder för att minska reflektioner, och nästan alla moderna TV-apparater har någon form av polarisationsfilter som hjälper till att kontrollera hur ljuset passerar genom panelen. På billigare modeller är dessa lösningar dock ofta ganska enkla och gör därför mindre skillnad i ljusa miljöer.

På mer prisvärda TV-apparater är därför hög ljusstyrka ofta det mest effektiva sättet att motverka reflektioner. Mini-LED-TV-apparater är särskilt starka på detta område eftersom de använder ett mycket stort antal små lysdioder, vilket gör att de kan uppnå betydligt högre ljusstyrka över hela skärmen än vad OLED-TV-apparater klarar av.

Vissa TV-apparater har dessutom särskilda antireflexbehandlingar. Samsungs mer avancerade mini-LED- och OLED-modeller använder exempelvis den så kallade Glare Free-beläggningen, som i praktiken är ett matt lager som sprider ljuset istället för att reflektera det. Reflektioner blir då mer som ett svagt dis än tydliga spegelbilder, vilket gör dem enklare för TV:ns egen ljusstyrka att övervinna och mindre störande för tittaren. Hisense har också lagt till en mildare matt beläggning på flera av sina premium- och mellansegmentmodeller med mini-LED. LG G6 OLED-TV har i sin tur ett mycket effektivt lager som kraftigt reducerar ljusstyrkan hos spegelliknande reflektioner.

Kort sagt: om du kommer att använda TV:n i ett ljust rum gäller att ju högre ljusstyrka TV:n har, desto bättre. En premium-TV med extra antireflexbehandling ger dessutom ytterligare fördelar.

Ljud som sträcker sig bortom skärmen

När du tittar på VM vill du känna dig omsluten av stämningen från arenan och ljudet spelar en enorm roll i det. Om publikljudet känns som att det kommer direkt från TV:n är det svårt att glömma att du bara tittar på en skärm. Men när ljudet upplevs komma från ett större område än själva TV:n blir det mycket lättare att känna sig som en del av matchen.

På samma sätt ger ljud med djupare bas och tydligare diskant en mer uppslukande upplevelse, eftersom trummor, klappande händer, röster och publikens vrål låter fylligare och mer realistiska.

Återigen går det inte att avgöra exakt hur bra en TV låter enbart genom att läsa specifikationerna, men det finns vissa ledtrådar.

Budget-TV-apparater har ofta mycket enkla högtalarsystem, vanligtvis bestående av två små nedåtriktade högtalare. Deras förmåga att skapa ett omslutande ljud är därför begränsad. Om en TV endast har ett högtalarsystem på 2.0 kan man ofta räkna med att ljudet blir ganska tunt.

TV-apparater med framåtriktade eller sidomonterade högtalare har betydligt bättre förutsättningar att leverera ett större ljudlandskap. Det är också värt att leta efter modeller som har någon form av bassystem, antingen en inbyggd subwoofer eller passiva basradiatorer, eftersom de ger ett fylligare och kraftfullare ljud.

Den goda nyheten är att TV-apparater i mellansegmentet och uppåt blir allt bättre på att leverera välbalanserat ljud direkt ur kartongen. Modeller som TCL QM7K och Hisense U7 presterar bra här, men kliver du upp till TCL QM8K, Hisense U8 eller framför allt Samsung QN90F får du en betydligt större och mer omslutande ljudupplevelse.

Ett annat sätt att säkerställa riktigt bra ljud är förstås att komplettera med en soundbar eller ett högtalarsystem. Vid den här tiden på året dyker det ofta upp TV-erbjudanden där en soundbar ingår eller säljs till ett kraftigt rabatterat pris, så håll utkik efter sådana paket. Det är fullt möjligt att en TV i mellansegmentet tillsammans med en prisvärd soundbar ger den bästa kombinationen av stor bild och stort ljud.

Stor skärm och rätt pris

Många som köper en TV inför VM lockas naturligt nog av så stor skärm som möjligt. Det finns dessutom många riktigt stora modeller som kostar förvånansvärt lite mer än en 65-tumsmodell, vilket gör frestelsen ännu större.

Men större är inte alltid bättre, på grund av alla de faktorer jag redan har nämnt.

Problem som bristfällig rörelsehantering, svag detaljåtergivning, ojämn skärmuniformitet, störande reflektioner och begränsat ljud blir alla mer synliga på en större skärm, där bristerna inte har någonstans att gömma sig.

Om du har en budget på motsvarande cirka 10 000 kronor kan du välja mellan en enklare 85-tumsmodell, en bra 75-tumsmodell eller en mer högkvalitativ 65-tums-TV. Hur du balanserar storlek, kvalitet och budget är i slutändan ett personligt val, men det är viktigt att komma ihåg att om budgeten inte ökar i takt med skärmstorleken kommer du vanligtvis att byta bort prestanda mot fler tum.

Om du funderar på vilken skärmstorlek som passar bäst för just ditt rum finns det olika kalkylatorer online som kan hjälpa dig att räkna ut ett lämpligt tittavstånd och rekommenderad storlek.

Som TechRadars TV-testare har jag recenserat ett stort antal av de bästa TV-apparaterna under de senaste åren. Sport är alltid en del av mina tester och fotboll är nästan alltid sporten jag använder som referens.

För att en TV ska vara bra för sport – inklusive flera av de fem viktigaste egenskaperna att leta efter i en TV för VM – behöver den erbjuda utmärkt rörelsehantering, hög ljusstyrka och helst bra hantering av reflektioner. Bra färgåtergivning och god skärmuniformitet (förmågan att visa stora ytor med samma färg jämnt och korrekt) är också viktiga faktorer.

Här nedanför har jag valt ut tre TV-apparater som jag tycker uppfyller kraven och som jag själv har testat.

Samsung QN90F

Anledningar att köpa

• Fantastisk rörelsehantering
• Matt antireflexskärm
• Utmärkt pris för en flaggskeppsmodell

Samsung QN90F var företagets flaggskeppsmodell bland 4K Neo QLED-TV-apparater under 2025 och fick full pott med fem stjärnor i vår recension. Det var också vårt förstahandsval som bästa TV för sport i flera av våra topplistor förra året och det finns goda skäl till det.

QN90F erbjuder utmärkt rörelsehantering, vilket är perfekt för att återge allt det snabba tempot under fotbolls-VM på ett korrekt sätt. Oavsett om det handlar om en boll som flyger över planen eller en yttermittfältare som sprintar längs kanten ser rörelserna mjuka och naturliga ut på QN90F.

TV:n är utrustad med den matta antireflexskärmen Glare Free, som först introducerades på OLED-modellen Samsung S95D. Det gör QN90F perfekt för tittande i ljusa rum. Den hanterar effektivt spegelliknande reflektioner som ofta kan störa på andra TV-apparater. Det blir särskilt användbart under VM-matcher som spelas dagtid.

QN90F erbjuder dessutom stark HDR-ljusstyrka över hela skärmen (661 nits i Standard-läget) och effektiv lokal dimning, vilket ger mycket god skärmuniformitet – något som är viktigt för att återge den stora gröna fotbollsplanen på ett övertygande sätt. Båda dessa egenskaper bidrar till en ännu bättre bildupplevelse.

Just nu kostar 65-tumsmodellen av QN90F cirka 14 990 kronor, vilket är ett mycket attraktivt pris för den här TV:n. Däremot verkar lagersaldona minska snabbt hos flera stora återförsäljare, så passa på att slå till innan den försvinner helt.

TCL C7K

Anledningar att köpa

• Mycket prisvärd sett till vad den erbjuder
• Ljusstark och färgstark bild
• Stabil rörelsehantering

TCL levererade en stark serie mini-LED-TV-apparater förra året, men den modell som imponerade mest när det gäller prisvärdhet var TCL C7K.

TCL C7K levererar framför allt mycket hög ljusstyrka för att vara en prisvärd mini-LED-TV. Med över 600 nits i helskärmsljusstyrka i både HDR och SDR är det en imponerande ljusstark TV för pengarna, vilket är viktigt för sporttittande dagtid och för att återge fotbollsplanen korrekt under VM-matcherna. Vi noterade i vårt test av QM7K att den har en ganska reflekterande skärm, men om du kan kontrollera ljusinsläppet i rummet är TCL C7K väl värd investeringen.

Med rätt inställningar erbjuder TCL C7K också mycket bra rörelsehantering. När jag testade C7K fann jag att en inställning för judder reduction mellan 3 och 5 gav en mjuk bild som inte såg artificiell ut när jag tittade på fotbollsmatcher.

TCL C7K har dessutom den nya Halo Control-tekniken för effektivare lokal dimning och minskad blooming, och den fungerar verkligen. Du kan förvänta dig en jämn och stabil bild när du följer VM.

Den verkliga höjdpunkten med TCL C7K är dock priset. En 65-tumsmodell kostar runt 9 990 kronor, vilket är ett fantastiskt pris för den här TV:n. Lagersituationen verkar hyfsat stabil just nu, men vi räknar med att den här modellen kommer att sälja snabbt framöver.

LG C5

Anledningar att köpa

• Sylvass bildprestanda
• Rik och detaljrik bildkvalitet
• Mycket attraktivt pris just nu

Även om vi generellt rekommenderar mini-LED framför OLED för sport skulle jag göra läsarna en otjänst om jag inte tog med LG C5, som är en av de bästa OLED-TV-apparaterna jag testade förra året. Den når inte samma ljusstyrka som en mini-LED-TV och är därför inte lika bra för dagtittande, men det finns flera skäl att överväga den.

C5 har fantastisk rörelsehantering. Genom att helt enkelt välja läget Natural i TruMotion-inställningarna upplevde jag att C5 var utmärkt för sport, med mycket bra hantering av kamerans snabba rörelser under intensiva fotbollsmatcher. Bilden såg naturlig och mjuk ut genom hela matchen, oavsett vad som hände på skärmen. Om du föredrar att undvika rörelseutjämning gör TV:n dessutom ett bra jobb även utan den typen av bearbetning.

I Standard-läget levererar C5 kraftfulla och fylliga färger som verkligen får spelarnas matchställ att sticka ut. Den erbjuder också de skarpa texturer och den detaljrikedom som OLED-tekniken är känd för, vilket gör att VM-matcher ser fantastiskt bra ut. C5 är dessutom mycket skicklig på uppskalning, vilket är en stor fördel för matcher som sänds i HD eller SDR.

C5 har visserligen en reflekterande skärm, så om du har ett mycket ljust rum utan möjlighet att kontrollera ljuset är någon av mini-LED-modellerna ovan ett bättre val. Men när 65-tumsmodellen av C5 just nu kostar runt 15 990 kronor är den svår att inte rekommendera.

Lagersituationen ser bra ut just nu, men med Prime Day runt hörnet och efterföljaren LG C6 redan ute på marknaden kanske C5 inte finns kvar särskilt länge.

Under de senaste åren har riktigt stora skärmar – 75 tum och uppåt – blivit betydligt mer populära och det lär de fortsätta vara inför VM. Den stora frågan är vilken typ av TV man ska välja i dessa storlekar, eftersom priserna snabbt kan bli väldigt höga.

När det gäller sport på stor skärm finns det en typ av TV som jag rekommenderar framför alla andra: mini-LED.

Varför skulle jag rekommendera mini-LED framför OLED? Det finns flera viktiga anledningar och de handlar främst om praktiska aspekter och att få så mycket värde som möjligt för pengarna. Jag går igenom dem mer i detalj här nedanför. Som TV-testare på TechRadar är sport alltid en del av mina tester, så jag baserar detta på erfarenheter från att faktiskt ha tittat på sport på alla typer av TV-apparater.

Ljusstyrka

OLED-TV blir allt ljusstarkare, men mini-LED kommer alltid att ha ett övertag när det gäller ljusstyrka. Där mini-LED verkligen drar ifrån är dock i helskärmsljusstyrka.

Samma LG G6 OLED som jag nämnde tidigare uppmätte 387 nits i HDR-ljusstyrka över hela skärmen i Standard-läget. Samma Hisense U75Q mini-LED som jag nämnde ovan? 887 nits – nästan tre gånger så hög ljusstyrka.

Ljusstyrka över hela skärmen är viktig för sport eftersom den gör att stora delar av bilden, exempelvis fotbollsplanen under en match, får mer tryck och liv. Den är också avgörande för att TV:n ska fungera bra i ljusa rum.

Den ljusstarkaste OLED-TV jag har mätt hittills är årets LG G6, som nådde 2 524 nits i maximal HDR-ljusstyrka i Standard-läget – det bildläge jag ofta rekommenderar för sport.

Det är ett mycket imponerande resultat, men även mini-LED-modeller i mellansegmentet kan överträffa det. Fjolårets Hisense U75QG, en mini-LED-TV i mellansegmentet, nådde exempelvis 3 372 nits i samma Standard-läge.

Den högre toppljusstyrkan gör stor skillnad för ljusa detaljer i bilden, exempelvis solen vid horisonten, och ger dem betydligt större genomslag. Det kan även påverka färgerna i spelarnas matchställ under VM och ge dem mer intensitet.

Även om toppljusstyrka är viktigt är helskärmsljusstyrka en verklig game changer i ljusa rum, där den ofta minskar spegelliknande reflektioner jämfört med OLED – och det är precis det jag ska prata om nu.

Reflektioner

Eftersom matcher spelas vid många olika tider på dygnet, kan ljusstyrkan vara avgörande för upplevelsen. Ingen vill att reflektioner i ett ljust rum ska förstöra nöjet av att titta på matcherna.

OLED-TV-apparater som Samsung S95F, med sin matta OLED Glare Free-skärm, och LG G6, som har ett effektivt antireflexfilter, har blivit betydligt bättre på att hantera reflektioner. Men de flesta OLED-modeller har fortfarande problem på den här fronten. Deras blanka skärmar fungerar ofta som magneter för speglingar.

Även prisvärda mini-LED-TV-apparater gör vanligtvis ett bra jobb med att begränsa reflektioner, mycket tack vare den höga ljusstyrkan över hela skärmen. Synligheten av reflektioner handlar i grunden om huruvida ljuset från skärmen är starkare än det som reflekteras tillbaka, vilket gör en mycket ljusstark panel till en stor fördel.

Även om mini-LED-modeller fortfarande kan drabbas av viss bländning upptäckte jag under mina tester av TCL:s modeller från förra året, med TCL C8K i spetsen, att de klarade belysningen i våra testlabb utan större problem. Detsamma kunde inte sägas om LG:s OLED-modeller i mellansegmentet och budgetklassen.

Samsung introducerade sin matta Glare Free-skärm även på Neo QLED-serien (mini-LED) förra året genom flaggskeppsmodellen Samsung QN90F, som blev mitt förstahandsval för sport och ljusa rum i flera av våra topplistor.

Tillsammans med den höga ljusstyrkan och den utmärkta rörelsehanteringen gjorde det modellen till en fantastisk TV för sport. Men det är också en dyrare modell, och värde för pengarna är förstås viktigt när man köper riktigt stora skärmar – vilket leder oss till nästa punkt.

Värde för pengarna

OLED-TV kostar mer. En modell i mellansegmentet, som fjolårets LG C5, kostar i skrivande stund cirka 18 000 kronor för en 65-tumsmodell. En 65-tums Hisense U7Q kostar från 8 800 kronor i skrivande stund. Det är ganska många tusenlappar billigare.

Hur bra LG C5 än är, är det svårt att motivera en så mycket högre prislapp.

Det är en stor prisskillnad som kan vara svår att motivera om budgeten är begränsad, särskilt eftersom C7K erbjuder många liknande funktioner, exempelvis en uppdateringsfrekvens på 144 Hz för gaming.

Skillnaden blir ännu större ju större skärmarna blir. En 75-tums Hisense U8Q kostar 12 990 kronor, medan en 77-tums LG C5 kostar 22 990 kronor. Tar man steget upp ytterligare en storlek blir skillnaden ännu tydligare. Samma mönster gäller både budgetmodeller och premiumalternativ från respektive teknik.

Om man letar efter den bästa kombinationen av stor skärm och värde för pengarna är mini-LED det självklara valet.

Maffig skärm? Då är valet enkelt

Om man letar efter en riktigt stor skärm inför VM är mini-LED det självklara valet. I takt med att allt fler vill ha bioliknande upplevelser hemma har mini-LED visat sig vara det mest prisvärda alternativet.

Den största OLED-TV man kan köpa idag är på 97 tum och dessa modeller ligger i den absoluta premiumklassen. En 97-tums LG G5 kostar 279 990 kronor.

Samtidigt går det idag att köpa en 100-tums mini-LED-TV för cirka 24 990 kronor – mindre än tio procent av priset för en stor OLED-TV.

Man skulle kunna tro att dessa 100-tums mini-LED-modeller är billiga kompromisser, men så är det inte. Hisense U8Q och TCL C8K är två exempel på modeller som finns i 100-tumsstorlek och båda hör till de bästa mini-LED-TV-apparaterna på marknaden.

Om man vill ha den största skärmen som går att köpa till ett rimligt pris är mini-LED därför det bästa valet.

RGB-TV är på väg

RGB-TV skapade stora rubriker när tekniken presenterades under CES 2025, med Hisense UX som den första modellen. Sedan dess har Samsung, TCL, Sony och LG följt efter och presenterat sina egna RGB-TV-apparater. Dessa modeller använder RGB-LED-teknik för att leverera imponerande färger i kombination med kontrasten hos premiumklassade mini-LED-TV-apparater.

När tekniken presenterades trodde många att det skulle ta flera år innan priserna sjönk och mindre modeller blev tillgängliga. Men det tog bara ett år. Hisense UR9, TCL RM9L och Samsung R95H är de stora RGB-lanseringarna för 2026.

Jag har testat UR9 och utöver en imponerande täckning på 93 procent av färgrymden BT.2020 för HDR erbjuder den även exceptionell ljusstyrka.

Även om HDR-resultaten är mycket imponerande var det SDR-prestandan som verkligen fångade mitt intresse. I Standard-läget uppmätte jag en maximal ljusstyrka på 2 486 nits för UR9, vilket är den typ av nivå som de bästa OLED-TV-apparaterna når i HDR. Det är långt över vad OLED klarar av i SDR.

Med tanke på att en del sport fortfarande sänds i SDR innebär det att RGB-TV bör fungera utmärkt för sporttittande dagtid, särskilt eftersom både Hisense UR9 och Samsung R95H har en matt antireflexbehandling.

Man skulle kunna tro att denna nya teknik kostar enorma summor, men även här kan man bli positivt överraskad. Hisense UR9 i 75-tumsutförande kostar omkring 41 990 kronor, vilket återigen är billigare än motsvarande OLED-modeller.

Vi väntar fortfarande på prisuppgifter från de andra tillverkarna, men jag förväntar mig att de kommer att hamna i samma prisklass.

Vi är fortfarande i ett tidigt skede när det gäller tester av RGB-TV, men det är utan tvekan en spännande teknik. Att priserna redan nu ligger på den här nivån är bara positiva nyheter.

Om dessa TV-apparater visar sig leva upp till förväntningarna kan de mycket väl bli det främsta valet för sport framöver.

Det innebär förstås att efterföljaren LG B6 har stora förväntningar att leva upp till.

Inför lanseringen av B6 har modellen dessutom varit omgiven av en hel del mystik. Vi fick mängder av information om LG G6 och LG C6, som båda fick fem stjärnor i mina respektive recensioner och som ser ut att bli två av 2026 års bästa OLED-TV-apparater – men om LG B6 hörde vi nästan ingenting alls.

Vi spekulerade i att modellen kanske skulle använda den nya OLED SE-panelen, en billigare men ljusstarkare OLED-panel från LG Display som enligt företaget skulle kunna nå upp till 1 000 nits.

Vi såg OLED SE-panelen i praktiken i Panasonics nya OLED-TV Z86C och ljusstyrkan fanns definitivt där.

Nu har B6 faktiskt anlänt till vårt testlabb och jag var tvungen att ställa den bredvid föregångaren för att se hur de stod sig mot varandra… och det visade sig bli mycket märkligare och mer komplicerat än jag någonsin hade väntat mig.

Ett lyft i ljusstyrka… typ

LG:s B-serie har levererat ungefär samma ljusstyrkenivåer i flera år, trots att modellerna högre upp i sortimentet – C-serien och G-serien – nått allt högre nivåer.

Det verkar dock ha förändrats för B6, åtminstone på ett område. B6 uppmätte en maximal HDR-ljusstyrka på 895 nits i Cinema Home och 835 nits i Filmmaker Mode. Det är ett rejält kliv upp från B5:s toppvärde på 668 nits i HDR (uppmätt i Cinema-läget).

Det syntes även skillnader i helskärmsljusstyrka, både i SDR och HDR. B6 var ungefär 20 nits ljusare i Cinema Home jämfört med B5 i både SDR och HDR – det är ingen enorm skillnad, men varje förbättring är välkommen.

Hur märktes det i praktiken? I vissa scener var ljusa partier tydligt starkare på B6. När John pratar med hotellreceptionisten i Dark City visade skrivbordslampan tydligt upp B6:s starkare högdagrar, eftersom den såg mer kraftfull ut och skapade bättre upplevd kontrast.

B5 levererade fortfarande stark kontrast med möjligen djupare svärta, men B6 hade ett övertag i ljusstyrka som gav en mer slagkraftig total kontrast.

Jag bytte sedan över till ökenscenerna från Lawrence of Arabia. När Lawrence och hans guide hämtar vatten från en brunn såg den vita sanden runt dem mer kraftfull ut på B6. Även om sanden fortfarande hade bra ljusstyrka på B5 visades B6:s högre toppnivåer tydligt upp.

Men ju längre scenen fortsatte, desto mer märkte jag att den vita sanden i vissa bilder fick en grön ton på B6. I andra bilder kunde den gröna tonen istället dyka upp på B5, men överlag var problemet tydligare på B6.

Grön ton är ibland ett problem med WOLED-paneler och något som diskuterats flitigt online – särskilt kring LG:s OLED-TV-apparater. Jag skrev om det när jag jämförde LG C6 och LG C5 och där blev jag glad över att se att C6 faktiskt hade eliminerat problemet, vilket fick C5 att se betydligt grönare ut i jämförelse. Jag bestämde mig därför för att undersöka om fenomenet var lika tydligt i annat innehåll.

Grön ton

Jag bytte sedan helt typ av scen och valde istället The Batman för att se om den gröna tonen var tydlig även i mörkare scener: oj då, det var den verkligen.

I tunnelbaneslagsmålet, när Batman står över sina besegrade fiender, var den gröna tonen väldigt tydlig på B6. Ljuset som reflekterades från vänster sida av skärmen (från tunnelbaneutgången) fick en grön ton, medan det på B5 låg mycket närmare de korrekta färgtoner jag förväntade mig.

Samma sak gällde i senare scener, där den gröna tonen märktes mot de bruna tegelväggarna i en flygscen över Gotham och när Batman går genom en svagt upplyst korridor.

Jag bestämde mig för att testa några scener med mycket ren vit färg, närmare bestämt snöscener från Spears & Munsil UHD Benchmark Blu-ray, visade i HDR10 och mastrade till 1 000 nits.

Jag blev förvånad över att se att B5:s vita toner såg mer levande och slagkraftiga ut genomgående och levererade högre upplevd ljusstyrka än den nyare B6, trots vad mätningarna ovan visade. Även om jag inte kan bekräfta fysiken bakom det misstänker jag att den gröna tonen på B6 påverkade hur mycket de vita tonerna verkligen “poppade”.

Färger

Det var dags att testa några färgstarka scener. I vissa klipp från Spears & Munsil-materialet, som en orange fjäril, visade B6 upp rikare och djupare färger jämfört med B5. En annan scen med en klippvägg och en soluppgång visade att B6 hade en mer exakt färgprofil tillsammans med den där extra ljusstyrkan.

När jag satte på Wizard and I-scenen från Wicked levererade båda TV-apparaterna starka och livfulla färger som såg korrekta ut. De rosa blommorna ovanför Elphabas huvud popade fint på båda skärmarna, medan den gröna tonen i Elphabas hud också såg korrekt ut på båda TV-apparaterna.

De gula stenarna i väggarna och pelarna såg ljusare ut på B6 och fick en mörkare ton på B5. När jag tittade närmare låg B5 faktiskt på gränsen till att få den där gröna tonen, men den var inte lika tydlig.

Det här gällde även andra scener genom Wicked, där både B6 och B5 gjorde ett fantastiskt jobb med Glindas rosa rum och klänningar, samtidigt som de återgav den djupa smaragdgröna och guldfärgade tonen på tåget när det anländer till Emerald City på ett trovärdigt sätt. Ibland visade B5 spår av en grön ton, andra gånger gjorde B6 det.

En ytterligare detalj jag upptäckte var att B6:s uppmätta HDR-färgomfång i både BT.2020- och DCI-P3-färgrymder faktiskt hade minskat jämfört med B5. Den uppmätte 72,5 % av BT.2020 och 97,4 % av DCI-P3, medan B5 uppmätte 74,85 % respektive 99,5 %.

Även om B6:s DCI-P3-resultat fortfarande ligger över gränsen på 95 % som vi verkligen vill se, var det ändå märkligt att siffrorna hade sjunkit och det kan möjligen hänga ihop med att färgerna ibland upplevdes inkonsekventa.

Kolla in de fullständiga mätningarna för B6, B5 och C6 nedan. En snabb notering: jag använde Movie-läget för B5:s HDR-ljusstyrka när jag testade den i fjol, men jag använder Filmmaker Mode för både B6 och C6.

En ny uppskattning

Överlag tycker jag att den här jämförelsen är frustrerande, men samtidigt upplysande. Sedda var för sig är det här två väldigt bra TV-apparater, men det är svårt att ignorera problemen jag upptäckt efter att ha sett dem sida vid sida.

Den gröna tonen på B6-exemplaret jag har testat var oroande och även om det är möjligt att jag bara hade otur och fick en panel som var extra känslig för problemet skulle det i så fall väcka frågor kring panelernas kvalitetskontroll och jämnhet, vilket vore ett problem i sig. Jag kontaktade LG om det jag såg, men företaget ville inte kommentera saken utan att en representant först fått se skärmarna i verkligheten.

Det är fortfarande inte bekräftat om B6 använder den nya OLED SE-panelen, men ökningen i ljusstyrka får mig att tro att det är sannolikt. Kanske handlar det om barnsjukdomar hos en ny panel, men jag kan inte säga det säkert.

Om jag var tvungen att rekommendera en av de här TV-apparaterna skulle jag välja B5. Den var inte bara den mest konsekventa av de två totalt sett, utan är också betydligt billigare.

Men framför allt är min största slutsats en nyfunnen uppskattning för hur bra LG C6 faktiskt är. Den har inte bara en ny processor som verkar ha löst problemet med grön ton, utan är också betydligt ljusstarkare med bättre detaljnivå och kontrast, vilket gör att den förtjänar varenda en av sina fem stjärnor. Även om den är dyrare, tycker jag att den är värd investeringen tack vare förbättringarna.

Eftersom lagersaldot för fjolårets LG OLED-modeller verkar minska snabbt hos flera återförsäljare misstänker jag att C6 kommer bli LG:s stora OLED-modell under 2026 och just nu känner jag att jag kommer rekommendera OLED-köpare att lägga de extra pengarna på att uppgradera till den.

LG C6 har stora skor att fylla, eftersom LG C5 var en av de bästa TV-apparaterna jag testade under 2025. Därför är jag glad att kunna rapportera att LG C6 inte bara gör allt som C5 klarade av, utan att dess Alpha 11 AI Gen 3-bildprocessor (samma som sitter i flaggskeppsmodellen LG G6) dessutom levererar ett tydligt lyft i ljusstyrka och en mer förfinad bildkvalitet överlag, vilket gör C6 till en stark uppgradering jämfört med föregångaren.

65-tumsmodellen av LG C6 som jag testade kostar 2 699 dollar, vilket är samma lanseringspris som C5 hade i USA och Australien. Priset ligger lite billigare i Storbritannien trots uppgraderingarna.

Notering: De svenska officiella priserna för LG C6 är inte ute ännu, men då kan vi alltså räkna med ungefär samma lanseringspriser som för föregångaren. I recensionen kommer vi att behålla priserna i dollar, eftersom vi redan vet dem med säkerhet och ger åtminstone ett hum på vad priserna kommer att ligga på här.

Det är värt att notera att de större modellerna på 77 och 83 tum nu går under beteckningen LG C6H och använder den uppgraderade Primary RGB Tandem 2.0 OLED-panelen som även finns i flaggskeppsmodellerna LG G6 och LG W6. Som resultat kommer de sannolikt att prestera något annorlunda jämfört med modellen jag testade och därför inkluderar vi dem inte i den här recensionen – vi planerar att recensera C6H separat.

Bildkvaliteten i C6 är fantastisk. Färgerna är slagkraftiga, livfulla och naturliga på samma gång och såg mer korrekta ut än bilden i fjolårets C5 när jag jämförde dem sida vid sida. Kontrasten är superb med djupa svärtor, kraftfulla högdagrar och välkontrollerade detaljer i mörka partier.

Texturer är skarpa, rörelser återges mjukt och naturligt och den skalar upp HDR-källor som inte är i 4K på ett imponerande sätt. Den lider av reflektioner i ljusa rum och jag noterade viss banding i grå områden, men det räcker inte för att dra ned helhetsintrycket, som ligger på samma nivå som de bästa OLED-TV-apparaterna.

Det inbyggda ljudet är stabilt överlag. Läget AI Sound Pro levererar förfinad bas, bra precision och tydliga dialoger. Dolby Atmos-effekterna är dock inte lika tydliga som jag hade önskat och ljudbilden kan ibland kännas tunn, så även om ljudet är bra skulle jag fortfarande koppla in en av de bästa soundbar-högtalarna till LG C6 för en mer biolik upplevelse.

C6 är en fenomenal gaming-TV. Den erbjuder en komplett lista med gamingfunktioner, inklusive 4K 165 Hz i C-serien för första gången och dess sylvassa prestanda kommer göra gamers väldigt nöjda. Kombinera detta med den fantastiska bildkvaliteten och C6 sätter ribban som en av marknadens bästa gaming-skärmar.

LG:s webOS fortsätter att vara en av de bästa smart-TV-plattformarna på marknaden och även om det inte finns några enorma nyheter i år förutom fler generativa AI-funktioner, har inställningsmenyerna strömlinjeformats för enklare navigering och tack vare den nya processorn flyter systemet bättre än någonsin.

Reklam högst upp på hemskärmen och i skärmsläckaren är fortfarande ett problem, men det är inget ovanligt jämfört med andra smart-TV-apparater. I slutändan är webOS 26 fortfarande riktigt bra.

C6 är ett tydligt steg upp jämfört med LG C5 och erbjuder mycket för pengarna. Samtidigt är C5 betydligt billigare och finns fortfarande tillgänglig i början av 2026, så om du inte vill vänta på att priserna för C6 ska sjunka är C5 ett mycket billigare alternativ just nu. När priserna på C6 sjunker senare under året kommer den dock bli det mer prisvärda alternativet.

LG C6: pris & släppdatum

• Släppdatum i maj 2026
• 42 tum: 1 399 dollar
• 48 tum: 1 599 dollar
• 55 tum: 1 999 dollar
• 65 tum: 2 699 dollar

LG C6 finns tillgänglig i storlekar från 42 till 65 tum, medan modellerna på 77 och 83 tum nu listas som en ny modellserie under namnet LG C6H, som använder den uppgraderade Primary RGB Tandem 2.0 OLED-panelen, samma som i LG G6. Jag har inte inkluderat priserna för C6H här, eftersom vi planerar att recensera den senare.

65-tumsmodellen av C6 som jag testade lanseras för 2 699 dollar, vilket är i nivå med vad C5 kostade vid lanseringen på flera marknader under 2025.

LG C6: specifikationer

LG C6: benchmarktester

LG C6: funktioner

• Alpha 11 AI Gen 3-processorn håller flaggskeppsklass med bättre färghantering
• Gamingfunktionerna är så bra som det går att få just nu
• Dolby Vision och Atmos stöds, men inte HDR10+, DTS eller Dolby Vision 2

LG C6 är OLED-modellen i mellansegmentet i LG:s TV-sortiment för 2026 och placerar sig över instegsmodellen LG B6, men under flaggskeppsmodellen LG G6 samt den återupplivade ultratunna LG Wallpaper TV, känd som W6.

Som nämnt finns det två versioner av LG C6 i år: vanliga C6 och C6H. Den förstnämnda finns i storlekar från 42 till 65 tum och använder vad LG Display officiellt kallar en "Tandem WOLED"-panel, medan C6H endast finns i storlekarna 77 och 83 tum och använder den "Primary RGB Tandem 2.0"-OLED-panel som även sitter i flaggskeppsmodellen LG G6.

C6 är däremot utrustad med en ny processor i samtliga storlekar: Alpha 11 AI Gen 3, samma processor som används i de mer premiuminriktade OLED-modellerna G6 och W6. Den stöder en uppgraderad Brightness Booster, mer förfinad uppskalning och bildförbättringar som 13-bitars bildbehandling (12-bitars färg plus en extra ljusstyrkebit). Den stöder även uppmixning till 11.1.2-kanalsljud via AI Sound Pro-läget.

Dolby Vision och Dolby Atmos stöds, men återigen finns inget stöd för HDR10+ eller DTS och LG har inga planer på att lägga till stöd för Dolby Vision 2 på den här TV:n framöver.

När det gäller ljud kommer C6 med LG:s vanliga 2.2-kanaliga högtalarsystem. Bland ljudprofilerna har LG dragit ned antalet alternativ från åtta till fyra och satsar istället på AI-baserade ljudlägen framför traditionella profiler som Cinema eller Sports.

C6 är fullt utrustad för gaming med fyra HDMI 2.1-portar som stöder 4K 165 Hz (ett steg upp från 4K 144 Hz i C5), fullt stöd för variabel uppdateringsfrekvens inklusive AMD FreeSync och Nvidia G-Sync, HGiG HDR, Dolby Vision Gaming och Auto Low Latency Mode.

Den kommer även med LG:s Game Optimizer-panel, där gaminginställningar snabbt kan öppnas och justeras för optimal prestanda.

C6 använder webOS 26 som smart-TV-plattform, den senaste versionen av LG:s egen mjukvara för smart-TV-apparater. Det finns kanske inte lika många stora nyheter den här gången, men AI-funktioner som AI Search och AI Concierge har förfinats, menyerna har strömlinjeformats genom att vissa bild- och ljudlägen tagits bort och nya kategorier för Quick Cards har lagts till.

C6 stöder dessutom alla stora streamingappar inklusive Netflix, Disney+, Apple TV och Prime Video.

• Funktioner - poäng: 5 / 5

LG C6: bildkvalitet

• Mer korrekta färger och förfinad kontrast
• Utmärkta detaljer och högre ljusstyrka
• Reflekterande skärm kan vara ett problem i ljusa miljöer

Om vi börjar med ljusstyrkemätningarna nådde C6 en maximal HDR-ljusstyrka på 1 438 nits (uppmätt i ett 10%-fönster med vitt mönster) i Filmmaker Mode. Det är ett tydligt lyft jämfört med fjolårets C5, som nådde 1 180 nits i samma test. Standard-läget får ett mindre lyft och når 1 291 nits maximal HDR-ljusstyrka i ett 10%-fönster, jämfört med C5:s 1 191 nits.

HDR-ljusstyrka i helskärm har också fått ett ordentligt lyft, där C6 når 245 nits i Filmmaker Mode, upp 25% jämfört med C5 som registrerade 195 nits i samma test. I Standard-läget uppmättes C6 till 232 nits jämfört med C5:s 200 nits, så även där är förbättringen mindre men fortfarande tydligt positiv.

I praktiken ger detta inte bara mer ljusstyrka till SDR-källor, utan skapar även starkare kontrast mellan mörka och ljusa toner i scener med hög kontrast. Framförallt vita toner, som snölandskap eller vita moln, samt scener med mycket hög ljusstyrka där solen står i fokus, får ett rejält lyft som gör bilden mer slagkraftig jämfört med fjolårets C5.

C6 gör också ett riktigt bra jobb med källor i lägre upplösning och SDR-material. En HD-stream av Fight Club på Disney+ drog nytta av uppskalade texturer och förfinad kontrast, där framförallt mörkare scener såg riktigt bra ut.

En DVD-version av The Amazing Spider-Man ser kanske inte ut som att den fått en full 4K-behandling, men texturer städas upp väldigt snyggt och extra ljusstyrka gör helhetsintrycket betydligt mer tilltalande.

Jag testade även Precision Master HDR Pro, en inställning som är tänkt att skala upp SDR-material till HDR-liknande kvalitet. Även om den tillförde mer ljusstyrka och skärpte upp texturer, tyckte jag att den blev för aggressiv, eftersom den skapade hårda konturer runt människor och objekt i The Amazing Spider-Man. Därför föredrog jag att lämna den avstängd.

Färgåtergivningen i LG C6 är fantastisk, särskilt med Dolby Vision-material. I Elemental på Disney+ är de orange, rosa och lila tonerna i vasen som Ember lagar livfulla och slagkraftiga, där C6:s extra ljusstyrka ger bilden ännu mer glöd.

I Wicked, när Elphaba står under trädet i scenen Wizard & I, sticker de rosa blommorna verkligen ut på skärmen, men ser samtidigt mer naturliga ut jämfört med samma scen på fjolårets C5. Det gröna i Elphabas hud ser också naturligt ut (så naturligt grönt nu kan se ut) där färgerna upplevs mindre övermättade än på C5 och faktiskt bättre tack vare det.

Det är inte konstigt att färgerna verkligen poppar i C6, eftersom den uppmätte 99,7% och 75,8% täckning av färgrymderna DCI-P3 respektive BT.2020. Det är utmärkta resultat för en WOLED-skärm och C6 matchar i princip flaggskeppsmodeller bland OLED-TV-apparater när det gäller DCI-P3, vilket är den viktigaste färgrymden för HDR-visning.

Den registrerade också ett färgprecisionresultat på Delta-E 1,2, vilket är fantastiskt för standardinställningar direkt ur kartong och innebär att det i princip är omöjligt att skilja färgerna från “perfekta” färger. Samtliga dessa mätningar genomfördes i Filmmaker Mode.

Kontrasten är utmärkt i C6. När jag tittade på The Batman, i scenen där Batman går nedför en korridor, separeras de mörka tonerna i de träpanelklädda väggarna tydligt från de ljusa tonerna från lamporna, där båda får behålla sina egna nyanser och skapar stark kontrast.

Samma sak gäller i Dark City – när John pratar med receptionisten är svärtan fyllig och kontrasterar snyggt mot den starka och klara skrivbordslampan.

C6 visar också upp imponerande detaljrikedom i mörka partier. Genom hela The Batman förblir objekt i mörka bakgrunder synliga, som bakväggen på tunnelbaneplattformen eller porträtten i Mitchells kontor. Jämfört med C5 ser skuggiga områden mer korrekta ut och ligger närmare hur ögat faktiskt uppfattar dem.

När jag tittade på mörka scener i ett helt mörkt rum märkte jag dock att svärtan ibland var något upplyft. Men genom att justera några inställningar förbättrades de mörka partierna till en nivå där jag blev nöjd, utan att någon djupare kalibrering behövdes om man vill göra samma sak själv.

Jag sänkte inställningen “Near Black Detail” till -1 (standard är 0), sänkte “Adjust Contrast” från 100 till 95 och slutligen “Black Level” från standardvärdet 50 till 49. Det gjorde knappt bilden mörkare alls, men förbättrade svärtan och kontrasten överlag.

När jag tittade på en mörkt upplyst scen från The Green Knight noterade jag viss vertikal banding i ett grått område av bilden. Det var första och enda gången jag såg det under testperioden. Jag testade liknande svåra scener i andra filmer så det påverkar inte mitt slutbetyg, men det är ändå värt att nämna eftersom vertikal banding tidigare varit en kritikpunkt mot LG:s OLED-TV-apparater.

Jag jämförde LG C6 direkt med LG C5 och C6 visar upp en mer korrekt färgtemperatur, något som märks tydligast när man tittar på svartvita filmer. I Sunset Boulevard levererar C6 djupa svärtor, ljusa vita toner och en rad korrekta gråskalor.

När jag spelade upp samma scener på C5 syntes en grön ton som påverkade bildens precision och det problemet finns inte på C6. Den gröna tonen på C5 märks inte i färgstarka scener – TV:n fick trots allt mycket bra resultat i färgprecisionstester, men den tydliga svartvita bilden gör problemet betydligt mer synligt.

C6 levererade också förfinade detaljer genom allt innehåll jag testade, med skarpa texturer som nästan såg tredimensionella ut men samtidigt naturliga och realistiska. En närbild på Batman visar varje liten skäggstubb och ansiktsdetalj med imponerande precision.

C6 har dessutom utmärkt rörelsehantering. Jag tyckte att Standard-läget med rörelseinställningen Natural var perfekt för sport (jag testade både fotboll och baseball), medan jag använde Cinematic Movement för filmer, vilket har varit mitt favoritläge på LG-TV-apparater de senaste åren.

Utan någon bildbehandling aktiverad kan vissa långsamma filmscener få lite judder, men Cinematic Motion gjorde ett riktigt bra jobb med panoreringen över kyrkogården i No Time To Die, där rörelserna såg naturliga ut samtidigt som judder reducerades kraftigt.

Allt är dock inte perfekt för C6. Jag upplevde att reflektionshanteringen bara var genomsnittlig och noterade tydliga spegelliknande reflektioner när jag tittade på mörka scener i starkt upplysta rum.

Även om det var väntat blev jag imponerad av den antireflexbehandling som den mer premiuminriktade LG G6 använder när jag testade den, så jag vet att LG:s blanka OLED-paneler kan hantera reflektioner betydligt bättre när de får rätt teknik; därför känns det synd att C6 inte fick samma behandling.

• Bildkvalitet - poäng: 4,5 / 5

LG C6: ljudkvalitet

• 2.2-kanaligt högtalarsystem
• Bra ljudkvalitet överlag
• Vissa ljudlägen har tagits bort

C6 kommer med ett inbyggt 2.2-kanaligt högtalarsystem som stöder Dolby Atmos, men precis som i fjol saknas stöd för DTS. LG har dessutom tagit bort några av de traditionella ljudlägena, som Cinema och Sports, till förmån för AI-baserade ljudlägen som återvändande AI Sound Pro och nya Precision Sound Master Pro.

När jag använde AI Sound Pro-läget i min vanliga Dolby Atmos-testscen (Batmobile-jakten från The Batman) levererade C6 riktigt bra precision och detaljrikedom, med en stark koppling mellan det som hände på skärmen och ljudet. Placeringen av ljuden var väldigt bra, där skrikande däck och tutande bilar utanför bild lät övertygande och realistiskt.

AI Sound Pro-profilen fokuserar mer på mellanregistret i år, vilket jag personligen föredrar. Förändringarna gjorde också att basen kändes fylligare än på LG C5 och även om den inte riktigt når upp till nivåerna från TV-apparater från Sony eller Panasonic, fanns det ändå ordentligt tryck i vissa scener.

När jag testade Precision Sound Master Pro-läget upplevde jag att ljudbilden blev bredare och att den totala volymen ökade, men för min smak blev ljudet lite väl ljust.

Jag använde alltid Cinema-läget under mina tester av tidigare modeller, så jag är besviken över att det inte längre finns kvar, men AI Sound Pro fungerar ändå som ett bra alternativ.

Trots att C6 levererar bra ljud skulle jag fortfarande koppla in en soundbar om man vill att ljudkvaliteten ska matcha bildkvaliteten, eftersom Dolby Atmos-effekter ibland kan försvinna och ljudbilden stundtals känns ganska smal.

• Ljudkvalitet - poäng: 4 / 5

LG C6: design

• Premiumdesign med nästan ramlös skärm ser riktigt bra ut
• Metallstativ och metallram känns högkvalitativa

Designen i C6 är i stort sett densamma som i fjolårets C5. Den känns premium men samtidigt lättare än den betydligt tyngre G6. Den silverfärgade metallramen och foten ger TV:n en exklusiv känsla. Skärmen har en nästan helt ramlös design utan någon tydlig kant, vilket gör att bilden får maximalt utrymme.

Baksidan har en marmorerad design som ger ett trevligt visuellt inslag och portarna är lättillgängliga på sidopanelen baktill, där samtliga fyra HDMI-portar sitter fullt synliga.

• Design - poäng: 4 / 5

LG C6: Smart TV & menyer

• AI-funktionerna blir smartare
• Strömlinjeformade inställningsmenyer är ett välkommet tillskott
• Snabbare navigering är också en förbättring

LG C6 använder webOS 26 som smart-TV-plattform och det är återigen en av de bästa plattformarna på marknaden. Quick Cards är ett användbart verktyg där relevanta appar kan organiseras efter kategori, som Music och Game och nya alternativ har tillkommit, exempelvis Office och Learning.

Quick Menu fortsätter dessutom att vara ett av de mest användbara verktygen för att snabbt justera vanliga inställningar som bildläge utan krångel – ett knapptryck räcker för att menyn ska dyka upp vid sidan av skärmen, med direkt åtkomst till de vanligaste inställningarna utan att det man tittar på avbryts helt.

LG har också strömlinjeformat vissa inställningsmenyer genom att flytta alternativ som Network och Energy Saving högre upp i respektive kategori för enklare åtkomst. Kombinera det med den nya snabbare Alpha 11-processorn och navigeringen känns överlag enklare, med bättre översikt och riktigt snabb respons.

AI-funktioner som AI Concierge har förfinats med bättre rekommendationer och nya funktioner som Generative AI kan användas för att planera aktiviteter eller skapa bilder.

webOS 26 har dock fortfarande stora bannerannonser högst upp på skärmen som tar upp lite mer än en tredjedel av startsidan och jag noterade också att sponsrade annonser snabbt dök upp när C6 gick över till skärmsläckarläge.

Trots det är detta de enda negativa saker jag egentligen har att säga om vad som fortsatt är en riktigt bra smart-TV-plattform och reklam blir dessutom allt vanligare på samtliga plattformar.

• Smart TV & menyer - poäng: 5 / 5

LG C6: gaming

• 4K 165Hz och fullt VRR-stöd på samtliga fyra HDMI-portar
• Input lag på 9,2 ms vid 60Hz / 4,2 ms vid 120Hz är lika bra som vanligt
• Fantastisk prestanda och bildkvalitet i spellägen

C6 fortsätter LG C-seriens tradition av spelprestanda och funktioner i toppklass. Den har stöd för 4K i 165Hz, variabel uppdateringsfrekvens (HDMI-specifikation, FreeSync och G-Sync), auto low latency mode och Dolby Vision Gaming via samtliga fyra HDMI 2.1-portar.

När jag aktiverade Boost-läget i Game Optimizer-menyn uppmätte jag en input lag på 9,2 ms (4K 60Hz) och 4,6 ms (1080p 120Hz), vilket är ett fenomenalt resultat som lär göra gamers väldigt nöjda.

När jag spelade Battlefield V kändes prestandan inte bara otroligt mjuk när jag siktade på fiender medan jag sprang, det såg dessutom fantastiskt ut. Ökenbanan jag spelade var ljus och färgstark och miljöerna var otroligt detaljerade, med avancerade texturer i både klippor och byggnader.

Det finns egentligen inte så mycket mer att säga: C6 är ett riktigt kraftpaket för gaming.

• Gaming - poäng: 5 / 5

LG C6: värde

• Lägre lanseringspriser än LG C5 i Storbritannien, samma pris i USA
• Fantastisk bild och funktioner för priset
• Men C5 är betydligt billigare under 2026 och kan ge bättre värde för pengarna

LG C6 erbjuder riktigt bra värde sett till prestandan och funktionerna man får. Den bygger vidare på allt som gjorde C5 till en av fjolårets bästa TV-apparater, men erbjuder högre ljusstyrka, mer förfinad kontrast och färgåtergivning samt en uppgraderad processor för snabbare prestanda.

65-tumsmodellen som jag testade kostar 2 699 dollar, vilket innebär att den lanseras till ungefär samma prisnivå som C5 gjorde. Det är imponerande med tanke på alla uppgraderingar.

Om du funderar på att köpa en TV just nu (alltså i maj 2026) är dock C5 fortfarande det bästa köpet. Samma 65-tumsmodell ligger nu runt 19 990 kronor hos flera svenska återförsäljare, vilket gör den till ett betydligt mer prisvärt alternativ.

Om du är ute efter en 65-tummare vill jag också starkt rekommendera Philips OLED910, som kostar cirka 29 990 kronor och erbjuder ljusstyrka och färger på flaggskeppsnivå, plus ett riktigt imponerande inbyggt ljudsystem från Bowers & Wilkins. I mindre storlekar mellan 42 och 55 tum tycker jag däremot fortfarande att C5 är det bästa valet.

C6 är fortfarande en premium-TV sett till TV-marknaden som helhet, men lanseringspriserna lär sjunka ganska snabbt. Om du vill köpa direkt är C5 fortfarande det mest prisvärda alternativet totalt sett, men i takt med att priserna på C6 sjunker kommer den att bli ett ännu bättre köp.

Bland nya TV-apparater från 2026 räknar jag inte med att många kommer kunna matcha kombinationen av funktioner och bildkvalitet för priset.

• Värde - poäng: 4,5 / 5

Bör du köpa LG C6 OLED TV?

Köp den om...

Köp den inte om...

Andra alternativ

Så testade vi LG C6 OLED TV

• Testad under två veckor med både HDR- och SDR-källor
• Testad i varierande ljusförhållanden
• Mätningar utförda med Portrait Displays Calman-programvara för färgkalibrering

Mina första steg i testandet av LG C6 handlade om att hitta de mest korrekta bildlägena genom vanlig tittning. Jag landade främst i Filmmaker Mode för film, men använde även Cinema Home och slutligen Standard för sport och vanlig TV.

Därefter gick jag vidare till mer kritisk testning med både HDR-källor (4K Blu-ray och 4K-streaming) och SDR-källor (DVD, Blu-ray och vanlig TV) för att testa C6:s bildkvalitet. Jag använde dessa källor för att analysera uppskalning av SDR-material, färgåtergivning, ljusstyrka, kontrast, texturer, detaljrikedom och rörelsehantering.

Jag använde en Panasonic DP-UB820 4K Blu-ray-spelare för att spela upp skivor, inklusive 4K Blu-ray. Jag använde också en Xbox Series X för att testa TV:ns gamingfunktioner och spelprestanda.

Utöver subjektiv testning genomförde jag även mätningar på C6 med hjälp av en Klein K-10A-kolorimeter (profilerad med en Jeti Spectral 15VA-spektoradiometer) samt en Murideo Six G 8K Metal-testmönstergenerator och använde Portrait Displays Calman-programvara för att registrera mätningarna.

För att mäta C6:s ljusstyrka använde jag både HDR- och SDR-testmönster med vita fönster i storlekar från 1–100 %, där jag tog mätningar i både Filmmaker Mode och Standard-läget.

Jag testade också C6:s gråskale- och färgprecision genom att ta fram ett genomsnittligt Delta-E-värde (felmarginalen mellan testmönstrets originalkälla och det som visas på skärmen) där jag letade efter resultat under 3. Allt under detta anses omöjligt att skilja från perfekt för det mänskliga ögat.

Jag mätte även täckningen av färgrymderna UHDA-P3 och BT.2020, där jag hoppades på ett resultat över 95 % för den förstnämnda.

Jag testade också C6:s HDR EOTF vid 1 000, 4 000 och 10 000 nits. Det här testet visar hur exakt C6 återger både ljusa och mörka nivåer. Jag mätte dessutom TV:ns Spectral Power Distribution, som demonstrerar färgprestandan, med hjälp av Jeti-spektoradiometern.

Slutligen använde jag en Leo Bodnar 4K HDMI Input Lag Tester för att mäta C6:s input lag i millisekunder.

Läs hela vår djupgående genomgång av hur vi testar TV-apparater på TechRadar.

• Först testad i maj 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

Jag förväntar mig att C6 kommer ligga högt upp på många människors listor över de bästa OLED-TV-apparaterna att köpa under Black Friday, då vi lär få se många bra erbjudanden. Men lanseringsperioden är alltid en intressant tid på året.

Det beror på att fjolårets modeller ofta går att hitta till betydligt lägre priser, så trots att C6 är en enorm uppgradering jämfört med sin föregångare LG C5 (och en tydlig förbättring jämfört med en av fjolårets bästa TV-apparater), kan det vara lockande att istället välja fjolårets motsvarande modell.

Vi befinner oss dock i en ganska intressant situation där LG G5, fjolårets flaggskeppsmodell från LG, nu säljs för ungefär samma pris som LG C6. Instinktivt känns det som ett självklart val att köpa G5. Men eftersom jag hade båda modellerna tillgängliga för test bestämde jag mig för att köra dem sida vid sida med referensscener för att se vilken som faktiskt ger mest värde för pengarna. Alla tester genomfördes i Filmmaker Mode med standardinställningar.

Ljusstyrka

LG G5 använder en Primary RGB Tandem OLED-panel, medan 65-tumsversionen av C6 som jag använde för testet bygger på en vanlig WOLED-panel. Det ger G5 en tydlig fördel när det gäller uppmätt ljusstyrka jämfört med C6.

Vi mätte G5:s maximala HDR-ljusstyrka till 2 268 nits i Filmmaker Mode, jämfört med 1 438 nits för C6 i samma bildläge. När det gäller HDR-ljusstyrka över hela skärmen nådde G5 331 nits, medan C6 landade på 245 nits.

Det här är stora skillnader till G5:s fördel, men hur märks det i verklig användning?

När jag tittade på ökenscenerna i Lawrence of Arabia syntes G5:s högre ljusstyrka tydligt genom ljusare vit sand med mer tryck jämfört med C6. Det vita i soldaternas och prins Faisals kläder fick också mer intensitet på G5.

C6 levererar fortfarande väldigt bra ljusstyrka genom hela filmen, men G5 har ett tydligt övertag.

När jag tittade på snöscener från Spears & Munsils demomaterial såg jag samma sak igen: ljusstyrkan på G5 upplevdes mer slagkraftig, med vittoner som såg mer levande ut i scener med många ljusa partier.

Färger

Båda TV-apparaterna levererade också fantastiska färger, med gott om både intensitet och realism. I Lawrence of Arabia såg de starka röda tonerna i soldaternas skärp och flaggor mer dynamiska ut på G5, tack vare högre färgljusstyrka. Samma färger såg fortfarande kraftfulla ut på C6 med bra ljusstyrka, men G5 hade det där lilla extra.

Samma sak gällde den blå himlen i de tidiga ökenscenerna: G5 hade lite mer tryck, men C6 gjorde också ett utmärkt jobb.

En färg som hade tydligare påverkan på G5 var de sandbruna tonerna i ökendynorna och klipporna. De bruna nyanserna verkade verkligen hoppa ut ur skärmen jämfört med C6, även om man samtidigt skulle kunna argumentera för att C6 presenterade dem på ett mer naturligt sätt.

Jag bytte sedan till Wicked, som är känd för sina starka färger. Återigen gjorde båda TV-apparaterna ett fantastiskt jobb med att återge färgerna genom hela filmen, med gott om lyster och energi. Men återigen hade G5 övertaget: de rosa blommorna i trädet som Elphaba står under såg mer levande ut jämfört med C6. Det glittrande gröna och guldfärgade tåget till Emerald City såg också mer slagkraftigt ut på G5, hjälpt av dess högre ljusstyrka.

Det fanns dock vissa scener där C6 faktiskt såg bättre ut, särskilt när det kom till naturliga färger. Det gröna i Elphabas hud, som är mer nedtonat än Emerald City, såg mer realistiskt ut på C6. De sandstensfärgade väggarna i Shiz såg också mer autentiska ut på C6, medan de fick en mer gyllene ton på G5.

Kontrast

Direkt från start visade båda TV-apparaterna fantastisk kontrast. När Batman rör sig runt brottsplatsen i borgmästare Mitchells hem demonstrerade båda modellerna en utmärkt balans mellan de ljusa tonerna från lampor, ficklampor och kamerablixtar och de mörka tonerna i Batmans dräkt, polisuniformerna och det mörka träet i rummet.

När jag tittade närmare hade G5 fördelen när det gällde högdagrarna från de tidigare nämnda ficklamporna, vilket skapade starkare upplevd kontrast. Men när jag tittade i nedsläckt rum märkte jag att jag drogs mer till C6. Högdagrarna var inte lika intensiva, men kontrasten kändes mer autentisk och naturlig, vilket passade filmens ton bättre.

I nästan kolsvarta scener, som tunnelbaneslagsmålet, visade båda TV-apparaterna mycket bra detaljrikedom i skuggorna, särskilt i panelerna på väggarna i bakgrunden. Även om detaljerna var tydligare på G5 visade den också något upplyfta mörka toner, där svärtan drog lite åt grått. Även här upplevde jag att C6 såg mer naturlig ut.

Jag testade sedan en ljusare men fortfarande högkontrastfilm, Alien: Romulus, och blev förvånad över hur lika de två TV-apparaterna såg ut i Dolby Vision. G5 hade något högre ljusstyrka i stjärnorna mot rymdens svärta och i de olika färgade lamporna i de mörka korridorerna, men kontrasten på C6 såg minst lika bra ut.

När jag växlade över till HDR fick G5 återigen ett övertag i ljusstyrka, men ännu en gång var det C6:s naturliga kontrast som stack ut för mig.

Priset är avgörande

Så vilken TV ska man då välja? Min personliga favorit är G5 tack vare dess starkare färger och högre ljusstyrka överlag, särskilt i scenerna från Lawrence of Arabia. Men jag märkte samtidigt att jag gång på gång drogs tillbaka till C6 när det gällde mörkare och mer högkontrastfyllda scener i filmer som The Batman, eftersom den såg mer autentisk ut.

I övrigt finns det egentligen väldigt lite, om ens något, som skiljer de två TV-apparaterna åt. Båda erbjuder ett komplett paket av gamingfunktioner, inklusive 4K i 165 Hz; båda använder LG:s webOS-plattform för smart-TV-funktioner; och båda levererar överlag bra ljud, även om de hade mått bra av en soundbar.

C6 har dessutom Alpha 11 Gen 3-processorn, alltså efterföljaren till Gen 2-processorn i G5.

I slutändan handlar det egentligen om priset – och i skrivande stund, alltså strax före lanseringen av C6, ligger de två TV-apparaterna på samma prisnivå.

65-tumsversionen av G5 kostar omkring 19 990 kronor, medan 65-tumsmodellen av C6 kostar 19 999 kronor (enligt Proshops produktsida). Det innebär alltså att man kan köpa en OLED-TV i flaggskeppsklass för samma peng som en modell i mellanklassen.

När vi närmar oss Black Friday senare i år kan C6 däremot få stora rabatter och då kan den istället bli det bättre köpet, så det kan vara värt att vänta om du inte vill göra ett köp just precis nu.

På ytan är G5 den mer imponerande TV-apparaten och den är verkligen fantastisk. Men C6 är också fantastisk. Man är ärligt talat bortskämd med valmöjligheter mellan de här två modellerna och i slutändan handlar det mest om aktuella priser och personlig smak.

Fjolårets LG C5 OLED TV var en av de bästa TV-apparater jag testade och även om den inte bjöd på enorma förändringar jämfört med LG C4 OLED TV (bortsett från en viss ljusstyrkeökning och en uppdaterad processor med fler AI-funktioner) var det fortfarande en riktigt bra TV som byggde vidare på det som redan fungerade.

Efterföljaren, LG C6 OLED TV, har nu landat i vårt testlabb och jag har satt den ordentligt på prov – bland annat genom att jämföra den sida vid sida med C5. Baserat på mina tester är det en stabil uppgradering, med fler förbättringar än vad C5 erbjöd jämfört med C4.

Det är värt att notera att modellen jag testar, 65-tumsvarianten, använder samma typ av WOLED EX-panel som C-serien gjort under en längre tid, medan 77- och 83-tumsmodellerna nu använder den nya Primary Tandem RGB 2.0 OLED-panelen som även finns i LG G6 OLED TV. Dessa modeller går därför under ett nytt namn: LG C6H OLED TV.

C6 har imponerat på mig under testperioden. Här är tre saker jag verkligen gillar med den och en där den fortfarande har förbättringspotential.

Ett tydligt lyft i ljusstyrka

Jag mätte LG C5 OLED TV förra året till 1 180 nits i maximal HDR-ljusstyrka (mätt i ett 10 %-fönster i Filmmaker Mode) och jag var nöjd med den måttliga ökningen jämfört med LG C4 OLED TV (som landade på 1 065 nits i samma test). Det gav högdagrar och ljusa partier på skärmen lite extra tryck.

I år tar LG C6 OLED TV det ett steg längre, med uppmätta 1 438 nits i maximal HDR-ljusstyrka (10 %-fönster) i Filmmaker Mode. Det gör stor skillnad i scener med hög kontrast. I filmer som The Batman och Dark City märks det tydligt, där exempelvis lampor i mörka korridorer får mer tryck, vilket i sin tur ger en starkare upplevd kontrast.

C6 har också fått ett lyft i helskärmsljusstyrka. Jag mätte den till 245 nits i HDR över hela skärmen i Filmmaker Mode, vilket är en ökning med 50 nits jämfört med C5:s 195 nits. 50 nits låter kanske inte så mycket, men för en WOLED-TV i helskärmsläge är det ett tydligt steg framåt, runt 25 % förbättring.

Det hjälper ljusa scener med jämn ljusfördelning (som sport) och i teorin borde det också göra TV:n bättre i ljusare rum när det gäller att hantera reflektioner (spoiler: jag kommer tillbaka till det längre ner).

Hejdå, gröna toner

De senaste åren har vissa av LG:s OLED-TV-apparater haft en svag grön ton. Den är inte alltid tydlig, men blir mer märkbar när man jämför med andra OLED-modeller.

Trots detta brukar LG:s OLED-TV-apparater prestera bra i våra mätningar av färgprecision, ofta med ett Delta-E-värde under 1,5. Som referens räknas allt under 3 som mycket bra, eftersom det då i princip är omöjligt för ögat att skilja från perfekt.

När man tittar på LG:s OLED-modeller var för sig ser de fortfarande riktigt bra ut och de får konsekvent höga betyg i bildkvalitet. Men när jag ställde C6 bredvid LG C5 OLED TV blev det tydligt att den nya modellen är mer korrekt.

Skillnaden syntes tydligast i svartvita filmer. När jag tittade på Sunset Boulevard såg gråskalan mer korrekt ut på C6, medan den gröna tonen blev tydligare på C5. Det gjorde att C6:s vita och grå nyanser fick en svalare, mer blåvit ton som passade filmen bättre.

I annat innehåll, som färgfilm eller animation, var skillnaden mindre tydlig, men den gröna tonen fanns fortfarande där på C5 och jag märkte att jag drogs mer till bilden på C6.

Snabbare processor, fler funktioner och lägre pris

Även om 65-tumsmodellen av LG C6 OLED TV som jag testat inte får den nya Primary Tandem RGB 2.0-panelen som finns i 77- och 83-tumsmodellerna (LG C6H OLED TV), har den fått en viktig hårdvaruuppgradering: den nya Alpha 11 AI Gen 3-processorn, samma som sitter i flaggskeppet LG G6 OLED TV.

Det innebär inte bara snabbare respons och smidigare navigering i menyerna, utan också tillgång till alla bildförbättringar från Alpha 11, som 13-bitars färgbehandling (12-bitars + 1 bit ljusstyrka) och Brightness Booster, vilket sannolikt förklarar den tydliga ljusstyrkeökningen jag nämnde tidigare.

C6 behåller dessutom alla spelrelaterade funktioner som gjorde LG C5 OLED TV till en av de bästa gaming-TV-apparaterna på marknaden, men PC-spelare får nu ännu bättre stöd. C6 klarar upp till 4K i 165 Hz, jämfört med C5:s 4K i 144 Hz.

Den andra riktigt goda nyheten är att vi får dessa uppgraderingar till ett lägre lanseringspris (åtminstone i Storbritannien). Jag rapporterade nyligen om priserna, och C6 lanseras billigare än C5 i alla storlekar. 65-tumsmodellen jag testade kostar 2 499 pund, jämfört med C5-modellens 2 699 pund. På andra marknader ligger priset på samma nivå som C5, trots att vi i dagens läge ofta förväntar oss prisökningar.

En notering för den svenska marknaden: priserna för LG C6-serien har ännu inte tillkännagivits, men baserat på priserna i Storbritannien kan vi hålla tummarna för lite lägre lanseringspriser, eller åtminstone priser som ligger på liknande nivå som fjolårets C5-serie.

Utrymme för förbättring: reflektioner

Reflektioner och prestanda i ljusa rum har länge varit en svag punkt för blanka OLED-paneler. Det var därför Samsung S95F introducerade sin Glare Free-skärm 2024 och förbättrade den ytterligare 2025 och nu tar Samsung S90H samma teknik till mellanklassen, där den konkurrerar direkt med C6.

Jag har visserligen blivit lite bortskämd i år efter att ha sett vad LG G6 OLED TV klarar i ljusa rum jämfört med S95F. Samsung är fortfarande bäst på att eliminera reflektioner helt, men LG:s nya antireflexbehandling i G6 gör stor skillnad, så pass att det hade varit mitt förstaval för OLED i ljusa miljöer.

Det gör det desto mer frustrerande att C6 fortfarande lider av samma reflektioner som sin föregångare. Inte ens den ökade ljusstyrkan räcker, då spegelliknande reflexer fortfarande är tydliga, särskilt i mörka filmscener.

Det är en av få invändningar jag har mot C6, men när vi ser vad G6 klarar och att konkurrenter som S90H nu får antireflex i mellanklassen, väcks frågan varför LG inte gjort mer för att förbättra detta även här.

LG C6: det ser lovande ut

Bortsett från reflektionerna och några mindre detaljer jag skulle vilja förbättra ser C6 ut att vara en riktigt stark TV baserat på mina tester hittills. De tre punkterna ovan är bara de mest tydliga förbättringarna, men den levererar generellt bättre bildkvalitet, spelprestanda och funktioner, precis det vi förväntar oss av LG:s C-serie.

Jag skulle fortfarande säga att LG C5 OLED TV är det bästa köpet just nu, eftersom priset har sjunkit efter ett år på marknaden. Men C6 är en värdig uppföljare och skulle vara mitt val om du kan vänta. Min fullständiga recension kommer snart, men just nu ser det väldigt lovande ut för C6.

När jag testade C5 förra året gav jag den full pott med fem stjärnor i mitt test av LG C5, tack vare dess livfulla men ändå exakta bild och dess förstklassiga spelprestanda. Uppföljaren LG C6 har alltså stora skor att fylla.

På pappret är C6 väldigt lik C5… åtminstone i storlekarna 42 till 65 tum. I de större modellerna på 77 och 83 tum blir C6 istället C6H och använder en Primary Tandem RGB 2.0 OLED-panel, samma som i flaggskeppet LG G6 OLED TV, istället för WOLED EX-panelen som används i de mindre storlekarna och som liknar panelerna från tidigare generationer.

Alla modeller av C6 får dock en ny processor: Alpha 11 AI Gen 3, samma som i LG G6. Det innebär att den bör få ett tydligt lyft i ljusstyrka och förbättrad färgåtergivning, precis som G6.

65-tumsmodellen av C6 dök nyligen upp i våra testlabb och jag bestämde mig för att ställa den mot vår referensmodell av C5 för att se vilka förändringar (och förhoppningsvis förbättringar) som faktiskt har gjorts i C6.

Hur mycket har ljusstyrkan förbättrats i LG C6 OLED TV?

Jag var inte säker på om jag skulle få se någon större ljusstyrkeökning i C6 jämfört med C6H, men jag blev positivt överraskad. Så fort jag startade några snöscener från Spears & Munsil-demomaterialet som jag alltid använder som referens blev det tydligt att C6 är ljusstarkare. Vitt fick ett mycket mer kraftfullt och livfullt uttryck som verkligen fick snön att poppa på skärmen. Viktigt är att den aldrig överdriver ljusstyrkan, utan håller den väl kontrollerad i de ljusaste partierna.

Även andra scener där solen ligger vid horisonten eller på himlen visar fördelarna med den ökade topp­ljusstyrkan. I filmer som Top Gun: Maverick och Wicked såg dessa ljusa partier mer slagkraftiga och tydligt ljusare ut, även jämfört med den redan starka LG C5 OLED TV.

Men här blir det intressant: jag mätte C6:s topp­ljusstyrka i HDR (10 % fönster) till 1 438 nits och helskärms-HDR till 245 nits, båda i Filmmaker-läget. Det är ett rejält lyft från C5:s 1 180 nits i topp och 195 nits i helskärm i samma läge. Det stämmer också väl med det jag såg i praktiken – en tydlig ökning i ljusstyrka.

Samtidigt mätte C6 faktiskt lägre ljusstyrka i 25 %, 50 % och 75 % fönster. Den nådde 694 nits vid 25 % (C5: 775 nits), 389 nits vid 50 % (C5: 443 nits) och 287 nits vid 75 % (C5: 317 nits).

Trots detta upplevdes alla scener som ljusare i verklig användning, även sådana som borde hamna i dessa kategorier. Jag har kontaktat LG för att diskutera resultaten, eftersom det kan handla om hur mätningarna görs.

Ett område där C6 däremot inte förbättrats särskilt mycket är hanteringen av reflektioner. C5 hade problem med detta och C6 är tyvärr likadan. Trots högre ljusstyrka kan mörka scener fortfarande vara svåra att se i ljusa rum, eftersom den inte fått samma antireflexbehandling som LG G6 OLED TV, något jag märkte tydligt när jag jämförde den med Samsung S95F.

Har färgerna förbättrats i LG C6 OLED TV?

För att jämföra färgåtergivningen i C6 och LG C5 OLED TV gick jag tillbaka till en gammal favorit för referenstester: Wicked. Med båda TV-apparaterna inställda på Dolby Vision Filmmaker Mode blev det tydligt att C6 faktiskt erbjuder en uppgradering. Färgåtergivningen kändes mer exakt – C5 hade en svag grön ton i jämförelse, medan C6 såg ut precis som jag förväntar mig.

I scenen "Wizard & I" levererade båda TV-apparaterna starka och livfulla färger, men C6 visade tydligt bättre precision. Färgmättnaden är något nedtonad jämfört med C5, vilket jag även märkte när jag jämförde LG G6 OLED TV och G5 sida vid sida. Det här verkar vara ett medvetet val, och jag tycker att det gynnar C6.

Samtidigt saknar C6 inte tryck i färgerna. De rosa blommorna i trädet ser livfulla ut, och det gröna i Elphabas hud samt de blå detaljerna på väggarna och studenternas uniformer balanserar snyggt mellan naturligt och kraftfullt.

Den ökade ljusstyrkan i C6 hjälper också i andra scener. När tåget rullar in i Emerald City poppar de intensiva gröna tonerna verkligen på skärmen och de gyllene detaljerna i tågets mekanik glänser mer än på C5.

Hudtoner upplevdes dessutom mer exakta på C6 och såg mer naturtrogna ut överlag. C5 gör det inte dåligt, men C6:s mer autentiska återgivning ger den ett tydligt övertag här.

En sak jag kommer att gräva djupare i innan jag färdigställer min fullständiga recension av LG C6 är hur den hanterar color banding. LG G6 OLED TV är betydligt bättre på detta i HDR10 enligt min erfarenhet, mycket tack vare processorn, så jag hoppas på liknande resultat här. Håll utkik efter den fullständiga recensionen.

Har kontrasten förbättrats i LG C6 OLED TV jämfört med LG C5 OLED TV?

För att göra en första jämförelse av kontrasten mellan C6 och C5 använde jag min favorit för referenstester: The Batman. Filmen innehåller många högkontrastscener som är perfekta för att visa vad en OLED-TV klarar av.

C5 gjorde ett fantastiskt jobb med The Batman när jag testade den första gången, och den ser fortfarande väldigt bra ut här, vilket man kan förvänta sig av en av de bästa OLED-TV-apparaterna. Men C6 ser återigen bättre ut.

Båda TV-apparaterna levererar stark kontrast med en bra balans mellan ljusa och mörka toner, men C6:s högre topp­ljusstyrka ger en tydligare upplevd kontrast. När Batman går genom en korridor på brottsplatsen i borgmästare Mitchells hus lyser vägglamporna starkare och mer intensivt på C6.

Det är dock i detaljerna som C6 verkligen drar ifrån. Svärtan är något djupare och detaljer i skuggor framträder bättre. När Batman och Catwoman möts för första gången i det mörka kontoret syns porträtten på väggarna tydligare på C6. Samma sak gäller inledningsscenen i tunnelbanan, där mer av Batmans rustning och omgivningen på perrongen framträder på C6.

Viktigt är att C6 inte höjer svartnivåerna för att uppnå detta. Tvärtom kunde C5 ibland visa tendenser till krossad svärta i vissa scener, vilket ledde till att detaljer försvann, exempelvis i Batmans rustning.

Ett annat sätt jag testade kontrasten på var att se hur TV-apparaterna hanterar svartvita filmer. Jag valde Sunset Boulevard. Som man kan förvänta sig av två OLED-TV-apparater var skärmens uniformitet utmärkt och båda levererade djup svärta, kraftfulla vita toner och ett brett spektrum av gråskalor som gav en mer komplett bild.

Oavsett om det var dagscenerna när Joe går mot grindarna till Paramount Pictures-studion eller i Normas mörka vardagsrum där hon är klädd i svart, gjorde båda TV-apparaterna ett bra jobb med filmens kontrast.

Men återigen, när jag hade LG C6 OLED TV och LG C5 OLED TV sida vid sida blev C6:s mer exakta färgtemperatur tydlig. C5 hade återigen en svag grön ton över bilden, medan C6 hade den svalare, mer blåaktiga ton jag förväntar mig, vilket gjorde att den såg mer korrekt ut vid visning av svartvita filmer.

Isolerat sett är C5 fortfarande mycket bra för svartvita filmer. Man märker egentligen inte den gröna tonen utan något att jämföra med, men C6 visar tydligt hur stor förbättringen faktiskt är.

C5-modellens hemliga vapen

Efter att ha testat LG C6 OLED TV och LG C5 OLED TV sida vid sida skulle jag säga att C6 är en fin uppgradering. Färgerna ser mer naturliga ut, kontrasten är något bättre och mer balanserad, ljusstyrkan har fått ett lyft och färgtemperaturen är mer exakt över hela bilden. C5 är fortfarande en fantastisk TV som förtjänade sina fem stjärnor, men justeringarna i C6 gör att helheten känns mer komplett.

Men om jag skulle köpa en TV just nu, i början av 2026, är C5 det självklara valet. För en 65-tumsmodell av C5 får man i snitt betala runt 16 000 kronor, medan motsvarande C6 ligger på omkring 30 000 kronor. Det är en enorm skillnad.

Priset på C6 kommer sannolikt inte ligga så högt särskilt länge. C-serien brukar vara först ut att få rabatter i LG sortiment, men i dagsläget är C5 ett betydligt mer prisvärt alternativ.

Om du inte har bråttom att köpa visar C6 bättre bildkvalitet i det här testet, så det är modellen jag själv hade valt när priserna börjar sjunka. Men C5 är fortfarande en riktigt bra TV som inte kommer göra dig besviken, så om du planerar att köpa en modell i C-serien inom kort är C5 det bättre valet just nu.

Notera: Denna recension är skriven av vår brittiska TV-expert James Davidson. Det svenska släppdatumet och priserna för LG G6 är inte officiella i skrivande stund, men den väntas släppas någon gång under våren eller sommaren 2026, till ungefär samma priser som LG C5 låg vid sin lansering. Vi uppdaterar recensionen med informationen så snart vi har den. Fullständig recension följer nedan.

LG G6 OLED-TV är efterföljaren till den utmärkta LG G5 elite OLED och det är en värdig uppföljare. Den använder en ny generation Primary RGB Tandem 2.0 OLED-panel tillsammans med den nya processorn Alpha 11 AI Gen 3 för att leverera bättre bildkvalitet och prestanda. Den är fullpackad med funktioner och klarar allt man kastar på den och G6 sätter standarden för OLED under 2026 på flera sätt.

Bildkvaliteten på G6 är utmärkt. Den levererar kraftfulla, livfulla färger som upplevs mer naturliga och exakta än hos föregångaren, samtidigt som den ger kraftfull kontrast med djupa svärtor och välkontrollerad ljusstyrka.

Den verkliga nyheten är hur den hanterar reflektioner, där den gör ett fantastiskt jobb med att begränsa spegelliknande reflexer samtidigt som den behåller bättre svärta än Samsung S95F, som vi tidigare utsåg till den bästa OLED-TV:n för ljusa rum … fram tills nu.

Detaljrikedomen är enastående, med skarpa texturer, medan rörelsehanteringen är mjuk och naturlig. G6 är helt enkelt en imponerande TV att titta på.

Det inbyggda ljudet i G6 har genomgått några större förändringar, bland annat genom att antalet ljudlägen har minskats för högtalarsystemet på 4.2 kanaler. Jag föredrog att använda läget AI Sound Pro, som har fått en justerad ljudprofil jämfört med G5:s version av samma läge.

Det låter mer direkt, mer kraftfullt och mer exakt nu. Men även om ljudet i G6 är bra skulle jag ändå komplettera med en av de bästa soundbar-högtalarna för en komplett bioupplevelse.

LG:s OLED-TV-apparater brukar alltid vara bland de bästa TV-apparaterna för gaming och G6 är inget undantag. Med fyra HDMI 2.1-portar som stöder ett komplett paket funktioner – 4K 165Hz, FreeSync och G-Sync med variabel uppdateringsfrekvens, HGiG HDR och Dolby Vision gaming, samt en ny extremt låg uppmätt input lag på 8,9 ms är G6 en fantastisk TV för spel.

LG:s webOS är fortfarande en av de bättre smart-TV-plattformarna som finns och webOS 26, den senaste versionen, är ännu en stark uppdatering. Det finns ett stort utbud av bildinställningar, navigeringen och layouten är intuitiv och det finns faktiskt användbara AI-verktyg för innehållsrekommendationer och förbättrad användarupplevelse. Den är inte perfekt, eftersom startskärmen innehåller ganska stora reklamyta, men det finns annars väldigt lite att klaga på.

Med ett pris på 3 399 dollar 65-tumsmodellen jag testade är G6 en TV i premiumklassen. Lanseringspriset i USA ligger i linje med G5:s lanseringspris i fjol och är till och med något lägre i Storbritannien och jag räknar inte med att priserna ligger kvar särskilt länge, eftersom TV-apparater nästan alltid börjar sjunka i pris kort efter lansering. Den erbjuder bra värde med tanke på prestandan man får för priset, men den ligger fortfarande i toppen av TV-marknaden.

Om din prioritet är de djupa, filmiska svärtor som OLED är känt för, men samtidigt vill kunna titta i så många ljusförhållanden som möjligt, är LG G6 ett toppval.

LG G6: pris & släppdatum

• Lanseringsdatum: mars 2026 (USA/Australien) / maj 2026 (Storbritannien)
• 48-tum pris: Ingen info
• 55-tum pris: 2 500 dollar
• 65-tum pris: 3 400 dollar
• 77-tum pris: 4 500 dollar
• 83-tum pris: 6 500 dollar
• 97-tum pris: 25 000 dollar

LG G6 är en av LG:s flaggskeppsmodeller bland OLED-TV för 2026, tillsammans med “Wallpaper”-modellen LG W6. Den ligger över mellanklassmodellen LG C6 (och nya LG C6H, som är versionen av C6 i större storlekar) samt instegsmodellen LG B6. Den finns brett tillgänglig i storlekarna 55, 65, 77 och 83 tum.

Det finns även en mindre modell på 48 tum i Storbritannien och en större modell på 97 tum i USA och Australien (men man bör räkna med att dessa paneler kan prestera annorlunda – särskilt 97-tumsmodellen som använder en betydligt äldre OLED-panel i stället för Primary RGB Tandem 2.0-panelen som används i övriga storlekar).

Priserna har legat i nivå med föregångaren G5 i USA och Australien, men i en något oväntad utveckling är lanseringspriserna i Storbritannien lägre än G5:s var för tre viktiga storlekar: 55, 65 och 77 tum, där alla tre ligger 200–500 pund lägre än sina föregångare.

LG G6: specifikationer

LG G6: benchmarktester

LG G6: funktioner

• Primary RGB Tandem 2.0 OLED-panel och Alpha 11 Gen 3 AI Processor
• 4K 165 Hz för PC-gaming med fullt VRR-stöd
• Nya LG webOS lägger till fler AI-funktioner och justerar vissa inställningar

LG G6 är utrustad med Primary RGB Tandem 2.0 OLED-panelen, den andra generationen av den omdesignade OLED-panel som först introducerades i föregångaren LG G5. Den levererar högre ljusstyrka och LG har dessutom förbättrat hanteringen av reflektioner.

G6 har också den nya Alpha 11 Gen 3 AI Processor, som innehåller Brightness Booster Ultimate, ett stort antal AI-funktioner inklusive AI Search och AI Chatbot samt snabbare processhastigheter.

Nya funktioner inkluderar också 12-bitars färgbehandling och 13-bitars utmatning (den sista biten används för att öka ljusstyrkan), Dual AI Super Resolution, Dynamic Tone Mapping Ultra samt förbättrade AI Sound-funktioner inklusive Object Enhancement.

G6 stöder Dolby Vision HDR, men som vanligt inte HDR10+. Den stöder även Dolby Atmos-ljud, men saknar fortfarande stöd för DTS. Den stöder också Chromecast och Apple AirPlay 2. LG uppger att det för närvarande inte finns några planer på stöd för Dolby Vision 2.

Gaming stöds väl på G6, med stöd för 4K 165 Hz, fulla VRR-alternativ inklusive AMD FreeSync och Nvidia G-Sync, HGiG HDR, Auto Low Latency Mode och Dolby Vision Gaming över fyra HDMI 2.1-portar. Game Optimizer-läget finns också här, med gott om inställningar för att anpassa spelupplevelsen.

När det gäller ljud är den största förändringen att antalet ljudlägen har minskats (från åtta till fyra) med större fokus på AI-baserade ljudlägen. TV:n har samma högtalarsystem på 4.2 kanaler som fjolårets G5 och stöder återigen AI Sound Wizard som först introducerades i Alpha 11 Gen 2-processorn från förra året.

Precis som tidigare saknas stöd för DTS-avkodning i TV:n, så det är bäst om din källenhet eller soundbar kan hantera detta.

När det gäller den senaste versionen av LG:s egen smart-TV-plattform, webOS 26, har AI-funktionerna från förra året justerats, bland annat med en mer förfinad AI Concierge som kan använda generativ AI, samt en ny layout för viktiga inställningar i menyerna som prioriterar användaren mer.

Quick Menu kan också anpassas för att lägga till mer personliga funktioner som Game Optimizer. Quick Cards återvänder också och fler har lagts till, till exempel Home Office och Music.

• Funktioner - poäng: 5 / 5

LG G6: bildkvalitet

• Rik och framför allt naturlig färgåtergivning
• Utmärkt kontrast och skuggdetaljer, även med OLED-mått mätt
• Överraskande effektiv hantering av reflektioner som är ett stort steg framåt

Om vi börjar med några ljusstyrkemätningar nådde LG G6 en HDR-toppljusstyrka på 2 471 nits i Filmmaker Mode och 2 454 nits i Standard-läget. Medan siffran i Filmmaker Mode är ungefär 200 nits högre än G5, är Standard-lägets resultat en enorm ökning på 604 nits (G5 mätte 1 850 nits), vilket är betydligt mer än den ökning på 20 % som LG hade lovat.

HDR-ljusstyrkan i helskärm har fått den mest betydelsefulla förbättringen, där G6 uppmätte 455 nits i Filmmaker Mode jämfört med G5:s 331 nits. I Standard-läget uppmättes 373 nits, återigen ett tydligt kliv upp från G5:s 297 nits i samma läge, vilket innebär att bilden generellt bör upplevas som betydligt ljusare.

Färgåtergivningen är dock utan tvekan G6:s största styrka. Även om färgerna inte upplevs lika “ljusa” på G6 jämfört med föregångaren LG G5, berättade LG för mig att detta är “by design” och jag tycker att justeringen har fungerat mycket bra: färgerna är helt enkelt fantastiska på G6 samtidigt som de ser helt naturliga ut.

När jag tittade på marknadsscenen i The Sound of Music, där orange, gula toner och frukt syns tydligt i bilden, såg alla dessa färger rika och nyanserade ut samtidigt som de hade gott om tryck och fortfarande upplevdes naturtrogna. Andra scener med gröna kullar och blå himmel, som “Do Re Mi”-scenen, visar också G6:s utmärkta färgprecision.

När jag bytte till den animerade filmen The Wild Robot levererade G6 återigen fantastiska färger. I en scen där Roz omges av flerfärgade fjärilar syns en utmärkt balans mellan neutrala och mer intensiva färger, samtidigt som den rikedom man vill ha i en animerad film fortfarande finns där.

När jag mätte G6:s HDR-färgomfång täckte den 99,3 % av DCI-P3-färgrymden och 82,7 % av BT.2020-färgrymden. Det är båda mycket imponerande resultat och förklarar varför G6:s färgåtergivning sticker ut – den kan visa nästan allt som HDR-video har att erbjuda. Den registrerade också en delta-E på 1,4 för SDR-färgnoggrannhet i Filmmaker Mode, ännu ett fantastiskt resultat som innebär att färgerna i princip är omöjliga att skilja från “perfekta” för det mänskliga ögat direkt ur kartong.

Kontrasten är också en av G6:s stora styrkor. När jag tittade på olika högkontrastscener i The Batman, till exempel utredningen i borgmästare Mitchells hus och tunnelbanescenen, levererade G6 kraftfull kontrast där djupa mörka toner i de mörka träomgivningarna balanseras mot starka ljuspunkter från olika ljuskällor.

Detta märks även i Alien: Romulus, där rymdscener visar “perfekta” svärtor kombinerade med subtila ljuspunkter från stjärnor och solar. Jämfört med G5 är dessa scener inte bara bättre balanserade utan också mer kontrollerade, med minimal clipping i ljusa partier.

Skuggdetaljerna är också utmärkta på G6. I The Batmans många mörka scener kunde jag tydligt se detaljer som Batmans rustning, panelerna på en pelare på tunnelbaneplattformen och till och med porträtten på väggarna i Mitchells hus, utan att behöva höja ljusstyrkan.

Ett område där G6 verkligen imponerade var hanteringen av reflektioner. När jag spelade upp mörka filmer som The Batman, Nosferatu och Alien: Romulus med takbelysningen i vårt testlabb tänd blev jag förvånad över hur mycket av bilden som fortfarande var synlig och hur få spegelliknande reflektioner som syntes. Inte ens det verkliga “tortyrtestet” The Batman såg grumligt ut på G6.

Det som också imponerar är hur väl den behåller svärtan. När jag testade G6 bredvid Samsung S95F, med dess antireflexbehandlade matta skärm, märkte jag att även om S95F nästan helt eliminerar spegelliknande reflektioner kan dess svärta ibland se grå ut i vissa ljusförhållanden. G6 lyckas istället balansera både reflektioner och korrekt svärta.

G6:s rörelsehantering är fantastisk. När jag testade olika sporter, inklusive basket, tennis och fotboll, var bilden jämn och responsiv hela tiden utan tecken på rörelseartefakter som ghosting. Inställningarna Cinematic Movement eller Natural motion i TruMotion-menyn fungerade båda bra under mina tester, även om jag märkte att vissa milda judder-effekter uppstod när dessa inställningar var avstängda.

Rörelsehanteringen för film var också mycket bra. Jag tyckte personligen att inställningen Cinematic Movement fungerade bäst, då den återgav en panorering över en stenig sluttning i No Time To Die med endast minimal judder, vilket är att förvänta. Under den efterföljande jaktscenen såg snabba kamerarörelser mjuka och stabila ut.

En DVD av The Amazing Spider-Man visar också hur imponerande G6:s uppskalning är. Bilden på 65-tumsversionen var ljus, ren och hade skarpa texturer jämfört med vissa billigare TV-apparater jag sett. Jag visste redan hur bra LG:s OLED-TV är på uppskalning efter G5:s prestation i detta område i fjolårets fyrvägsjämförelse av OLED-TV jag gjorde, men G6 tar det ett steg längre och tillför ännu mer detaljrikedom.

• Bildkvalitet - poäng: 5 / 5

LG G6: ljudkvalitet

• 4.2-kanaligt högtalarsystem med fyra ljudlägen
• Bra precision, god detaljrikedom och stabil kraft
• Ljudbilden är inte lika bred som från en soundbar

När jag testade G5 förra året märkte jag att jag ofta drogs till AI Sound Pro-läget samt Cinema-inställningen. När den senare nu har tagits bort på G6 i år landade jag istället i AI Sound Pro som min favorit efter att ha testat G6:s inbyggda högtalarsystem på 4.2 kanaler. AI Sound Pro uppmixar ljudet till en 11.1.2-kanalskonfiguration med hjälp av Alpha 11 Gen 3 Processor. Dolby Atmos stöds, men det finns inget stöd för DTS i någon form.

LG har justerat ljudprofilen för AI Sound Pro på G6, vilket resulterar i ett mer direkt och mer basrikt ljud jämfört med fjolårets G5. Ljudprofilen fokuserar också mer på mellanregister, något jag tyckte var mer tilltalande än den ljusare ljudbilden på G5.

När jag använde Batmobile-scenen från The Batman levererade G6:s högtalare kraftfull bas och återgav mullret från Batmobilens motor vid start mycket övertygande. Kopplingen mellan ljud och bild är exakt, där däck som sladdar och signalhorn från förbipasserande bilar låter autentiska. Detta märks även i The Mask. När The Mask själv snurrar runt som en tornado gör G6 ett bra jobb med ljudets riktning.

Även om G6 levererar en respektabel ljudbild, där ljudet ibland sträcker sig utanför skärmen, känns den ändå ganska begränsad. Högtalarna har inte samma kraft som en soundbar eller TV-apparater med större högtalarsystem, som Sony Bravia 8 II eller Panasonic Z95B. G6 fungerar bra för vanligt film- och TV-tittande, men ljudet matchar inte riktigt bildens imponerande kvalitet.

• Ljudkvalitet - poäng: 4 / 5

LG G6: design

• Väggfäste och bordsstativ för vissa storlekar
• Premiumkänsla och stabil konstruktion på hela TV:n
• Fjärrkontrollen känns fortfarande billig i jämförelse

LG G6 behåller mycket av designen från G5. Den har fortfarande en metallram som ser exklusiv ut och känns stabil, tillsammans med ett tungt grått metallstativ som kan placeras i två höjder för att ge plats åt en soundbar. Det finns också ett kabelhanteringssystem på baksidan av TV:n.

G6 levereras dessutom med ett slim-fit väggfäste i kartongen i vissa storlekar (beroende på region) för den som vill väggmontera sin TV. Själva skärmen har en design med mycket tunna ramar, vilket innebär att bilden i princip fyller hela framsidan, något som inte riktigt gäller för Samsungs nya OLED-flaggskepp från 2026.

LG:s Magic Remote återvänder även här. Den amerikanska fjärrkontrollen har en något smalare design med mer strömlinjeformad knapplayout, men i Storbritannien och övriga Europa används fortfarande den äldre Magic Remote-modellen med scrollhjul.

Den känns fortfarande lätt och ganska billig, inte riktigt vad man vill ha till en TV i den här prisklassen. LG skulle kunna ta några lärdomar från märken som Philips och Hisense, vars fjärrkontroller känns betydligt mer premium.

• Design - poäng: 4,5 / 5

LG G6: smart TV & menyer

• Använder LG:s smart-TV-plattform webOS 26
• Utökade Quick Cards och anpassningsbar Quick Menu är användbara
• Fler och förbättrade AI-funktioner är faktiskt välkomna

G6 använder webOS 26 som smart-TV-plattform, vilket är den senaste versionen av LG:s egen smart-TV. Några av de funktioner som återvänder är Quick Menu, ett praktiskt verktyg för att enkelt ändra bild- och ljudförinställningar, samt Quick Cards-funktionen där appar kan organiseras i relevanta kategorikort på hemskärmen. För 2026 har dessa kort utökats med ännu fler alternativ.

Systemet har också ett mycket bra utbud av tillgänglighetsfunktioner, som även de har fått ett eget Quick Card.

AI Concierge, som tidigare hjälpte till att hitta personligt anpassade innehållsförslag baserat på sökningar och tittarhistorik, kan nu använda generativ AI för andra uppgifter, till exempel att planera resor.

Andra AI-verktyg som introducerades förra året återvänder också, till exempel Voice ID (som kan aktivera en persons profil med dess personliga inställningar bara genom att känna igen rösten), AI Search (för AI-assisterad innehållssökning) och AI Chatbot (för felsökning). Här finns också en AI Art-funktion där konstverk kan genereras, även om du har ett begränsat antal krediter.

När det gäller menyer är webOS 26 lätt att navigera, tydligt upplagt och erbjuder tillräckligt många alternativ för att anpassa bild- och ljudinställningar utan att kännas överväldigande. En nackdel är att hemskärmen i webOS 26 har över en tredjedel av den övre ytan upptagen av bannerannonser, vilket kan vara lite störande, men det är långt ifrån unikt. Plattformen är fortfarande en av de bästa smart-TV-lösningarna på marknaden.

• Smart TV & menyer - poäng: 5 / 5

LG G6: gaming

• 4K 165 Hz, AMD FreeSync och Nvidia G-Sync stöds alla
• Extremt låg input lag på 8,9 ms uppmätt med en Leo Bodnar 4K-mätare
• Fyra HDMI 2.1-portar med fullt stöd för alla spelfunktioner

I linje med LG:s tidigare OLED-modeller är G6 en fenomenal TV för gaming. Den har fyra HDMI 2.1-portar som stöder alla funktioner gamers letar efter: 4K 165 Hz, VRR med stöd för både AMD FreeSync och Nvidia G-Sync, HGiG, Dolby Vision Gaming och Auto Low Latency Mode.

Den har också Game Optimizer-menyn där inställningar kan justeras, inklusive ett alternativ för “Input delay”. När jag aktiverade Boost-läget (för lägre input lag) uppmätte G6 en input lag på 8,9 ms, vilket slår de 9,2 ms som jag såg på tidigare modeller.

När jag spelade Battlefield V var spelprestandan på G6 knivskarp och responsiv. Oavsett om jag körde en intensiv stridssekvens med en stridsvagn i ett sönderbombat Berlin eller sprang från fiender i Frankrike kändes rörelserna mjuka och siktet snabbt och exakt. Jag upplevde aldrig något lagg eller fördröjning ens under de mest kaotiska ögonblicken.

Gaming ser också fantastiskt ut på G6, där den rika kontrasten, starka färgerna och skarpa detaljrikedomen jag såg i filmer även kommer till sin rätt i spel. Återigen har G6 satt ribban för en gaming-TV under 2026.

• Gaming - poäng: 5 / 5

LG G6: värde

• Totalt sett bra värde jämfört med andra OLED-flaggskepp
• Liknande lanseringspris som föregångaren i USA, och billigare i Storbritannien
• Fortfarande en tydlig premium-TV

LG G6 är en OLED-TV i premiumklassen, där 65-tumsmodellen jag testade kostade 3 399 dollar vid lansering. Den levererar den premiumupplevelse OLED-fans vill ha, med utmärkt bildkvalitet och fantastisk gamingprestanda, men det är utan tvekan en TV i toppsegmentet.

Även om den är en förbättring jämfört med G5 när det gäller bildkvalitet är G5 i skrivande stund ett bättre köp rent prismässigt, eftersom den närmar sig slutet av sitt första år på marknaden. Du kan få tag på en 65-tums G5 för cirka 2 199 dollar, så om du verkligen vill ha en TV i G-serien just nu är G5 det bästa alternativet när det gäller prisvärde. Om du kan vänta är dock G6 den bättre TV:n att satsa på när priserna börjar sjunka.

Med det sagt är G6 en fantastisk TV som verkligen visar vad ett OLED-flaggskepp kan åstadkomma. Om du har budgeten är G6 absolut värd investeringen.

• Värde - poäng: 4 / 5

Bör du köpa LG G6 OLED TV?

Köp den om...

Köp den inte om...

LG G6: andra alternativ

Så testade vi LG G6 OLED TV

• Jag testade LG G6 under tre veckor, där jag tittade på streaming, 4K Blu-ray, vanlig Blu-ray och DVD.
• Testerna genomfördes i olika ljusförhållanden i våra TV-testlabb.
• Mätningar gjordes med hjälp av Portrait Displays Calman-programvara för färgkalibrering.

Från den ursprungliga skribenten;

Jag började med att testa de olika bildlägena och landade till slut i Filmmaker Mode för SDR-, HDR- och Dolby Vision-källor.

Därefter genomförde jag verklighetsbaserade tittartester med både SDR-material (DVD och TV-sändningar) och HDR-material (4K Blu-ray och 4K-streaming), där jag analyserade G6:s bildkvalitet. Jag fokuserade på färger, kontrast, skuggdetaljer, rörelsehantering och uppskalning (för material med lägre upplösning som DVD).

Jag testade också G6:s inbyggda ljud genom att använda referensscener för att utvärdera ljudprestandan, bland annat från The Batman och The Mask, utöver annat vardagstittande.

När dessa subjektiva tester var klara genomförde jag även mer objektiva tester genom att ta mätningar med specialiserad utrustning. Jag använde kolorimetern Klein K-10A (efter att ha profilerat mätaren med spektrofotometern Jeti 15VA), testmönstergeneratorn Murideo Six G 8K Metal och registrerade resultaten med Portrait Displays Calman-programvaran för färgkalibrering.

Jag mätte G6:s ljusstyrka i både Filmmaker Mode (dess mest exakta läge) och Standard-läget, i både SDR och HDR. Jag använde vita testmönster i fönsterstorlekar från 1–100 %, med fokus på 10 % (maximal ljusstyrka) och 100 % (ljusstyrka i helskärm).

Jag mätte också dess HDR-färgomfång med både BT.2020- och UHDA-P3-färgrymderna, där målet var ett resultat över 95 %. Jag mätte även SDR-färgnoggrannhet och gråskalenoggrannhet genom att ta genomsnittet av Delta-E-resultaten (felmarginalen mellan testmönstrets signal och det som visas på skärmen), där jag siktade på resultat under 3, eftersom allt under detta i praktiken är omöjligt att skilja från perfekt för det mänskliga ögat.

Jag mätte sedan G6:s EOTF vid ljusstyrkor på 1 000, 4 000 och 10 000 nits, vilket visar hur exakt G6 återger både mörka och ljusa delar av bilden.

Jag mätte också G6:s Spectral Power Distribution med hjälp av Jeti-spektrofotometern, vilket visar TV:ns färgprestanda.

Slutligen mätte jag G6:s input lag med en Leo Bodnar 4K HDMI Input Lag Tester, där resultatet anges i millisekunder (ms).

• Först testad i april 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

WOLED, den mer traditionella eller “standard” OLED-panelen, har historiskt varit mindre ljusstark än QD-OLED, som också varit känd för mer livfulla färger och högre HDR-färgomfång (baserat på våra tidigare tester) tack vare användningen av kvantprickar.

QD-OLED introducerades först av Samsung 2022 i flaggskeppsmodellen Samsung S95B OLED och slog igenom på allvar när mellanklassmodellen Samsung S90C OLED lanserades 2023. Då berömde vi företaget för att göra sin QD-OLED-teknik mer prisvärd. Den låg till och med högst upp på vår lista över bästa TV-apparater under en period och vann vårt pris TV of the Year 2023.

De två följande modellerna, S90D från 2024 och fjolårets S90F, drabbades dock av ett slags “panel-lotteri”. Det innebar att användare i vissa storlekar och regioner inte visste om de skulle få en QD-OLED- eller WOLED-panel och Samsung brukade dessutom avböja att bekräfta något när de fick frågor om saken. Det innebar också att det kunde finnas en tydlig prestandaskillnad mellan olika paneler.

(Det här var ett större problem med S90D, men QD-OLED var fortfarande begränsat i S90F och var egentligen bara garanterat globalt i storleken 65 tum.)

I år verkar Samsung ha valt att helt ta bort förvirringen genom att använda WOLED-paneler i alla storlekar, vilket rapporterats av flera källor inklusive DisplaySpecifications. Tyvärr har beslutet inte tagits emot särskilt väl av vissa fans. I ett inlägg i r/OLEDgaming skriver användaren u/TheGabrielSevero: “Är Samsung S90H WOLED? Om det stämmer är det ett HARD pass.”

Vissa användare är inte heller nöjda med att OLED Glare Free (en matt skärm) nu introduceras i S90H-serien. Den funktionen dök först upp 2024 i flaggskeppsmodellen Samsung S95D och började sedan dyka upp i fler mini-LED- och QLED-modeller under fjolåret.

Vi har alltid varit imponerade av den matta skärmen eftersom den hanterar reflektioner mycket bra och gör det enklare att titta i ljusa rum, men vissa användare kritiserar den för att svärtan kan dra åt grått, vilket är en kompromiss för att minska reflektioner. Vi testade nyligen Samsung S95F bredvid LG G6, och LG lyckades balansera både svärta och reflektioner med ett mer tilltalande resultat, men Samsung S95F är fortfarande ett utmärkt val för ljusa rum, vilket är anledningen till att den finns med på vår lista över bästa OLED-TV.

S90H får alltså kritik av två stora skäl och även om vi inte kan göra mycket åt att vissa ogillar den matta skärmen har vi åtminstone lite goda nyheter för dem som oroar sig över WOLED-panelerna – eller åtminstone en förklaring till varför Samsung kan ha gjort bytet.

LG C6:s ljusstyrka: ett nytt hopp?

När vi mätte 65-tumsmodellen Samsung S90F (som använde en QD-OLED-panel i fjol) uppmätte dess maximala HDR-ljusstyrka (10 % fönstermönster) 1 400 nits, medan maximal HDR-ljusstyrka i helskärm nådde 270 nits. Det var betydligt högre resultat än rivalen LG C5 (som använder en WOLED-panel), som vi mätte till 1 180 nits i topp och 195 nits i helskärm.

Båda var femstjärniga TV-apparater totalt sett, men att kunna få en QD-OLED-TV för samma pris som en WOLED-TV gav bättre värde på flera sätt eftersom man fick en mer avancerad och betydligt ljusstarkare panel.

Men när vi nyligen mätte ljusstyrkan hos LG C6 fick vi några lovande resultat. C6 nådde 1 355 nits i maximal HDR-ljusstyrka och 237 nits i helskärms-HDR. Det är en tydlig förbättring jämfört med C5 och betydligt närmare S90F:s resultat, särskilt när det gäller topp-ljusstyrka.

Anledningen till att resultaten från C6 är relevanta är att den använder LG Displays WOLED-panel i mellanklassen – samma panel som nästan säkert används i S90H – vilket innebär att Samsung-modellen bör nå mycket liknande värden.

När det gäller ren ljusstyrka är det alltså lätt att se varför Samsung kan ha valt att göra bytet: det tar bort förvirringen kring S90H-serien samtidigt som den når mycket liknande ljusstyrka som S90F-modellerna med QD-OLED.

Dubbelvinsten är att WOLED-paneler enligt uppgifter är betydligt billigare att producera än QD-OLED (en rapport säger att QD-OLED fortfarande kan vara upp till 65 % dyrare att tillverka). Om du kan få den nivån av prestanda samtidigt som kostnaden är lägre, skulle du då inte välja det alternativet?

Det finns dock ett område där S90H sannolikt kommer att tappa lite prestanda: HDR-färgomfång i BT.2020. C6 nådde 75,4 % täckning i våra senaste labbtester, medan S90F nådde hela 90,1 %. Det är här QD-OLED verkligen briljerar. Lyckligtvis nådde båda TV-apparaterna nästan 100 % i det mer vanligt använda färgrymden DCI-P3 – den som faktiskt används i HDR-video.

Det är också värt att notera att mätningarna av C6 gjordes innan en nyligen släppt firmwareuppdatering. Vi förväntar oss inte några enorma förändringar i de områden som mätts ovan (maximal och helskärmsljusstyrka samt HDR-färgomfång), men vi kommer att göra ett fullständigt omtest innan vår fullständiga recension av LG C6 publiceras.

Vi har ännu inte mätt S90H, men när vi gör det blir det intressant att se hur nära den ligger C6 och vilka skillnader som finns i verklig användning. Även om det är bra att panelerna blir konsekventa i hela serien återstår frågan om det innebär en kompromiss i Samsungs ofta mer kraftfulla färgåtergivning. Och hur kommer den matta skärmen att påverka bilden? Vi ser fram emot att få in S90H i testlabbet för att ta reda på det.

Jag har faktiskt redan jämfört LG G6 sida vid sida med LG G5 en gång och blev imponerad av resultaten från G6. Den visade sig ha mer naturliga färger, mer exakt kontrast med djupare svärta och vara bättre i ljusa rum tack vare överlägsen hantering av reflektioner. Den visade också imponerande ljusstyrkeökningar, särskilt i helskärmsläge.

Sedan dess har LG dock släppt en ny firmwareuppdatering för G6, som enligt företaget gör justeringar i ljusstyrkan. Färgmättnaden hade redan justerats i G6:s Filmmaker Mode (jämfört med G5:s) efter feedback. Nu verkar det som att G6 dessutom fått sin övergripande ljusstyrka justerad på nytt. Jag installerade därför uppdateringen för att se vad den förändrade och utvärderade G5 och G6 sida vid sida igen.

Jag har inte skrivit om svärtnivåer, skuggdetaljer eller ljudjämförelser här – jag tog upp dem i min ursprungliga artikel, men de förblev i princip oförändrade. För mina tankar kring dessa kan du läsa min ursprungliga artikel här.

Låt oss i stället titta på vad som är nytt i den här uppdateringen.

Förändringar från firmwareuppdateringen

I stället för att gå in på alltför mycket detaljer om vad firmwareuppdateringen förändrar ger jag en kort sammanfattning här. Först och främst märkte jag att den upplevda ljusstyrkan hade minskat i G6.

Färgerna var redan mer naturliga på G6, men nu har även ljusstyrkan i dessa färger tonats ner för att ge ett ännu mer balanserat utseende. I vissa scener hade dock G6:s färger mer djup och rikedom. Jag går in mer på hur färgerna såg ut på G6 strax.

Några av de största förändringarna syntes i mina objektiva mätningar. Även om det fanns små ökningar i ljusstyrka i SDR kom den största förändringen i HDR Filmmaker Mode. Jag hade tidigare mätt HDR-ljusstyrkan i ett 2 % fönster till 3 326 nits före uppdateringen. Efter uppdateringen hade detta sjunkit till 2 504 nits. Även om det kan verka märkligt ligger det i linje med den ljusstyrkebegränsning jag hade förväntat mig, för att förbättra tonal noggrannhet över hela intervallet.

EOTF-graferna ovan mättes med ett mål på 1 000 nits. De visar hur exakt en TV återger HDR-nivåer. Ju närmare en TV följer den gula referenslinjen, desto bättre.

Intressant nog var G6 mer exakt vid låg ljusstyrka och mörkare områden (vilket stämmer överens med mina tester av mörka scener), medan G5 var något mer exakt i högdagrar och ljusare partier. Det kändes faktiskt annorlunda i verklig användning med HDR- och Dolby Vision-innehåll, där det upplevdes som att G6:s bild var bättre balanserad totalt sett, men resultaten var ändå intressanta.

För att förtydliga: varken G5 eller G6 har kalibrerats. När jag gör mätningar använder jag standardinställningarna direkt ur kartong, eftersom det är så den absoluta majoriteten av användare hemma faktiskt kommer att använda sin TV.

Ljusstyrka

Förutom förändringarna i de små HDR-fönstren för maximal ljusstyrka som jag nämnde ovan låg de uppmätta ljusstyrkevärdena för G6 nära vad de var före uppdateringen, med mindre än 50 nits skillnad i de flesta fönsterstorlekar och bara 10 nits i helskärm. De verkliga skillnaderna syntes i verkliga filmscener.

Den upplevda ljusstyrkan på G6 har enligt min mening tonats ner i vissa scener. Under begravningsscenen i The Batman, när kameran klipper till en bild uppifrån, såg den gråvita himlen ljusare ut i Dolby Vision Filmmaker Mode på G5 än på G6. Båda såg bra ut, men G6 kändes mer trogen själva filmen.

När jag använde samma snöscener från Spears & Munsil-materialet som jag använde vid mitt förra test såg vissa vita toner lite väl kraftiga ut på G5. G6 hade däremot en mer jämn vit ton över hela skärmen och såg faktiskt ljusare ut totalt sett, förmodligen tack vare den högre ljusstyrkan i helskärm som den nya panelen erbjuder.

Färger

Jag bestämde mig för att använda La La Land för färganalysen den här gången, inte bara eftersom den har några riktigt slående färger i vissa scener, utan också eftersom den bara stöder HDR10 och inte Dolby Vision, vilket innebär att TV:ns egen tonmappning spelar en större roll.

Under dagsscenen var det intressant att se att även om Mias gula klänning såg djärvare och mer färgrik ut på G6, hade det gröna i buskarna i bakgrunden tonats ner och såg mer naturligt ut, medan de på G5 såg lite för mättade ut i jämförelse. Mias klänning på G5 såg dessutom blekare ut.

Enligt LG beror en del av skillnaden i färger mellan G5 och G6 på att färgluminansen (deras ljusstyrka) i HDR Filmmaker Mode har tonats ner på G6 efter feedback om att G5:s färger såg för ljusa ut.

En senare scen där Sebastian går ut på piren i solnedgången visar detta tydligt. Den orange, rosa och lila himlen har starkare färger på G5, men jag tycker att de ser mer autentiska ut på G6.

När jag bytte till ännu en Dolby Vision-film, The Sound of Music, gällde samma sak. Det gröna gräset och den blå himlen i scenerna i bergen visar tydligt att G6 upplevs ha bättre färgprecision. G6 är bättre på att skilja ut individuella nyanser i gräset, medan de på G5 är mindre differentierade och ser något översaturerade ut jämfört med G6.

Det är faktiskt imponerande att se hur G6 levererar rikare färger med större djup för starka färger som rött, orange och gult, samtidigt som den ser mer exakt ut i gröna och blå toner. Det kan låta som att G5 har dålig färgåtergivning när jag beskriver det så här, men det har den absolut inte. Den är i själva verket utmärkt, men G6 lyckas träffa detaljerna ännu bättre.

Dess efterföljare, LG G6, har därför enorma skor att fylla. Tidigare i år såg jag LG G6 och LG G5 sida vid sida under ett demo-event, men nu har G6 anlänt till våra testlabb för mer djupgående tester.

Jag använder fortfarande G5 regelbundet för att testa skivor i min Blu-ray Bounty-spalt, så jag placerade G5 och G6 bredvid varandra och jämförde dem med hjälp av några 4K Blu-ray-skivor som jag ofta använder för att testa TV-apparater, med en signal-splitter från vår pålitliga Panasonic DP-UB820 Blu-ray-spelare.

Ljusstyrka och reflektioner

Utrustad med en ny generation Primary Tandem RGB OLED 2.0-panel lovade LG G6 en uppgradering i ljusstyrka jämfört med sin föregångare och den levererar. G6 registrerade 2 471 nits i maximal HDR-ljusstyrka (10 % fönster) i Filmmaker Mode, jämfört med G5:s 2 268 nits. Även om detta bara är en mindre ökning, nådde HDR-ljusstyrkan i helskärm (100 % fönster) i Filmmaker Mode på G6 upp till 455 nits, vilket är ett enormt kliv från G5:s 331 nits.

Men vad innebär detta för bilden? I ljusare scener, som i en serie snöklipp från Spears & Munsil UHD Benchmark-demomaterialet, har G6 högre ljusstyrka i helskärmsdelar av bilden.

Även om G5 faktiskt ser ljusare ut i vissa toppområden, som snön på staketet i bilden ovan, beror detta troligen på avsiktliga justeringar i Filmmaker Mode där G6 drar tillbaka lite på intensiteten. Resultatet blir en mer balanserad bild utan att de ljusa tonerna pressas för hårt, vilket G5 ibland kan ge intryck av.

Ett område där G6 visar en tydlig uppgradering jämfört med G5 är hanteringen av reflektioner. Även om G6 fortfarande visar vissa spegelliknande reflektioner är de betydligt mindre framträdande än på G5.

När jag tittade på mörkare scener från filmer som The Batman, Alien: Romulus och Dark City i ljusa förhållanden, med taklamporna tända i vårt testlabb, upplevs G5 faktiskt som ljusare, men de tydliga spegelliknande reflektionerna gör det svårare att se bilden ordentligt.

G6, trots att den kan upplevas som mörkare, är mycket bättre på att reducera spegelliknande reflektioner och lämnar en renare bild med färre distraktioner, vilket syns tydligt i bilden ovan. G6 ser till och med bättre ut än Samsung S95F:s matta antireflexskärm i ljusa rum, eftersom den balanserar för- och nackdelarna med de två TV-apparaternas olika sätt att hantera reflektioner.

Kontrast och skuggdetaljer

Jag använde The Batman, en av mina favoritfilmer för att testa kontrast eftersom den är så extremt mörk, och både G6 och G5 visar mycket stark kontrast med en utmärkt balans mellan ljusa och mörka toner. När Batman går genom korridorerna och rummen i borgmästare Mitchells hus har lamporna på väggarna och kamerablixtarna en fin kraft i båda TV-apparaterna och kontrasterar snyggt mot de mörka väggarna och golven.

Det som imponerar med G6 är att inte bara toppområdena på skärmen, som de nämnda lamporna, ser ljusare ut än på G5 – svärtan är också djupare, vilket resulterar i mer naturlig kontrast.

De mörka tonerna på G5 ser i jämförelse något upphöjda ut, så även om G5 vid första anblick kan uppfattas som mer iögonfallande verkar G6 ge ett mer korrekt resultat. Detta ligger i linje med vad LG berättade för mig om att det mer återhållsamma Filmmaker Mode på G6 är “by design” i jakten på bättre bildnoggrannhet.

Båda TV-apparaterna visar utmärkta skuggdetaljer, där objekt och texturer i mörka delar av bilden fortfarande är synliga. När Bruce går in i Batcave är stenar och stål i taket fortfarande tydliga på båda TV-apparaterna och även om de är marginellt mer synliga på G5 hittar G6 en fin balans mellan detaljrikedom och korrekt svärta.

Alien: Romulus är en annan film med många scener med hög kontrast. Båda TV-apparaterna levererar starka skuggor och djupa svärtor, men G6:s är djupare och mer autentiska. Återigen visar rymdscener att G5:s svärta är marginellt upplyft i jämförelse, men fortfarande solid överlag.

Än en gång var G6 bättre att titta på i ljusa rum, eftersom G5 visserligen var ljusare och avslöjade fler detaljer i mörka områden, till exempel texturerna i skeppets paneler, men G6 gjorde ett bättre jobb med reflektioner, vilket gjorde att mer av bilden framstod tydligare.

Färger

Färger är det mest uppenbara området där LG medvetet har dragit ner intensiteten på G6 i Filmmaker Mode jämfört med G5. När jag tittar på The Sound of Music ser färgerna faktiskt ljusare och mer mättade ut på G5.

Men det är G6 som ser bäst ut totalt sett. De röda, gula och orangea frukterna i marknadsståndet ser mer naturliga ut på G6, samtidigt som de fortfarande har ett fint tryck. Färgerna känns också mer balanserade på G6, där starkare färger kontrasterar mer tilltalande mot blekare nyanser och varje färgton har en djupare och vackrare rikedom.

Det märks tydligt i scenen Do-Re-Mi, där det gröna gräset och den blå himlen kontrasterar mot de vita molnen och de bruna bergen. På G6 ser allt mer realistiskt ut, medan vissa områden på G5 i jämförelse känns lite väl intensiva och ljusa.

Hudtoner är ett annat område där G6 framstår som mer korrekt. På G5 kan de ibland se lite för röda ut, medan hudtonerna på G6 ser mer naturtrogna ut och har en mer konsekvent färg över hela bilden.

När jag byter till den animerade filmen The Wild Robot är färgerna återigen ljusare på G5, men mer autentiska på G6, med större färgdjup.

När Roz omges av flerfärgade fjärilar och utforskar de frodiga, gröna skogarna har G6 en mer rundad färgprofil. Även om G5:s färgåtergivning fortfarande är fantastisk, med bra tryck och rikedom, är G6 det mer kompletta paketet.

Ljud

G5:s AI Sound Pro-läge var mitt förstahandsval under mina tester förra året och levererade bra precision, en bred ljudbild och ordentlig slagkraft. G6 har färre ljudförinställningar och saknar bland annat mitt tidigare favoritläge Entertainment, så AI Sound Pro är läget jag använde på båda TV-apparaterna.

Även om jag fortfarande rekommenderar en av de bästa soundbar-modellerna till båda TV-apparaterna för ljud som verkligen matchar bildens kvalitet, bestämde jag mig för att jämföra de inbyggda högtalarna eftersom LG har gjort vissa förändringar i G6.

När jag tittade på The Mask blev jag förvånad över hur olika de faktiskt låter. G6 har ett mycket mer framåtriktat och direkt ljud som fokuserar på mellanregister och låga toner, vilket skapar en varmare ljudprofil. När The Mask introduceras får krascher och effekter mer tyngd på G6 jämfört med G5. Båda TV-apparaterna har utmärkt ljudpositionering och återger riktningen på ljudet exakt när The Mask snurrar runt och rör sig över skärmen.

När jag byter till jaktscenen mellan Batmobilen och Pingvinen i The Batman levererar G6 betydligt mer bas och fångar mullret från Batmobilens motorstart mer korrekt. G6:s ljudprofil passar scenen bättre, med mycket exakt placering av kulregn, skrikande däck och tutor.

G5 har fortfarande bra positionsprecision och bredd i ljudbilden och levererar tydlig dialog, men dess mer återhållsamma ljud når inte riktigt upp till samma nivå som G6.

LG G6: en stor uppgradering

G6 är en tydlig uppgradering jämfört med G5. Det justerade Filmmaker Mode ger bättre färgprecision, mer balanserad kontrast med rikare svärta, en enorm ökning i ljusstyrka i helskärm och skarpare, mer autentiska texturer. G5 har fortfarande fantastisk bildkvalitet i sig själv, men det är imponerande vad LG har lyckats göra med G6 i Filmmaker Mode.

Under skalet har båda TV-apparaterna en funktionslista som matchar de bästa TV-apparaterna för gaming, med stöd för 4K 165 Hz, full variabel uppdateringsfrekvens, Dolby Vision Gaming och mycket låg latens. webOS är fortfarande en av de bästa smart-TV-plattformarna, eftersom den är relativt intuitiv och väl organiserad, även för den som gillar att experimentera med inställningar.

65-tumsversionen av G6 väntas lanseras för 3 399 dollar, vilket är samma lanseringspris på G5-modellen hade. Svenska priser är ännu inte bekräftade, men 65-tumsmodellen av G5 lanserades för 39 990 kronor. G5 kan däremot vara mer lockande enbart sett till priset, eftersom 65-tumsmodellen just nu kostar 22 990 kronor och ärligt talat är G5 fortfarande en fantastisk TV.

Men om du planerar att uppgradera din TV senare i år eller i början av nästa år är G6 definitivt värd att vänta på, eftersom priset förr eller senare också kommer att sjunka.

Spegelliknande reflektioner, där objekt reflekteras tydligt i skärmen, har ofta varit den största svagheten hos de vanligtvis blanka och historiskt sett inte särskilt ljusstarka panelerna i de bästa OLED-TV-apparaterna. Anledningen till att de är särskilt störande är tvådelad: de har tydliga och kontrastrika detaljer som gör att ögat lättare fångar och fokuserar på dem än på en diffus reflektion; och när du ofrivilligt fokuserar på dem måste ögat ställa om, eftersom reflektionen ligger i ett annat fokusplan än själva TV-panelen.

Nyare OLED-modeller, som fjolårets LG G5, har gjort ett tappert försök att hantera spegelliknande reflektioner samtidigt som de behåller en blank skärm, men de har i slutändan inte kunnat slå Samsung S95F:s OLED Glare Free 2.0-skärm, som använder en matt yta för att göra alla reflektioner diffusa.

Även om avsaknaden av spegelliknande reflektioner är välkommen, är svärtan på S95F inte lika djup eller fyllig som på OLED-TV-apparater med blankare skärmar när det finns ljus som skapar en dimmig effekt. Det är en kompromiss, men en som jag tyckte var den bästa balansen om du tittar mycket i ljusa rum – åtminstone fram tills nu.

Vid ett LG-event nyligen fick jag se nya LG G6 på plats och noterade att dess hantering av reflektioner var ett stort steg upp från föregångaren. Jag har nu fått in LG G6 till vårt testlabb, så det finns inget bättre tillfälle att testa dess antireflexskärm med mina referensskivor i den miljö jag är van vid när jag jämför TV-apparater.

The Batman: det ultimata testet

Regelbundna läsare vet att The Batman är en av mina främsta testskivor, främst för att testa nyanser i kontrast. Den fungerar också som ett utmärkt “tortyrtest” för TV-apparater tack vare sin låga masteringljusstyrka på 400 nits (jämfört med branschstandarden på 1 000 nits).

Det innebär inte bara att risken för black crush (där detaljer försvinner i mörka partier på skärmen) ökar, utan det gör den också mycket svår att titta på i ett ljust rum, särskilt på en traditionell blank OLED.

När jag startade mina vanliga testscener från The Batman visste jag att S95F skulle göra ett bra jobb med att begränsa reflektioner, men att jag skulle behöva kompromissa med svärtans noggrannhet. Så var det dock inte med LG G6.

I öppningsscenen med tunnelbaneslagsmålet, med båda TV-apparaterna inställda på HDR Filmmaker Mode (det mest korrekta men också ett av de mörkare bildlägena), visade G6 tydligt djupare svärta och mer dynamisk kontrast. Den visade också bättre detaljrikedom i skuggor, där fler objekt i bakgrunden, som konturen av kiosken, syntes tydligare mot den mörka bakgrunden.

Även om S95F effektivt begränsade spegelliknande reflektioner såg svärtan mer upplyft ut i jämförelse och detaljrikedomen i skuggor var sämre, där samma objekt jag tydligt kunde se i bakgrunden på G6 nu var mer dolda. Detta hjälptes inte heller av något mer ihoptryckt svärta.

När jag gick vidare till en något ljusare scen, brottsplatsen i borgmästare Mitchells hus, visade G6 återigen bättre detalj i mörka partier. När en polis stoppar Batman visade G6 mer textur i Batmans rustning och mask än S95F. Ljuset i korridoren såg också mer kraftfullt ut på G6, vilket skapade en starkare upplevd kontrast.

Under en närbild på Batmans ansikte när han pratar med Gordon och en annan detektiv, där halva ansiktet ligger i skugga, visade G6 återigen mer detalj i Batmans vänstra öga (den mer dolda sidan), särskilt det vita i ögat. Detta var återigen mer dolt på S95F.

Slutligen visade en annan scen där Bruce kör in i Batcave på sin motorcykel G6:s överlägsna skuggdetaljer. När kameran zoomar ut och visar hela grottan syns fler detaljer i takets klippor på G6 jämfört med S95F, samtidigt som svärtan förblir djupare.

Under alla dessa scener gjorde G6 ett fantastiskt jobb med att begränsa spegelliknande reflektioner, och även om vissa fortfarande fanns där störde de inte min tittarupplevelse på samma sätt som jag upplevt på LG G5 och andra blanka OLED-TV-apparater.

Andra scener

Jag bestämde mig för att testa några andra mörka scener, men från filmer med högre masteringljusstyrka. I Dark City, när John pratar med receptionisten i öppningsscenen, levererade båda TV-apparaterna utmärkt kontrast, med en fin balans mellan den ljusa lampan och skuggorna som faller över de två karaktärerna.

Skillnaden mellan G6 och S95F minskade här och även om svärtan fortfarande inte var lika djup eller exakt som på G6, var det en förbättring jämfört med The Batman.

The Last Voyage Of The Demeter är en annan film med många mörka scener och de flesta av dem visade återigen G6:s styrka. Även om det fortfarande fanns vissa spegelliknande reflektioner på G6, men inga på S95F, visade G6 betydligt bättre detaljrikedom i skuggor.

I en scen där Clemens står på däck bredvid rodret syns mycket mer av hans nedre kropp och hörnet av trappan i förgrunden på G6 jämfört med S95F, där black crush verkligen tar bort detaljerna. Det var fallet i många scener.

Reflektioner vs noggrannhet

En sak som inte går att förneka är S95F:s förmåga att eliminera spegelliknande reflektioner. S95F gör ett mycket effektivt jobb med att ta bort spegelliknande reflektioner från både objekt och direkt ljus, och omvandlar dem till en diffus dimma. När jag tittade på taklamporna i vårt testlabb på båda skärmarna eliminerade S95F helt både ljuset och dess form, medan ljuset fortfarande var synligt på G6.

Även om det ovan är ett extremt exempel är det värt att tänka på för dig som har ljuskällor som inte går att flytta och som syns i TV-skärmen. S95F kommer att vara mer effektiv när det gäller att ta bort dessa störande reflektioner. Skillnaden nu är att det krävs betydligt starkare ljus för att påverka G6:s bild, medan det tidigare inte krävdes mycket innan reflektioner blev synliga.

Jag testade även tunnelbanescenen från The Batman med S95F i det ljusare Movie-bildläget och även om problemet med black crush försvann såg allt lite för ljust och övermättat ut, vilket påverkade filmens ton och noggrannhet. Jag föredrog att titta på G6, även i Filmmaker Mode med vissa reflektioner – de är nu tillräckligt begränsade för att inte ta över bilden.

Även om S95F fortfarande är bäst på att helt eliminera spegelliknande reflektioner har G6 gjort ett exceptionellt jobb med att minska reflektionerna tillräckligt för visning i ljusa rum, samtidigt som den levererar mer exakt svärta och kontrast än S95F.

För en blank OLED-skärm är G6:s antireflexhantering rent ut sagt imponerande och om jag skulle välja en TV för ett ljust rum idag hade G6 varit mitt val.

Vi rapporterade nyligen om en uppgift att LG lägger till stöd för Eclipsa Audio i sina TV-apparater från 2026, samt vissa modeller från 2025. Nu har LG dock förtydligat för TechRadar att även om innehåll med Eclipsa Audio tekniskt sett ska fungera på deras TV-apparater, så stödjer företaget inte själva namnet Eclipsa Audio.

Så vad är det egentligen som pågår? Det finns fyra lager i den här historien, så vi bryter ner dem steg för steg.

1. Vad är Eclipsa Audio i stora drag?

Eclipsa Audio är namnet på ett nytt 3D-ljudformat som ska konkurrera med Dolby Atmos. Det bygger på en ny, fri och öppen teknik. Tanken är att sänka trösklarna för att använda rumsligt ljud, särskilt för mindre kreatörer, och göra det enklare att använda 3D-ljud i både video och ljud.

Samsung var en av huvudaktörerna bakom utvecklingen och du kan läsa mer om tankarna bakom i vår intervju med chefen för Samsung Audio Labs.

2. Vad är tekniken bakom Eclipsa Audio?

Ljudtekniken bakom Eclipsa Audio kallas IAMF (Immersive Audio Model & Format) och är ett open source-format som gör det möjligt att lägga till positionsbaserad 3D-information i ljud, inklusive höjddata. Utvecklingen har letts av Samsung och Google.

Eftersom det är ett öppet och fritt format kan vem som helst implementera det utan att betala avgifter eller licenser, så länge de följer villkoren i open source-licensen.

3. Vad gäller för namnet Eclipsa Audio?

Eclipsa Audio är det namn som Google och Samsung har valt som ett mer konsumentvänligt varumärke för IAMF-formatet. Men även om IAMF är fritt att använda, gäller inte det för namnet Eclipsa Audio.

Det är en del av ett “certifierings- och licensprogram” som drivs av Google och Samsung, med syftet att “säkerställa kvalitet för både tillverkare och konsumenter för produkter som stödjer Eclipsa Audio”.

Det innebär att företag som vill säga att de stödjer Eclipsa Audio måste få godkännande från Google och Samsung, vilket sannolikt inkluderar att ge tillgång till kommande produkter för certifiering.

4. Så vad stödjer LG egentligen?

LG stödjer fullt ut IAMF-tekniken, men har valt att inte delta i Google och Samsungs certifierings- och licensprogram. Därför kommer namnet Eclipsa Audio inte att användas på deras produkter.

Det kan låta förvirrande, men det är logiskt. Om du satt i LG:s TV-team – skulle du vilja skicka dina nya produkter till Samsung för godkännande innan lansering?

Som det ser ut nu kommer allt innehåll som använder IAMF att fungera fullt ut på kompatibla LG-TV-apparater. Det innebär att om en video på YouTube anger att den stödjer Eclipsa Audio, ska du ändå få hela upplevelsen på en LG-TV. Det är bara det att LG inte kan kalla det för Eclipsa Audio i menyer eller informationsrutor.

5. Vilka LG-TV-apparater stödjer Eclipsa Audio?

Enligt den ursprungliga rapporten från FlatpanelsHD kommer alla LG:s TV-apparater från 2026 att stödja IAMF-ljud. Stödet ska också läggas till i vissa modeller från 2025: LG G5, LG C5, LG CS5 och LG QNED9M.

Vi fick chansen att göra det under ett LG-evenemang nyligen, där vi kunde se vad den nya Primary Tandem RGB OLED 2.0-panelen i G6 (första generationen introducerades i G5) klarar av.

Specifikationsjämförelse

Först en snabb jämförelse mellan G5 och G6 i några viktiga specifikationer. LG säger att G6 är upp till 20 % ljusstarkare än G5 och vi fick höra att medan G5 kan nå runt 350 nits i helskärmsläge (vilket ligger nära vår uppmätta HDR-helskärmsljusstyrka på 331 nits) ska G6 kunna nå 400 nits. 50 nits kanske inte låter så mycket, men i helskärmsvärden kan det göra en tydlig skillnad.

G6 levereras också med den nya Alpha 11 Gen 3 AI Processor, som enligt LG ska ge stora förbättringar. Bland annat ingår Dual Super Resolution Upscaling – där en motor fokuserar på kantförbättring och en annan på texturförstärkning – samt Dynamic Tone Mapping Ultra, en mer förfinad version av fjolårets Dynamic Tone Mapping Pro.

Andra större förändringar inkluderar Hyper Radiant Color Technology, som ska förbättra färgprecisionen, samt en 12-bitars färgpipeline (jämfört med G5:s 8-bitars pipeline) för mer förfinad bildkvalitet och minskad color banding. LG påpekade faktiskt att bildpipen tekniskt sett levererar en 13-bitars utgång, där processorn lägger till en extra bit bilddjup med fokus på ljusa vita toner.

Panelen är dock fortfarande 10-bitars, så processen handlar om att optimera bilden i bearbetningsstadiet och sedan leverera den till panelen på bästa möjliga sätt. Det innebär viss nedskalning av den fullständiga färgdatan, men LG bekräftade att detta ska ge en slags “supersampling”-effekt som förbättrar färgerna överlag och hjälper till att minska color banding från alla typer av källor.

G5 var redan en av de bästa gaming-TV-apparaterna från i fjol, med 4K vid 165 Hz, stöd för FreeSync, G-Sync och HGiG samt Dolby Vision och ALLM via fyra HDMI 2.1-portar. Det har inte förändrats i G6 och även om det inte fanns några tydliga nya funktioner behövdes det egentligen inte heller.

Ser LG G6 inte lika intensiv ut?

Vi fick se flera olika tester där LG G6 jämfördes med LG G5, men ett som verkligen fångade vår uppmärksamhet visade färgstarka bilder när båda TV-apparaterna var inställda på Filmmaker Mode.

I dessa bilder, som visade extremt klara gröna och gula färger, märkte vi att G6 inte såg lika intensiv ut som G5. Det kändes märkligt eftersom G6 sägs vara upp till 20 % ljusstarkare än G5 och LG själva har lyft fram Hyper Radiant Color-tekniken från Alpha 11-processorn. När vi frågade LG om detta bekräftade de att det stämmer och att det är “av design”.

Tydligen hade LG fått feedback från innehållsskapare som tyckte att G5:s färger i Filmmaker Mode var “för intensiva”, så för G6 har företaget tonat ner dem något. Det betyder inte att G6:s färger är dåliga – långt ifrån – men att se den upplevda minskningen i färgmättnad var först lite överraskande eftersom förändringar vanligtvis går åt andra hållet.

Ju mer vi tittade, desto mer kände vi att G6:s färger faktiskt såg mer naturliga ut samtidigt som de fortfarande hade bra djup. Men även om G6 fortfarande var ganska färgstark drogs våra blickar hela tiden mot G5 tack vare dess mer intensiva färger, där särskilt det gula verkligen visade skillnaden.

Intressant nog gjorde dessa förändringar i färgprofilen också att G6 generellt såg lite mörkare ut jämfört med G5. I en bild med mat på ett bord såg mjölet på ett bröd till exempel ljusare ut på G5 än på G6. Faktum är att hela bilden upplevdes som ljusare på G5. Det är märkligt med tanke på att G6 sägs vara 20 % ljusstarkare än G5, men vi kommer att göra egna mätningar senare för att se – och det kan mycket väl bero på Filmmaker Mode.

Andra demos

En sak som G6 däremot gjorde betydligt bättre än sin föregångare var att hantera spegelliknande reflektioner. I flera av scenerna vi fick se hade G6 tydligt lägre reflektivitet, även när vi tittade på mycket mörkt material.

Vi vet att LG har lagt till ett nytt antireflexlager i denna modell – och i kombination med högre ljusstyrka i helskärmsläge såg skillnaden tydlig ut.

G6 gjorde också ett utmärkt jobb med ljusa partier på skärmen. I en scen från The Meg där solen går ner vid horisonten var höjdpunkterna på G6 mer kontrollerade och detaljerade samtidigt som de fortfarande såg ljusa ut, medan G5:s högdagrar i vissa fall var överexponerade och tappade detaljer, till exempel själva formen på solen.

Det beror sannolikt på en kombination av den nya panelen och förbättrad tonmappning i processorn.

G5 nådde 2 268 nits i HDR-toppljusstyrka och 331 nits i HDR-helskärmsljusstyrka i Filmmaker Mode. Även om G6 inte upplevdes lika ljus i extremt färgstarka scener hade den tydlig effekt i högdagrar och gjorde ett mycket bra jobb med att minska reflektioner jämfört med G5.

Vi ser fram emot att mäta G6 själva för att se om den faktiskt är både ljusstarkare och mer naturlig i färgerna, eftersom den balansen kan vara svår att uppnå.

Att titta på två TV-apparater sida vid sida kan ibland påverka hur man uppfattar dem och det var precis vad som hände här när G6 stod bredvid G5. G5 drog uppmärksamheten till sig tack vare sina mer intensiva färger, men vi väntar med den slutliga domen tills vi kan få in både G6 och G5 i vårt testlabb och använda våra referensskivor som vi är väl bekanta med för att avgöra om förändringarna faktiskt är till det bättre.

Flera av TV-världens tyngsta aktörer var på plats på CES, och nästan alla har anammat RGB-TV-teknik i sina sortiment för 2026. På andra håll presenterade LG och Samsung ljusstarkare OLED-TV-apparater med nya AI-baserade uppgraderingar av operativsystemen, Hisense introducerade världen för RGB Evo och RGBY MicroLED, och TCL visade upp sin nya SQD (Super Quantum Dot) mini-LED X11L-TV. Det finns ännu mer att säga om detta, men det kommer jag in på längre ned.

Som TechRadars TV-recensent har jag förmånen att testa de bästa TV-apparaterna varje år, och det var långt ifrån få modeller som presenterades på CES, inklusive flera av dem som nämns ovan, som direkt hamnade på min önskelista för tester. Det här är dock inte nödvändigtvis TechRadars bästa TV-apparater från CES 2026, utan helt enkelt min personliga lista över de modeller jag ser mest fram emot att få testa under 2026. Jag skulle förstås gärna testa allt, men TV-apparaterna nedan är mina toppval.

LG C6H

Ett av de mest överraskande tillkännagivandena under CES var att LG delar upp sin LG C-serie i två modeller. LG C6 kommer att använda en standard W-OLED-panel, eller det som LG numera kallar Tandem WOLED, och kommer i storlekarna 42, 48, 55 och 65 tum. Det här blir den modell som ligger närmast fjolårets LG C5, som var en av de bästa OLED-TV-apparaterna från 2025.

Den andra modellen i C-serien blir LG C6H. Den kommer att använda en Tandem OLED-panel, en mer avancerad OLED-panel som utlovar högre ljusstyrka, starkare kontrast och mer djärva färger. Det är faktiskt samma Tandem OLED-panel som kommer att användas i flaggskeppet LG G6.

Att C6H endast kommer i storlekarna 77 och 83 tum dämpade min entusiasm något, men det är ändå ett mycket positivt steg för C-serien. Den har varit i behov av en paneluppgradering i flera år, och detta är definitivt ett steg i rätt riktning. Förhoppningsvis lever C6H upp till förväntningarna.

Samsung S90H

Som en konkurrent till LG C6 är Samsung S90H Samsungs OLED-modell i mellansegmentet för 2026. Den stora nyheten här är att S90H får Samsungs OLED Glare Free-antireflexskärm, en matt skärm som är effektiv på att minska spegelliknande reflektioner. Tidigare var detta reserverat för flaggskepps-OLED-modeller som fjolårets Samsung S95F, och introducerades därefter även i flaggskeppsmodeller inom Neo QLED, som Samsung QN90F.

En av mina största invändningar mot LG:s C-serie är hur reflekterande skärmarna är. Att nu få en antireflexskärm i OLED-mellansegmentet gör S90H till ett riktigt intressant alternativ för den som har ett ljust rum. Jag upplevde att Glare Free-tekniken förbättrades under 2025, med bättre bibehållen svärta på S95F, så förhoppningsvis gäller samma sak även för 2026.

Jag valde faktiskt S90H framför C6H som den OLED-TV i mellansegmentet jag ser mest fram emot, mycket tack vare S90H:s matta skärm och C6H:s begränsade skärmstorlekar. Jag hoppas också att S90H slipper samma panel-lotteri som S90F, vilket var anledningen till att vi endast testade 65-tumsvarianten av S90F. Om så är fallet kan S90H bli en riktigt spännande TV för 2026.

Hisense UR9 och UR8 RGB mini-LED

När jag testade Hisense 116UX RGB mini-LED förra året blev jag imponerad av dess livfulla färger, utmärkta detaljrikedom och höga ljusstyrka. Kontrast och svärta var också stabila, men det fanns vissa problem med skärmens enhetlighet. Jag blev entusiastisk över utvecklingen av mini-LED, men 116 tum är ingen realistisk storlek för de flesta, så jag hoppades att tekniken skulle leta sig ned till mindre skärmar under de kommande åren.

Föreställ dig min förvåning när Hisense på IFA 2025 meddelade att RGB skulle komma till åtminstone 85-tumsskärmar och sedan på CES 2026 avslöjade att RGB även skulle dyka upp i storlekar så små som 55 tum. Det är fortfarande oklart vilken ljusstyrka och kontrast vi faktiskt kan förvänta oss från dessa mindre RGB mini-LED-skärmar, men jag ser verkligen fram emot att testa dem.

Några priser har ännu inte presenterats, men Hisense har sagt att prissättningen ska vara konkurrenskraftig jämfört med andra tillverkares RGB-TV-apparater, även om ingen annan tillverkare heller har avslöjat några priser än. Förhoppningsvis kan de konkurrera med OLED, som är deras främsta rival.

Micro RGB-TV-apparater

Låt dig inte luras av namnet. Micro RGB är i praktiken RGB mini-LED. Det är Samsungs benämning på den nya paneltekniken, som även LG har anammat för sina egna RGB-TV-apparater. Det intressanta är att Samsung också tar Micro RGB till skärmstorlekar så små som 55 tum, vilket innebär att konkurrensen redan är i full gång inför 2026.

Jag såg faktiskt Samsungs 115-tums Micro RGB-TV i praktiken redan förra året. Den stod bredvid en icke namngiven RGB mini-LED-TV, som nästan garanterat var Hisense 116UX eftersom det var den enda andra RGB-TV:n som fanns tillgänglig. Samsungs färger var mer livfulla och kraftfulla, men Hisense kändes mer naturlig och verklighetstrogen. Samsung visade dessutom stark kontrast samt bättre skuggdetaljer och svärta.

Jag räknar med att Samsungs Micro RGB-TV-apparater blir dyrare än Hisense RGB mini-LED-modeller, men det ska bli intressant att se om prispåslaget är motiverat. Hisenses traditionella mini-LED-TV-apparater, som Hisense U8QG, har verkligen närmat sig Samsung de senaste åren. Frågan är om samma sak gäller även för RGB.

LG G6 och Samsung S95H

Okej, här fuskar jag lite. Både LG:s och Samsungs flaggskepps-OLED-modeller för 2026 lockar med högre ljusstyrka, snabbare bildbehandling med nya AI-förbättringar och designändringar. Det gör det svårt att välja mellan dem.

LG G6 sägs vara 20 procent ljusstarkare än fjolårets LG G5 tack vare Brightness Booster Ultra, och den får den nya Primary RGB Tandem OLED 2.0-panelen, som enligt LG ska ge bättre bildkvalitet än 1.0-versionen som satt i G5. Den ska också ha mindre skärmreflektioner än G5 och erbjuder ett komplett paket av spelfunktioner, inklusive en ny rörelseboost som gör det möjligt att spela i 1080p i 330 Hz på PC.

Förändringarna i Samsung S95H är mer kosmetiska. Samsung säger att den blir 35 procent ljusstarkare än fjolårets Samsung S95F, men den stora nyheten här är den nya metallramen och att One Connect Box har tagits bort, alltså den externa anslutningsboxen där portar för andra enheter tidigare satt. Portarna sitter nu återigen på baksidan av TV:n, men Samsung säger att du som tillval kan lägga till Wireless One Connect Box, vilket skulle ge upp till åtta HDMI-portar totalt.

Båda dessa TV-apparater låter fantastiska, men ärligt talat var ingen av dem lika rubrikskapande som deras motsvarigheter i mellansegmentet, C6 och S90H. Trots det, i takt med att kampen om ljusstyrka fortsätter, är jag fortfarande väldigt sugen på att testa båda modellerna.

Z86C (som i Europa heter Z85C) är årets enda nya OLED från Panasonic, eftersom företaget behåller fjolårets flaggskepp Panasonic Z95B och mellanklass-OLED:en Z90B — den nya modellen placeras precis under dem.

Jag fick se den nya TV:n vid Panasonics lanseringsevent, och även om det bara var ett kort första intryck såg det initialt positivt ut inom det område folk är mest nyfikna på: ljusstyrkan.

Lite bakgrund om panelen: LG Display säger att den ska vara billigare att tillverka och ljusstarkare (upp till 1 000 nits) än den tidigare budgetpanelen, men ett sätt att uppnå detta är att ta bort polarisatorn — ett lager som minskar reflektioner. Tillverkare kan lägga till en egen polarisator eller annan lösning när de bygger TV:n, men det ökar kostnaden igen och minskar ljusstyrkan.

Det goda nyheten med Z86C är att när jag tittade på den i ett starkt upplyst konferensrum, med mellanklassmodellen Z90B precis bakom som referens, såg det ut som att den verkligen levererade i fråga om ljusstyrka — och utan mer uppenbara reflektioner än Z90B.

Panasonics demo bestod av OLED-vänliga rymdbilder med nebulosor, galaxer och rymdstationer mot en svart (och stjärnklar) bakgrund. De små stjärnorna hade ett fint “pop”, mer än jag väntat mig, samtidigt som de drog nytta av OLED-teknikens djupa svärta direkt bredvid ljuset.

I bilder där ljusstyrkan kommer till sin rätt verkade den nya panelen faktiskt kunna mäta sig med mellanklassmodellen. Solens ljusa korona skimrade från skärmen och en virvlande galax var fylld av färg och nyanser. Vid en snabb blick var det svårt att skilja skärmarna åt.

Men det finns tecken på skillnader — i en bild av solen kan man se att medan ljusstyrkan verkar likvärdig på båda TV-apparaterna finns det mer detalj i modellen bakom: Z90B.

Man kan se fler variationer mellan mörka och ljusa områden över solens yta på TV:n bakom, medan de inte är lika tydliga på Z86C — tonomfånget varierar mindre.

Det antyder att antingen bildbehandlingen eller panelen (eller kombinationen) hanterar tonmappning bättre i Z90B än i Z86C. Tonmappning sker när video är kodad i en ljusstyrka som TV:n inte fullt kan visa — TV:n måste då “komprimera” ljuset, vilket kan göra att detaljer försvinner eftersom nivåer trycks ihop. Det är vanligt i mindre ljusstarka TV-apparater.

Det är möjligt att detta förbättras via mjukvaruuppdateringar före lansering, men jag skulle inte bli förvånad om just den typen av nyanser är skillnaden mellan denna modell och mellanklassen — en minskning av de små detaljer som gör de riktigt bra TV-apparaterna värda extra pengar.

Jag är också nyfiken på om vi får se liknande resultat i andra TV-apparater (inga har annonserats ännu, men jag skulle satsa pengar på att LG B6 använder den) — bra upplevd ljusstyrka men tydliga tecken på att den saknar den totala prestandan från panelen i Z90B (och LG C5).

Den andra saken jag ville undersöka var reflektioner, eftersom det blir en stor fråga för TV-apparater med denna panel — utan egen polarisator kan det variera kraftigt mellan modeller.

I det här fallet kunde jag inte se någon större skillnad i reflektioner jämfört med Z90B i demohallen — på mina bilder syns fler reflektioner på Z86C, men det beror mer på fotovinklarna. Panasonic har lagt till en polarisator här — vi har ännu inget pris, så jag vet inte vad det innebär för slutpriset.

Allt detta gör att jag inte bara vill se mer av Z86C i en riktig testmiljö, utan också mer av LG-panelen och om jag får liknande resultat i andra TV-apparater (och med annan bildbehandling).

Z86C har ännu inget pris eller lanseringsdatum, men vi vet att den får 120 Hz och stöd för variabel uppdateringsfrekvens för spel, Dolby Vision och HDR10+ samt Amazon Fire TV-systemet (ersatt av Google TV i Europa, i Z85C-versionen). Den kommer i storlekarna 55 tum och 65 tum.

LG B5 levererar utmärkt bildkvalitet och är suverän för spel. Det är dock svårt att bortse från hur lik den är sin föregångare LG B4 och även om ljusstyrkan inte har förbättrats och ljudkvaliteten bara är medelmåttig är det fortfarande en odiskutabelt bra TV som ger mycket för pengarna.

LG B5 är företagets instegs-OLED-TV för 2025. Den förändrar inte särskilt mycket jämfört med sin föregångare LG B4 som var en av de bästa TV-apparaterna 2024 men levererar fortfarande den starka prestanda och funktionsuppsättning du förväntar dig av en LG OLED-TV. Med ett pris på 22 990 kronor är den främsta konkurrensen för 55-tumsversionen vi testade mini-LED-TV-apparater i mellan- till premiumklassen.

LG B5:s nya funktioner är främst AI-relaterade och kopplade till webOS 25 såsom AI Search, AI Concierge och den förbättrade AI Chatbot. I övrigt behåller B5 många av samma funktioner som fjolårets LG B4 även om det är en välfylld lista.

B5 levererar mycket bra bildkvalitet. Dess största styrka ligger i detaljerade texturer och slagkraftiga dynamiska färger. Den rika kontrasten och de djupa svärtnivåerna är precis vad vi förväntar oss av de bästa OLED-TV-apparaterna. Där B5 brister är ljusstyrkan eftersom ingen uppgradering har skett jämfört med B4 på den punkten. Under testet upplevde vi också att skärmen var ganska reflexiv men den övergripande bildkvaliteten är fortfarande mycket bra.

Med ett tvåkanaligt högtalarsystem på 20 W räcker B5:s inbyggda ljud bara så långt. Att använda förinställningen AI Sound Pro resulterar i klart ljud för ett så pass enkelt högtalarsystem. Tyvärr saknas bas och ljudet lyckas aldrig riktigt ta sig bortom skärmen. B5 behöver paras ihop med en av de bästa soundbar-alternativen för att ge en bra filmupplevelse.

Spel är ett område där B5 verkligen briljerar. Den har fyra HDMI 2.1-portar som stödjer 4K 120 Hz, VRR inklusive AMD FreeSync Premium, Nvidia G-Sync och HGiG, ALLM samt Dolby Vision-spel. Den har också en uppmätt input lag på 9,1 ms vilket placerar den bland de bästa gaming-TV-apparaterna. Det finns en udda detalj du kan behöva hantera om du använder Xbox Series X vilket du kan läsa mer om i spelsektionen i denna recension. Bortsett från detta är B5 ett fantastiskt val för spel.

LG:s webOS 25 är en av de bästa versionerna av företagets smart-TV-plattform hittills och även om den behåller mycket av det som gjorde webOS 24 bra såsom Quick Menu och Quick Cards tillkommer nya AI-funktioner som många kommer att ha nytta av. Det här är ett av de bästa smarta gränssnitt du hittar i en TV.

Värde är en knepig fråga för B5. Så länge B4 finns tillgänglig är den ett bättre köp eftersom B5 inte erbjuder några större uppgraderingar. För pengarna levererar B5 ändå ett mycket starkt helhetspaket med responsiv spelprestanda, ett komplett funktionsutbud och stark bildkvalitet.

LG B5 OLED TV: pris & släppdatum

• Lansering: Juli/augusti 2025
• 48 tum: 18 990 kronor
• 55 tum: 21 990 kronor
• 65 tum: 27 990 kronor
• 77 tum: 34 990 kronor
• 83 tum: 52 990 kronor

LG B5 är instegsmodellen i LG:s OLED-utbud för 2025 och placerar sig under mellanklassmodellen LG C5 samt flaggskeppen LG G5 och LG M5. 55-tumsmodellen vi testade lanserades till ett riktpris på 21 990 kronor, jämfört med LG C5 på 55 tum som lanserades för cirka 24 990 kronor i Sverige.

Sedan lanseringen har priserna på LG B5 sjunkit en hel del i flera regioner, vilket även varit fallet på den svenska marknaden. TV:n i sin 55-tumsstorlek ligger nu runt 12 000 kronor i pris, lite beroende på återförsäljare och aktuella kampanjer.

LG B5 OLED TV: specifikationer

LG B5 OLED TV: benchmarktester

LG B5 OLED TV: funktioner

• Alpha 8 AI Processor Gen 2 och W-OLED-panel
• 4K 120 Hz, VRR, ALLM och fyra HDMI 2.1-portar
• AI-verktyg för bild och ljud

LG B5 fungerar som instegsmodellen i LG:s OLED-utbud för 2025. Den använder en standard W-OLED-panel och erbjuder därför inte samma ljusstyrka som LG C5 med OLED Evo-panel eller LG G5 som har den nya Primary Tandem RGB OLED-panelen.

B5 är utrustad med LG:s Alpha 8 AI Processor Gen 2 som har 4K Super Upscaling och AI Picture Pro. Den har även AI Sound Pro med uppskalning till 9.1.2-surroundljud. B5 stöder Dolby Vision för både film och spel men saknar stöd för HDR10+.

Ett inbyggt tvåkanaligt högtalarsystem med en total effekt på 20 W ingår i B5. Utöver vanliga ljudlägen som Standard, Cinema och Sports finns ett AI Sound Pro-läge som analyserar innehållet på skärmen och justerar ljudet därefter. Det finns stöd för Dolby Atmos men tyvärr inget stöd för DTS vilket gäller för alla LG-TV-apparater från 2025.

B5 är väl rustad för spel. Den har fyra HDMI 2.1-portar som stöder 4K 120 Hz, VRR inklusive AMD FreeSync Premium Pro, Nvidia G-Sync och HGiG, ALLM samt Dolby Vision-spel. Den har även ett Game Optimizer-läge där inställningar kan justeras för att förbättra bild och spelprestanda inklusive ett läge för minskad input lag.

B5 använder LG:s webOS 25 som smart-TV-plattform. Den stöder alla stora streamingappar som Netflix, Disney Plus och Prime Video samt även brittiska appar som BBC iPlayer och ITVX. De största nyheterna i webOS 25 är ett antal AI-baserade verktyg som AI Search, AI Concierge som rekommenderar innehåll baserat på tidigare sökord samt AI Voice ID som känner igen användare och aktiverar deras sparade profiler med anpassad startskärm och innehåll.

• Funktioner - poäng: 5/5

LG B5 OLED TV: bildkvalitet

• Detaljerad bild med hög kontrast
• Korrekta färger och texturer
• Medelmåttiga ljusstyrkenivåer

När vi börjar med ljusstyrkemätningar nådde LG B5 668 nits i Cinema-läge och 637 nits i Standard-läge för HDR-toppljusstyrka mätt på ett 10-procentigt vitt fönster. Dessa värden är nästan identiska med föregångaren LG B4. Denna ljusstyrka är vad man kan förvänta sig av en TV med W-OLED-panel men är ett tydligt steg ned jämfört med mellanklassmodellen LG C5 som nådde 1 180 nits och 1 198 nits i samma tester i Filmmaker- respektive Standard-läge.

För HDR-ljusstyrka över hela skärmen nådde B5 131 nits i Cinema-läge och 172 nits i Standard-läge mätt på ett 100-procentigt vitt mönster. Även detta är låga siffror men typiska för en TV med W-OLED-panel.

Under tittandet växlade vi ofta mellan Cinema- och Filmmaker-lägena eftersom det förstnämnda fungerade bättre för ljusare scener medan det senare var mer korrekt för mörkare partier.

Vid uppskalningstester gjorde B5 ett bra jobb med att förbättra texturer i en HD-stream av Fight Club via Disney Plus och gav bilden ett skarpare intryck samtidigt som kontrasten förbättrades. Med en DVD-utgåva av The Amazing Spider-Man syntes uppskalningen tydligt men den tog inte bilden hela vägen till ett 4K-liknande detaljplan.

B5 levererar korrekta och fylliga färger. När vi tittade på Elemental på Disney Plus med Dolby Vision Filmmaker-läge aktiverat gav en scen där Ember skapar en glasvas skimrande orange och lila toner med mycket tryck. I Wicked under Wizard & I-scenen var de rosa blommorna livfulla och Elphabas gröna hud samt de blå detaljerna på väggarna såg naturtrogna ut med gott om djup.

När vi mätte B5:s HDR-färgomfång nådde den 99,5 procent av UHDA-P3 och 74,85 procent av BT.2020. Det är utmärkta resultat och förklarar varför färgerna upplevs som både korrekta och levande.

B5:s svärta är lika djup och fyllig som man kan hoppas på från en OLED-TV. I inledande brottsplatsundersökningen och tunnelbaneslagsmålet i The Batman såg de mörka partierna mycket djupa ut och skuggdetaljerna var utmärkta. Vi noterade vissa mindre exempel på black crush i särskilt mörka scener i Filmmaker-läge men överlag såg mörka scener väldigt bra ut.

Kontrasten var också mycket bra med en jämn balans mellan ljusa och mörka toner. I både The Batman och Nosferatu hade scener med djup svärta som bröts av starkt ljus från facklor eller lampor ett imponerande djup. B5:s genomsnittliga ljusstyrka innebär att spannet mellan mörkt och ljust inte är lika brett som hos mer påkostade OLED-modeller men det var fortfarande imponerande. I svartvita scener från Oppenheimer visade B5 dessutom ett bra omfång av gråtoner mellan djupa skuggor och ljusa högdagrar.

En sak som blev tydlig under testerna var hur reflexiv B5:s skärm blir i ljusa miljöer. Mörkare filmer som The Batman och Nosferatu gjorde sig bäst i dämpad eller helt mörk miljö eftersom de blev svåra att titta på med takbelysningen tänd i våra testlabb.

Genomgående levererade B5 realistiska texturer med en nästan tredimensionell skärpa. Hudtoner såg naturliga ut och den fina detaljåtergivningen lyfte fram detaljer som ansiktshår och porer.

B5:s rörelsehantering var korrekt och mjuk. I en scen från No Time To Die där James Bond går över en sluttning hanterade B5 den långsamma panoreringen med endast minimal ryckighet när Cinematic Movement var aktiverat i Clarity-inställningarna. För sport valde vi Standard-läge med Natural Motion aktiverat vilket gav den mjukaste återgivningen vid fotboll på Prime Video samtidigt som rörelseartefakter som spökbilder av bollen undveks.

• Bildkvalitet - poäng: 4,5/5

LG B5 OLED TV: ljudkvalitet

• Tvåkanaligt högtalarsystem
• Klart och korrekt ljud
• Begränsad bas och ljudbild

LG B5 har ett tvåkanaligt högtalarsystem på 20 W och även om den stöder Dolby Atmos saknas DTS-stöd som fanns på LG:s OLED-TV-apparater från 2024. Ett användbart AI Sound Pro-läge mixar upp ljudet till en 9.1.2-konfiguration som ger ett mer omslutande lager till B5:s ljud.

En annan ny funktion i webOS 25 är AI Sound Wizard, ett verktyg som låter dig lyssna på förinspelade ljudklipp för att avgöra vilken ljudprofil du föredrar, på liknande sätt som AI Picture Wizard. Även om vi inte använde detta verktyg under testet kan det vara användbart för vissa.

Vi brukar vanligtvis välja ljudläget Cinema eller Movie vid testning men här använde vi oftast LG:s AI Sound Pro-läge. Det gav större bredd och djup i ljudbilden samt ett mer korrekt ljud och högre volymnivåer jämfört med Cinema-läget.

När vi tittade på Batmobile-jaktscenen i The Batman med AI Sound Pro aktiverat återgavs svängande bilar, skrikande däck och sprutande kulor med god precision där ljuden var tätt kopplade till det som hände på skärmen. Tyvärr saknades mullret från Batmobilens motor eftersom AI Sound Pro offrar basen och skapar ett tunnare ljud. Trots detta gjorde AI Sound Pro ett bra jobb i Wicked med att skapa en bredare ljudbild för musiken samtidigt som dialogen återgavs tydligt.

En sak som är svår att bortse från är att B5:s ljud inte riktigt matchar dess bild. Vi rekommenderar att komplettera med en soundbar och tack vare B5:s WOW Orchestra-funktion kan kompatibla LG-soundbars arbeta tillsammans med TV:ns egna högtalare för att skapa ett kraftfullare och mer slagkraftigt ljud.

• Ljudkvalitet - poäng: 3,5/5

LG B5 OLED TV: design

• Stabil och lätt design
• Solida fötter i metall
• Ny AI-baserad smart fjärrkontroll

Trots att B5 är instegsmodellen i LG:s OLED-sortiment har den en design som känns premium. Den levereras med två metallfötter som känns betryggande tunga och när de väl är monterade står B5 stadigt trots sin låga vikt. Baksidan har en marmoreffekt som ytterligare bidrar till premiumkänslan.

B5 har ungefär samma tjocklek som LG C5 och även om den saknar metallramen hos LG G5 har den en visuellt tilltalande kantprofil runt större delen av ramen.

Konsumenter i USA får en ny strömlinjeformad AI-version av LG:s Magic Remote där flera knappar har tagits bort till förmån för en mindre och mer stilren design. I Sverige har Magic Remote nästan identisk design jämfört med tidigare versioner men vissa knappar, som val av källa, har tagits bort till förmån för den nya AI-knappen.

• Design - poäng: 4/5

LG B5 OLED TV: Smart TV & menyer

• LG webOS 25-gränssnitt
• AI-baserade verktyg för innehållsrekommendationer
• Quick Cards och Quick Menu för enkel navigering

B5 använder LG:s smart-TV-plattform webOS. Årets version, webOS 25, lägger till flera AI-fokuserade funktioner inklusive AI Search, ett verktyg som kan användas för att hitta specifikt innehåll, AI Concierge som använder nyckelord baserade på tittar- och sökhistorik för att rekommendera innehåll, samt en förbättrad version av AI Chatbot, en AI-assistent som kan hjälpa till med felsökning eller frågor kring TV:n.

Layouten i webOS 25 följer samma framgångsrika upplägg som webOS 24. Den har Quick Cards på startskärmen för att samla specifika appar efter kategori, såsom Game och Sports, samt Quick Menu, ett användbart verktyg för att justera inställningar utan att behöva lämna innehållet som visas på skärmen. Navigeringen i menyer och appar var smidig och responsiv på B5 under hela vår testperiod.

Flera tittare kan skapa profiler som får personliga layouter och till och med skräddarsydda innehållsrekommendationer. Den nya funktionen AI Voice ID kan känna igen en specifik tittare och TV:n växlar då automatiskt till den tillhörande profilen.

B5 har inte lika många bild- och ljudinställningar som vissa andra smart-TV-plattformar men den har nu AI Picture Wizard och AI Sound Wizard som fungerar som användbara verktyg för att skapa personliga bild- och ljudprofiler.

• Smart TV & menyer - poäng: 4,5/5

LG B5 OLED TV: gaming

• 4K 120 Hz, FreeSync Premium och Nvidia G-Sync
• 9,1 ms ingångsfördröjning
• Fyra HDMI 2.1-portar

B5 är en utmärkt TV för spel och har ett brett utbud av spelfunktioner. Den har fyra HDMI 2.1-portar som alla stöder 4K 120 Hz, FreeSync Premium, Nvidia G-Sync, HGiG, Dolby Vision-spel och ALLM. Den har även ett Game Optimizer-läge där inställningar som svärtnivå och input lag enkelt kan justeras.

Spelprestandan på B5 är rapp och extremt responsiv. När vi spelade Battlefield V på Xbox Series X hanterades kaotiska eldstrider och snabba sikten utan problem och B5 levererade en helt ryckfri upplevelse genomgående. Med Boost-läget aktiverat i Game Optimizer mätte vi en låg input lag på 9,1 ms. Med Dolby Vision-bild aktiverad såg Battlefield V mycket detaljerat ut med stark kontrast och kraftfulla färger under ett uppdrag i en skogsmiljö.

En detalj vi noterade under testet var att när Dolby Vision-bild, en funktion som bara är relevant för vissa Xbox Series X-spel, var aktiverad gick det inte att ändra Input Delay i Game Optimizer. För att komma runt detta stängde vi av Dolby Vision i Xbox Series X-inställningarna, ändrade Input Lag till Boost och aktiverade därefter Dolby Vision igen. Det är inget avgörande problem men värt att känna till.

• Gaming - poäng: 5/5

LG B5 OLED TV: värde

• Starka funktioner och prestanda för priset
• Nästan identisk med sin föregångare

LG B5 är en något svår TV att bedöma när det gäller värde. 55-tumsmodellen vi testade kostade 22 990 kronor, medan den mer påkostade LG C5 i 55 tum kostade 24 990 kronor vid lansering. Det skiljer alltså inte jättemycket i pris mellan de två modellerna.

Även om du inte får samma ljusstyrka som hos C5 med B5 får du ett mycket liknande funktionsutbud.

Den stora elefanten i rummet är att B5 är nästan identisk med sin föregångare B4 med liknande bildkvalitet inklusive ljusstyrka och liknande funktioner. Så länge B4 fortfarande finns tillgänglig i svenska butiker är den ofta det bättre köpet eftersom den nu säljs till ett tydligt reducerat pris.

Trots detta erbjuder B5 nästan ett komplett funktionspaket och levererar mycket bra bildkvalitet och spelprestanda till ett konkurrenskraftigt pris. När B5 börjar rabatteras hos svenska återförsäljare kommer den att bli ett riktigt fynd.

• Värde - poäng: 4/5

Bör du köpa LG C5 OLED TV?

Köp den om ..

Köp den inte om ..

Andra alternativ

Så testade vi LG B5 OLED TV

• Testad under ett par veckor
• Testad med SDR- och HDR-källor
• Mätningar utförda med Portrait Displays Calman-kalibreringsprogram

Från den ursprungliga skribenten;

Jag började testa LG B5 med mer avslappnat tittande för att avgöra vilka bildlägen som fungerade bäst och landade till slut i både Cinema och Filmmaker Mode, beroende på innehåll.

Därefter inledde jag den subjektiva testningen och använde både Standard Dynamic Range-källor som DVD, marksänd TV och HD-streaming samt High Dynamic Range-källor som 4K Blu-ray och 4K-streaming.

Med dessa källor använde jag referensscener för att testa B5:s bild när det gäller färger, kontrast, texturer, rörelse och uppskalning. Jag använde även referensscener för att testa B5:s ljudkvalitet.

För 4K Blu-ray och andra skivor använde jag en Panasonic DP-UB820 4K Blu-ray-spelare. Jag använde även en Xbox Series X för att testa B5:s spelfunktioner och spelprestanda.

Mätningarna registrerades med Portrait Displays Calman-färgkalibreringsprogram.

Ljusstyrkemätningar genomfördes med både HDR- och SDR-vita fönster i storlekar från 1 till 100 procent, med fokus på 10- och 100-procentiga fönster för topp- respektive helskärmsljusstyrka. Jag testade även B5:s gråskala och färgnoggrannhet genom att ta ett genomsnitt av Delta-E-värdena, alltså felmarginalen mellan testmönstrets källa och det som visas på skärmen, där ett resultat under 3 eftersträvades.

Jag testade också B5:s täckning av färgrymderna UHDA-P3 och BT.2020. Slutligen använde jag en Leo Bodnar 4K HDMI Input Lag Tester för att mäta B5:s input lag i millisekunder.

Du kan läsa en fördjupad genomgång av hur vi testar TV-apparater på TechRadar via den länken.

• Först testad i augusti 2025
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

Ett vanligt klagomål bland TV-ägare är att skuggor i filmer och serier ser för mörka ut, vilket gör att man inte alltid kan se vad som händer, särskilt i ett ljust rum. För flera år sedan fick Game of Thrones stor uppmärksamhet kring detta problem med sitt ökända slag i säsong 8.

I ett försök att bemöta kritiken verkar LG ha utfört lite bildmässig magi i sina Dolby Vision-lägen. De flesta Reddit-användare verkar omfamna förändringarna, där en person skriver ”Tack LG för att ni äntligen fixade mörkret”, och reaktionerna är överlag mycket positiva.

Det finns vissa kritiska röster, som i den här tråden, med personer som är mer tveksamma, men responsen verkar ändå vara en tydlig seger för LG.

Så hur har LG gjort detta? Är det en ren ljusstyrkeökning eller en justering av tonmappningen? Som tur är har jag både G5 och C5 tillgängliga, där ingen ännu fått uppdateringen, samt specialiserad testutrustning för att mäta ljusstyrka. Så låt oss ta reda på hur uppdateringen faktiskt ser ut! I den här artikeln fokuserar jag på G5, eftersom texten redan blev lång nog innan jag tog med mellanmodellen – jag återkommer med resultat för C5 snart.

En snabb notis om bilderna nedan: de ska ses som illustrativa snarare än helt exakta återgivningar av hur det ser ut i verkligheten – filmerna upplevs inte lika hårda (i vissa fall) på TV:n i person.

The Batman

The Batman är en återkommande 4K Blu-ray jag använder för tester, eftersom den inte bara innehåller många scener med hög kontrast för att testa en TV:s kapacitet, utan också är väldigt mörk (masterad till 400 nits jämfört med branschstandarden på 1 000 nits).

Den fungerar som ett slags tortyrtest och kan vara extremt svår att titta på i ljusa förhållanden, så det är naturligtvis det perfekta första testet för den här uppdateringen.

Dolby Vision Cinema Home

Som du kan se i den första bilden ovan finns en stark kontrast där halva Batmans ansikte ligger i skugga, men det vita i hans vänstra öga är mer dolt. Min egen spegelbild var inte lika tydlig som fotot antyder, men det fanns spegelliknande reflektioner ovanpå detaljerna i scenen.

Den andra bilden, efter uppdateringen, visar bättre detalj i skuggorna, där Batmans vänstra öga och hans skäggstubb framträder tydligare, vilket visar att tonmappningen har ändrats. Även reflektioner av mig själv och andra objekt är mindre framträdande eftersom bilden överlag är ljusare. Det viktigaste är dock att svärta och de mörkaste tonerna fortfarande ser korrekta ut och inte upplevs upplyfta.

I den här bilden från en betydligt mörkare scen, där Batman står efter en strid på en tunnelbaneplattform, är förändringarna kanske inte lika tydliga som i ansiktsbilden ovan, men vissa skillnader finns.

Mer av tunnelbanemiljön, som bakväggen och golvet, syns i den andra bilden och de olika områdena med starkt ljus verkar marginellt ljusare. Samtidigt har noggrannheten inte offrats: mörka toner ser fortfarande djupa och verklighetstrogna ut.

Dolby Vision Standard

När jag mäter TV-apparater mäter jag alltid både Filmmaker Mode (som det mest korrekta läget) och Standard-läget, eftersom det ofta är standardvalet för vissa användare. Jag bestämde mig därför också för att kontrollera Dolby Vision Standard före och efter uppdateringen.

Det första jag noterade med Dolby Vision Standard var hur annorlunda färgtemperaturen var, eftersom den drog tydligt åt ett kallare blått håll. Jag förväntade mig det baserat på andra bildlägen, men det var ändå överraskande. Det är värt att påpeka att förändringen i färgtemperatur inte var lika aggressiv som bilderna antyder, men den är tydlig.

Efter uppdateringen verkar Dolby Vision Standard ha fått samma behandling som Dolby Vision Cinema Home: en ändring i tonmappningen avslöjar mer detaljer i mörka partier samtidigt som korrekta svärtor behålls. Jag upplevde också ett tydligt lyft i ljusstyrka, där min spegelbild återigen var mindre synlig efter uppdateringen.

Jag tyckte inte att det här läget passade särskilt bra för The Batman, men det är ändå positivt att se en märkbar förbättring.

DV Filmmaker, Cinema Home och Standard

Nedan har jag återigen använt bilderna av Batmans ansikte från The Batman, men i dessa gallerier har jag även inkluderat Dolby Vision Filmmaker Mode. Detta bildläge är det enda som förblivit oförändrat av firmware-uppdateringen.

I det första galleriet visas Dolby Vision Filmmaker Mode, följt av Dolby Vision Cinema Home och slutligen Dolby Vision Standard före uppdateringen. Det andra galleriet visar samma bilder efter uppdateringen, så Cinema Home och Standard har förändrats.

Innan uppdateringen

Efter uppdateringen

Som du kan se är Filmmaker Mode en bra referens för hur betydande uppdateringen är. Både Cinema Home och Standard visar mycket mer detaljer än före uppdateringen.

Filmmaker Mode har också svårare i ljusare förhållanden på grund av sin lägre ljusstyrka, vilket gör att mörka områden blir svårare att se, det uppstår upplevd black crush i ett ljust rum och spegelliknande reflektioner blir mer framträdande. För The Batman i ljusare miljöer är Cinema Home därför definitivt det bättre valet.

Tittande i mörkt rum

Jag bestämde mig också för att se hur uppdateringarna fungerar i mörkare tittarförhållanden. Av fototekniska skäl finns ett uplight bakom TV:n, men i praktiken tittade jag i helt nedsläckt rum. Det är här Filmmaker Mode verkligen kommer till sin rätt.

De ljusare Dolby Vision-lägena kan lyfta mörka toner på vissa ställen och även om Cinema Home fortfarande såg mycket bra ut var Standard översaturerat och mindre korrekt.

I hemmabioförhållanden såg Filmmaker Mode utmärkt ut. Det levererade den noggrannhet jag var ute efter, med skarpa texturer och kraftfull kontrast utan att bli överdrivet.

I tunnelbanescenen från The Batman har Filmmaker Mode (bild 1) den mest visuellt tilltalande bilden, med bäst kontrastbalans som avslöjar detaljer och texturer i väggar och golv samtidigt som ljusa partier – som lampan på andra sidan perrongen – verkligen framträder. Cinema Home gör något liknande men är definitivt ljusare. Jag tyckte Filmmaker Mode gjorde scenen mer rättvisa.

Last Voyage of the Demeter

Jag bestämde mig sedan för att titta på Last Voyage of the Demeter. Filmen innehåller många mörka scener med hög kontrast. Återigen kan detta vara svårt att titta på i ljusa förhållanden eftersom den är känslig för spegelliknande reflektioner. För detta valde jag en scen där två sjömän står på däck på natten och en av dem går omkring medan han svingar en lykta.

Dolby Vision Cinema Home

Den största förändringen här gäller reflektionerna. De finns fortfarande kvar men är mycket mindre tydliga efter uppdateringen i Cinema Home, tack vare högre genomsnittlig ljusstyrka över hela bilden.

Ljusa objekt där månljus reflekteras ser också ljusare och mer detaljerade ut, som presenningen över den lilla båten i bakgrunden och träspjälorna i förgrunden. Ljuskällor, som den svingande lyktan, framträder tydligare och får mer tryck på skärmen, vilket skapar högre upplevd kontrast.

Dolby Vision Standard

För Dolby Vision Standard upplevde jag inte förändringarna som lika stora jämfört med Cinema Home. Jag blev dock förvånad över att scenens färgtemperatur, som redan var mycket kall, blev ännu kallare efter uppdateringen.

Detta läge minskade också reflektioner, men återigen inte i samma grad som Cinema Home. Däremot fanns en extra ljusstyrka som var tydlig i repen i bakgrunden, som återigen fick en kallare ton.

DV Filmmaker Mode, Cinema Home och Standard

Jag valde återigen att ställa både Cinema Home och Standard mot Filmmaker Mode för att se hur de klarade ljusare förhållanden. Nedan visar galleri ett alla tre lägen före uppdateringen och galleri två alla tre efter uppdateringen, där Filmmaker Mode återigen är oförändrat.

Innan uppdatering

Efter uppdatering

I ljusare miljöer lider Filmmaker Mode tyvärr av ganska tydliga spegelliknande reflektioner, vilket gör det svårt att titta. Cinema Home efter uppdateringen är det bästa läget för dessa förhållanden och balanserar noggrannheten från Filmmaker Mode samtidigt som det ger ett trevligt lyft i ljusstyrka och mer detaljerad tonmappning, vilket gör att objekt ser mer naturtrogna ut.

Helt nedsläckt rum

Jag testade även scenen i totalt mörker och här var det återigen Filmmaker Mode som var bäst. Kontrasten var mer balanserad än i de andra två lägena, även om Cinema Home återigen var en nära tvåa, precis som med The Batman.

Cinema Home lyfte fram vissa detaljer i mindre uppenbara objekt, som repet framför sjömannen. För korrekthetens skull var dock Filmmaker Mode det självklara valet. Jag upplevde Standard som för ljust i mörka förhållanden.

The Sound of Music

Jag bestämde mig också för att testa uppdateringen på en ljusare film för att se vilken skillnad den gjorde. Jag valde The Sound of Music, en fantastisk 4K Blu-ray med massor av färger och ljusa, slagkraftiga scener. Jag fokuserade på scenen Do Re Mi, eftersom den innehåller frodigt grönt, tydliga blå och vita toner samt särskilt kraftfull ljusstyrka.

Dolby Vision Cinema Home

När jag tittade på scenen från The Sound of Music i Dolby Vision Cinema Home före och efter uppdateringen blev det tydligt att firmware-uppdateringen haft effekt. Det gröna gräset till vänster om Maria och de snötäckta bergen i bakgrunden såg definitivt mer livfulla och kraftfulla ut efter uppdateringen.

De vita kläderna hade också mer lyster, även om jag inte är säker på att det bara är positivt eftersom vissa av barnens kläder hamnade på gränsen mellan korrekt återgivning och översaturering.

Det är dock tydligt att uppdateringen gett vissa färger mer energi och ökat den upplevda ljusstyrkan.

Dolby Vision Standard

Jag hade svårare att se förändringar i Dolby Vision Standard, bortsett från den återigen tydliga förändringen i färgtemperatur. Det finns små tecken på mer mättnad i det gröna gräset och lite mer tryck i den blå himlen, men jag upplevde inte förändringarna lika tydligt som i Cinema Home eller lika uppenbart som när jag tittade på The Batman.

Dolby Vision Filmmaker, Cinema Home och Standard

Återigen tog jag en bild av samma scen ovan med Dolby Vision Filmmaker Mode för att jämföra den med Cinema Home och Standard före och efter uppdateringen. Precis som tidigare visar galleri ett de tre lägena före uppdateringen och galleri två efter uppdateringen, där Filmmaker Mode fortfarande är oförändrat.

Innan uppdatering

Efter uppdatering

Trots att jag tittade i ljusare förhållanden skulle jag fortfarande välja Filmmaker Mode. Färgåtergivningen ser mer korrekt ut och ger en bra balans mellan mättnad och noggrannhet, vilket gör att The Sound of Music känns mer autentisk.

Cinema Home är en nära tvåa eftersom det ger lite extra tryck och bara vissa färger tenderar att bli lätt översaturerade. För mig förändrar Standard filmens uttryck för mycket.

Även om det ibland kan vara svårt att se exakt vad uppdateringen gjort har den definitivt gett mer liv åt subtila delar av bilden, särskilt de gröna tonerna i gräset. Cinema Home har utan tvekan gynnats mest av uppdateringen i The Sound of Music.

Mätningar

Efter att ha sett uppdateringen i praktiken blev jag nyfiken: var detta en ren ljusstyrkeökning eller handlade det mer om förändrad tonmappning? Hade LG bara vridit upp ”ljus”-reglaget eller justerat kurvorna för hur ljusa olika toner ska vara i relation till varandra?

Jag misstänkte starkt det sistnämnda, men jag plockade fram mätutrustningen för att vara säker. Jag mätte G5:s Dolby Vision Cinema Home- och Standard-lägen före och efter uppdateringen för att se om det fanns några stora förändringar i ljusstyrka.

Med en Klein K10A-kolorimeter, Murideo Six G 8K testmönstergenerator och Portrait Displays Calman-kalibreringsprogramvara registrerade jag mätningarna och fokuserade på topp­ljusstyrka (10 % fönster) och helskärmsljusstyrka (100 % fönster).

Dolby Vision Cinema Home före uppdateringen nådde 1 930 nits i topp och 313 nits i helskärm. Efter uppdateringen nådde den 1 979 nits i topp och 325 nits i helskärm. Det finns alltså en liten ökning i ljusstyrka, men det mänskliga ögat skulle inte kunna urskilja den marginella skillnaden – inte i den omfattning jag upplevde när jag tittade på filmerna.

Dolby Vision Standard landade på 2 045 nits i topp och 352 nits i helskärm före uppdateringen, vilket föga förvånande gjorde det ljusare än Cinema Home. Intressant nog förändrades ljusstyrkan knappt efter uppdateringen och ökade bara med ensiffriga värden i de flesta fall.

Detta visar att det inte handlar om att LG helt enkelt matar panelen med mer energi för att öka ljuset, utan snarare att företaget justerar specifika toner och höjer deras ljusprofil jämfört med tidigare, i ett försök att få dem att upplevas mer korrekta för ögat, särskilt i ljusare miljöer.

Slutsats

Efter att ha testat LG:s senaste firmware-uppdatering ansluter jag mig till majoriteten och kallar det en framgång – åtminstone på G5. Uppdateringen av Dolby Vision Cinema Home har varit särskilt användbar för mörkare filmer i ljusare rum. Den minskar reflektioner, använder mer dynamisk tonmappning och ger ett upplevt ljusstyrkelyft som gör det möjligt att titta på en film som The Batman även i ett upplyst rum.

I mörkare miljöer skulle jag fortfarande välja det mer korrekta Filmmaker Mode och jag är glad att LG lämnat det orört. Standard är inte riktigt min smak, men kan fungera bra för modernare, animerade filmer genom att ge ännu mer ljus.

Det är sällan vi på TechRadar täcker en firmware-uppdatering så här ingående, men den här väckte verkligen min nyfikenhet som TV-testare. Och ärligt talat var den värd att skriva om: det här är en lyckad uppdatering. Om du äger en LG OLED-TV bör du uppdatera – och om du funderat på att köpa en men oroat dig för prestanda i ljusa rum kan detta göra skillnad.

Jag återkommer nästa vecka med en genomgång av förändringarna på LG C5. Med tanke på att dess panel är mindre ljusstark kan det bli riktigt intressant…

LG och Samsung är först ut i mars och april, följt av TCL och Hisense i juni/juli, medan Panasonic och Philips vanligtvis kommer senare på året, runt augusti/september. Sony brukade lansera i juli, men har sedan dess återgått till ett tvåårigt lanseringsschema för de flesta av sina flaggskeppsmodeller.

Men vad betyder det för äldre modeller? Jo, det betyder oftast att du kan räkna med stora rabatter! Företagen vill rensa lagren på äldre modeller innan de nya apparaterna anländer, vilket innebär att du ofta kan få en rejäl prissänkning. Det händer inte alltid, men betydligt oftare än man tror.

Även om det finns massor av modeller varje år som kan få rabatter har jag valt ut några av mina favoriter från 2025 och tittat på nuvarande priser och vad du bör sikta på att betala.

LG C5

• Nuvarande pris (65 tum): runt 24 000 kr
• Bra pris (65 tum): runt 16 000–17 000 kr

LG C5 var en av de bästa OLED-TV jag testade under 2025 och levererar den perfekta balansen mellan pris och prestanda. Bildkvaliteten erbjuder stark kontrast, kraftfulla färger, fin detaljåtergivning, skarpa texturer och korrekt rörelsehantering. Den har alla funktioner du kan önska från de bästa gaming-TV-apparaterna, inklusive fyra HDMI 2.1-portar med stöd för 4K 144 Hz, full VRR med FreeSync och G-Sync, Dolby Vision-gaming och ALLM. Dessutom är smart-TV-systemet webOS 25 intuitivt med användbara AI-funktioner.

OLED är visserligen en premiumteknik, men C5 har varit en av de mest konsekvent rabatterade TV-apparaterna sedan lanseringen i mars 2025. Dess 65-tumsmodell går ofta att hitta runt 19 000–21 000 kr, vilket är en stor nedgång från lanseringspriset som låg kring cirka 30 000 kr i Sverige.

Vi har dock sett 65-tumsmodellen sjunka ned mot ungefär 17 000–18 000 kr. Får du den runt 16 000–17 000 kr innan den försvinner från butikshyllorna är det ett riktigt bra köp.

TCL C7K

• Nuvarande pris (65 tum): cirka 9 500–11 000 kr
• Bra pris (65 tum): runt 8 500–9 000 kr

TCL C7K är TCL:s mellanmodell i 2025 års mini-LED-serie och den är riktigt imponerande. Den erbjuder mycket bra bildkvalitet med hög ljusstyrka och rika färger tillsammans med effektiv lokal dimning. Den har också starka gamingfunktioner, inklusive 4K 144 Hz, FreeSync Premium Pro och Dolby Vision-stöd, med prestanda som matchar — allt till ett förvånansvärt lågt pris. Även till fullpris är detta en mycket prisvärd TV, men du kan göra ett riktigt fynd om du håller koll på kampanjer.

Vid lanseringen kostade 65-tumsversionen i Europa runt 12 000–13 000 kr beroende på återförsäljare. Priset sjönk snabbt ned mot cirka 10 000–11 000 kr, vilket redan där var bra — men vi har sett den ännu billigare.

Får du tag i 65-tumsmodellen för runt 8 500–9 000 kr är det ett fenomenalt pris för en TV med så mycket funktioner.

Samsung S95F

• Nuvarande pris (55 tum): cirka 18 000–20 000 kr
• Bra pris (55 tum): runt 15 000–16 000 kr

Samsung S95F är flaggskeppsmodellen i Samsungs OLED-utbud för 2025. Jag gav den fem stjärnor i min recension och den utsågs till Årets TV vid TechRadar Choice Awards. Bildkvaliteten är superb med livfulla färger, rik kontrast och skarpa texturer, och tack vare dess OLED Glare Free-antireflexskärm går den att titta på även i ett ljust rum. Den är också fullt utrustad för gaming och har en visuellt tilltalande design som är tunn och modern.

Som en flaggskepps-OLED var S95F naturligtvis inte billig vid lansering. Dess 55-tumsmodell släpptes i Sverige kring cirka 25 000–27 000 kr, och även om priserna har sjunkit ligger den fortfarande i premiumsegmentet på TV-marknaden. Den är dock värd pengarna.

Idag går 55-tumsversionen att hitta runt 18 000–20 000 kr, vilket är ett rimligt pris, men vi har redan sett den falla ned mot ungefär 17 000 kr vid kampanjer. Ett riktigt bra pris vore runt 15 000–16 000 kr. Det är ambitiöst, men föregångaren Samsung S95D sjönk ungefär dit. Hittar du S95F kring den nivån är det ett mycket bra köp.

LG B5

• Nuvarande pris (48 tum): cirka 8 000–9 000 kr
• Bra pris (48 tum): runt 6 500–7 000 kr

LG B5 är instegsmodellen i LG:s OLED-serie för 2025. Den har inte samma ljusstyrka som modellerna högre upp i serien, men levererar skarpa texturer, kraftfull kontrast, rika färger och mycket bra rörelsehantering. Den har också alla gamingfunktioner du kan behöva, med stöd för 4K 120 Hz, FreeSync och G-Sync, Dolby Vision-gaming och ALLM via samtliga fyra HDMI 2.1-portar. Den gör allt detta till ett lägre pris än andra OLED-TV.

Dess 48-tumsversion, en perfekt storlek för gaming, lanserades i Sverige kring cirka 13 000–14 000 kr, vilket var ett ganska högt pris för den storleken, men priset föll snabbt och skapade ett större avstånd upp till C5-modellen.

Idag går LG B5 48 tum att hitta för cirka 8 000–9 000 kr, vilket faktiskt är ett mycket bra pris för en OLED i den storleken. Jag skulle dock hoppas att den sjunker ned mot 6 500–7 000 kr innan den försvinner från marknaden — då är det ett riktigt fynd värt att slå till på.

Även om LG:s B-serie utan tvekan är den mest populära budget-OLED-modellen varje år finns det två andra märken som erbjuder lockande alternativ: Samsung och Philips. För att utmana LG B5 släppte dessa två märken Samsung S85F respektive Philips OLED760.

Samsungs OLED-TV har visat upp mycket bra ljusstyrka och färgåtergivning, och Philips OLED-TV har hemliga vapnet Ambilight, något jag är ett stort fan av. Så jag bestämde mig för att testa B5, S85F och OLED760 sida vid sida för att ta reda på vilken prisvärd OLED som presterar allra bäst.

1. Ljusstyrka

Innan jag går in på den första jämförelsekategorin, en snabb notis om inställningarna. Även om jag främst använder Filmmaker Mode när jag testar TV använde jag Movie/Cinema-läget för detta test, eftersom alla dessa TV har relativt låg ljusstyrka jämfört med premiumklassade OLED-modeller.

Jag ändrade också några inställningar på Philips OLED760 eftersom de påverkade bilden. Dessa var: texture enhancement (av), noise reduction (av), ändra färgtemperatur från Normal till Warm och slutligen sätta peak brightness till Maximum. Dessa ändringar gjorde OLED760 mer lik de andra två TV-apparaterna.

När det gäller ljusstyrka fanns det en tydlig vinnare: Samsung S85F, som upplevdes betydligt mer slagkraftig under dagtid och i ljusa scener. Snöscener såg krispiga och ljusa ut på S85F, och även om de fortfarande var bra på de andra två TV-apparaterna var skillnaden tydlig.

Under en scen i Wicked där Elphaba springer över ett vetefält visade S85F de mest livfulla gula tonerna. OLED760 var mörkast och även om den var korrekt saknade den S85F:s intensitet. B5 hamnade någonstans mitt emellan. En sak jag märkte, fortfarande i Wicked, var att ljus som reflekterades från de sandfärgade byggnaderna i Shiz såg lite överexponerat ut på S85F, medan OLED760 och B5 hanterade detta bättre.

En titt i inställningarna visade att en stor del av ljusstyrkan i S85F kom från dess Tone Mapping-inställning. När den stod på Active (standard i Movie-läget) var bilden mycket ljusare. När jag bytte till Static blev den betydligt mörkare och mer lik de andra två modellerna.

När det gäller faktiska ljusstyrkemätningar stack S85F ut. Den nådde 777 nits i maximal HDR-ljusstyrka jämfört med B5-modellens 668 nits och OLED760-modellens 665 nits (alla mätta i Filmmaker Mode för så jämförbara resultat som möjligt). För HDR-ljusstyrka över hela skärmen låg alla mellan 130–150 nits, men det är den högre toppnivån som ger S85F den extra intensiteten.

2. Färger

OLED-TV sticker ut för sina fylliga färger, och även om dessa budgetmodeller inte riktigt når upp till samma intensitet som dyrare modeller levererade de alla utmärkt färgåtergivning. Med hjälp av Wizard & I-scenen från Wicked fångade alla tre TV-apparater den livfulla känslan i de rosa blommorna i trädet som Elphaba står under. Tack vare sin högre ljusstyrka hade S85F de mest djärva rosa tonerna överlag, men OLED760 och B5 såg mer naturliga ut samtidigt som de fortfarande hade bra tryck.

Jag gick vidare till The Mask, närmare bestämt huvudkaraktärens starka och skrikiga gula kostym, och S85F hade återigen mest pop, där kostymen verkligen brände till på skärmen. Ibland gränsade det till översaturerat.

B5 hade de mest tilltalande färgerna av de tre och balanserade både intensitet och korrekthet. OLED760, vars färger var mest naturliga och rika, hölls däremot tillbaka av sin lägre upplevda ljusstyrka, vilket minskade effekten av den gula kostymen och den gröna masken.

I mörkare tittförhållanden glänste OLED760 tack vare sin Ambilight-funktion. Scener med starka färger – tänk Pixar, Star Wars – kommer verkligen till liv på OLED760, vilket gör filmer mer uppslukande och till och med får skärmen att kännas större.

3. Kontrast

Som väntat från tre OLED, även i en mer prisvärd klass, är kontrast och svärta superb på var och en av dessa TV-apparater. OLED:s förmåga att dimma varje enskild pixel ger en mycket bra balans mellan ljusa och mörka toner genomgående.

Det fanns dock några tydliga skillnader mellan de tre. Återigen gjorde S85F:s högre ljusstyrka att den skapade den mest dynamiska kontrasten. I Dark City finns många bilder där skuggor från lampor utanför bild faller över människors ansikten. Med sin högre ljusstyrka hade S85F det djärvaste och mest kraftfulla dynamiska omfånget.

Ser man bortom ljusstyrkan visade OLED760 den mest ”autentiska” kontrasten och såg mer verklighetstrogen ut. Både den och B5 levererade ett djupare spektrum av svarta toner än S85F, vilket passade utseendet i Dark City. B5 hamnade återigen mellan de andra två och gav en fin balans mellan ljus och mörker.

När jag tittade på öppningsscenen i The Warriors skar ljusen från tunnelbaneplattformarna genom nattens svärta på alla tre TV-apparater, men det var samma sak igen. S85F levererade de mest slagkraftiga ljusen, medan OLED760:s svärta såg mer korrekt ut, och B5 hittade en balans mellan de två. Jag märkte dock på denna skiva att B5 hade en svag grön ton, vilket gjorde att hudtoner och kontrast inte var helt lika korrekta.

4. Rörelse och uppskalning

Den största skillnaden mellan dessa tre TV-apparater ligger i hur de hanterar rörelser. När jag tittade på en panorering längs en klippkant i No Time To Die visade B5, med Cinematic Movement aktiverat, den mest korrekta rörelsen: mjuk, med minimal judder och utan såpoperaeffekt. S85F, med judder satt till 4 och blur till 2, såg också mjuk ut men gav något mer judder än B5 och såg inte lika naturlig ut.

OLED760 hade däremot problem. Utan rörelsebearbetning fanns tydlig judder när kameran långsamt panorerade. När jag lade till någon form av rörelseutjämning, även på nivå 1, uppstod en märklig suddig effekt varje gång kameran panorerade eller rörde sig snabbt, vilket påverkade texturer. OLED760 gör sig faktiskt bättre att titta på med judder kvar.

Ett sista test var hur varje TV klarade uppskalning. När jag spelade en DVD av The Amazing Spider-Man var det ingen överraskning att B5 levererade bäst uppskalning, med jämnare texturer och förbättrade färger och kontrast – det var samma resultat för LG G5 i vårt test mellan 4 avancerade OLED-modeller.

Det som däremot överraskade var att den ljusstarkaste TV:n i SDR var OLED760. Den hade lätt de mest livfulla färgerna och såg bättre ut i ljusare scener. Däremot var texturerna inte lika rena och bilden såg fortfarande lite grumlig ut på vissa ställen. S85F gjorde ett bra jobb överlag och placerade sig snyggt mellan B5 och OLED760, även om den hade nackdelen att vara en större skärm.

Slutsats

Ärligt talat utmärkte sig alla tre TV-apparater inom olika områden och det är svårt att bli besviken på någon av dem. Alla tre har också ett komplett utbud av gamingfunktioner som jag förväntar mig från de bästa gaming-TV-apparaterna, så där finns inget som skiljer dem åt.

Det är värt att notera att Philips är den enda som stöder både HDR10+ och Dolby Vision HDR-format, medan Samsung endast erbjuder HDR10+ och LG endast erbjuder Dolby Vision.

Prismässigt ligger alla tre på ungefär samma nivå, så inte heller där finns något som skiljer dem åt. Det handlar därför egentligen om vad du tittar på och vad du vill ha ut av en TV.

För ljusstyrka och ren intensitet ska du välja Samsung S85F. Vill du ha korrekt kontrast och en unik funktion i Ambilight som får skärmen att kännas större än den är ska du välja Philips OLED760. Vill du ha bra rörelsehantering och uppskalning, med en välbalanserad bild, ska du välja B5.

Ett övergripande val är svårt, men jag skulle ändå säga att B5 vinner med minsta möjliga marginal. OLED760 är visserligen kanske mest korrekt men hålls tillbaka av sin rörelsehantering, och S85F är ljusstarkast och mest kraftfull men går ibland över i översaturering. Men ärligt talat: om någon av dessa TV-modeller dyker upp med ett riktigt bra kampanjpris som gör den billigare än de andra kommer du inte bli besviken.