Efter att tekniken läckt ut och en rad inofficiella moddar dykt upp lanserade Nvidia den här veckan officiellt DLSS 5. Företaget visade upp tekniken i NBA 2K27 under Gamescom 2026 och delade samtidigt med sig av fler detaljer om hur den fungerar.

Efter Nvidias första presentation av DLSS 5 i mars var jag skeptisk till vissa delar, även om jag inte sågade hela idén på samma sätt som vissa gamers gjorde. Den här veckan har vi däremot sett en snabb förändring i både åsikter och den allmänna stämningen kring DLSS 5 på nätet – och själv har jag blivit betydligt mer entusiastisk över Nvidias AI-teknik.

Det finns faktiskt flera anledningar att hoppas på att DLSS 5 kan bli ett rejält steg framåt för PC-gaming. Det handlar om allt från Nvidias förtydligande kring vilka grafikkort som kommer att få stöd till vad moddare redan har visat att tekniken kan åstadkomma sedan den läckte ut – och vissa av resultaten är verkligen häpnadsväckande.

Här är mina fem anledningar till att Nvidias kommande neurala renderingsmodell faktiskt kan förändra spelgrafiken i grunden.

1. Nvidia har bekräftat att DLSS 5 inte bara blir för RTX 5000-grafikkort

Just nu stöds DLSS 5 bara av grafikkort i RTX 5000-serien – tekniken blev tillgänglig den här veckan i NBA 2K27 – men Nvidia har bekräftat att den även kommer till äldre GeForce-grafikkort. Dessutom verkar vi inte behöva vänta särskilt länge innan stödet börjar breddas, vilket är goda nyheter.

VideoCardz uppmärksammade ett uttalande från en Nvidia-representant på Reddit, som skrev: ”Vårt fokus ligger just nu på att optimera prestandan för GeForce RTX 50-serien, med modelluppdateringar som väntas senare i höst. När prestandan för RTX 50-serien har finjusterats ytterligare planerar vi att börja arbeta med att utöka det officiella stödet till GeForce RTX 40-serien.”

Det innebär att arbetet med att få DLSS 5 att fungera på RTX 4000-modeller kan dra igång i början av 2027 och möjligtvis kan även ännu äldre generationer av grafikkort få samma behandling längre fram. Moddare har trots allt redan lyckats få tekniken att fungera på modeller i både RTX 3000- och RTX 2000-serien, även om prestandan mycket väl kan bli det stora hindret där.

Oavsett vilket kan vi nu lägga farhågorna om att DLSS 5 skulle förbli exklusivt för de senaste Nvidia RTX 5000-grafikkorten åt sidan.

2. Fortsatt optimering bör förbättra prestandan rejält

Jag nämnde precis prestandan och det är också den största nackdelen vi hittills har sett i de inofficiella experiment som genomförts med DLSS 5.

Som Tom's Hardware konstaterar innebär DLSS 5 just nu en rejäl prestandaförlust, där bildfrekvensen generellt sjunker med omkring 40–50 procent. I vissa rapporter är tappet mindre, närmare 30 procent, men det är viktigt att komma ihåg att alla dessa inofficiella siffror bygger på en förhandsversion av DLSS 5 som moddare har fått att fungera i spel på egen hand.

Den färdiga versionen av DLSS 5 lär ge bättre prestanda och oavsett vilket kommer optimering att stå högt på Nvidias prioriteringslista. Jag skulle bli förvånad om vi inte får se stora framsteg på den fronten under 2027, i takt med att fler spel får stöd för tekniken.

3. De experimentella resultaten med DLSS 5 är otroligt imponerande

Moddarna som har experimenterat med den läckta versionen av DLSS 5 har tydligt visat att tekniken kan ge riktigt imponerande resultat. På den officiella sidan visade även demonstrationen av NBA 2K27 under Gamescom 2026 att den här AI-baserade grafikförbättringen kan göra underverk.

Samtidigt är fördelarna med DLSS 5 till viss del situationsberoende och tekniken är ingen universallösning som automatiskt gör all grafik bättre. I vissa användningsområden briljerar den däremot verkligen. Även om du exempelvis inte vill att tekniken ska appliceras på spelets huvudkaraktärer kan den fortfarande göra enorm skillnad för detaljer i bakgrunden – inte minst ansikten på NPC:er i de stora folkmassor som skapar atmosfär och liv i spel med öppna världar.

Som en Reddit-användare påpekar: ”NPC-ansikten i folkmassor är ett av de bästa användningsområdena för DLSS 5. Det kan bryta inlevelsen lite när du pratar med en karaktärsmodell som uppenbarligen skapats för hand med stor omsorg och det sedan går förbi något märkligt, släthyat monster bredvid dig. Jag såg en LTT-video där de visade skillnaden på slumpmässiga NPC:er och det var faktiskt otroligt imponerande.”

DLSS 5 kan också förändra ljussättning och skuggor för att få grafiken att se betydligt mer realistisk ut, inklusive karaktärsmodeller. Några av resultaten som moddare har delat i en stor samlingstråd på Reddit visar det väldigt tydligt. Jag blev faktiskt helt golvad av några av exemplen. När DLSS 5 fungerar, fungerar det riktigt bra – även om resultatet inte alltid blir lyckat.

Samtidigt beror några av de märkligare exemplen som cirkulerat på att moddare har dragit reglage och inställningar till extrema nivåer, vilket leder mig vidare till nästa punkt.

4. Justeringsmöjligheterna blir avgörande för DLSS 5

Som jag nämnde har några av de mer obehagliga resultaten från moddare som experimenterat med DLSS 5 uppstått när de har dragit upp intensiteten på olika reglage till extrema nivåer – ibland medvetet, bara för att provocera fram negativa reaktioner mot AI.

DLSS 5 erbjuder ganska detaljerad kontroll över olika delar av vad tekniken gör, däribland intensitet, ton och struktur. När en spelutvecklare finjusterar tekniken ordentligt för sitt specifika spel bör effekten därför bli mer subtil, passande och ligga bättre i linje med spelets övergripande visuella stil. Åtminstone är det vad man får hoppas på.

När DLSS 5 används med måtta är det ganska tydligt att tekniken verkligen kan förbättra grafiken i ett spel. Moddare har redan bevisat det i vissa fall och NBA 2K27 är dessutom ett bra officiellt exempel på hur väl det kan fungera.

Ja, det är fullt möjligt att få karaktärsmodeller som hamnar i den så kallade ”uncanny valley” om du drar upp reglagen till max – och DLSS 5 passar definitivt inte alla typer av grafiska stilar. Men då är vi tillbaka vid föregående punkt: när tekniken fungerar, fungerar den verkligen bra.

5. DLSS 5 kommer förmodligen att bli bättre med tiden

Min sista punkt är enkel, men viktig. Och visst, jag har sagt det förut, men jag tycker att det tål att upprepas.

Spola tillbaka tiden till när Nvidia presenterade ursprungliga DLSS, den allra första versionen av tekniken som enbart handlade om uppskalning, så hade den flera tydliga brister. Problem som suddighet, ghosting och grafiska artefakter drog ner kvaliteten på den uppskalade bilden, men det var problem som Nvidia lyckades åtgärda med nästa generation av tekniken.

Jag räknar med att vi kommer att få se exempel där DLSS 5 på liknande sätt får grafiken att spåra ur, även om tekniken redan verkar ha fått en betydligt bättre start än DLSS 1.

Poängen är att det vi tycker om DLSS 5 vid lanseringen kan förändras rejält inom ett eller två år. Det finns en verklig potential för tekniken att revolutionera hur spelgrafik förbättras och finslipas – även om förbehållen kring felaktig användning och det faktum att tekniken fungerar bättre i vissa situationer än andra knappast kommer att försvinna.

• Microsoft backar från sina tidigare rekommendationer om 32 GB RAM
• Företaget har tagit bort artiklar som beskrev 32 GB som den "bekymmersfria" mängden minne
• Samtidigt uppges Apple ha svårt att hitta en alternativ leverantör av RAM från Kina

RAM-krisen fortsätter att skapa problem för några av världens största teknikföretag. Microsoft har nu backat från sina tidigare rekommendationer om hur mycket arbetsminne användare bör ha, samtidigt som Apple enligt uppgifter har svårt att säkra tillräckliga leveranser av RAM-minne.

Vi börjar med Microsoft. Som Windows Latest uppmärksammar har företaget i tysthet tagit bort flera tidigare rekommendationer om RAM-minne, i takt med att den pågående RAM-krisen gjort dem allt svårare att försvara.

Microsoft hade tidigare flera supportartiklar i sitt Windows Learning Center som nu har tagits bort. Windows Latest lyfter särskilt fram två av dem. Den ena handlade om hur man optimerar en speldator och rekommenderade att "32 GB är idealiskt för seriösa spelare som kör de mest krävande spelen", även om artikeln samtidigt konstaterade att 16 GB räckte för de flesta.

En annan artikel beskrev 32 GB RAM som den "bekymmersfria zonen", men även den har nu tyst tagits bort efter kritik. Artikeln publicerades samtidigt som priserna på arbetsminne sköt i höjden, vilket gjorde rekommendationen ganska verklighetsfrånvänd – att köpa ett 32 GB-kit var knappast bekymmersfritt för plånboken.

Länkarna till artiklarna leder nu i stället till startsidan för Learning Center, vilket tydligt signalerar att Microsoft vill distansera sig från sina tidigare rekommendationer om 32 GB som den optimala eller "bekymmersfria" mängden RAM.

Sedan Copilot+-datorerna lanserades har Microsoft samtidigt arbetat för att etablera 16 GB RAM som en ny standard, eftersom AI-funktionerna kräver minst så mycket minne. Men när RAM-priserna fortsatt att rusa har företaget tvingats höja priserna på sina Surface-datorer kraftigt.

Den senaste vändningen är dessutom att Microsoft återigen börjat sälja 8 GB-versioner av fjolårets Surface Pro och Surface Laptop. Det gör det betydligt svårare att samtidigt hävda att 16 GB är ett absolut minimum och ännu svårare att rekommendera 32 GB. Att Microsoft nu låter de gamla artiklarna försvinna är därför knappast särskilt förvånande.

Företaget arbetar dessutom med att förbättra hur Windows 11 fungerar på datorer med 8 GB RAM, där prestandan i dagsläget lämnar en del övrigt att önska. Microsoft har lovat att optimera operativsystemet så att det fungerar bättre med mindre arbetsminne innan årets slut.

Det har blivit en viktig prioritet, inte minst eftersom Apple lyckades leverera överraskande bra prestanda med MacBook Neo, som endast har 8 GB RAM. Det blev i praktiken en utmaning till Microsoft – ett bevis på att macOS kan leverera god prestanda med mindre minne – något Microsoft snabbt svarade på genom att rikta kritik mot Neo.

Apple uppges ha problem att säkra RAM-leveranser

Microsoft är dock inte ensamt om att drabbas av de stigande minnespriserna. Även om Apple haft framgång med MacBook Neo har företaget samtidigt fått höja priserna på flera Mac-modeller. Nu försöker Apple enligt rykten säkra framtida leveranser av RAM-minne genom att vända sig till kinesiska minnestillverkare.

Den senaste uppgiften, från den sydkoreanska tekniksajten Digital Daily (via Wccftech), hävdar dock att Apples förhandlingar med den kinesiska minnestillverkaren CXMT inte har gått enligt plan.

Enligt rapporten har CXMT så hög efterfrågan på den kinesiska marknaden att företaget inte behöver erbjuda Apple några rabatter. Tvärtom uppges CXMT ha krävt priser som ligger i nivå med – eller till och med över – vad Samsung och SK Hynix erbjuder. Budskapet är tydligt: Apple verkar inte lyckas få bättre villkor för det mobila LPDDR5X-minne som används i både iPhone och MacBook.

Tanken var att CXMT skulle fungera som ett alternativ till Samsung, SK Hynix och Micron, som i dag är Apples viktigaste leverantörer av RAM-minne. Men enligt de senaste uppgifterna verkar den vägen åtminstone för tillfället ha kört fast.

Om rapporten stämmer får den dessutom stöd av analytikern Tim Culpan, som skriver att: "Apple och dess leverantörer kämpar för att få tag i tillräckligt många minneskretsar inför lanseringen av nästa generations iPhone."

Att beskriva situationen som att företaget "kämpar" antyder att pressen är hög. Med bara drygt en månad kvar till den väntade lanseringen av iPhone 18-serien och Apples första vikbara iPhone lär förhandlingarna vara intensiva.

Culpan uppger också att Apples monteringspartners arbetar tillsammans med företaget för att skynda på leveranserna av det DRAM-minne som används i mobila enheter.

Rapporten handlar visserligen främst om iPhone, men samma typ av LPDDR-minne används även i MacBook-modeller, vilket innebär att problemen kan påverka hela Apples produktportfölj.

Sammantaget fortsätter RAM-krisen att skapa problem i teknikbranschen, vilket knappast kommer som någon överraskning med tanke på de många rapporterna om stigande komponentpriser den senaste tiden. Även grafikkort har blivit betydligt dyrare under de senaste veckorna, och mycket talar för att prispressen kommer att fortsätta. Det är dock inte dåliga nyheter för alla.

En källa inom halvledarindustrin säger till Digital Daily att: "Så länge priserna på vanligt DRAM fortsätter att ligga kvar på höga nivåer och Samsung samt SK Hynix dominerar marknaden för avancerade AI-minnen som HBM4 väntas både vinstmarginalerna och marknadskontrollen öka ytterligare under årets andra hälft."

Det är alltså samma gamla historia: minnestillverkarna ser ökade vinster, medan konsumenterna får stå för notan. Särskilt uppgifterna om att Apple skyndar sig att säkra RAM-leveranser inför höstens iPhone-lansering inger oro. Om problemen fortsätter finns det en uppenbar risk för ytterligare prishöjningar på både framtida Mac-datorer och iPhone-modeller. Samma sak gäller Microsofts Surface-serie – och sannolikt även många andra bärbara datorer.

• Samsung säger till analytiker att den globala bristen på minneskretsar väntas bestå till 2028 och bli ännu värre under 2027 än den är 2026
• Samtidigt redovisar företaget sitt tredje rekordkvartal i rad: 171,5 biljoner sydkoreanska won i omsättning, 89,5 biljoner won i rörelseresultat och en rörelsemarginal på 52 procent
• Samsung binder nu 60–70 procent av sin produktionskapacitet i femåriga leveransavtal med garanterade minimipriser

Samsung har meddelat analytiker att företaget bedömer att bristen på minneskretsar, som redan påverkar allt från serverhallar till speldatorer, sannolikt inte kommer att lätta före 2028. Dessutom väntas situationen bli ännu värre innan den förbättras.

Under företagets kvartalsrapport för Q2 2026 uppgav världens största DRAM-tillverkare att leveransbegränsningarna väntas bli mer omfattande under 2027 än de är under 2026.

Samtidigt presenterade Samsung det mest lönsamma kvartalet i företagets historia, med 171,5 biljoner won i omsättning, 89,5 biljoner won i rörelseresultat och en rörelsemarginal på 52 procent. Resultatet visar att efterfrågan på DRAM-minnen fortfarande är mycket stark, trots de omfattande prishöjningarna.

Ett AI-drivet problem som inte försvinner i första taget

Den explosionsartade efterfrågan på minneskretsar och lagring från AI-jättar fortsätter att gynna Samsung, som drar nytta av en bristsituation företaget själv tror kommer att bestå i flera år. Orsaken är framför allt de långa ledtiderna och de enorma investeringar som krävs för att bygga ny produktionskapacitet.

Under kvartalsrapporten betonade Samsung att resonemanget bygger på enkel matematik snarare än spekulationer.

Att bygga en ny halvledarfabrik och få den i full produktion tar mer än tre år. De stora investeringar som nu görs i branschen kommer därför inte att ge något betydande tillskott av produktion under den tidsperiod som Samsung prognostiserar. Den efterfrågan som inte kan mötas i år flyttas därför över till nästa år, vilket ytterligare förvärrar bristen.

Oberoende analyser pekar i samma riktning. Analysföretaget TrendForce räknar med att utbudet av NAND-minnen börjar förbättras under andra halvan av 2027 när ny produktionskapacitet och minneskretsar med fler lager når marknaden.

För DRAM ser bilden däremot betydligt mörkare ut. Flera tillverkare planerar visserligen nya produktionslinjer under 2027, men byggnation, installation av utrustning och certifiering gör att någon större produktionsökning inte väntas förrän under andra halvan av året. Det innebär att ett verkligt tillskott av nya DRAM-minnen sannolikt inte når marknaden förrän 2028.

Samsungs egna leveranssiffror visar hur ansträngt läget redan är. Leveranserna av DRAM ökade med låga tvåsiffriga procenttal jämfört med föregående kvartal och överträffade företagets egna prognoser. Samtidigt steg de genomsnittliga försäljningspriserna med omkring 45 procent för DRAM och nästan 70 procent för NAND under ett enda kvartal.

Skyddar sig mot framtida nedgångar

En detalj som gömde sig i frågestunden med analytikerna kan få betydligt större konsekvenser än den aktuella prisutvecklingen. Samsung håller på att förändra hur minnesmarknaden fungerar genom att minska beroendet av spotmarknaden och i stället satsa på långsiktiga leveransavtal.

Företaget uppger att omkring 60–70 procent av den totala produktionskapaciteten ska bindas upp i fleråriga avtal. Kontrakten löper i fem år, men omförhandlas årligen och förlängs löpande.

Samsung har redan slutfört avtal med de fem största globala datacenterkunderna och befinner sig i slutförhandlingar med ytterligare fem. Avtalen innehåller dessutom betydande förskottsbetalningar, där Samsung uppger att omkring en fjärdedel redan har betalats in.

För mer traditionella minnesprodukter innehåller avtalen även garanterade minimipriser, nivåer som Samsung anser tillräckliga för att skydda framtida investeringar.

Konsekvenserna märks även för konsumenter. Analysföretaget Gartner bedömer att stigande priser på DRAM och SSD-enheter kommer att höja det genomsnittliga priset på datorer med 17 procent och minska de globala PC-leveranserna med mer än 10 procent – den största nedgången på över ett decennium.

Även Micron har tydligt visat vart branschen är på väg. Företaget lade ned konsumentvarumärket Crucial i februari 2026 för att i stället fokusera på företagskunder inom AI-sektorn, vilket tydligt illustrerar var industrins prioriteringar ligger.

För Samsungs minnesdivision innebär utvecklingen däremot inga större problem. Genom de garanterade minimipriserna i merparten av produktionskapaciteten skyddar företaget sig mot den kraftiga prisvolatilitet som länge präglat DRAM-marknaden.

Ironiskt nog är det Samsungs egna övriga verksamheter som får ta smällen. Mobil- och nätverksdivisionen redovisade tillsammans en rörelseförlust på 0,7 biljoner won under kvartalet, samtidigt som både tv- och skärmverksamheten pekade ut de stigande minnespriserna som en faktor som pressar lönsamheten.

Men för ett företag som just redovisat ett rörelseresultat på 89,5 biljoner won och en rörelsemarginal på 52 procent finns det knappast någon större anledning att skynda på en förändring.

• Den pågående RAM-krisen väntas fortsätta åtminstone till 2028
• Samsung räknar med att minnesbristen blir ännu värre under 2027
• Deloitte uppskattar att de tre största RAM-tillverkarna nästan kommer att fyrdubbla sina samlade investeringar mellan 2024 och 2027

RAM-krisen visar inga tecken på att avta och minnesbristen fortsätter att påverka tillverkare av PC-hårdvara. Tyvärr ser det också ut som att situationen kan bli det nya normala.

Enligt TweakTown räknar Samsung med att de nuvarande leveransproblemen för minneskretsar förvärras under 2027 och fortsätter även under 2028. För konsumenter innebär det sannolikt fortsatt höga priser på RAM-minnen, spelkonsoler och färdigbyggda datorer.

Samsungs vice vd för minnesdivisionen, Jaejune Kim, sa under företagets senaste kvartalsrapport till investerare: "Vi bedömer att det är osannolikt att se någon betydande ökning av utbudet före 2028. Leveransbegränsningarna väntas dessutom bli ännu allvarligare under 2027."

Det innebär i praktiken att de prishöjningar vi redan sett på Sony PS5, Microsoft Xbox Series X, Xbox Series S och sannolikt även nästa generations spelkonsoler kan fortsätta i samma riktning.

Samma sak gäller Valves kommande Steam Machine. Valve har tidigare uppgett att det planerade försäljningspriset blev högre än företaget önskat, med uppgifter som pekar på ett ursprungligt mål på omkring 750 dollar. Enligt företaget har RAM-krisen gjort det omöjligt att subventionera Steam Machine på samma sätt som man gjorde med Steam Deck.

Tyvärr är Samsung inte ensamt om den dystra prognosen. GamesBeat lyfter fram en rapport från Deloitte som uppskattar att de tre största minnestillverkarna – Samsung, SK Hynix och Micron – kommer att öka sina samlade kapitalinvesteringar till nästan 340 procent av 2024 års nivå fram till 2027.

Problemet är att den ökade produktionen till följd av dessa investeringar inte väntas ge effekt förrän 2029 eller 2030. Det antyder att RAM-krisen i själva verket bara befinner sig i ett tidigt skede. I det perspektivet framstår Samsungs prognos nästan som optimistisk och ger kanske inte hela bilden av hur allvarlig minnesbristen kan bli.

Tillverkare och konsumenter kan därför behöva vänja sig vid att RAM-bristen blir ett mer permanent inslag på marknaden, något som riskerar att skapa ett fortsatt instabilt läge för PC-hårdvara.

Grafikkortspriserna har redan stigit under de senaste månaderna. Nvidia har återintroducerat äldre modeller som GeForce RTX 3060, samtidigt som AMD presenterat Radeon RX 9050 8 GB. Båda dessa drag ses som tydliga tecken på att hårdvarumarknaden befinner sig i ett av sina svåraste lägen på flera decennier – och just nu finns det få tecken på en snabb återhämtning.

• VD:n för SK Hynix tror att RAM-krisen kommer att bli betydligt värre
• Han säger att 2027 blir "det värsta året" i minnesbranschens historia och att krisen sannolikt fortsätter till 2030 och längre
• En analys från Bank of America hävdar dessutom att SK Hynix riskerar att missa sina mål för utbyggnaden av produktionskapaciteten till 2028 med bred marginal

Vi fortsätter att höra varningar om att RAM-krisen kommer att bli ett långvarigt problem – och nu har ytterligare två rapporter spätt på den oron.

Den första kommer från Android Headlines, som uppmärksammar en Reuters-intervju med Kwak Noh-jung, VD för SK Hynix, en av världens största tillverkare av minneskretsar. Han hade inga särskilt uppmuntrande besked om prisutvecklingen för RAM under 2027.

– Vi bedömer att nästa år kommer att bli det värsta året i minnesbranschens historia ur ett leveransperspektiv, säger Kwak Noh-jung.

Om prognosen stämmer innebär det att RAM-priserna når sin topp under nästa år, utan någon större lättnad förrän omkring 2030 – vilket också tidigare har förutspåtts av styrelseordföranden för moderbolaget SK Group. Enligt VD:n kommer efterfrågan dessutom fortsätta överstiga utbudet även efter 2030.

Den andra negativa signalen kommer från en analys från Bank of America, som uppmärksammats av taiwanesiska Commercial Times (via Wccftech). Analysen ifrågasätter Sydkoreas presidents optimistiska prognoser om en kraftig utbyggnad av landets produktion av minneskretsar fram till 2030.

Som en del av analysen hänvisas till en källa inom minnesindustrin i Taiwan, som hävdar att SK Hynix till 2028 kanske bara kommer att lyckas bygga ut omkring en sjättedel av den produktionskapacitet som ursprungligen planerades. Uppgiften bör förstås tas med en nypa salt, men om den stämmer handlar det om ett betydande underskott.

Commercial Times konstaterar också att de enorma nya chipfabriker som både SK Hynix och Samsung bygger i Sydkorea sannolikt inte kommer att vara fullt utbyggda förrän långt efter 2030. Rapporten menar att det snarare handlar om ett projekt som kan ta upp emot ett decennium att färdigställa. En mer realistisk ökning av Sydkoreas produktionskapacitet uppskattas till omkring 10 procent per år – eller något mindre – vilket innebär att landet riskerar att missa regeringens mål för 2030.

Delade meningar om RAM-marknadens framtid

Det är onekligen dystra besked från SK Hynixs VD, men det finns också anledning att sätta uttalandena i ett större sammanhang. Skeptiker lär snabbt påpeka att det ligger i företagets intresse att framställa marknaden som stark och efterfrågan som hög, särskilt efter bolagets notering på Nasdaq.

Aktiekurserna för de stora minnestillverkarna har varit svängiga den senaste tiden, i takt med att investerare börjat ifrågasätta om bolagen är övervärderade och om AI-boomen kan börja tappa fart.

Samtidigt är SK Hynix långt ifrån ensam om sin dystra prognos. Nvidias VD Jensen Huang har tidigare sagt att han räknar med att RAM-krisen kommer att pågå i "ganska många år", vilket också pekar mot att de höga priserna kan bestå fram till omkring 2030.

Alla delar dock inte den bilden. Bland dem som tror att priserna börjar sjunka redan under 2028 finns bland annat en chef på AMD, den tidigare chefen för Samsungs halvledarverksamhet och investmentbanken Jefferies.

Det finns dock en viktig detalj: även Jefferies räknar med kraftiga prisökningar under resten av 2026 och hela 2027, vilket ligger helt i linje med SK Hynixs prognos. Om dessutom ryktena om företagets betydligt lägre produktionsökning visar sig stämma ser den närmaste framtiden allt skakigare ut för RAM-marknaden.

Vi kan heller inte låta bli att tänka på Microsofts senaste besked i samband med företagets prishöjningar för Xbox. Då uppgav bolaget att man räknar med att kostnaden för RAM kommer att fördubblas ännu en gång före hösten 2027.

På längre sikt råder det alltså delade meningar om utvecklingen, men för resten av 2026 och under hela 2027 ser utsikterna fortsatt bekymmersamma ut för RAM-priserna.

Amazon har nu dragit igång sommarens Prime Day-rea som pågår mellan den 23 och 26 juni. Under kampanjen kan Prime-medlemmar ta del av rabatter på ett brett utbud av teknikprodukter, inklusive telefoner, hörlurar, smartklockor, TV-apparater, robotdammsugare, smarthem-produkter och mycket mer.

Erbjudandena är exklusiva för Amazon Prime-medlemmar. Om du inte redan är medlem kan du enkelt registrera dig för Amazon Prime via Amazon och få tillgång till rean, samtidigt som du får fördelar som snabbare leveranser, Prime Video och andra medlemsförmåner.

Här nedanför samlar TechRadar-teamet de allra bästa erbjudandena vi hittar under rean och uppdaterar listan löpande med nya fynd. Eftersom Amazon har tusentals produkter på kampanj rekommenderar vi även att du tar en titt på hela utbudet själv för att se om just dina favoritprodukter har fått rabatt.

Oavsett om du letar efter en ny telefon, ett par hörlurar inför semestern eller vill uppgradera hemmet med ny teknik är Prime Day-rean ett bra tillfälle att göra ett fynd.

Bästa Prime Day-deals

Dag 3

Dag 2

Dag 1

• Kolla in alla erbjudanden hos Amazon under Prime Days

• Apples VD har varnat för att "prishöjningar är oundvikliga"
• Det kan innebära dyrare Mac-datorer, iPhone-modeller och iPads
• Prisökningarna väntas bli stora och det finns farhågor om att Apple kan justera produktsortimentet på samma sätt som med Mac mini – kan instegsmodellen av MacBook Neo vara nästa offer?

Apples VD Tim Cook har varnat för att företaget kommer att höja priserna på sina produkter kraftigt till följd av den pågående minneskrisen.

I en intervju med The Wall Street Journal (uppmärksammad av Wccftech) sade Cook: "Tyvärr är prishöjningar oundvikliga. Vi gör vårt bästa för att mildra de enorma kostnadsökningar som drabbar oss och vi har försökt skydda våra kunder från dem, men situationen har blivit ohållbar."

De skenande kostnaderna för både RAM-minne och SSD-lagring innebär att Apple behöver höja priserna. Enligt rapporten väntas höjningarna bli "betydande". Detta ligger även i linje med tidigare uttalanden från Cook, där han förklarade att Apple från juni skulle möta "betydande" kostnadsökningar för minneskomponenter, något som i sin tur skulle påverka företagets produkter.

Det här kommer därför inte som någon större överraskning, men nu står det klart att prisökningar är på väg till följd av den ohållbara situationen kring minnesmarknaden. En stor del av produktionen går idag till AI-industrin och datacenter, vilket pressar tillgången på komponenter för konsumentprodukter.

Däremot vet vi fortfarande inte hur stora prishöjningarna blir eller exakt vilka produkter som påverkas, eftersom Cook inte gav några detaljer.

Det känns dock som en säker gissning att Apples viktigaste produktkategorier kommer att bli dyrare, däribland iPhone, iPad och Mac. Wall Street Journal spekulerar till och med i att en framtida iPhone 18 Pro skulle kunna få ett startpris på 1 299 dollar i USA.

Är det dags att köpa en Mac nu?

Den stora frågan är förstås när prisökningarna träder i kraft. Med tanke på Cooks tidigare kommentarer om juni kan höjningar för Mac-datorer ligga nära i tiden. Wall Street Journal pekar dessutom på att Apple redan har gjort en liknande justering med Mac mini. Företaget slutade sälja den billigaste modellen med 256 GB lagring, vilket i praktiken gjorde instegsmodellen betydligt dyrare.

Slutsatsen är att om du funderar på att köpa en Mac kan det vara klokt att slå till innan priserna stiger. Eventuella erbjudanden på MacBook-modeller under kommande reor kan därför vara extra intressanta.

MacBook Neo nämns särskilt som en modell att hålla ögonen på. Om Apple följer samma strategi som med Mac mini finns det en risk att den billigaste versionen försvinner ur sortimentet under de kommande månaderna. Som en användare på Reddit uttryckte det: "MacBook Neo för 599 dollar var kul så länge det varade."

Cook nämnde även att Apple är villigt att använda sin starka balansräkning för att "vara en del av lösningen". Det betyder inte att Apple planerar att bygga egna fabriker för minneschip – det avfärdade Cook uttryckligen. Däremot tyder uttalandet på att företaget kan investera i minnesindustrin på olika sätt.

Vissa analytiker tror att Apple kan förskottsbetala för att säkra större leveranser av minneskomponenter, något som skulle kräva enorma investeringar för att konkurrera med AI-företagens efterfrågan. Andra tror att Apple kan hjälpa till att finansiera utbyggnaden av minnestillverkarnas produktion i utbyte mot mer fördelaktiga priser på längre sikt.

Samtidigt uppmärksammade teknikprofilen Jukan ett inlägg från Donald Trump på Truth Social där det hävdas att Apple har gått med på att samarbeta med Intel kring design och tillverkning av chip i USA. Det skulle kunna vara ett sätt för Apple att minska sitt beroende av TSMC.

Cook har tidigare sagt att Apple undersöker en "rad olika alternativ" för att hantera minneskrisen, och det verkar uppenbarligen hända mycket bakom kulisserna just nu. För tillfället följer vi utvecklingen noga – inte minst när det gäller framtiden för MacBook Neo och Apples övriga bärbara datorer.

• De första produkterna väntas dyka upp i slutet av 2026 eller under 2027
• Stöd för okomprimerad 4K i extremt höga uppdateringsfrekvenser och upplösningar upp till 10K
• Mycket intressant för PC-gamers, men mindre relevant för vanliga TV-tittare

HDMI 2.2 är på väg och det kan bli en mycket stor nyhet för gamers. Den nya standarden erbjuder nämligen dubbelt så hög bandbredd som HDMI 2.1 – upp till 96 Gbps.

Det innebär att HDMI 2.2 kan leverera okomprimerad 4K-upplösning i upp till 240 Hz, något som dagens HDMI 2.1 endast klarar med hjälp av Display Stream Compression (DSC). Den kan även hantera okomprimerad 4K i 480 Hz med 4:2:0-kromasubsampling samt okomprimerad RGB-bild i 8K och 60 Hz. Med DSC aktiverat kan standarden till och med leverera 1440p i uppdateringsfrekvenser över 1 000 Hz.

Det finns dock en viktig detalj att känna till. En produkt kan vara certifierad för HDMI 2.2 utan att erbjuda de allra högsta datahastigheterna, vilket innebär att du behöver granska specifikationerna noggrant innan ett köp.

Som FlatpanelsHD rapporterar väntar sig HDMI-organisationen att de första HDMI 2.2-produkterna når marknaden under 2027. Testning och certifiering pågår redan.

Enligt HDMI Licensing Administrators vd och president, Rob Tobias, börjar chiptillverkare leverera testversioner av sina nya FRL2-kretsar redan i år. Det innebär att produkter med stöd för upp till 96 Gbps kan börja dyka upp under nästa år.

Kommer HDMI 2.2 att vara en stor nyhet?

Specifikationerna är utan tvekan imponerande. HDMI 2.2 kommer att finnas i tre nivåer: 64 Gbps, 80 Gbps och 96 Gbps – samtliga snabbare än HDMI 2.1.

För gaming är förbättringarna särskilt intressanta, men samtidigt finns redan DisplayPort 2.1 med upp till 80 Gbps i många av de bästa gamingskärmarna. Därför finns det inget akut behov av att uppgradera för PC-spelare som redan använder moderna DisplayPort-lösningar. Dessutom kräver HDMI licensavgifter, vilket sannolikt gör tekniken dyrare än DisplayPort.

Om du redan investerat i avancerad PC-hårdvara är chansen stor att du använder DisplayPort, särskilt om du kör flera skärmar. HDMI 2.2 innebär dock att fler premiumskärmar kan erbjuda högpresterande alternativ även via HDMI.

I vardagsrummet har HDMI däremot vissa fördelar tack vare funktioner som ARC (Audio Return Channel), CEC (Consumer Electronics Control) och ALLM (Auto Low-Latency Mode). Därför är det möjligt att exempelvis nästa generations PlayStation kan dra nytta av de högre datahastigheterna.

Samtidigt är det värt att komma ihåg att spel sällan ens når 4K och 120 Hz idag, vilket redan stöds av HDMI 2.1. Det är därför långt ifrån säkert att HDMI 2.2 kommer att förändra spelupplevelsen särskilt mycket för konsolspelare.

Vissa spel kan däremot på sikt dra nytta av 4K i 240 Hz, förutsatt att framtida konsoler och de bästa gaming-TV-apparaterna kan leverera den typen av prestanda.

En av de mest intressanta nyheterna i HDMI 2.2 är LIP, eller Latency Indication Protocol. Tekniken är utformad för att förbättra synkroniseringen mellan ljud och bild i hemmabiosystem med exempelvis soundbars eller AV-receivrar. Problem med fördröjt ljud är fortfarande relativt vanliga, även bland de bästa soundbars på marknaden idag, så det här är en funktion som kan få verklig betydelse för många användare.

För de flesta är HDMI 2.2 något att hålla ett öga på snarare än en funktion som måste finnas i nästa TV-köp. Standarden är utvecklad med framtida upplösningar som 10K i åtanke, men majoriteten av dagens filmer, serier och streamingtjänster stannar vid 4K.

Det är därför främst något att fundera över när du köper ny AV-utrustning om några år. Mycket talar dessutom för att bredare stöd i TV-apparater inte kommer förrän efter CES 2028.

Precis som med HDMI 2.1 lär övergången dessutom bli något rörig. Även idag saknar många premium-TV-apparater fyra fullvärdiga HDMI 2.1-portar eftersom vissa bildprocessorer inte stöder det fullt ut.

Samma sak kommer sannolikt att gälla HDMI 2.2, där vissa modeller får mer omfattande stöd än andra trots att de marknadsförs med samma standard.

På PC-sidan väntas stödet i grafikkort inte bli vanligt förrän sent 2027 eller ännu senare. Precis som med HDMI 2.1 lär tekniken först dyka upp i de dyraste modellerna innan den sprider sig till mer prisvärda alternativ.

Computex går alltid att lita på när det gäller att visa upp verkligt kreativa specialbyggda datorer och årets mässa har inte varit något undantag.

En av sakerna jag älskar med att vara PC-gamer är att bygga mina egna datorer. Processen gör det möjligt för mig att optimera specifikationerna efter mina behov och min budget, samtidigt som jag får chansen att vara kreativ.

Tidigare har jag byggt en Star Wars-inspirerad PC, en kompakt konsolliknande dator med ett RTX 5090-kort och mycket annat.

Mina egna försök bleknar dock i jämförelse med de professionella PC-byggare och moddare som visar upp sina skapelser på Computex och hjälper komponenttillverkarna att presentera sina produkter på uppseendeväckande sätt.

Här nedanför har jag samlat några av de coolaste – och märkligaste – specialbyggda datorerna jag har sett på mässgolvet i år.

Brass Wing Sentinel av Mark's Fabrications

Specifikationer:

• RAM: KLEVV CRAS V RGB DDR5
• Moderkort: ASRock B650E PG-ITX WiFi
• Processor: AMD Ryzen 9 7950X
• Nätaggregat: FSP Dagger Pro 850W

Entryopy-Core av AK

Specifikationer:

• RAM: KLEVV CRAS V RGB DDR5
• Moderkort: Asus ROG Strix B850-I Gaming WiFi
• Processor: AMD Ryzen 5 9600X
• Grafikkort: Asus TUF Gaming GeForce RTX 5060 OC
• Nätaggregat: Lian Li SP0850P
• Vattenkylning: Bitspower

The Arm av Mark's Fabrications

Specifikationer:

• RAM: Teamgroup XTREEM DDR5 16 GB x 2
• Lagring: Teamgroup T-FORCE GE PRO Gen5 2 TB
• Moderkort: ASRock Phantom Gaming X870E Nova WiFi
• Processor: AMD Ryzen 7 9700X
• Grafikkort: Zotac Gaming GeForce RTX 5090 ArcticStorm AIO
• Nätaggregat: FSP MEGA TI MIT 1650 W
• Vattenkylning: Bitspower

Mechanical Chameleon av Modding Cafe

Specifikationer:

• RAM: G.Skill DDR5
• Lagring: Lexar Play X 1 TB
• Moderkort: Asus ROG Z890
• Processor: Intel Core Ultra 9 285K
• Grafikkort: Palit GeForce RTX 5090 GameRock
• Nätaggregat: FSP Dagger
• Vattenkylning: Bitspower och Deltamine

The Lab av SamCa Studios

Specifikationer:

• RAM: PNY DDR5 ARGB 32 GB
• Lagring: PNY CS2340 M.2 Gen4 1 TB
• Moderkort: ASRock X870 LiveMixer WiFi
• Processor: AMD Ryzen 7 7700
• Grafikkort: PNY GeForce RTX 5060 16 GB Limited Edition
• Nätaggregat: Thermaltake Toughpower PT 1000 W
• Vattenkylning: Specialanpassad vattenkylning från Thermaltake

Turbo D av MSCS

Specifikationer:

• RAM: UD858 Dan Da Dan UDIMM
• Lagring: AI828 Dan Da Dan
• Moderkort: MSI MEG Z890 Unify-X
• Processor: Intel Core Ultra 7 265KF

Raket-PC med flytande kvävekylning av ShaggySVK

Specifikationer:

• RAM: G.Skill Trident Z5 DDR5
• Moderkort: Asus ROG Maximus Z890 Apex
• Processor: Intel Core Ultra 9 285K
• Grafikkort: PNY GeForce RTX 5060 16 GB Limited Edition
• Kylning: ElmorLabs LN2 Block Prototype (flytande kvävekylning)

Matrix-stil PC av WMP

Specifikationer:

• RAM: G.Skill Trident Z5 DDR5
• Moderkort: ASRock Z890I Nova WiFi
• Processor: Intel Core Ultra 7 265K
• Grafikkort: Palit GeForce RTX 5070 Ti GamingPro
• Nätaggregat: Thermaltake Toughpower SFX 1000W – TT Premium Edition
• Kylning: Thermal Grizzly

Haj-inspirerad PC av Modding Cafe

Specifikationer:

• Moderkort: Asus ROG Strix X870-I Gaming WiFi
• Processor: AMD Ryzen 9 9800X3D
• Grafikkort: Palit GeForce RTX 5080
• Nätaggregat: FSP Dagger Pro 850W
• Kylning: Bitspower

• Kolla in vår Computex 2026-hubb för alla de senaste nyheterna från Taipei.

• Nvidia har presenterat sitt nya Arm-baserade RTX Spark-chip under Computex 2026
• Chippet kombinerar CPU och GPU och riktar sig främst till kreatörer
• Satsningen kan bli ett allvarligt hot mot Apple, Qualcomm, Intel och AMD

Nvidia har presenterat sitt nya Arm-baserade laptopchip RTX Spark under Computex 2026 och skickar därmed en tydlig signal till Apple, som haft enorma framgångar med sina egna Arm-baserade M-chip, samt till Qualcomm, Intel och AMD.

Nvidia har traditionellt förknippats med grafikkort och AI, men lanseringen av RTX Spark (som kommer att driva framtida Windows 11-datorer) kan visa sig bli en verklig omvälvning för laptopmarknaden.

Även om antalet Windows 11-datorer med Arm-chip har vuxit de senaste åren, främst tack vare Qualcomm, är det något helt annat när ett av världens största teknikföretag kliver in på marknaden. Som Nvidia själva uttryckte det inför presentationen, tillsammans med Microsoft och Arm, har en "ny era för datorer" inletts.

Trots ett nära samarbete mellan Microsoft och Qualcomm kring Arm-baserade Windows-datorer har de ännu inte lyckats matcha Apples framgångar med Mac-serien. Apple övergav Intel-processorer 2020 till förmån för sina egna M-chip, och den senaste generationen med M5 fortsätter att vara mycket populär.

Nvidias inträde på marknaden för laptopprocessorer kan därför bli en av de största förändringarna vi sett på flera år – och timingen kunde knappast vara bättre.

Hög prestandanivå

Nvidia RTX Spark är utrustat med 20 processorkärnor och 6 144 CUDA-kärnor baserade på företagets Blackwell-arkitektur. Processordelen har utvecklats gemensamt av Nvidia och MediaTek.

Enligt representanter från MSI, som blir en av de första tillverkarna att lansera en dator med RTX Spark, ska den integrerade grafikdelen erbjuda prestanda i nivå med ett Nvidia GeForce RTX 5070.

Det är en spännande utveckling som på sikt kan bana väg för betydligt tunnare och lättare gamingdatorer. Inledningsvis riktar sig dock RTX Spark-baserade datorer främst till kreatörer snarare än spelare.

Anledningen är att RTX Spark fortfarande bygger på Arm-arkitektur. Stöd för PC-spel som körs direkt på Arm är fortfarande begränsat och många spel kräver ett kompatibilitetslager som Microsofts Prism. Även om det gör det möjligt att köra spel utvecklade för Intel- och AMD-processorer påverkas prestandan ofta negativt.

Istället kommer RTX Spark-datorerna främst att rikta sig till kreatörer och produktivitetsanvändare. Bland tillverkarna som redan planerar modeller baserade på chippet finns Dell, MSI och Lenovo.

Rykten pekar på att RTX Spark får ett TDP-värde på mellan 45 och 80 watt. Eftersom samma krets innehåller både processor och grafikdel finns det vissa frågetecken kring hur väl chippet kommer att prestera i ren gaming jämfört med mer traditionella lösningar.

Mycket kommer därför att avgöras av hur energieffektivt Nvidia lyckats göra plattformen.

RTX Spark kommer dessutom att stödja upp till 128 GB LPDDR5X-minne och kan dra nytta av flera av Nvidias speltekniker, däribland DLSS-uppskalning, ray tracing och G-Sync.

Om Nvidia lyckas leverera den prestanda företaget utlovar kan RTX Spark bli det första verkligt seriösa försöket att utmana Apples dominans inom Arm-baserade premiumdatorer – samtidigt som Qualcomm får en ny, mycket tung konkurrent att tampas med.

Men vad hände med ryktade Nvidia N1?

Rykten inför Computex gjorde gällande att Nvidia även skulle presentera ett mer strömsnålt chip, med konfigurationer på antingen 12 kärnor (2 560 CUDA-kärnor) eller 10 kärnor (2 048 CUDA-kärnor) och stöd för upp till 64 GB LPDDR5X-minne.

Någon sådan produkt visades dock aldrig upp under företagets keynote-presentation.

Laptoptillverkarna hakar på

Nvidias VD Jensen Huang visade även upp flera RTX Spark-drivna datorer på scenen från tillverkare som MSI, Lenovo och andra stora PC-märken, med löftet att de ska lanseras under hösten. Det innebär sannolikt att vi inte får se några modeller före september.

Datorerna kommer att fokusera på tunna och lätta konstruktioner, där vissa modeller dessutom utrustas med tandem-OLED-skärmar och stöd för G-Sync.

Det här kommer dock att vara premiumdatorer, vilket också är min största farhåga. Hur mycket kommer egentligen RTX Spark-baserade datorer att kosta?

Nvidia har ännu inte avslöjat några priser, men det finns en risk att modellerna blir väldigt dyra. Det skulle kunna begränsa deras attraktionskraft och popularitet, och vi hoppas verkligen att vi inte får en upprepning av de första generationerna av Windows on Arm-datorer, som ofta kostade betydligt mer än vad många var beredda att betala. Om de här datorerna blir dyrare än MacBook-modeller utrustade med Apples M5 Max-chip kan Nvidia få det svårt.

Tiden får helt enkelt utvisa hur oroliga Apple egentligen behöver vara över RTX Spark.

Här är alla RTX Spark-datorer som hittills har presenterats:

• Asus ProArt P14
• Asus ProArt P16
• Dell XPS 16
• HP OmniBook X 14
• HP OmniBook Ultra 16
• Lenovo Yoga Pro 9n
• Microsoft Surface Laptop Ultra
• MSI Prestige N16 Flip AI+

Jensen Huang kommer dessutom att dela scen med Microsofts VD Satya Nadella under Build 2026 den 2 juni, där han väntas gå in på fler detaljer kring RTX Spark-plattformen.

• Här kan du läsa allt vårt innehåll från Computex 2026

• Nintendo har meddelat att priset på Switch 2 höjs i USA, Kanada, Europa och Japan
• Konsolen kommer nu kosta 499,99 dollar från och med den 1 september 2026
• Alla Switch-priser höjs i Japan, inklusive Nintendo Switch Online-prenumerationer

Nintendo har stått emot länge under den pågående minneskrisen och lyckats undvika prishöjningar för sin Switch 2-hårdvara, men inget varar för evigt.

Nintendo har nu meddelat att priset på Nintendo Switch 2 höjs. I USA stiger priset från 449,99 dollar till 499,99 dollar från och med den 1 september 2026, som ett “svar på olika marknadsförhållanden”.

En prishöjning på 50 dollar gäller även i Kanada, där konsolen nu kommer kosta 679,99 kanadensiska dollar, medan Europa får en höjning på 30 euro, även det från samma datum. Till skillnad från övriga regioner gäller prishöjningen i Japan all Switch-hårdvara och träder i kraft redan den 25 maj 2026. Där kommer Switch 2 kosta 59 980 yen istället för tidigare 49 980 yen.

Japan påverkas utan tvekan mest, eftersom även Nintendo Switch Online-prenumerationer får höjda priser, särskilt familjeabonnemanget på 12 månader som går från 4 500 yen till 5 800 yen.

Det finns ännu ingen bekräftelse på prishöjningar i andra europeiska regioner, men enligt Nintendo Life säger Nintendo att information om detta kommer delas vid ett senare tillfälle.

Det här kommer knappast som någon större överraskning, eftersom RAM-krisen skapar stora problem för både PC- och konsolhårdvara, på grund av brist och ökad efterfrågan från AI-datacenter. Sony och Microsoft har nyligen höjt priserna på PS5 respektive Xbox Series X.

Det var egentligen bara en tidsfråga innan Nintendo skulle följa efter, särskilt med tanke på det allmänna ekonomiska läget. Som tur är har Nintendo dock gett de flesta konsumenter (förutom de i Japan) gott om tid att hinna köpa konsolen innan prishöjningen träder i kraft om fyra månader.

Varningssignalerna har funnits där genom flera rykten och spekulationer om att Nintendo inte skulle kunna undvika att justera rekommenderat pris och det finns en ganska stor risk att detta inte blir den sista prishöjningen vi får se för Switch 2.

Jag ska vara ärlig: trots att många teknikföretag försöker övertyga mig om motsatsen har artificiell intelligens lämnat mig ganska kall (om inte rent av upprörd när Googles AI-översikter stjäl mitt innehåll), men det finns en AI-funktion som jag använder nästan varje dag: Nvidias DLSS, som använder artificiell intelligens för att skala upp grafik i videospel, minska belastningen på kompatibla grafikkort och i praktiken göra det möjligt att få mer imponerande grafiska effekter och resultat utan att hårdvaran sätter stopp.

När det gäller flaggskepps-GPU:er som RTX 5090 innebär det att man kan nå resultat (som 8K-upplösning i 60 fps) som en gång i tiden hade varit omöjliga, men det innebär också att mer prisvärda GPU:er i mellan- och budgetsegmentet kan erbjuda den typ av prestanda som tidigare krävde betydligt dyrare grafikkort.

Sedan starten 2019 har Deep Learning Super Sampling (DLSS) fortsatt att förbättras, och den senaste versionen, DLSS 4.5, fokuserar främst på förbättrade bildfrekvenser som ska matcha antalet bilder per sekund (fps) som din GPU kan leverera med din skärms naturliga uppdateringsfrekvens.

Att till exempel ha en skärm med en uppdateringsfrekvens på 120 Hz och en bildfrekvens på 120 fps ger en snabb och responsiv spelupplevelse utan (förhoppningsvis) problem med screen tearing eller stuttering – två stora visuella problem som kan uppstå när bildfrekvensen och uppdateringsfrekvensen inte matchar exakt.

DLSS 4.5 försöker åtgärda detta genom att erbjuda upp till sex gånger så mycket frame generation, samt en ny funktion kallad Dynamic Multi Frame Generation.

För- och nackdelarna med Multi Frame Generation

Frame Generation, som introducerades 2022 som en del av DLSS 3.0, var – innan DLSS 5 tillkännagavs – utan tvekan den mest kontroversiella delen av DLSS. Den använder AI för att generera extra bildrutor mellan renderade bildrutor, vilket hjälper till att förbättra eller stabilisera bildfrekvensen. I praktiken innebär det att om en GPU låg på 20 fps kunde Frame Generation öka detta till 40 fps genom att lägga in en genererad bildruta efter varje renderad.

Jag ska vara ärlig: jag var inte särskilt imponerad när Frame Generation först dök upp. Även om de genererade bildrutorna skulle vara omöjliga att skilja från de renderade (eftersom de skapas baserat på de renderade bildrutorna, och du ändå ser många bildrutor varje sekund), upplevde jag att det fick helhetsintrycket i vissa spel (jag testade det i Cyberpunk 2077) att kännas ganska mjukt och suddigt.

Introduktionen av Multi Frame Generation (MFG) med DLSS 4.0 gjorde det möjligt att generera upp till tre bildrutor per renderad bildruta, vilket potentiellt kunde öka bildfrekvensen upp till fyra gånger samtidigt som belastningen på GPU:n minimerades (eftersom det är mindre krävande att generera en bildruta än att rendera en ny). Jag var till en början orolig för detta med tanke på mina erfarenheter av den första generationen av Frame Generation, eftersom fler genererade bildrutor per sekund skulle göra eventuella problem ännu mer märkbara.

Men jag blev positivt överraskad över förbättringarna Nvidia gjort i Multi Frame Generation, eftersom jag upplevde att påverkan på den grafiska kvaliteten var mycket mindre märkbar – om den ens märktes – samtidigt som bildfrekvensen ökade dramatiskt. Det beror förstås på spelet, nivån av stöd för Multi Frame Generation och din egen subjektiva upplevelse, men det jag gillade mest med Multi Frame Generation var att det lät dig bestämma hur många bildrutor (om några) som skulle genereras jämfört med de som renderas.

Så även om jag fick mitt RTX 5090 att nå absurda 200+ fps i Cyberpunk 2077 i 4K med path tracing aktiverat, kunde jag – eftersom min TV har en uppdateringsfrekvens på 120 Hz – justera Multi Frame Generation och sänka antalet genererade bildrutor tills jag nådde stabila 120 fps.

I kombination med förbättringar i uppskalningskvaliteten började DLSS snabbt utvecklas till en imponerande teknik, särskilt för personer som inte har råd med flaggskepps-GPU:er.

Samtidigt började en kontrovers ta fart bland PC-spelare, främst kring idén om “fejkade bildrutor”, där vissa kritiker avfärdade de genererade bildrutorna och menade att ett beroende av DLSS och MFG skulle kunna leda till att spelutvecklare inte längre bryr sig om att optimera sina spel för PC.

Jag köpte aldrig riktigt det argumentet. För mig personligen blev det allt svårare att skilja mellan renderade och genererade bildrutor, även om det fortfarande fanns tillfällen då visuella glitchar och artefakter avslöjade vad som pågick.

Dessutom, eftersom DLSS är exklusivt för Nvidias GPU:er (och de senaste RTX-modellerna), måste spelutvecklare fortfarande optimera sina spel för Intel- och AMD-hårdvara, för att inte tala om konsoler.

Faktum är att DLSS framgång fick AMD och Intel (samt andra aktörer) att ta fram sina egna alternativ (AMD FidelityFX Super Resolution (FSR) och Intel XeSS) och enligt min mening är all teknik som inspirerar eller tvingar konkurrenter att innovera och höja nivån i stort sett något positivt.

Att bjuda in till kontrovers

Bortsett från vissa, i mina ögon, ganska lätt avfärdade klagomål från vissa håll om “fejkade bildrutor”, har DLSS under de senaste åren i tysthet imponerat på mig och blivit ett AI-verktyg som den här AI-skeptikern använder nästan dagligen.

Jag är inte ensam heller. Enligt siffror som Nvidia delade tidigt förra året spelar 80 % av PC-spelare som har ett Nvidia RTX-grafikkort (vilket, låt oss vara ärliga, är en stor majoritet av PC-spelare tack vare Nvidias starka marknadsposition) med DLSS aktiverat och i takt med att tekniken utvecklas och fler spel får stöd för den antar jag att den siffran bara har vuxit.

Lanseringen av DLSS 4.5 var ändå inte utan risker, särskilt eftersom en av de stora säljpunkterna är att MFG nu kan generera fem extra bildrutor per renderad bildruta (vilket Nvidia kallar 6X). Om du redan hade invändningar mot “fejkade bildrutor”, eller tyckte att de genererade bildrutorna var särskilt märkbara och distraherande, kanske du inte blir överlycklig över tanken att majoriteten av bildrutorna du ser med 6X MFG faktiskt är AI-genererade snarare än renderade av din GPU.

DLSS 4.5 introducerar dock också Dynamic Multi Frame Generation (DMFG), som automatiskt ändrar antalet genererade bildrutor för att säkerställa att spel konsekvent når din målbildfrekvens. Genom att till exempel sätta målet till 120 fps kan DMFG generera fler bildrutor när en scen i spelet blir särskilt intensiv och sedan minska antalet genererade bildrutor när tempot lugnar ner sig, vilket bör ge en stabil bildfrekvens utan att bildkvaliteten påverkas alltför mycket. Det är i princip det jag har gjort manuellt, men med DMFG kan inställningarna ändras automatiskt medan du spelar – och det betyder att du slipper pilla med inställningar om du är en av de där märkliga PC-spelarna som faktiskt föredrar att spela spel i stället för att finjustera dem.

I takt med att spelmonitorer med extremt höga uppdateringsfrekvenser – 240 Hz, 360 Hz och ännu mer – blir allt vanligare, är 6X MFG också tänkt att minska belastningen på GPU:n när det gäller att producera lika höga bildfrekvenser. Tillsammans med Nvidias Reflex-teknik, som minskar latens, innebär det att DLSS 4.5 inte bara ska låta kompatibla GPU:er prestera långt över sin viktklass när det gäller prestanda, utan också göra spel snabbare och mer responsiva, och låta spelare få ut mer av sina skärmar med hög uppdateringsfrekvens utan att behöva lägga en förmögenhet på en high-end GPU.

Test av DLSS 4.5

Under de senaste veckorna har jag testat DLSS 4.5 för att se om det verkligen kan leverera på sina höga löften. För att göra detta installerade jag ett grafikkort, PNY RTX 5070, i en av mina PC-datorer. RTX 5070, med 12 GB GDDR7, är ett grafikkort i mellanklassen (även om det ligger i den övre delen av segmentet) som är mer prisvärt än de kraftfullare RTX 5080- och 5090-korten, men som har hårdvara som kommer att få kämpa med spel i 4K och mycket höga bildfrekvenser och det betyder att det är ett av de grafikkort som har mest att vinna på DLSS 4.5.

För att hjälpa till med mina tester skickade MSI vänligt över sin gamingmonitor MPG 322UR QD-OLED X24, en 31,5-tums 4K OLED-skärm (som använder MSIs fjärde generation av QD-OLED-teknik) med uppdateringsfrekvenser på upp till 240 Hz. Det här är en skärm som erbjuder exceptionell bildkvalitet tillsammans med extremt snabba uppdateringsfrekvenser.

Normalt sett skulle det relativt beskedliga RTX 5070-grafikkortet ha svårt att ens komma i närheten av 200 fps i 4K-upplösning i moderna, grafiskt krävande spel, så att para ihop det med MSI MPG 322UR QD-OLED X24 skulle kunna ses som lite av ett slöseri med pengar.

Så är det dock inte med DLSS 4.5. Vid native-upplösning, med DLSS och MFG avstängt, nådde Cyberpunk 2077 med texturinställningen “High” i genomsnitt runt 51 fps. Det är ungefär den prestanda jag skulle förvänta mig av RTX 5070 – inget som får en att tappa hakan, men med lite justeringar och sänkta inställningar skulle du kunna få ett spelbart 60 fps i 4K. När jag aktiverade den extremt krävande Path Tracing-belysningen sjönk dock den genomsnittliga bildfrekvensen till under 4 fps.

När jag aktiverade både DLSS-uppskalning och 6X frame generation (vilket för tillfället måste göras via en override i Nvidia-appen i stället för direkt i spelets inställningar) hoppade bildfrekvensen upp till mycket imponerande 140 fps i genomsnitt. Det utnyttjar inte bara den höga uppdateringsfrekvensen i MSI-skärmen, utan innebär också att RTX 5070-ägare kan uppleva Cyberpunk 2077 – ett redan snyggt spel – med immersiv och realistisk path-traced belysning, något de tidigare hade gått miste om.

När jag stängde av path tracing steg bildfrekvensen till 270 fps, vilket är långt över de 240 Hz som MSI MPG 322UR QD-OLED X24 klarar. Plötsligt blir RTX 5070 ett utmärkt grafikkort att para ihop med MPG 322UR, och även om jag märkte vissa mindre visuella problem (främst att reflektioner ibland såg pixliga ut och att det förekom viss ghosting runt rörliga objekt, särskilt när jag körde bil), såg det överlag fantastiskt ut och kändes fantastiskt att spela. OLED-skärmen fick verkligen den neonupplysta metropolen Night City, där spelet utspelar sig, att se otrolig ut. De visuella problemen var inte särskilt distraherande, och jag är medveten om att jag verkligen pressade RTX 5070 till dess gränser med 6X frame generation, 4K-upplösning och höga grafikinställningar.

Att ställa in Dynamic Multi Frame Generation så att den matchade skärmens maximala uppdateringsfrekvens på 240 Hz gav mer konsekventa bildfrekvenser och minskade samtidigt ghosting något, eftersom färre bildrutor genereras.

Jag ställde också in Dynamic Multi Frame Generation så att den siktade på 120 fps, eftersom min OLED-TV (som jag oftast spelar på) – precis som många andra TV-apparater – erbjuder 120 Hz uppdateringsfrekvens i 4K. Det gav mig utrymme att höja DLSS från “Performance” till “Quality”, vilket innebär att mindre uppskalning används, samtidigt som jag kunde aktivera path tracing. Detta förbättrade bildkvaliteten ytterligare och jag fick runt 130 fps i genomsnitt.

Det var inte perfekt, eftersom det fortfarande fanns vissa glitchar (särskilt i vissa delar av användargränssnittet (UI), något som DLSS 4.5 egentligen ska åtgärda), men det faktum att RTX 5070 lyckades leverera 4K i 120 fps med ray tracing aktiverat var väldigt imponerande.

Jag spelade också Avowed, som såg fantastiskt ut och låg på runt 255 fps i genomsnitt, samt Hogwarts Legacy. Det sistnämnda spelet var mindre imponerande, med mycket tydliga och distraherande visuella artefakter och ghosting runt karaktärerna. Jag testade olika inställningar både i spelet och via Nvidia-appen, men lyckades inte riktigt få bukt med problemet, även om det verkar vara ett problem med spelet snarare än med DLSS 4.5.

Med de höga uppdateringsfrekvenserna upplevde jag ingen märkbar latens (en fördröjning mellan att du ger ett kommando, till exempel att avfyra ett vapen i ett spel, och när kommandot visas på skärmen), även om personer som spelar tävlingsinriktad e-sport, där latensen måste vara så låg som möjligt, kanske skulle märka det mer. I sådana fall är det dock bättre att sänka upplösningen till 1080p och dra ned på grafikinställningarna så att du kan spela spelet native, i stället för att använda DLSS-funktioner, som – oavsett hur väl optimerade de är – kommer att öka latensen något.

Låt inte DLSS 5 överskugga DLSS 4.5:s goda arbete

Sammantaget blev jag imponerad av hur DLSS 4.5 ökade prestandan i mitt RTX 5070 tillräckligt mycket för att kunna dra nytta av en 240 Hz-skärm i 4K. Även om det finns vissa visuella problem när man verkligen pressar MFG till gränsen, väger fördelarna enligt min mening klart tyngre, särskilt om du använder ett grafikkort i mellan- eller budgetklassen. Tekniken fortsätter dessutom att göra avancerade grafikeffekter och funktioner som path tracing mer tillgängliga för personer som inte har råd med grafikkort i high-end-klassen.

Med tanke på mitt ganska nedslående första intryck av den ursprungliga versionen av DLSS är jag också ganska säker på att DLSS 4.5 kommer att fortsätta förbättras både av Nvidia och av spelutvecklare i takt med att tekniken mognar och de blir mer bekanta med den.

Eftersom jag dessutom har turen att äga ett RTX 5090 och oftast spelar på en TV som klarar 4K och 120 Hz kommer jag fortsätta spela spel i native-upplösning där det är möjligt (så att varken uppskalning eller frame generation används). Men i takt med att spel blir allt mer grafiskt krävande kan jag definitivt se hur Dynamic Multi Frame Generation kan hjälpa till och bara aktiveras när det faktiskt behövs.

Det som oroar mig är däremot att DLSS 4.5:s stabila lansering redan verkar ha hamnat i skymundan av dess efterföljare. Det beror på att Nvidia nyligen visade upp en förhandsvisning av DLSS 5… och reaktionerna var milt sagt inte särskilt positiva.

I stället för att fokusera på förbättrade bildfrekvenser, bildkvalitet och generell prestanda verkar DLSS 5 i stället rikta in sig nästan helt på estetik. Problemet är att medan tekniker som DLSS 4.5 skalar upp eller genererar bilder baserat på redan renderade bildrutor – samtidigt som de bevarar det ursprungliga konstnärliga uttrycket – verkar DLSS 5 förändra vissa delar av bilden i grunden, inklusive ljussättning och, mest kontroversiellt, karaktärsdesign. Många kritiker har mindre smickrande jämfört DLSS 5 med billiga AI-filter som man hittar i mobilappar. Kritiken blev så högljudd att Nvidias vd Jensen Huang till slut kommenterade saken, även om hans första reaktion – att kalla kritikerna “helt fel” – knappast lugnade situationen.

Även om jag själv har vissa reservationer (exemplen på DLSS 5 som visades upp kändes som att de tog lite för stora friheter med det ursprungliga konstnärliga uttrycket, och det skulle kunna leda till att spelare får väldigt olika upplevelser beroende på om de har ett grafikkort som klarar DLSS 5 eller inte), skulle DLSS 5:s största brott vara om uppståndelsen kring tekniken får folk att avfärda DLSS 4.5 och de positiva steg tekniken tagit för att göra avancerade grafikeffekter tillgängliga för fler (så länge du har ett Nvidia-grafikkort förstås).

Jag tänker reservera mitt omdöme tills DLSS 5 släpps officiellt, men tills dess hoppas jag att Nvidia fortsätter på den väg som DLSS 4.5 slagit in på, i stället för att göra framtida DLSS-versioner till ännu ett generativt AI-verktyg som jag helst skulle vilja undvika att använda.

• Jensen Huang säger att gamers som kritiserar DLSS 5 har “helt fel”
• Han säger: “Det här är väldigt annorlunda jämfört med generativ AI; det är generativ AI med innehållskontroll.”
• Han menar också att spelutvecklare har direkt kontroll över tekniken och kan finjustera AI:n efter sin konstnärliga vision

Nvidias VD Jensen Huang har slagit tillbaka mot gamers som varit kritiska till DLSS 5, den nyligen presenterade tekniken som ska förbättra grafiken i spel och göra dem mer realistiska med hjälp av RTX 5000-serien.

Eller det är åtminstone tanken – att använda AI som “tillför pixlar fotorealistisk belysning och material” för att förbättra befintliga spelresurser – men många spelare tycker att resultatet faktiskt ser sämre ut än originalgrafiken (av flera olika skäl).

Kritiken har varit hård från vissa håll, men under GTC 2026 slog Jensen Huang tillbaka mot kritiken när han fick frågor från Tom’s Hardware.

Huang höll inte igen och sa: “För det första har de helt fel. Anledningen är att, som jag har förklarat noggrant, DLSS 5 kombinerar kontroll över geometri, texturer och allt i spelet med generativ AI.”

Vd:n utvecklade vidare hur spelutvecklare kan finjustera den generativa AI:n så att den matchar spelets stil – och att tekniken inte ska påverka den konstnärliga kontrollen eller visionen.

Huang betonade att det är upp till utvecklarna hur DLSS 5 används: “Allt detta ligger i kontrollen – direkt kontroll – hos spelutvecklaren. Det här är väldigt annorlunda jämfört med generativ AI; det är generativ AI med innehållskontroll. Det är därför vi kallar det neural rendering.”

Fel väg att gå

Vi är inte övertygade om att det är rätt strategi att dubbla ner på DLSS 5 och slå tillbaka på det här sättet – det känns snarare som att hälla bensin på elden när en redan frustrerad spelpublik reagerar starkt.

Dessutom känns Huangs formuleringar lite väl mycket som att leka med semantik. Det är “generativ AI med innehållskontroll”, vilket förstås är något helt annat än “generativ AI”, som vi alla vet. Visst, det är en enorm skillnad – även om det, eh, inte låter särskilt annorlunda vid första anblick.

Vad är det egentligen Huang syftar på här? Det handlar om skillnaden mellan att låta AI skapa grafik från grunden och att använda AI för att förbättra befintliga spelresurser – alltså att finputsa det som redan finns (“innehållskontroll”). Han understryker också att utvecklarna sätter ramarna för hur DLSS 5 används och behåller den konstnärliga kontrollen.

Det låter bra i teorin, men när vi tittar på resultaten som Nvidia visade upp på GTC, med jämförelser mellan DLSS 5 av och på i olika spel, finns det tydliga skillnader. Det gäller särskilt stämning och visuell stil – det räcker att titta på bilden från Resident Evil Requiem (med Grace) för att se det. Det är också förståeligt att många oroar sig för att tekniken kan göra spel mer generiska, med för skarp rendering, för hög ljusstyrka eller överdrivet mättade färger.

Med tanke på att detta är rimliga invändningar känns det inte särskilt hjälpsamt att Huang rakt av säger att spelare har “fel”. Vi kan absolut acceptera att DLSS 5 fortfarande är i ett tidigt skede och att slutresultatet kan se helt annorlunda ut jämfört med de exempel som visades på GTC – men det är inte det Huang fokuserar på här.

Det känns snarare som att han är frustrerad över att spelare kritiserar DLSS 5 utan att fullt ut förstå vad det är – eller vad det kan bli – samtidigt som han själv reagerar lika starkt tillbaka. Det känns i slutändan inte särskilt konstruktivt.

Välkommen till våra MWC 2026 Best in Show-priser, där vi har valt ut de produkter som imponerade mest på oss under den stora teknikmässan.

MWC brukade nästan enbart handla om telefoner – och det finns gott om sådana i listan – men i dag omfattar mässan allt från wearables och uppkopplade smarta enheter till nätverkslösningar för hemmet. Våra prisvinnare speglar den bredden.

Honor Magic V6

Vissa saker i livet är oundvikliga. Natten följer dagen, tidvattnet går upp och ner – och Honor presenterar världens tunnaste vikbara telefon på en stor teknikmässa.

En av de mest imponerande sakerna med Honor Magic V6 är dock att företaget inte har kompromissat med hållbarheten trots den extremt tunna designen. Telefonen har IP69-klassning mot vatten och damm, vilket faktiskt är bättre skydd än hos de flesta andra telefoner – trots att den är vikbar.

Den drivs av Qualcomm Snapdragon 8 Elite Gen 5 från Qualcomm, som driver den generösa 7,95-tumsskärmen på insidan med en upplösning på 2352 × 2172. Ytterskärmen på 6,5 tum har upplösningen 2420 × 1080. Dessutom har Honor lyckats pressa in ett batteri på 6 600 mAh i det tunna chassit.

Det är en otroligt imponerande ingenjörsbedrift och en självklar vinnare enligt oss.

Samsung Galaxy S26 Ultra

Det bästa sättet att förstå varför den här telefonen vann ett pris är att läsa vår fullständiga recension av Samsung Galaxy S26 Ultra, men ett citat säger nästan allt: “Det är förstås den bästa Android-telefonen någonsin.”

I hjärtat sitter Snapdragon 8 Elite Gen 5 for Galaxy från Qualcomm, tillsammans med en fantastisk 6,9-tumsskärm med upplösningen 3120 × 1440. Den inkluderar dessutom Samsungs smarta Privacy Display, som kan dölja delar av skärmen – till exempel notiser – från personer som tittar över axeln.

Kameran har bredare bländare för att släppa in mer ljus, telefonen erbjuder en rad avancerade AI-funktioner och stöd för S Pen. Kort sagt är det en riktig kraftmaskin för dig som vill ha den mest kapabla telefonen på marknaden.

Nothing Phone (4a)

Om du vill ha snygga och innovativa funktioner i ett mer prisvärt paket tror vi att Nothing Phone (4a) kan bli en av årets mest eftertraktade telefoner.

Telefonen behåller den lekfulla teknikdesign som Nothing är kända för, inklusive en version av den bakre Glyph-belysningen.

Den 6,8 tum stora OLED-skärmen har upplösningen 2800 × 1260 och stöd för 120 Hz, medan Qualcomm Snapdragon 7s Gen 4 driver telefonen tillsammans med 12 GB RAM – trots att det är en mer prisvärd modell och minne just nu är dyrt.

På baksidan finns dessutom ett trippelkamerasystem, vilket gör att den faktiskt känns betydligt mer generös än exempelvis iPhone 17e. Lägg till att telefonen finns i fyra snygga färger och den blir ännu mer lockande.

TCL NXTPAPER 70 Pro

TCL NXTPAPER 70 Pro från TCL fortsätter att imponera med företagets unika NXTPAPER-skärmteknik. Dessa skärmar är i grunden inspirerade av e-boksläsare, med en matt och pappersliknande yta som minskar ansträngningen för ögonen, men utan att kompromissa med färger eller modern skärmteknik som exempelvis 120 Hz uppdateringsfrekvens.

NXTPAPER 70 Pro använder den senaste versionen av tekniken och erbjuder dessutom tre justerbara papperslägen: Color Paper Mode, Ink Paper Mode och Max Ink Mode. Du kan enkelt växla mellan dem via en särskild knapp.

Telefonen levereras även med en penna för att rita och skriva anteckningar direkt på skärmen, vilket gör att den fungerar som en hybrid mellan telefon, e-boksläsare och digital anteckningsbok – samtidigt som den naturligtvis klarar allt annat man förväntar sig av en telefon, inklusive att ta bilder.

Vi har sett NXTPAPER-telefoner från TCL tidigare, men det här är första gången vi faktiskt börjar överväga att byta ut en vanlig telefon mot en sådan.

MemoMind One

Ett annat koncept som stack ut på mässan var ett par nya AI-glasögon med ett tydligt fokus på flexibilitet och anpassning.

Det mest intressanta är den modulära designen, som gäller både hårdvara och mjukvara. Glasögonen erbjuder åtta olika bågdesigner och fem olika skalmar, så att du kan välja en stil som passar dig – och de kan dessutom utrustas med styrkeglas.

Även AI-stödet är flexibelt. I stället för att använda en enda språkmodell analyserar systemet uppgiften du vill utföra och väljer automatiskt mellan modeller från exempelvis OpenAI, Microsoft Azure eller Alibabas Qwen-modell beroende på vad som passar bäst.

Det är ett smart sätt att bygga AI-glasögon och vi ser fram emot att få se mer – och se världen genom dem.

Honor Magic Pad4

Den här surfplattan från Honor känns nästan omöjlig vid första anblick.

Med en tjocklek på bara 4,8 mm känns det som att det knappt finns plats för all teknik inuti, men ändå får du en 12-tumsskärm av OLED-typ med upplösningen 3000 × 1920, driven av Qualcomm Snapdragon 8 Gen 5 och med upp till 1 TB lagring.

Den låga vikten på 450 gram – något lättare än 11-tumsversionen av iPad Air trots större skärm – gör den till en extremt portabel surfplatta.

Som pricken över i har Honor även lagt till funktioner för produktivitet, inklusive ett skrivbordsläge med fönster som verkar väldigt smidigt, samt stöd för stylus. Det här kan mycket väl vara världens mest imponerande surfplatta rent designmässigt.

Soundcore Space 2

Soundcore, ljudmärket från Anker, är känt för att leverera hörlurar med mycket prestanda för pengarna. Modeller som Space One och Space One Pro tog ett steg upp i premiumsegmentet – med riktigt bra resultat. Nu verkar Soundcore Space 2 ta det konceptet ännu längre.

Soundcore säger att hörlurarna kommer att erbjuda deras mest avancerade aktiva brusreducering hittills, samt nya 30 mm-drivrutiner i siden och keramik som ska leverera “fyllig bas, tydliga röster och kristallklara diskanttoner”.

Stöd för LDAC-ljud i hög upplösning hjälper också till, tillsammans med en personlig ljudfunktion som analyserar din hörsel och justerar frekvenserna efter dina behov.

Med upp till 70 timmars batteritid och ett lanseringspris på 130 dollar låter det här som ett riktigt starkt paket.

Lenovo ThinkBook Modular PC Concept

Lenovo ThinkBook Modular PC Concept från Lenovo kan mycket väl visa hur framtidens bärbara datorer kan se ut.

Det är modulärt i den meningen att konfigurationen på utsidan enkelt kan ändras. Vid första anblick ser det ut som en vanlig bärbar dator, men den har faktiskt en extra skärm på baksidan av locket, utöver huvudskärmen.

Den här skärmen kan tas loss och användas som en separat extern skärm. Du kan också ta bort tangentbordet och ersätta det med den andra skärmen, vilket skapar en hybrid mellan laptop, surfplatta och dubbelskärmsenhet.

Dessutom kan portarna under tangentbordet bytas ut, så att du kan anpassa anslutningarna efter vad du behöver mest. Vi gillar verkligen den här idén, och även om konceptet kanske förblir en nischprodukt om det når marknaden, är möjligheterna väldigt spännande.

Biwin Mini SSD CL100

För kreatörer eller andra som behöver bära med sig enorma mängder data kan Biwin Mini SSD CL100 från Biwin kännas som en liten revolution.

De små lagringskorten – ungefär lika stora som ett mynt – kan innehålla upp till 2 TB flashlagring. De fungerar dock inte som vanliga SD-kort, eftersom överföringshastigheten ligger på PCIe 4-nivå, jämförbar med moderna SSD-enheter.

Med läsaren Biwin Mini SSD Reader RD510 kan du överföra data från CL100-enheterna med upp till 3,7 GB/s läshastighet och 3,4 GB/s skrivhastighet.

Det är en imponerande design: topprestanda för lagring i ett format som gör att du i teorin kan bära hundratals terabyte data i samma storlek och vikt som en enda vanlig extern SSD.

TP-Link Aginet HB810

TP-Link Aginet HB810 från TP‑Link är designat för att bli ett av de snabbaste mesh-Wi-Fi-systemen för hemmet.

Systemet erbjuder tri-band Wi-Fi 7 i sina mesh-noder, vilket enligt TP-Link ger trådlösa hastigheter på 19–22 Gbit/s. För kabelanslutningar finns en 10 GbE/SFP+ WAN/LAN-port, samt ytterligare 10 GbE- och 2,5 GbE-portar.

Ett viktigt löfte här är att bibehålla höga hastigheter även när nätverket är belastat. Systemet stöder 12 samtidiga spatial streams, 320 MHz-kanaler och tekniker som Multi-Link Operation, vilket ska hålla nätverket stabilt även när många användare är uppkopplade via flera noder.

Lägg till avancerade säkerhetsfunktioner och föräldrakontroller, och du får ett mesh-system som ser ut att vara ett riktigt kraftfullt uppgraderingsalternativ för hemnätverk.

uCloudlink OmniFlex Pro

uCloudlink OmniFlex Pro från uCloudlink är en router i proffsklass som är gjord för situationer där du snabbt behöver sätta upp ett nätverk på en ny plats.

Den kan ansluta till internet via bredband eller mobil uppkoppling, vilket i sig inte är något nytt. Det som gör den intressant är dess fokus på hög prestanda – utan behov av ett fysiskt SIM-kort.

Routern använder eSIM, vilket innebär en sak mindre att tänka på när du sätter upp nätverket. Mobilanslutningen kan användas som backup (den växlar automatiskt om huvudanslutningen går ner), eller som primär anslutning i ett nytt land – utan att du behöver planera SIM-kort i förväg.

Du kan enkelt aktivera en ny digital operatörsprofil vid behov, och tack vare 5G-anslutning och Wi-Fi 7 kan den leverera mycket höga hastigheter. Dessutom finns stöd för mesh-utbyggnad för att täcka större områden.

TP-Link Tapo C665G KIT

TP‑Link Tapo C665G KIT är ett smart övervakningssystem som är byggt för flexibel placering och bred täckning.

Kameran drivs av batteri och levereras med egna solpaneler, vilket gör att batteriet kan laddas under dagen så att systemet fortsätter fungera även på natten.

Den använder en 4K-sensor med förbättrad nattseende, kombinerad med AI-baserad händelseigenkänning. Det innebär att den inte bara kan se vad som händer, utan också skilja mellan rörelser som orsakas av exempelvis vind och sådant som faktiskt kräver en varning.

TP-Link lyfter särskilt fram att systemet är designat för att täcka stora områden på ett smart och effektivt sätt. Kameran har dessutom 4G-stöd, vilket innebär att den kan fungera även utan att vara nära din router.

• Källor uppger att Nvidia inte släpper några nya gaming-GPU:er under 2026
• Orsaken ska vara minneskrisen, där videominne prioriteras till AI-grafikkort
• Rapporten hävdar även att Nvidia ”skär ned produktionen” av befintliga RTX 5000-kort

Vi har återigen fått höra att Nvidia inte planerar att lansera några nya spelgrafikkort under 2026, den här gången från en mer tung källa i ryktesflödet. Enligt The Information kommer Nvidia inte att släppa några nya GeForce-grafikkort i år, till följd av den pågående minnesbristen som även påverkar grafikkortens videominne.

Om detta stämmer blir 2026 det första året på tre decennier då Nvidia inte lanserar någon ny gaming-GPU – vare sig i form av en helt ny generation eller en uppdatering av befintliga modeller, som exempelvis en Super-variant.

Två källor med ”direkt insyn” ska ha bekräftat detta och menar att Nvidia behöver prioritera de minneskretsar som finns tillgängliga till AI-grafikkort, snarare än spelprodukter, eftersom marginalerna är betydligt högre där.

Rapporten hävdar även att Nvidia ”skär ned produktionen” av sina befintliga RTX 5000-grafikkort, även om inga exakta siffror anges för hur stor minskningen är.

Som alltid bör man ta rykten av detta slag med en nypa salt. Nvidia har inte velat kommentera uppgifterna rakt av, vilket är föga förvånande, men företaget har sagt till The Information att man fortsätter att leverera alla GeForce-produkter och samarbetar med leverantörer för att maximera tillgången på minne.

Det är exakt samma besked som Nvidia gav när det tidigare spekulerades i att RTX 5070 Ti i praktiken hade plockats bort från produktionslinjerna – något som Nvidia då bestämt förnekade.

Allt fler rykten om både produktionsnedskärningar och försenade uppdateringar

Båda dessa rykten bygger vidare på trådar som redan cirkulerat en tid. Vi har vid flera tillfällen hört att Nvidia drar ned produktionen av GeForce-kort, där den senaste uppgiften pekade på en minskning på 15–20 procent. The Information anger ingen exakt siffra, men om uppgiften är värd att rapportera lär neddragningen vara tillräckligt kännbar, möjligen i linje med dessa nivåer.

Vi har också tidigare hört från en pålitlig läcka på X – samma källa som nämnde produktionsminskningen på 20 procent – att Nvidia inte kommer att släppa några gaming-GPU:er under 2026. När två separata rapporter nu säger samma sak, och dessutom med The Information som avsändare, ökar sannolikheten för att det faktiskt finns substans i uppgifterna.

The Information avslöjar även att Nvidia hade planerat en stegvis uppdatering av RTX 5000-serien med kodnamnet ”Kicker”, och att designarbetet för dessa uppdaterade grafikkort redan var färdigt. Planerna ska dock ha lagts på is i december 2025, utan någon ny lanseringstidpunkt.

Det verkar alltså inte bli aktuellt i år, och det kan även skjuta upp nästa generation GeForce-kort. RTX 6000-serien ska enligt tidigare planer ha gått i massproduktion sent 2027, men det uppges nu inte längre gälla. Det antyder att RTX 6000 i stället kan dröja till 2028, även om detta inte bekräftas rakt ut.

”Kicker”-uppdateringen är med stor sannolikhet de ryktade RTX 5000 Super-korten, alltså mindre uppgraderingar av befintliga modeller. Enligt rykten handlade det om RTX 5070 Super, RTX 5070 Ti Super och RTX 5080 Super.

Tanken ska ha varit att utrusta dem med rejält tilltaget videominne – 18 GB för RTX 5070 Super och 24 GB för de två övriga. Med tanke på den rådande bristen på VRAM är det lätt att förstå varför Nvidia skulle tveka inför att gå vidare med dessa lanseringar.

Förhoppningen om att få se RTX 5000 Super-uppdateringar redan i år verkar därmed vara grusad. Den mer oroande utsikten är kanske inte att det saknas nya GeForce-kort under 2026, utan att Nvidias befintliga spelgrafikkort riskerar fortsatta prishöjningar när tillgången minskar ytterligare.

Signalerna från Nvidias största GPU-konkurrent AMD har inte heller varit särskilt lugnande den senaste tiden. Bortom toppsegmentet ryktas både Team Green och Team Red nu styra produktionen mer mot grafikkort med 8 GB minne i stället för 16 GB, något som många spelare menar är långt ifrån tillräckligt i dag.

• Nvidia RTX 5070 Founders Edition-kortet var inte tillgängligt vid lanseringen
• Nvidia har bekräftat att det kommer någon gång i mars 2025
• Tillgången förväntas vara extremt begränsad, precis som med andra Blackwell-kort

Nu har RTX 5070 lanserats, det efterlängtade grafikkortet i mellansegmentet som nu (förhoppningsvis) kommer att finnas tillgängligt att köpa. Dock är det enbart tredjepartstillverkade kort som säljs just nu. Nvidia har nämligen meddelat att även om en Founders Edition-modell är på väg, dröjer det ett tag innan den släpps.

Medan RTX 5090 och RTX 5080 Founders Edition-modellerna lanserades samtidigt som partnerkort från tillverkare som Gigabyte, Zotac, MSI, ASRock och Asus, gäller inte samma sak för det här kortet i Blackwell-serien. Nvidia har bekräftat att RTX 5070 Founders Edition släpps "senare i mars", men ett exakt datum är fortfarande oklart (via Andreas Schilling på X).

Enligt denna källa informerade Nvidia Schilling om bristen på Founders Edition-kort endast två och en halv timme innan recensionsförbudet hävdes. Detta väcker frågor om tillgängligheten av det Nvidia-tillverkade kortet. Historiskt sett har både Founders Edition-varianterna av RTX 5090 och RTX 5080 tekniskt sett funnits tillgängliga, men de har varit ännu svårare att få tag på än tredjepartskorten. Vi har tidigare sett hur resten av Blackwell-serien försvunnit från butikshyllorna nästan omedelbart och samma sak lär hända med detta kort, trots (till synes) lägre efterfrågan jämfört med de andra tre modellerna.

Kan vara ett planerat drag från Nvidia

RTX 5070 har inte lyckats sätta någon ny standard på samma sätt som dess föregångare, RTX 4070 Super och RTX 4070, gjorde under 2024 och 2023. I vår recension gav vi den senaste Blackwell-GPU:n ett mindre imponerande betyg på tre av fem stjärnor, då den endast levererar marginella förbättringar jämfört med RTX 4070 Super – trots uppgraderingar till PCIe 5.0 och GDDR7-videominne. Dessa fördelar blir dock i princip obetydliga på grund av minskat antal Compute Units och transistorer totalt sett.

Att Nvidia valt att skjuta fram lanseringen av Founders Edition-varianten av det billigaste kortet i Blackwell-serien kan vara en indikation på att något är på gång. Det är möjligt att företaget planerar för en bredare tillgänglighet jämfört med de tre andra modellerna. Samtidigt kan detta vara en strategisk manöver med tanke på lanseringen av AMD:s RX 9070 och 9070 XT, där ingen av modellerna kommer att ha en referensdesign från AMD själva. Håller Nvidia tillbaka sitt kort för att kontra AMD med en billigare variant? Det är en möjlighet.

Med det sagt kan RTX 5070 ändå vara en värd investering om du uppgraderar från en äldre Ampere (RTX 30-serien) eller Turing (RTX 20-serien) 70-klassad GPU.

Läs vidare

• Apple presenterar äntligen MacBook Air med M4-chippet

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti: kort sammanfattning

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti hade definitivt höga förväntningar att leva upp till efter det blandade mottagandet av Nvidia GeForce RTX 5080 förra månaden, särskilt bland entusiaster.

Även om det finns vissa brister, råder det ingen tvekan om att detta är det bästa grafikkortet de flesta kan köpa just nu – förutsatt att scalpers inte hinner före.

RTX 5070 Ti har ett startpris på 10 579 kronor, vilket gör det märkbart billigare än föregångaren vid lansering, Nvidia GeForce RTX 4070 Ti, samt den kraftfullare Nvidia GeForce RTX 4070 Ti Super.

Det faktum att RTX 5070 Ti slår båda dessa kort med god marginal i prestanda hade normalt räckt för ett högt betyg, men detta kort lyckas till och med överträffa Nvidia GeForce RTX 4080 Super, vilket skjuter det nästan till toppen av listorna över de bästa Nvidia-grafikkorten.

Som ett av de bästa 4K-grafikkorten vi har testat är det dock inte helt felfritt. Den största bristen är att Nvidia inte släpper en Founders Edition-modell, vilket är en nackdel av flera skäl.

Utan en Founders Edition som säljs direkt från Nvidia, blir det svårt att hitta kortet till det officiella priset, vilket påverkar prisvärdheten negativt.

Detta är absolut nackdelar, men med tanke på allt annat som RTX 5070 Ti erbjuder, känns det som att vi verkligen letar efter något att klaga på för balansens skull.

För den stora majoriteten av köpare som vill ha fantastisk 4K-prestanda till ett relativt rimligt pris, är Nvidia GeForce RTX 5070 Ti grafikkortet att köpa.

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti: pris & tillgänglighet

• Vad kostar det? Från 10 579 kronor, men utan Founders Edition kommer tredjepartskort sannolikt att vara dyrare
• När kan jag köpa det? RTX 5070 Ti släpptes till försäljning den 20 februari 2025
• Vart finns det tillgängligt? RTX 5070 Ti finns tillgängligt hos svenska återförsäljare som Inet, Webhallen, Proshop, Power, Elgiganten och fler.

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti släpptes den 20 februari 2025, med ett startpris på 10 579 kronor i Sverige.

Till skillnad från RTX 5090 och RTX 5080 finns ingen Founders Edition-modell för RTX 5070 Ti, vilket innebär att ingen version av detta kort garanteras säljas för det rekommenderade detaljhandelspriset. Detta försvårar situationen, speciellt med tanke på den scalping-våg vi sett kring tidigare RTX 50-seriekort.

Även om det är svårt att hitta Founders Edition-modeller av RTX 5090 och RTX 5080, finns det åtminstone en teoretisk möjlighet att köpa dem för det rekommenderade detaljhandelspriset direkt från Nvidia. Med RTX 5070 Ti finns inte ens den möjligheten, vilket är synd.

MSRP för RTX 5070 Ti ligger dock under lanseringspriserna för både RTX 4070 Ti och RTX 4070 Ti Super, som inte heller hade Founders Edition-modeller. Förhoppningsvis betyder det att lager och prissättning håller sig inom samma rimliga nivåer som dessa kort.

Priset för RTX 5070 Ti placerar det i den lägre delen av entusiastklassen och även om vi ännu inte vet priset för AMD Radeon RX 9070 XT, är det osannolikt att AMD:s RDNA 4-konkurrent blir mycket billigare än RTX 5070 Ti. Om du inte har bråttom kan det därför vara värt att vänta en månad eller två för att se vad AMD erbjuder i detta segment innan du bestämmer dig för vilket kort som är det bättre köpet.

• Värde - poäng: 4 / 5

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti: specifikationer

• GDDR7 VRAM och PCIe 5.0
• Liten ökning i strömförbrukning
• Mer minne än sin föregångare

Precis som resten av Nvidia Blackwell-GPU-serien får RTX 5070 Ti några stora förbättringar jämfört med sina föregångare.

Först och främst kommer RTX 5070 Ti med snabbare GDDR7-minne och 16 GB VRAM, vilket är 4 GB mer än RTX 4070 Ti-modellens 12 GB. Den större och snabbare minnespoolen innebär att kortet kan bearbeta högupplösta texturfiler snabbare, vilket gör det betydligt mer kapabelt vid 4K-upplösning.

En annan viktig förbättring är den bredare 256-bitars minnesbussen, vilket är 33,3% större än RTX 4070 Ti-modellens och lika stor som RTX 4070 Ti Super. 64 extra bitar kanske inte låter som mycket, men precis som att försöka få in en soffa genom en dörr, kan några extra centimeter göra stor skillnad mellan att kunna föra in allt på en gång eller behöva dela upp det – vilket översätts till mindre arbetsbelastning för både GPU och CPU.

RTX 5070 Ti har även stöd för PCIe 5.0 x16, vilket snabbar upp kommunikationen mellan grafikkortet, processorn och SSD:n. Om du har ett PCIe 5.0-kompatibelt moderkort, processor och SSD, bör du vara medveten om hur många PCIe 5.0-banor du har tillgängliga.

RTX 5070 Ti använder 16 PCIe 5.0-banor, så om ditt system bara har 16 tillgängliga banor och du också har en PCIe 5.0 SSD, kommer grafikkortet att ta upp dessa banor som standard, vilket sänker din SSD till PCIe 4.0-hastigheter.

Vissa moderkort låter dig prioritera PCIe 5.0-resurser, om du behöver göra ett val.

När det gäller strömförbrukning drar RTX 5070 Ti något mer ström än sina föregångare, men under våra tester låg kortets maximala effektförbrukning strax under dess 300W TDP.

Själva GPU:n i RTX 5070 Ti är byggd med TSMC:s N4P-process, en förbättring av den N4-process som användes i föregångarna. Även om det inte är ett fullständigt generationshopp, erbjuder N4P-processen bättre energieffektivitet och en liten ökning i transistordensitet.

• Specifikationer - poäng: 5 / 5

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti: design

• Ingen Nvidia Founders Edition-modell
• Ingen dual pass-through-kylning (åtminstone för tillfället)

Det finns ingen Founders Edition-modell av RTX 5070 Ti, vilket innebär att designen på kortet du köper kan skilja sig markant från den vi testade – Asus Prime GeForce RTX 5070 Ti.

Oavsett vilket partnerkort du väljer kommer det troligen att vara ett rejält kort, med tanke på kortets 300W TDP. Så mycket värme kräver rejäl kylning och även om RTX 5090 och RTX 5080 Founders Edition-modellerna använde den innovativa dual pass-through-designen (som krympte kortens bredd avsevärt), finns det ingen garanti att RTX 5070 Ti-kort med denna kylningsteknik ens kommer att dyka upp.

Med det sagt kommer det att finnas många olika kylningslösningar, höljesdesigner och belysningsalternativ, men de mer avancerade modellerna blir också dyrare, så det är viktigt att väga in den extra kostnaden när du väljer modell.

Den snygga designen på Asus Prime RTX 5070 Ti saknar RGB-belysning, vilket kan vara ett minus för RGB-fantaster, men för de som är över trenden med lysande datorbyggen, är Prime-modellens minimalistiska look ett utmärkt val som enkelt passar in i de flesta chassin.

Kortet har trippelfläkt-kylning, där en av fläktarna har fullständig passthrough över kylflänsarna, en skyddande bakplatta och rostfri fästanordning över utgångsportarna och en 16-pins strömkontakt placerad längs kortets bakplatta, vilket gör att 90-gradiga strömkablar kan användas – förutsatt att din nätaggregat klarar de rekommenderade 750W som anges på Asus' hemsida. En 3-till-1 adapter medföljer också, för dem som ännu inte uppgraderat till ett ATX 3.0 PSU.

Kort sagt: RTX 5070 Ti ger många valmöjligheter, men utan Founders Edition och utan dual pass-through-kylning, kommer storlek och kylning att vara en viktig faktor när du väljer partnerkort.

• Design - poäng: 4 / 5

Nvidia GeForce RTX 5070 Ti: prestanda

• RTX 4080 Super-prestanda
• Enorm förbättring jämfört med RTX 4070 Ti Super
• Nya funktioner som DLSS 4 med Multi-Frame Generation

Då har vi kommit till den stora frågan: hur presterar RTX 5070 Ti?

Efter den hetlevrade debatten kring RTX 5080-kortets besvikelse när det gäller förbättringar mellan generationer, kommer entusiaster att vara betydligt nöjdare med RTX 5070 Ti-kortets prestanda – åtminstone i förhållande till RTX 4070 Ti och RTX 4070 Ti Super.

Låt oss börja med syntetiska tester och beräkningsprestanda. Vid 1080p presterar både RTX 4070 Ti och RTX 5070 Ti så bra att de nästan når en CPU-begränsning i 3DMark:s 1080p-tester (Night Raid och Fire Strike), men RTX 5070 Ti ligger ändå cirka 14 % före.

Vid högre upplösningar och med ray tracing aktiverat drar RTX 5070 Ti ifrån rejält, med cirka 30 % bättre prestanda i tester som Solar Bay, Steel Nomad och Port Royal. När det gäller ren beräkningskraft presterar RTX 5070 Ti cirka 25 % bättre i Geekbench 6 än RTX 4070 Ti, och 20 % bättre än RTX 4070 Ti Super.

I kreativa arbetsflöden, som Blender Benchmark 4.30, lämnar RTX 5070 Ti sina föregångare långt bakom sig. Däremot ser vi ingen märkbar skillnad i Handbrake 1.9:s 4K till 1080p-kodningstest, där RTX 5070 Ti, 4070 Ti Super och 4070 Ti alla når en maxgräns på cirka 220 FPS i kodad video.

Vid 1440p-gaming ser vi en generationsförbättring på 20 % för RTX 5070 Ti jämfört med RTX 4070 Ti – och detta utan att räkna in DLSS 4 med Multi-Frame Generation (MFG).

Den största kritiken mot MFG är att om grundläggande bildfrekvensen är för låg, kan kontrollerna kännas något slöa, även om den visuella upplevelsen känns betydligt mer flytande. Lyckligtvis är detta sällan ett problem med RTX 5070 Ti. Så länge du inte maxar ray tracing och stänger av Nvidia Reflex, är bildfrekvensen i stort sett alltid över 60 FPS i de flesta spel med ray tracing på vid 1440p-upplösning.

Enda undantaget är F1 2024, som vid maxade ray tracing-inställningar och 1440p-upplösning hade ett lägsta värde under 60 FPS, men även där höll sig bildfrekvensen över 45 FPS, vilket är tillräckligt snabbt för att inga gamers skulle lägga märke till någon fördröjning i praktiken.

För 1440p-gaming finns det ingen anledning att inte slå på Multi-Frame Generation (MFG) när det är tillgängligt, eftersom det kan öka bildfrekvensen avsevärt – i vissa fall fördubbla eller till och med tredubbla FPS utan några större problem.

För 4K-gaming är RTX 5070 Ti-kortets inbyggda prestanda spektakulär, där nästan varje testat spel når 60 FPS eller högre i genomsnitt och de få som inte gör det hamnar bara 4–5 bildrutor under.

Jämfört med RTX 4070 Ti och RTX 4070 Ti Super gör det snabbare minnet och den utökade VRAM-mängden på 16 GB en stor skillnad för RTX 5070 Ti vid 4K-upplösning. Kortet levererar cirka 31% högre genomsnittlig FPS än RTX 4070 Ti och cirka 23% högre än RTX 4070 Ti Super.

Faktum är att den genomsnittliga 4K-prestandan för RTX 5070 Ti ligger i princip på samma nivå som RTX 4080 Super och cirka 12% bättre än AMD Radeon RX 7900 XTX vid 4K, trots att det sistnämnda kortet har 8 GB mer VRAM.

Precis som alla andra grafikkort utom RTX 4090, RTX 5080 och RTX 5090 innebär spel i native 4K med ray tracing inställt på max att FPS sjunker rejält. Till RTX 5070 Ti-kortets fördel är dock att minimum FPS aldrig sjunker så lågt att spelet blir ospelbart, även om 25 FPS som lägsta värde i Cyberpunk 2077 var märkbart.

Att aktivera DLSS i dessa situationer är ett måste, även om du väljer att hoppa över MFG, men RTX 5070 Ti-kortets balanserade uppskalade prestanda ger en fantastisk spelupplevelse.

Om ray tracing är avstängt eller inställt på en lägre nivå blir MFG definitivt ett bra sätt att maxa uppdateringsfrekvensen på din 4K-skärm och få riktigt flytande spelupplevelser.

Sammanfattningsvis levererar RTX 5070 Ti stora förbättringar i högupplöst prestanda jämfört med föregående generation, vilket borde göra entusiaster nöjda, utan att strömförbrukningen ökar nämnvärt.

Av alla grafikkort vi har testat genom åren, framför allt under de senaste sex månaderna, är RTX 5070 Ti i stort sett den perfekta balansen för alla användningsområden. Om du kan få tag på det till rekommenderat pris eller åtminstone i närheten, är det utan tvekan det mest prisvärda valet bland de entusiastkort som finns tillgängliga idag.

• Prestanda - poäng: 5 / 5

Bör du köpa Nvidia GeForce RTX 5070 Ti?

Köp det om ..

Köp det inte om ..

Andra alternativ

Så testade vi Nvidia GeForce RTX 5070 Ti

• Jag använde RTX 5070 Ti i ungefär en vecka
• Jag använde alla mina GPU-tester för att analysera kortets prestanda
• Jag testade kortet i vardaglig användning, gaming, kreativa arbetsflöden och AI-belastningar

Från den ursprungliga skribenten;

Jag tillbringade ungefär en vecka med att testa Nvidia GeForce RTX 5070 Ti, där jag främst använde det för kreativt arbete och gaming, inklusive titlar som Indiana Jones and the Great Circle och Avowed.

Jag använde även min uppdaterade uppsättning benchmarktester, inklusive industristandarder som 3DMark och Geekbench, samt inbyggda spelbenchmarks som Cyberpunk 2077 och Dying Light 2.

Jag testar också alla konkurrerande kort inom samma marknadsklass med exakt samma testrigg för att fullt ut isolera GPU-prestandan i olika, repeterbara tester. Jag tar sedan medelvärden av testresultaten (vilket bättre skyddar genomsnittet från att påverkas av tester med extremt höga värden) för att kunna göra jämförbara bedömningar av olika aspekter av kortets prestanda.

Jag lägger större vikt på gamingprestanda än kreativt arbete eller AI-prestanda och prestanda är den viktigaste faktorn i den slutgiltiga poängen, tätt följt av prisvärdhet.

Jag har testat GPU:er, datorer och laptops för TechRadar i nästan fem år, med över två dussin recensioner av grafikkort under de senaste tre åren. Utöver det har jag en masterexamen i datavetenskap och har byggt och spelat på PC större delen av mitt liv, så jag är väl kvalificerad att bedöma värdet av ett grafikkort och om det är värt din tid och dina pengar.

• Först testad i februari 2025
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

Om du någonsin har undrat vad en Tensor Core är, så är du inte ensam. Oavsett om du letar efter ett nytt grafikkort eller vill förstå din Nvidia-GPU bättre, är denna teknologi avgörande för att driva dagens krävande spel.

Tensor Cores finns i alla de bästa grafikkorten och de bästa 4K-grafikkorten, eftersom tekniken använder det som kallas mixed computing – en kombination av algoritmstyrd (eller AI-driven) beräkning och inbyggd hårdvara. Detta ger resultat som långt överträffar standardrasterisering och möjliggör högre bildfrekvenser i högre upplösningar.

Kort sagt är Tensor Cores den hårdvara som driver Nvidias AI-baserade uppskalningsteknik DLSS (Deep Learning Super Sampling). Men hur fungerar de? Och hur viktiga är de för PC-spel och krävande produktivitetsuppgifter? Det är precis vad vi är här för att besvara.

Vad är en Tensor Core?

Tensor Cores är specialutvecklade hårdvaruenheter i ett Nvidia-grafikkort som möjliggör mixed-precision computing genom att accelerera AI-beräkningar inom deep learning. Dessa enheter är tränade över ett omfattande neuralt nätverk och är betydligt mer energieffektiva än CUDA-kärnorna i ditt grafikkort. De kan hantera mixed-precision-beräkningar, vilket annars skulle ta avsevärt längre tid att slutföra.

Historien bakom Tensor Cores

Nvidia använde Tensor Cores för första gången i Volta-serien för datacenter år 2017 och tekniken expanderades senare till grafikkort. De första GPU:erna som använde Tensor Cores var Nvidia Titan V, Nvidia Quadro GB100 och Nvidia Titan V CEO Edition, som alla använde 640 Tensor Cores av första generationen för att accelerera AI-beräkningar, begränsade till FP16 (16-bitars flyttal).

Andra generationens Tensor Cores introducerades med Turing-arkitekturen (RTX 20-serien) och utökade precisionerna till Int1, Int4 och Int8 samt FP16. Turing-GPU:erna var även de första att använda Ray Tracing-kärnor (RT Cores), vilket möjliggjorde raytracing i realtid i spel. Kombinationen av dessa teknologier blev senare känd som "RTX On".

För produktivitetsanvändning implementerades dessa snabbare och mer mångsidiga Tensor Cores i RTX Quadro-grafikkort, som främst används i arbetsstationer för CAD, innehållsskapande, vetenskapliga beräkningar och maskininlärning.

Tredje generationens Tensor Cores introducerades med Ampere-arkitekturen (RTX 30-serien). Förutom Int1, Int4, Int8 och F16 utökades beräkningskapaciteten till att inkludera TF32, FP64 och bfloat16, vilket drastiskt förbättrade typerna av maskininlärning och deep learning. TF32-formatet var upp till 20 gånger snabbare än tidigare mixed-learning-modeller.

Dessa Tensor Cores spelade också en avgörande roll i Nvidia DLSS 2.0, då AI-baserad temporal anti-aliasing (TAA) blev betydligt mer effektiv och mer allmänt använd. Medan den första versionen av DLSS, som lanserades i februari 2019, kunde vara inexakt, möjliggjorde den förbättrade precisionen i denna generation av Tensor Cores högre bildfrekvenser i hårdvaruintensiva program och raytracing-spel, särskilt i högre upplösningar som 1440p och 4K.

När Nvidia övergick från att vara ett företag fokuserat på datorkomponenter till att bli en AI-mjukvaruutvecklare, kunde en liknande trend ses med fjärde generationens Tensor Cores. En av de primära användningarna av accelererad AI-teknologi är generativ AI, stora språkmodeller, chatbots och Natural Language Processing (NLP).

I spelvärlden möjliggjorde dock fjärde generationens Tensor Cores även DLSS 3:s Frame Generation, en teknik som blev exklusiv för Ada (RTX 40-serien) och inte stöds av tidigare RTX-GPU:er. Om utvecklare samarbetade med Nvidia för att finjustera en specifik hårdvarualgoritm för sina spel, kunde denna teknik analysera och generera extra bildrutor utöver den traditionella rasteriseringen. Resultatet blev högre bildfrekvenser, även om det är en omdebatterad fråga huruvida dessa genererade bildrutor faktiskt är "riktiga" eller inte.

Tensor Core-användning inom gaming

Det leder oss fram till 2025 och den senaste introduktionen av Blackwell-arkitekturen, där grafikkort med femte generationens Tensor Cores har lanserats. Nvidia har uppgett att deras senaste arkitektur "levererar en 30x hastighetsökning" jämfört med den tidigare generationen, tack vare stöd för nya precisionformat.

För gaming innebär denna utveckling att Multi Frame Generation (MFG) nu är möjligt, en funktion som är exklusiv för RTX 50-seriens grafikkort (såsom RTX 5090 och RTX 5080). Vi har konsekvent blivit imponerade av vad MFG kan göra för 8K-gaming.

Tensor Cores samarbetar med CUDA-kärnor i spel (AI-mjukvara i kombination med hårdvara) för att rendera spel i en lägre upplösning och sedan skala upp dem till en högre upplösning. Det är just därför RTX-grafikkort kan leverera spelbara bildfrekvenser på 60 FPS och högre i 4K och 8K, samtidigt som de hanterar hårdvaruintensiva renderingstekniker som ray tracing.

Hur fungerar Tensor Cores?

Tensor Cores är specialdesignade hårdvaruenheter som finns i Nvidia-grafikkort och används främst för att accelerera AI-beräkningar, såsom matrismultiplikation, vilket möjliggör maskininlärning och deep learning.

Sedan teknologin introducerades 2017 och fram till 2025 – från första till femte generationen av Tensor Cores – har de gjort det möjligt att uppnå avsevärt snabbare prestanda jämfört med traditionella GPU-kärnor.

Den huvudsakliga funktionen hos Tensor Cores är mixed precision computing, vilket gör att beräkningar kan utföras med högre noggrannhet än tidigare. Allt eftersom teknologin har utvecklats, har de högprecisionsformat som stöds utökats avsevärt.

Utöver detta är Tensor Cores optimerade för Matrix Multiply-Accumulate-operationer (komplexa matematiska ekvationer) genom deras tile-baserade bearbetning. Dessa tiles staplas, vilket gör det möjligt att utföra parallella beräkningar istället för linjära, vilket leder till snabbare arbetsbelastningar totalt sett. Tensor Cores utför sina beräkningar i tre distinkta steg:

1. Data laddas in
2. Beräkningar utförs med mixed-precision
3. Resultatet sammanställs genom ackumulering

Allt detta samverkar för att uppnå AI-acceleration, vilket har en mängd användningsområden, från gaming (DLSS, Frame Generation, MFG och Ray Reconstruction) till träning av neurala nätverk, maskininlärning, deep learning och stora språkmodeller (LLM).

Skaffa TechRadars topprankade VPN-tjänst idag

Läs vidare

• Vad är Google Gemini? Allt du behöver veta om Googles AI
• Vad är Bluesky? Allt om det nya sociala nätverket
• Vad är ett operativsystem? Allt du behöver veta

Om det är något som är sant om processorer (CPU:er), så är det att de ofta är den varmaste komponenten i din dator. För att förhindra överhettning och potentiella skador krävs någon form av kylning, antingen i form av en dedikerad luftkylare eller en vattenkyld lösning, såsom en custom loop eller en AIO-kylare. Men vad är egentligen en normal arbetstemperatur för en processor?

Du behöver inte nödvändigtvis den bästa CPU-kylaren för att hålla processorns temperaturer under kontroll, men det kan definitivt vara en fördel. Under 2025 finns det många olika kylalternativ anpassade för de två aktuella processor-socklarna från AMD och Intel – AM5 (Ryzen 7000; 9000-serien) och LGA 1851 (Arrow Lake).

Det är också viktigt att förstå att olika processorer har olika maximala arbetstemperaturer beroende på deras TDP (Thermal Design Power), som mäts i watt. Högre prestanda innebär ofta högre värmeutveckling, medan processorer med lägre TDP kan hålla lägre temperaturer men kan också ha andra prestandabegränsningar, till exempel genom att använda större L3-cache eller 3D V-cache.

Det finns ingen exakt temperatur som gäller för alla processorer, men vi kan ge dig en uppskattad temperaturintervall baserat på olika användningsområden, vilket kan fungera som en referenspunkt.

Vilken temperatur bör min CPU ha?

Processorns arbetstemperatur beror på hur den används. Med tillräcklig kylning bör din CPU hålla sig inom intervallet 40°C till 65°C vid låg belastning eller i viloläge. Det är ett brett temperaturspann, vilket beror på skillnader i processorsocklar och TDP-värden. Generellt sett är allt under 65°C helt normalt. Om du märker högre temperaturer än detta utan att köra något krävande kan det vara dags att uppgradera din kylning.

Vid måttlig belastning, såsom gaming eller arbete med hårdvarukrävande program (t.ex. rendering), ligger en säker arbetstemperatur för de flesta processorer mellan 60°C och 70°C.

Vid hög belastning kan temperaturen nå upp till 80°C utan att riskera termisk strypning (där processorn sänker prestandan för att undvika överhettning). Tillfälliga temperaturtoppar på upp till 90°C kan tolereras i korta stunder, men långvarig exponering för så höga temperaturer kan påverka prestandan negativt och förkorta processorns livslängd över tid.

Vilken är den maximalt säkra temperaturen för en CPU?

Både AMD och Intel har publicerat riktlinjer för de maximala arbetstemperaturerna för sina processorer och det finns vissa skillnader mellan dem.

De flesta av AMD:s Ryzen AM4- och AM5-processorer har en maximal temperaturgräns på 95°C. Det betyder dock inte att du bör köra processorn vid denna temperatur under längre perioder, utan snarare att den kan hantera tillfälliga temperaturtoppar utan att skadas.

Intel-processorer, å andra sidan, är byggda för att klara högre temperaturer och kan överleva temperaturer på upp till 110°C. Detta betyder dock återigen inte att det är en bra idé att låta processorn ligga på dessa nivåer under längre tid.

Som en rekommenderad maxgräns vid gaming eller andra krävande uppgifter bör du försöka hålla processorns temperatur under 70°C. Kortvariga temperaturtoppar över detta kan som sagt tolereras, men långvarig exponering över denna nivå kan påverka prestandan och komponentens livslängd negativt.

Så kollar du CPU:ns temperatur

Det finns några olika sätt att kontrollera din processors kärntemperatur. Till skillnad från avläsning av GPU-temperaturer kan Aktivitetshanteraren i Windows 11 för närvarande inte analysera CPU:ns termiska aktivitet. Som en följd av detta måste du använda ett tredjepartsprogram för att få en exakt avläsning. Istället för att förlita dig på bara ett program är det en bra idé att använda två samtidigt för att jämföra resultaten och få den mest exakta diagnosen möjligt.

Rekommenderade program för att kontrollera CPU-temperaturer inkluderar NZXT CAM, MSI Afterburner, HWMonitor, CPUID och CPU-Z. När det gäller det bästa alternativet är CAM känt för att vara resurssnålt och lätt att förstå, medan HWMonitor ger mer djupgående information om specifika processer, inklusive spänningar, strömstyrka och mer. Genom att jämföra informationen får du en mer heltäckande bild, men vilket som helst av dessa program bör ge dig en bra uppfattning om hur din processor hanterar belastning.

Så sänker du CPU:ns temperatur

Om din CPU konsekvent körs vid mycket högre temperaturer än siffrorna vi nämnt, både i viloläge och under belastning, kan det vara ett tecken på att din kylning inte är tillräcklig för att hantera värmeutvecklingen. Till exempel är det inte rekommenderat att använda en enkel luftkylare för en avancerad processor med högre TDP, såsom AMD Ryzen 9 7950X3D eller Intel Core Ultra 9 285K, som har fler kärnor och trådar.

Vattenkylning är ofta den föredragna lösningen för kraftfulla processorer, men alla vattenkylare är inte lika effektiva. En all-in-one-kylare (AIO) finns i olika storlekar, beroende på radiatorn som är ansluten till pumpen. Vanliga storlekar inkluderar 120 mm, 240 mm och 360 mm, motsvarande en- två- eller trefläktkonfigurationer. Ju större radiator, desto bättre kylkapacitet – förutsatt att du har tillräckligt med utrymme i ditt chassi.

Men vad gör du om du nyligen har uppgraderat din CPU-kylning och fortfarande upplever onormalt höga temperaturer? I så fall kan det vara dags att montera om processorn, byta ut kylpastan och installera om kylaren. Kylpasta används som en ledande yta mellan processorns sockel och kylaren, vilket hjälper till att leda bort värme, men den har en begränsad livslängd.

Kylpasta kan torka ut och bli mindre effektiv över tid. Generellt rekommenderas det att byta den var 24 månad, men om du märker att temperaturen börjar stiga eller avvika från vad du är van vid bör du byta den tidigare. Om du redan har bytt kylpasta och din CPU fortfarande blir för varm kan problemet ligga i själva kylningslösningen. Det kan vara att en luftkylares fläktar fungerar dåligt, eller att en pump- och radiatorlösning inte cirkulerar vätskan korrekt.

Ta inga onödiga risker med komponenterna – om kylningen inte fungerar som den ska bör du byta ut eller installera om den så snart som möjligt.

Läs vidare

• Så använder man MSI Afterburner: från FPS-övervakning till överklockning
• Vad är ett operativsystem? Vi förklarar allt du behöver veta

Om du har varit PC-gamer ett tag har du säkert märkt att kylflänsarna på dagens grafikkort blir allt större i takt med att tekniken utvecklas. Med ökad prestanda följer också högre temperaturer, men hur varmt är egentligen för varmt för ett grafikkort? Kanske ännu viktigare, vad är en normal temperatur för din GPU?

Temperaturen på ett grafikkort varierar beroende på hur krävande uppgiften är. De flesta grafikkort på marknaden idag använder luftkylning, med kylflänsar och fläktar monterade direkt på kretskortet. Vissa av de bästa grafikkorten från utvalda tillverkare kan även ha specialdesignade vattenblock eller heltäckande vattenkylning.

Det är viktigt att komma ihåg att långvarig exponering för höga temperaturer kan försämra ditt grafikkorts prestanda och i värsta fall orsaka permanenta skador om kylningen inte är tillräcklig. Förutom att se till att själva komponenten hålls sval, kan även bra luftflöde i datorchassit bidra till att hålla kärntemperaturen nere.

Vi går igenom allt du behöver veta om GPU-temperaturer, så att du kan använda ditt grafikkort utan att oroa dig!

Vilken temperatur bör en GPU ha?

Temperaturen på din GPU beror på hur du använder den. Vid låg belastning eller i viloläge ligger ett grafikkort vanligtvis mellan 30°C och 40°C, vilket är strax över rumstemperatur.

Detta kan dock variera beroende på miljön där din gaming-PC befinner sig. Om rummet är kallt kan temperaturerna vara lägre, medan en varmare miljö – till exempel nära ett element – kan höja temperaturen något. Detta är det normala intervallet för moderna GPU:er när du surfar på webben, streamar video eller utför andra uppgifter som inte är särskilt krävande för hårdvaran.

Situationen förändras dock när du börjar spela. Under intensiva spelsessioner är det normalt att en GPU når kärntemperaturer på 65°C till 85°C, beroende på hur hårt komponenten pressas.

Generellt sett kan en högre VRAM-användning – exempelvis vid gaming i hög upplösning – leda till temperaturer i den övre delen av detta intervall. Detsamma gäller vid tunga arbetsbelastningar, såsom 3D-modellering, CAD och videoredigering.

Vilken är den maximalt säkra temperaturen för en GPU?

Tekniskt sett kan grafikkort från både AMD och Nvidia ha en maximal arbetstemperatur på upp till 90°C. De senaste modellerna från båda tillverkarna kan dock tåla temperaturer så höga som 100°C. Det viktiga ordet här är dock "kan" och inte "bör".

En kortvarig temperaturspik upp till dessa nivåer är osannolik att skada komponenten eller påverka prestandan, men långvarig exponering kan däremot bli problematisk. Det krävs dock många timmars konstant belastning innan det börjar påverka hårdvaran negativt.

Om ditt grafikkort regelbundet når 100°C bör du undersöka vad som kan vara orsaken. Ett av de första stegen är att kontrollera luftflödet i datorchassit. Se till att både insugs- och utblåsfläktar fungerar korrekt. Kontrollera även att GPU:ns egna fläktar eller vattenkylning fungerar som de ska, eftersom kylning som inte fungerar som det ska kan vara mycket skadligt för din GPU.

En annan vanlig faktor är dammansamling, vilket kan påverka fläktarnas effektivitet. Om du märker att fläktarna snurrar långsammare än de borde, eller om kylningen känns otillräcklig, kan det vara dags att rengöra grafikkortet med tryckluft.

Att överklocka en GPU kan ge bättre prestanda, men leder också till högre temperaturer. Entusiaster som vill pressa ut maximal prestanda bör vara medvetna om att detta kan utlösa termisk strypning, en säkerhetsfunktion där komponenten sänker prestandan för att undvika skador. Om du planerar att överklocka ditt grafikkort, se till att kylningslösningen är anpassad för den ökade belastningen.

Om du fortfarande upplever onormalt höga GPU-temperaturer trots optimerad kylning kan felet ligga i själva komponenten. De flesta grafikkort har inbyggda kylflänsar, vilka är monterade på kretskortet med hjälp av termiska pads och kylpasta. På äldre kort kan en ny applicering av kylpasta och utbyte av pads leda till en märkbar temperaturminskning.

I sällsynta fall kan även helt nya grafikkort ha mindre monteringsfel från fabriken, vilket kan påverka kylprestandan. Om problemet kvarstår trots alla åtgärder kan det vara värt att kontakta tillverkaren för support eller garantiservice.

Så kollar du temperaturen på din GPU

Det finns flera sätt att kontrollera temperaturen på din GPU som kan vara bra att känna till. I Windows 11 kan du enkelt se denna information via Aktivitetshanteraren, som du öppnar med kortkommandot Ctrl + Shift + Esc. Gå sedan till fliken Prestanda, där ditt grafikkort kommer att synas. Genom att klicka på det kan du se GPU-temperaturen samt hur stor del av dess kapacitet som används. Detta ger en bra översikt över vilka program och processer som belastar grafikkortet mest.

Om du vill ha mer detaljerad information kan du använda tredjepartsprogram. Några av de mest populära alternativen inkluderar MSI Afterburner, Open Hardware Monitor, GPU-Z och NZXT CAM.

Beroende på din tekniska erfarenhet kan du hitta en lösning som är så enkel eller avancerad som du föredrar. NZXT CAM är ett lättanvänt alternativ med både ett fullstort läge och ett miniläge som kan minimeras när det inte används. Open Hardware Monitor är mer omfattande och kan ge ännu djupare insikter om ditt system.

Om du är särskilt orolig för din GPU-temperatur kan det vara värt att testa olika program för att se vilket som passar dina behov bäst.

Läs vidare

• Vad är en Tensor Core? Nvidia GPU-teknik förklaras

• Nvidia RTX 5070- och 5060-korten ryktas bli försenade med en månad
• Det betyder att RTX 5070 teoretiskt sett kan dröja till mars och RTX 5060 till april
• Räkna med att dessa grafikkort ”säljer slut direkt” enligt källan till detta rykte

Nvidia har nu officiellt bekräftat att RTX 5070 Ti släpps den 20 februari, men att RTX 5070 är försenad till den 6 mars. Förseningen av RTX 5070 är alltså kortare än vissa rykten föreslog.

Nvidias RTX 5060- och 5070-korten kan få stora lagerproblem, precis som för RTX 5080 och 5090 – och de kan till och med bli försenade på grund av bristande produktionskapacitet.

TweakTown uppmärksammade ett inlägg på X från den välkända läckan Ming-Chi Kuo, som vanligtvis fokuserar på Apple- och telefonrelaterade rykten, men som också har insyn i annan hårdvara.

Kuo bekräftar den nuvarande svåra lagersituationen för RTX 5090 och RTX 5080 – GPU:er som använder GB202- och GB203 Blackwell-chip – och antyder att de fortsatta utmaningarna med leveranser kommer att skjuta upp massproduktionen av RTX 5070 och RTX 5060.

När det gäller dessa två grafikkort vet vi att Nvidias RTX 5070-modeller ursprungligen var planerade för februari, så detta innebär en försening av den vanliga RTX 5070 till mars.

Vi har däremot inte officiellt hört något om RTX 5060 än – inte ens dess existens, men kortet har tidigare ryktats komma i mars. Nu påstår Kuo att dessa modeller istället kommer att skjutas fram till april.

Som alltid med den här typen av rykten – ta det med en nypa salt.

Dålig nyhet efter dålig nyhet

Vid första anblick är detta verkligen ingen goda nyheter för oss som ser fram emot mer prisvärda grafikkort från Nvidias nästa generations sortiment. RTX 5080 ligger helt enkelt utanför de flestas budget – särskilt med tanke på hur priserna ser ut i verkligheten på grund av extremt begränsade lagernivåer – så det är RTX 5070-modellerna som verkligen kan intressera köpare.

Det lilla hopp som ändå finns ligger i att RTX 5070 Ti fortfarande ryktas vara på rätt spår för februari. Embargon för recensioner sägs redan vara på plats och flera läckor pekar på en lansering den 20 februari, vilket bara är en vecka bort. Däremot är det underligt hur lite vi hört om den vanliga RTX 5070, vilket onekligen tyder på att den kan ha hamnat i skymundan.

Utöver detta har vi redan sett flera rykten om en försening till mars för RTX 5070 och nu kan vi lägga till den senaste spekulationen till den växande högen av indikationer på just det.

När vi summerar all information verkar en försening vara högst trolig och om Nvidia verkligen har problem – till den grad att "den begränsade tillgången innebär att både RTX 5070 och 5060 kommer att sälja slut direkt även om produktionen håller schemat" enligt Kuo – ser det inte särskilt lovande ut.

Det låter snarare som en perfekt storm av förseningar, prishöjningar och tomma lager, särskilt eftersom RTX 5070 och RTX 5060 lär vara de mest eftertraktade korten på grund av deras mer överkomliga prisnivå inom Blackwell-serien. Vi är dessutom oroliga över vad vi fått höra om prissättningen för RTX 5070 Ti.

Även om vi inte ska dra alltför negativa slutsatser om Nvidias kommande lanseringar, är det svårt att inte göra det när alla rykten pekar åt ett dystert håll istället för något ens i närheten av positivt.

Dock har vi ju AMDs RDNA 4-lansering att se fram emot i mars och kanske lämnar Nvidia dörren öppen för det röda laget att göra en ordentlig GPU-comeback. Man ska aldrig säga aldrig – och glöm inte heller Intel, vars Battlemage-kort kan bli en potentiell utmanare i mellanklassen.

Läs vidare

• Slutet på Nvidia RTX 4000-serien är nära – RTX 4070 förväntas sälja slut om några veckor

• Nvidia RTX 5070 Ti kan släppas den 20 februari enligt rykten
• MSI Frankrike råkade lägga upp en sida med en nedräkning som pekade på just det datumet
• Vi har däremot inte hört något om RTX 5070 och dess lanseringsplaner

Nvidia RTX 5070 Ti ser alltmer troligt ut att lanseras den 20 februari, alltså bara drygt en vecka bort – men vi har fortfarande inga uppgifter om när RTX 5070 kan släppas.

Det senaste avslöjandet om försäljningsstarten för RTX 5070 Ti kommer den här gången inte från en återförsäljare, utan från en av Nvidias samarbetspartners.

MSI:s franska division råkade lägga upp en webbsida (som Wccftech upptäckte), där det fanns information om MSI GeForce RTX 5070 Ti-modeller och en nedräkning på 10 dagar.

Detta hände den 10 februari, vilket i teorin innebär en lansering den 20 februari. Men även med detta avslöjande bör vi inte ta något för givet – inget är 100 % säkert förrän Nvidia officiellt tillkännager lanseringen.

Den aktuella webbsidan innehöll ingen konkret information om MSI:s RTX 5070 Ti-modeller, utan bara en bekräftelse på att lanseringen är nära.

Det är såklart standardprocedur att ta ner en sida som publicerats av misstag – men skadan är redan skedd. Är detta den slutgiltiga bekräftelsen på lanseringsdatumet för RTX 5070 Ti? Vi lär få reda på det snart.

Var det egentligen ett misstag?

Tja, vi kallar det ett misstag, men i det här fallet var en 10-dagars nedräkning till den påstådda lanseringen den 20 februari knappast ett fel i sig – det var ju designen och avsikten med webbsidan, antar vi.

Om inte lanseringen faktiskt är senare än den 20 februari och MSI råkade lägga upp nedräkningen för tidigt. Men det känns osannolikt.

Det verkar snarare som att MSI:s franska division tyckte att en nedräkning var en bra idé, publicerade sidan och sedan snabbt blev tillsagda att ta ner den. Men det är bara spekulation från vår sida.

Hur som helst, eftersom en fransk återförsäljare nyligen också avslöjade lanseringsdatumet den 20 februari för RTX 5070 Ti, pekar alla tecken på att detta blir dagen då köpruschen börjar.

Ja, lagerstatusen för RTX 5070 Ti kommer att bevakas noggrant, eftersom detta mer prisvärda Blackwell-GPU troligen kommer vara i högre efterfrågan än RTX 5080 (och RTX 5090 har alltid varit en nischprodukt).

Men vad händer med RTX 5070? Här finns en viss oro. Vi har tagit upp detta tidigare – vi hör fortfarande ingenting om lanseringen av RTX 5070, trots att den borde vara en stark kandidat till vår topplista över de bästa grafikkorten.

Det har länge spekulerats att RTX 5070 Ti skulle släppas först, men RTX 5070 borde väl inte vara långt efter? Nvidia sade trots allt att båda modellerna skulle lanseras i februari. Att det är helt tyst om RTX 5070 är lite oroande, särskilt med tanke på några lösa rykten om en möjlig försening till mars.

Låt oss hoppas att det inte stämmer – men AMD hoppas antagligen motsatsen, eftersom en försening av RTX 5070 skulle kunna ge det röda lagets nya RX 9070-modeller, som lanseras i mars, en bättre chans att konkurrera.

Läs vidare

• Slutet för Nvidia RTX 4000-serien är nära – och RTX 4070 förväntas sälja slut inom några veckor
• Fortfarande orolig för att RTX 5000-GPU:er har för lite VRAM? Nvidias hemliga vapen är kraftfull AI-driven texturkomprimering och det har faktiskt lugnat en del av våra farhågor

Nvidia GeForce RTX 5090: kort sammanfattning

Nvidia GeForce RTX 5090 är en svår GPU att recensera som professionell testare eftersom det är en av de få konsumentprodukter som är så kraftfull och så bra på det den gör att man verkligen måste undersöka om det faktiskt är en användbar produkt för människor att köpa.

Låt oss vara tydliga direkt: beroende på arbetsbelastning kan denna GPU ge upp till 50% bättre prestanda jämfört med GeForce RTX 4090, och det är utan att ens räkna in Multi-Frame Generation vid gaming. I genomsnitt är prestandaökningen fortfarande en respektabel förbättring på ungefär 21% totalt sett.

Enkelt uttryckt, oavsett vad du vill använda den till – gaming, kreativt arbete eller AI-forskning och utveckling – är detta det bästa grafikkortet som finns om det enda du bryr dig om är ren prestanda.

Saker blir lite mer komplicerade om man vill ta energieffektivitet i beaktning. Men om vi ska vara ärliga, om du överväger att köpa Nvidia RTX 5090, bryr du dig inte om energieffektivitet. Det här är helt enkelt inte den typen av kort och så mycket som vi skulle vilja göra energieffektivitet till en punkt i denna recension, kan vi helt enkelt inte göra det. Kortet är inte gjort för att vara effektivt och de som vill ha det här kortet bryr sig inte om hur mycket energi det drar – faktum är att för många är den enorma TDP:n på detta kort en del av dess attraktionskraft.

På samma sätt kan vi egentligen inte argumentera särskilt mycket mot kortets pris, som ligger på 27 999 kronor för Founders Edition och sannolikt blir betydligt högre för AIB-partnerkort (och det är innan den oundvikliga prishöjningen från scalpers börjar). Vi skulle kunna rasa över den ständiga prisökningen på premium-GPU:er hur mycket vi vill, men ärligt talat skulle Nvidia inte ta ut det här priset om det inte redan stod en kö av entusiaster runt kvarteret som är mer än villiga att betala den summan från dag ett.

Får de valuta för pengarna? För det mesta, ja, särskilt om de inte är gamers utan kreativa proffs eller AI-forskare. Om du tillhör den senare kategorin kommer du att vara väldigt ivrig över detta kort.

Om du är en gamer kommer du ändå att få imponerande generationsvisa prestandaförbättringar jämfört med den redan hyllade RTX 4090 och Nvidia RTX 5090 är verkligen det första konsumentgrafikkortet vi har testat som kan leverera konsekvent hög bildfrekvens vid 8K, även innan man räknar in Multi-Frame Generation. Det gör RTX 5090 till något av en vändpunkt för framtiden, ungefär som Nvidia RTX 2080 var under 2018 med sin banbrytande hårdvarubaserade ray tracing.

Är det värt det?

Det är i slutändan upp till entusiastköparen som funderar på att investera i detta kort. Vid det här laget vet du förmodligen redan om du vill ha det eller inte och många kommer troligen att läsa denna recension för att bekräfta ett beslut som redan är fattat.

I det avseendet, var lugn. Även utan de extra finesserna i DLSS 4 är detta kort en rejäl uppgradering från RTX 4090 och väl värd investeringen om den håller sig nära sitt lanseringspris. Om priset däremot skjuter i höjden på grund av scalpers och säljs för betydligt mer än så, behöver du överväga ditt köp mycket noggrant för att säkerställa att du får så mycket som möjligt för pengarna.

Nvidia GeForce RTX 5090: pris & tillgänglighet

• Vad kostar det? Från 27 999 kronor
• När kan du köpa det? Börjar säljas den 30 januari, 2025
• Var finns det tillgängligt? Finns att köpa i Sverige hos återförsäljare som Inet, Webhallen, Elgiganten, Proshop och fler

Nvidia GeForce RTX 5090 släpps den 30 januari 2025, med ett startpris på 27 999 kronor för Nvidia Founders Edition och utvalda AIB-partnerkort. Överklockade (OC) och andra anpassade modeller kommer naturligtvis att vara dyrare.

Det är värt att notera att RTX 5090 är 25% dyrare än lanseringspriset för RTX 4090, men i verkligheten kan vi förvänta oss att RTX 5090 kommer att säljas för betydligt mer än sitt rekommenderade pris under de kommande månaderna. Faktum är att det faktiska försäljningspriset troligen kommer att ligga närmare 30 000 kronor, vilket motsvarar lanseringspriset för Nvidia Titan RTX från Turing-eran (om du har tur).

Självklart, om du är ute efter en Nvidia RTX 5090, bryr du dig förmodligen inte särskilt mycket om kortets pris. Du är redan inställd på att betala en premiumkostnad.

Med det sagt är detta fortfarande ett absurt dyrt grafikkort för alla utom AI-startups med riskkapital i ryggen, så det är värt att verkligen fråga dig själv innan du slutför ditt köp om detta verkligen är rätt kort för ditt system och din setup.

• Värde: 3 / 5

Nvidia GeForce RTX 5090: specifikationer & funktioner

• Första GPU med GDDR7 VRAM och PCIe 5.0
• Något lägre klockfrekvenser
• Extremt hög TDP på 575W

Det finns många nya arkitektoniska förändringar i Nvidia RTX 50-seriens GPU:er som är värda att utforska, särskilt övergången till en transformer-baserad AI-modell för uppskalning, men låt oss börja med RTX 5090:s specifikationer.

Först och främst är flaggskeppet Blackwell GPU det första konsumentgrafikkortet som använder nästa generations GDDR7-videominne, vilket är avsevärt snabbare än GDDR6 och GDDR6X (ungefär 33% ökning i Gbps jämfört med RTX 4090). Lägg till en mycket bredare 512-bitars minnesbuss och du får en total minnesbandbredd på 1 790 GB/s.

Detta, snarare än den ökade VRAM-mängden på 32 GB jämfört med 24 GB på RTX 4090, gör RTX 5090 till det första verkligt kapabla 8K-grafikkortet på marknaden. 8K-texturer kräver enormt mycket minnesutrymme, och att flytta dem genom renderingsflöden för att generera spelbara bildfrekvenser är i praktiken omöjligt med något mindre kraftfullt än detta kort.

Ja, det är möjligt att få spelbar 8K-prestanda med vissa RTX 40- eller AMD Radeon RX 7000-seriens kort om du använder aggressiv uppskalning, men du kommer inte att få en riktig 8K-upplevelse som gör ansträngningen värd. I praktiken är RTX 5090 det kort du vill ha om du vill spela i 8K, men lycka till med att hitta en 8K-monitor i dagsläget. De är fortfarande flera år ifrån att bli vanliga, även om det finns ett växande antal 8K-TV-apparater.

Om du nöjer dig med 4K, däremot, har du något att se fram emot – den enorma minnesbandbredden innebär snabbare hantering av 4K-texturer, vilket gör att du kan få snabb äkta 4K-gaming utan att behöva förlita dig på uppskalningsteknik för att nå 60 fps eller högre.

Klockfrekvenserna på RTX 5090 är något lägre, vilket faktiskt är en bra sak, eftersom de andra specifikationerna inkluderar en enorm TDP på 575W och en PCIe 5.0 x16-gränssnitt. Angående TDP, menar Nvidia att den termiska utmaningen krävde en omfattande omkonstruktion av PCB inne i kortet, vilket vi kommer att gå in på senare.

PCIe 5.0 x16-gränssnittet är det första av sitt slag i en konsument-GPU, även om AMD och Intel troligen snart kommer att följa efter. Det som gör detta viktigt är att många nyare moderkort redan har PCIe 5.0-banor redo, men de flesta har hittills använt dem för PCIe 5.0 M.2 SSD:er.

Om ditt moderkort har 20 PCIe 5.0-banor, kommer RTX 5090 att använda 16 av dem, vilket lämnar bara fyra kvar för din SSD. Om du har en PCIe 5.0 x4 SSD är det inga problem, men vissa moderkort har två eller tre PCIe 5.0 x4 M.2-platser. Om du har fyllt upp dessa med PCIe 5.0 SSD:er, kommer dessa sannolikt att falla tillbaka till PCIe 4.0-hastigheter. Det är förmodligen ingen stor grej, men värt att tänka på om du har investerat mycket i snabb SSD-lagring.

När det gäller övriga specifikationer är de mer eller mindre liknande de i RTX 4090-kortet, fast mer av allt. Den nya Blackwell GB202 GPU i RTX 5090 är byggd på en TSMC 4nm-process, jämfört med RTX 4090:s TSMC 5nm AD102-GPU.

SM-designen är densamma, vilket innebär 128 CUDA-kärnor, en ray tracing-kärna och fyra Tensor-kärnor per SM. Med 170 SM-enheter har RTX 5090: 21 760 CUDA-kärnor, 170 RT-kärnor och 680 Tensor-kärnor, jämfört med RTX 4090, som har 128 SM-enheter: 16 384 CUDA-kärnor, 128 RT-kärnor och 512 Tensor-kärnor.

• Specifikationer & funktioner: 4,5 / 5

Nvidia GeForce RTX 5090: design

• Smal, tvåslottsformfaktor
• Bättre kylning

Nvidia has a genuinely novel innovation on this account, and that's ditching the monolithic PCB that's been a mainstay of graphics cards for 30 years. Instead, the RTX 5090 (and presumably subsequent RTX 50-series GPUs to come), splits the PCB into three parts: the video output interface at the 'front' of the card facing out from the case, the PCIe interface segment of the card, and the main body of the PCB that houses the GPU itself as well as the VRAM modules and other necessary electronics.

This segmented design allows a gap in the front of the card below the fan, so rather than a fan blowing air into an obstruction, it can fully pass over the fins of the GPU's heatsink, substantially improving the thermals.

As a result, Nvidia is able to shrink the width of the card down considerably, moving from a 2.4-inch width to a 1.9-inch width, or a roughly 20% reduction on paper. That said, it feels substantially smaller than its predecessor, and it's definitely a card that won't completely overwhelm your PC case the way the RTX 4090 does.

Problemet med denna design är att om PCB:n är en monolit, kan du endast förlänga kylflänsarna och fläktarna utanför PCB:n för att hjälpa till med kylningen. Om en fläkt blåser luft direkt in i en plastvägg, gör den inte mycket för att flytta varm luft ut ur grafikkortet.

Nvidia har kommit på en riktigt innovativ lösning på detta, genom att överge den monolitiska PCB-designen som har varit standard för grafikkort i över 30 år. Istället delas PCB:n i tre separata delar: Videooutput-gränssnittet längst fram på kortet (som vetter ut från chassit), PCIe-gränssnittet som kopplar kortet till moderkortet och huvuddelen av PCB:n, där GPU:n, VRAM-modulerna och andra viktiga komponenter sitter.

Denna segmenterade design skapar en öppning i kortets framkant, under fläkten. Det betyder att fläkten kan blåsa luft direkt över kylflänsarna på GPU:ns heatsink, istället för att blåsa rakt in i ett hinder, vilket kraftigt förbättrar kortets termiska prestanda.

Som ett resultat har Nvidia kunnat krympa kortets bredd avsevärt, från 2,4 tum till 1,9 tum, vilket motsvarar en minskning på ungefär 20%. I praktiken känns det betydligt mindre än sin föregångare och det är definitivt ett kort som inte kommer att dominera och överväldiga ditt PC-chassi på samma sätt som RTX 4090 gör.

Med det sagt innebär den extrema strömförbrukningen i detta kort att 8-pinsadaptern som ingår i RTX 5090-paketet är en komiskt stor 4-till-1-dongel som praktiskt taget ingen PSU i något PC-chassi kan hantera.

De flesta modulära nätaggregat ger dig högst tre PCIe 8-pins strömkontakter, så låt oss vara ärliga om denna setup.

Du kommer att behöva köpa ett nytt ATX 3.0-nätaggregat med minst 1000W för att ens kunna driva detta kort. Det officiellt rekommenderade nätaggregatet är 950W, men avrunda uppåt – du kommer att behöva det. Se till att räkna in detta i din budget om du planerar att köpa detta kort.

I övrigt skiljer sig inte kortets design och känsla särskilt mycket från tidigare generationer, förutom att frontplåten där RTX 5090-logotypen normalt skulle sitta nu saknas. Istället har den ersatts av en flänsad kåpa för att möjliggöra bättre luftflöde genom kortet. RTX 5090-stämpeln är nu tryckt på mittpanelen, liknande hur det gjordes på Nvidia GeForce RTX 3070 Founders Edition.

Som en sista touch ger det vita bakgrundsbelysta GeForce RTX-logotypen och X-ränderna på kortets framsida en subtil RGB-effekt, som ser rätt så schysst ut. Men för dem som älskar RGB-belysning, kan det hela se lite för enkelt och avskalat ut.

• Design: 4,5 / 5

Nvidia GeForce RTX 5090: prestanda

• Mest kraftfulla grafikkortet på konsumentmarknaden
• Betydligt snabbare än RTX 4090
• Spelbar 8K-gaming

Så hur står sig Nvidia GeForce RTX 5090 jämfört med sin föregångare, samt de bästa 4K-grafikkorten på marknaden i stort?

Extremt bra, visar det sig, med prestandaförbättringar på upp till 50% eller mer jämfört med RTX 4090 i vissa arbetsbelastningar, samtidigt som den lämnar allt annat långt bakom sig.

Men om vi tar ett steg tillbaka, är de totala generationsvisa prestandaförbättringarna respektabla, men inte lika revolutionerande som det jättesteg RTX 4090 tog över Nvidia GeForce RTX 3090.

Börjar vi med syntetiska tester, presterar RTX 5090 mellan 48,6% bättre och 6,7% sämre än RTX 4090 i olika 3DMark-tester, beroende på arbetsbelastning.

Den enda sämre prestandan för RTX 5090 var i 3DMark Night Raid, ett test där båda korten är så kraftfulla att de överväldigar testet totalt, vilket innebär att skillnaden här kan bero på CPU-flaskhalsar eller andra svåridentifierade faktorer.

I alla andra 3DMark-tester, presterar RTX 5090 minst 5,6% bättre, oftast mellan 20–35% bättre. I det senast släppta testet, Steel Nomad, är RTX 5090 nästan 50% snabbare än RTX 4090.

På beräkningssidan är RTX 5090 upp till 34,3% snabbare i Geekbench 6 OpenGL Compute-test och 53,9% snabbare i Vulkan, vilket gör den till en absolut monster-GPU för AI-forskare att utnyttja.

På den kreativa sidan är RTX 5090 avsevärt snabbare inom 3D-rendering, med prestanda mellan 35% och 49,3% högre i Blender Benchmark 4.30-testerna.

När det gäller videoredigering är dock skillnaden minimal mellan de två korten, då de i princip presterar likvärdigt i PugetBench för Creators Adobe Premiere-testet samt i Handbrake 1.7 4K till 1080p-kodning.

De senare resultaten kan bero på CPU-flaskhalsar, eftersom även RTX 4090 ofta når den prestandagräns som sätts av processorn i många fall.

När det gäller gaming är RTX 5090 betydligt snabbare än RTX 4090, särskilt vid 4K-upplösning. I 1440p gaming utan uppskalning kan du förvänta dig cirka 18% högre genomsnittlig bildfrekvens, 22,6% högre minimum-/1%-fps. Med DLSS 3 uppskalning aktiverad (men ingen Frame Generation) når RTX 5090 hela 23,3% högre genomsnittlig fps och 23% högre minimum-/1%-fps

Med ray tracing påslaget utan uppskalning når RTX 5090 runt 26,3 % högre genomsnittlig fps och 23% högre minimum-/1%-fps. Med DLSS 3 inställt på balanserad uppskalning (ingen Frame Generation) kommer RTX 5090 upp i 14% högre genomsnittlig fps och 13% högre minimum-/1%-fps.

Vid 4K gör den snabbare minneshastigheten och bredare minnesbussen verkligen skillnad. Utan uppskalning och med ray tracing avstängt når RTX 5090 över 200 fps i genomsnitt vid 4K, jämfört med RTX 4090:s 154 fps i genomsnitt, en nästan 30% ökning. Den genomsnittliga minimum-/1%-fps för RTX 5090 är också cirka 28% snabbare än RTX 4090. Med DLSS 3 inställt på balanserat läge får du ungefär 22% högre genomsnittlig bildfrekvens jämfört med RTX 4090, med en 18% högre minimum-/1%-fps i genomsnitt.

Med ray tracing påslaget utan uppskalning blir skillnaden ännu tydligare med RTX 5090 som presterar drygt 34% snabbare i genomsnittliga fps jämfört med RTX 4090, medan minimum-/1%-fps är mer blygsamma 7% snabbare. Slår du på balanserad DLSS 3 med full ray tracing ser du en 22% högre genomsnittlig fps totalt sett för RTX 5090, men en otrolig 66,2% ökning i minimum-/1%-fps jämfört med RTX 4090 vid 4K.

Inget av detta inkluderar Single Frame Generation, som redan kan öka bildfrekvenserna avsevärt i vissa spel, även om det kan introducera viss inputfördröjning. När Multi-Frame Generation rullas ut vid lanseringen kan du förvänta dig att dessa bildfrekvenser för RTX 5090 blir betydligt högre. Kombinera det med Nvidia Reflex 2 för att hjälpa till att minska de inputfördröjningsproblem som Frame Generation kan introducera och gamingprestandan hos RTX 5090 kommer bara att bli bättre med tiden, samtidigt som den redan startar med ett rejält försprång direkt vid lanseringen.

I slutändan ligger den övergripande grundprestandan för RTX 5090 ungefär 21% över RTX 4090, vilket är ungefär vad man vill se i förbättring från generation till generation.

Med det sagt måste man fråga sig om den prestandaökning man faktiskt får är värd den enorma ökningen i strömförbrukning. Den där TDP:n på 575W är inget skämt. Vi nådde som mest 556W vid 100% användning, och vi var uppe på 100% ganska ofta under våra tester och vid gaming.

Den dubbla genomströmningsdesignen på fläktarna gör också ett utmärkt jobb med att kyla GPU:n, men det sker på bekostnad av att kortet i praktiken blir ett element. De där 575 watten av värme måste ta vägen någonstans, och det någonstans är insidan av ditt PC-chassi. Se till att du har tillräckligt bra luftflöde för att ventilera ut all den heta luften, annars kommer allt i ditt chassi att sakta börja koka.

När det gäller prestanda per krona ger detta kort något bättre värde för pengarna än RTX 4090, men det har aldrig varit en avgörande faktor för den här typen av kort ändå. Du köper det här kortet för dess prestanda, kort och gott, och i det avseendet finns det inget bättre.

• Prestanda: 5 / 5

Bör du köpa Nvidia GeForce RTX 5090?

Köp Nvidia GeForce RTX 5090 om ...

Köp det inte om ...

Andra alternativ

Så testade vi Nvidia GeForce RTX 5090

• Jag tillbringade ungefär en och en halv vecka med RTX 5090.
• Jag använde mitt kompletta GPU-testpaket för att analysera kortets prestanda.
• Jag testade kortet i vardaglig användning, gaming, kreativa arbetsflöden och AI-uppgifter.

Från den ursprungliga skribenten;

Jag tillbringade ungefär en och en halv vecka med att testa Nvidia GeForce RTX 5090, både genom att köra syntetiska tester och genom att använda kortet i min dagliga PC för både arbete och gaming.

Jag använde mitt uppdaterade testpaket, som inkluderar industristandard-benchmarkverktyg som 3DMark, Geekbench, PugetBench för Creators och olika inbyggda gaming-benchmarktester.

Jag använde samma testrigg som listas ovan för att testa detta kort, liksom alla andra kort jag testade för jämförelseändamål.

Jag har testat och återtestat dussintals grafikkort för de 20+ GPU-recensioner jag har skrivit för TechRadar under de senaste åren, så jag känner till dessa PC-komponenter utan och innan.

Det är därför du kan lita på min recensionsprocess för att hjälpa dig att fatta rätt köpbeslut för ditt nästa GPU-köp, oavsett om det gäller RTX 5090 eller något annat grafikkort jag recenserar.

• Först testad i januari 2025

Nvidia GeForce RTX 5080: kort sammanfattning

Vid första anblick verkar Nvidia GeForce RTX 5080 inte vara en särskilt stor uppgradering från Nvidia GeForce RTX 4080 som den ersätter, men det är bara en del av historien med detta grafikkort.

Dess prestanda är, för att vara tydliga, obestridligt solid och positionerar den som det tredje bästa grafikkortet på marknaden just nu, enligt våra tester. Dess nya PCIe 5.0-gränssnitt och GDDR7 VRAM skapar ytterligare avstånd från RTX 4080 och RTX 4080 Super från den föregående generationen. Det överträffar även det bästa AMD-grafikkortet, AMD Radeon RX 7900 XTX, med en tydlig marginal, vilket i stort sett säkrar premiumsegmentet av entusiast-GPU:er i Nvidias hörn för åtminstone ytterligare en generation.

Det mest imponerande är att detta sker till samma pris som Nvidia GeForce RTX 4080 Super och RX 7900 XTX: från 14 129 kronor. Detta är dessutom en sällsynt situation där lanseringspriset för ett grafikkort faktiskt sjunker från den tidigare toppnivån, då RTX 5080 tar ett steg ner från det uppblåsta priset på RTX 4080, som vid lanseringen 2022 kostade 16 190 kronor.

Sedan har vi förstås den nya designen av kortet, som har en smalare tvåslottsprofil, vilket gör det enklare att installera i ditt chassi (även om kortets längd förblir oförändrad). Den dubbla genomströmmande fläktkylningslösningen gör underverk för att hantera den extra värme som genereras av de extra 40 W TDP. Även om 12VHPWR-kabelkontakten fortfarande finns kvar, är den 3-till-1 8-pinsadaptern åtminstone något mindre extrem jämfört med RTX 5090:s 4-till-1-dongel.

Den nya kortdesignen har också omplacerat strömkontakten för att göra det mindre krångligt att ansluta en kabel till kortet, även om detta i stort sett omöjliggör användningen av de 90-graders vinklade kablarna som blev populära med de högpresterande RTX 40-seriekorten.

Slutligen är allt byggt på TSMC:s 4nm N4-processnod, vilket gör det till en av de mest avancerade GPU:erna på marknaden sett till arkitektur. Även om både AMD och Intel snart kommer att följa efter med sina egna 4nm GPU:er (AMD RDNA 4 använder också TSMC:s 4nm-processnod och förväntas lanseras i mars), är det just nu bara Nvidia som erbjuder denna senaste hårdvara.

Allt detta skulle dock vara oväsentligt om kortet inte presterade, men spelare och entusiaster kan vara trygga med att de, även utan DLSS 4, får en respektabel uppgradering. Det kanske inte har samma wow-faktor som den kraftfullare RTX 5090, men för spel, skapande och till och med AI-arbetsbelastningar ger Nvidia GeForce RTX 5080 en spektakulär balans mellan prestanda, pris och innovation – något som inte finns någon annanstans på denna nivå.

Nvidia GeForce RTX 5080: pris & tillgänglighet

• Vad kostar det? Från 14 129 kronor
• När släpps det? Den 30 januari, 2025
• Var finns det tillgängligt? Finns tillgänglig i Sverige hos återförsäljare som Elgiganten, Inet, Webhallen och fler

Nvidia GeForce RTX 5080 släpps den 30 januari 2025, med ett startpris på 14 129 kronor för Founders Edition, medan överklockade (OC) och mer funktionsrika tredjepartskort kommer att ha högre priser.

Detta gör att Nvidia RTX 5080 är cirka 2 000 kronor billigare än lanseringspriset för föregående generations RTX 4080, samtidigt som det matchar priset på RTX 4080 Super.

Båda dessa RTX 40-seriens GPU:er kan komma att utsättas för viss prispress till följd av RTX 5080-lanseringen, vilket kan göra värdet för RTX 5080 mer komplicerat i jämförelse med de andra.

RTX 5080 lanseras också till samma rekommenderade pris som AMD Radeon RX 7900 XTX, som är AMD:s toppmodell just nu. Eftersom AMD har bekräftat att de inte planerar att släppa en entusiastklassad RDNA 4-GPU denna generation, är den enda verkliga konkurrensen för RTX 5080 andra Nvidia-grafikkort, såsom RTX 4080 Super eller RTX 5090.

Detta ger RTX 5080 ett utmärkt värde för den som letar efter ett premium 4K-grafikkort, eftersom dess pris-prestandaförhållande är riktigt starkt.

• Värde: 4 / 5

Nvidia GeForce RTX 5080: specifikationer & funktioner

• GDDR7 VRAM och PCIe 5.0
• Fortfarande bara 16GB VRAM
• Något högre 360W TDP

Även om Nvidia RTX 5080 inte driver specifikationerna lika långt som RTX 5090, är dess lista över specifikationer fortfarande imponerande.

För det första använder RTX 5080, precis som RTX 5090, det snabbare och nästa generations PCIe 5.0-gränssnittet, vilket möjliggör snabbare databehandling och samordning med processorn, vilket direkt översätts till högre prestanda.

Dessutom är RTX 5080 utrustad med ny GDDR7 VRAM och är endast det andra grafikkortet efter RTX 5090 som har denna teknik. Detta ger en avsevärt ökad minnesbandbredd och hastighet jämfört med RTX 4080 och RTX 4080 Super. Dessa två kort använder den långsammare GDDR6X-minnestekniken, vilket innebär att även om alla tre korten har samma mängd minne (16 GB) och samma minnesbussbredd (256-bit), har RTX 5080 en över 25% snabbare effektiv minneshastighet på 30 Gbps, jämfört med 23 Gbps för RTX 4080 Super och 22,4 Gbps för RTX 4080.

Allt detta drivs av Blackwell-GPU:n inuti kortet, som är byggd på TSMC:s 4nm-process, jämfört med Lovelace-GPU:erna i RTX 4080 och RTX 4080 Super, som använder TSMC:s 5nm-process. Så även om transistorantalet på RTX 5080 är något lägre än sin föregångare, är de mindre transistorerna snabbare och mer effektiva.

RTX 5080 har också ett högre antal SM-enheter (84), jämfört med 76 i RTX 4080 och 80 i RTX 4080 Super, vilket innebär att RTX 5080 har en motsvarande ökning av shader-kärnor, ray tracing-kärnor och Tensor-kärnor. Dess boost-klockfrekvens är något högre (2 617 MHz) än sin föregångare och RTX 4080 Super-varianten.

Slutligen har kortets TDP ökat något till 360 W, jämfört med 320 W hos RTX 4080 och RTX 4080 Super.

• Specifikationer & funktioner: 4.5 / 5

Nvidia GeForce RTX 5080: design

• Smalare tvåslottsformfaktor
• Dubbelt genomströmningskylningssystem

Omdesignen av Nvidia RTX 5080 är identisk med den för RTX 5090, med samma smalare tvåslottsprofil som Nvidias flaggskeppskort.

Om vi skulle gissa är omdesignen av RTX 5080 inte lika nödvändig som för RTX 5090, som behövde en förbättrad kylning för att hantera dess betydligt högre TDP på 575W. RTX 5080 (och så småningom RTX 5070) verkar istället ha ärvt denna design som standard.

Med det sagt är det fortfarande en fantastisk förändring, särskilt eftersom det gör RTX 5080 tunnare och lättare än sin föregångare.

Kärnan i omdesignen är det nya dubbla genomströmningskylningssystemet, som använder en innovativ tre-delad PCB-layout för att skapa en öppning i kortets front. Detta gör det möjligt för en andra fläkt att blåsa sval luft över kylflänsarna, vilket effektivt leder bort värme från GPU:n.

Detta innebär att kylaren inte behöver vara lika tjock för att avleda värme, vilket gör att kortet bibehåller samma termiska prestanda i en tunnare formfaktor. RTX 5080 går från den tidigare trippelslottsdesignen på RTX 4080 till en smalare tvåslottsdesign. I praktiken möjliggör detta också en mindre ökning av kortets TDP, vilket ger en viss prestandaförbättring enbart genom implementeringen av den dubbla genomströmningsdesignen.

Med tanke på detta skulle det inte förvåna oss om andra tillverkare följer i samma fotspår och börjar producera betydligt smalare grafikkort framöver.

Den enda andra anmärkningsvärda designförändringen är att 16-pins strömkontakten har vridits 90 grader, vilket borde göra det lättare att ansluta 12VHPWR-kabeln till kortet. RTX 4080 hade inte lika stora problem med sina strömkontakter som RTX 4090, så denna förändring verkar komma som en lösning på potentiella problem med den mer strömkrävande RTX 5090. Men om designen ändå implementeras på flaggskeppskortet, är det logiskt att inkludera den i alla Founders Edition-kort.

Tyvärr innebär denna omdesign att 90-gradersvinklade 12VHPWR-kablar inte fungerar på RTX 5080 Founders Edition. Däremot kommer tredjepartstillverkare att erbjuda olika designalternativ, så det bör fortfarande finnas kort som passar din kabellösning.

• Design: 4,5 / 5

Nvidia GeForce RTX 5080: prestanda

• Utmärkt allround-prestanda
• Måttligt mer kraftfull än RTX 4080 och RTX 4080 Super, men nästan lika snabb som RTX 4090 i spel
• Du behöver DLSS 4 för att få de bästa resultaten

Prestandan är såklart det viktigaste och därför skulle alla omdesignade detaljer och specifikationsuppgraderingar inte betyda mycket om RTX 5080 inte levererade bättre prestanda – lyckligtvis gör den det, även om vissa entusiaster kanske hade hoppats på ännu mer.

Totalt sett presterar RTX 5080 ungefär 13% bättre än RTX 4080 och cirka 19% bättre än AMD Radeon RX 7900 XTX. Detta resultat kan vara en besvikelse för vissa (särskilt efter att ha sett en 20-25% ökning i RTX 5090-kortet) som hade hoppats på en förbättring närmare 20% eller mer.

Om vi bara tittar på dessa siffror kan vissa kalla dem en besvikelse, trots alla andra förbättringar i design och specifikationer. Det är dock viktigt att sätta detta i ett större sammanhang, eftersom vår syn förändrades när vi jämförde RTX 5080 med RTX 4090.

Totalt sett ligger RTX 5080 inom 12% av den totala prestandan hos RTX 4090, och bara 9% ifrån dess spelprestanda, vilket är en enastående bedrift och något som inte kan ignoreras – inte ens av entusiaster.

När vi börjar med syntetiska tester presterar RTX 5080 cirka 13% bättre än RTX 4080 och RX 7900 XTX, och överträffar konsekvent RTX 4080 samt klart slår RX 7900 XTX i ray tracing-uppgifter (även om RX 7900 XTX har en något högre genomsnittlig rasteriseringspoäng i 1080p, vilket är värt att notera).

Jämfört med RTX 4090 är RTX 5080 i genomsnitt 15% långsammare, med sin sämsta prestanda vid lägre upplösningar. Vid 4K presterar RTX 5080 dock bara 7% sämre än det tidigare flaggskeppet.

När det gäller beräkningsuppgifter utklassar RTX 5080 RX 7900 XTX med cirka 38%, vilket var väntat, och ger en mer blygsam 9% förbättring jämfört med RTX 4080.

Jämfört med RTX 4090 kommer RTX 5080 inom 5% av RTX 4090-kortets Geekbench Compute-poäng. Om du letar efter ett prisvärt AI-kort, kan RTX 5080 definitivt vara det bästa valet.

PugetBench för Creators Adobe Photoshop-benchmark fungerar fortfarande inte för RTX 5080 Super, så vi kan ännu inte säga mycket om dess rasterprestanda i kreativa arbetsflöden (vi kommer att uppdatera dessa tabeller så snart problemet är löst).

Men baserat på resultaten för 3D-modellering och videoredigering är RTX 5080, som förväntat, ett imponerande GPU-val. Hela 3D-modelleringsbranschen är i princip byggd på Nvidias CUDA, så när vi jämför RTX 5080 med RX 7900 XTX har AMD-korten ingen chans – RTX 5080 mer än fördubblar RX 7900 XTX-kortets prestanda i Blender Benchmark.

Generation mot generation presterar RTX 5080 cirka 8% bättre än RTX 4080. Jämfört med RTX 4090 ligger RTX 5080 inom 15% av dess prestanda, och för att sätta detta i perspektiv:

Om du fortfarande kör en RTX 3090 och funderar på en uppgradering, kommer RTX 5080 att prestera cirka 75% bättre än RTX 3090 i Blender Benchmark.

Om du redan har en RTX 3090 och vill uppgradera är RTX 4090 fortfarande ett bättre val, men om du inte kan få tag på en sådan, är RTX 5080 ett utmärkt alternativ.

När det gäller videoredigering presterar RTX 5080 inte lika bra som sin föregångare i PugetBench för Creators Adobe Premiere och får ungefär samma resultat i Handbrake 4K till 1080p-kodningstestet.

Vi räknar med att Puget Systems kommer att uppdatera sina verktyg för RTX 50-serien efter lanseringen, så dessa siffror kan komma att förändras. För tillfället är skillnaden marginell i videoredigering jämfört med föregångaren.

RTX 5080 är Nvidias premium "gaming"-kort, så det är just spelprestandan som kommer att vara viktigast för de flesta köpare – och här lär du inte bli besviken.

Med endast DLSS 3 (utan Frame Generation) får RTX 5080 märkbara prestandaförbättringar generation mot generation i 1440p och 4K. Kortet erbjuder också betydligt bättre minimum-/1%-framerates, vilket ger smidigare gameplay.

Slår du på DLSS 4 med Multi-Frame Generation, presterar RTX 5080 ännu bättre och överträffar till och med RTX 4090 i vissa titlar.

DLSS 4 med Multi-Frame Generation är dock beroende av spelutvecklarnas implementering, vilket innebär att inte alla spel kommer att stödja det. Eftersom detta är den flaggskeppsfunktion som lyfts fram för denna generation av Nvidia-GPU:er, är det viktigt att ha i åtanke att stöd kan variera mellan spel.

Vid tester har vi därför valt att använda DLSS 3 utan Frame Generation (och motsvarande funktioner från AMD och Intel där det är relevant), eftersom detta gör det möjligt att jämföra grafikkort på lika villkor.

Vid 1440p presterar RTX 5080 i genomsnitt 13% bättre i genomsnittliga fps och minimum-/1%-fps, med upp till 18% bättre ray tracing-prestanda. Om DLSS 3 sätts till "balanserad" och ray tracing till högsta inställningarna, får RTX 5080 cirka 9% högre genomsnittliga fps än sin föregångare – men den verkliga förbättringen syns i minimum-/1%-fps, som ökar med hela 58% i genomsnitt.

Jämfört med RTX 4090 når RTX 5080 upp till 7% av dess genomsnittliga fps vid 1440p, och kommer inom 2% av dess minimum-/1%-fps i genomsnitt. När det gäller naturlig ray tracing-prestanda tappar RTX 5080 till 14% bakom RTX 4090-kortets genomsnittliga fps och 11% bakom i minimum-/1%-fps.

Men med balanserad uppskalning aktiverad förändras allt: RTX 5080 når inom 6% av RTX 4090-kortets ray-tracing uppskalade fps-genomsnitt och slår RTX 4090 i minimum-/1%-fps med nästan 40%.

Vid 4K växer RTX 5080:s försprång över RTX 4080 ytterligare. Utan ray tracing eller uppskalning är RTX 5080 cirka 20% snabbare i genomsnittliga fps och minimum-/1%-fps än RTX 4080.

När det gäller ray tracing i naturlig upplösning är dock prestandan ungefär densamma och RTX 5080:s minimum-/1%-fps faller faktiskt efter RTX 4080:s, både med och utan DLSS 3.

Jämfört med RTX 4090 presterar RTX 5080 inom 12% av dess genomsnittliga fps och 8% av dess minimum-/1%-fps utan ray tracing eller uppskalning. Vid naturlig 4K ray tracing presterar RTX 5080 betydligt sämre, vilket är förväntat eftersom RTX 4090 har ett betydligt högre antal RT-kärnor. Men med DLSS 3 aktiverat minskar den fördelen avsevärt: RTX 5080 når inom 14% av RTX 4090:s genomsnittliga fps vid ray tracing och kommer inom 12% av dess minimum-/1%-fps totalt sett.

Sammanfattningsvis tar RTX 5080 stora kliv mot RTX 4090:s prestanda på samtliga fronter och når lite mer än halvvägs över det prestandagap som finns mellan RTX 4080 och RTX 4090.

RTX 5080 slår sin föregångare med drygt 13% totalt sett och kommer inom 12% av RTX 4090:s totala prestanda, samtidigt som den kostar mindre än båda RTX 40-seriens kort vid lansering, vilket ger den ett otroligt värde för ett premiumkort.

• Prestanda: 4 / 5

Bör du köpa Nvidia GeForce RTX 5080?

Köp Nvidia GeForce RTX 5080 om ...

Köp det inte om ...

Andra alternativ

Så testade vi Nvidia GeForce RTX 5080

• Jag tillbringade ungefär en och en halv vecka med RTX 5080.
• Jag använde mitt kompletta GPU-testpaket för att analysera kortets prestanda.
• Jag testade kortet i vardaglig användning, gaming, kreativa arbetsflöden och AI-uppgifter.

Från den ursprungliga skribenten;

Jag tillbringade ungefär en vecka med att testa RTX 5080, där jag använde mitt uppdaterade benchmark-paket, inklusive Black Myth Wukong, 3DMark Steel Nomad och fler tester.

Jag använde också detta kort som min primära arbets-GPU, där jag förlitade mig på det för fotoredigering och designarbete, samtidigt som jag testade en rad spel på det, som Cyberpunk 2077, Black Myth Wukong och fler.

Jag har testat grafikkort för TechRadar i ett par år nu och har skrivit över två dussin GPU-recensioner. Jag har grundligt testat och återtestat alla grafikkort som nämns i denna recension, så jag är väl bekant med deras prestanda.

Detta ger mig den bästa möjliga positionen för att bedöma RTX 5080:s styrkor och avgöra om det är det bästa grafikkortet för dina behov och din budget.

• Först testad i januari 2025

AMD avslöjade sina senaste RDNA 4-grafikkort denna vecka och som väntat är både RX 9070 XT och RX 9070 designade för att tävla i mellanklasssegmentet.

Det finns inte mycket information om de två nya korten ännu, annat än att AMD:s nya numreringssystem är utformat för att göra det enklare att jämföra Radeon-kort mot konkurrenterna, främst Nvidia.

Med det nya numreringssystemet är Radeon RX XX70-kort nu avsedda att konkurrera med Nvidias XX70-kort, där Radeon RX 9070 XT ställs mot Nvidia GeForce RTX 5070 Ti och RX 9070 mot RTX 5070. AMD har också antytt en senare lansering av Radeon RX 9060-kort, som skulle konkurrera med Nvidia RTX 5060 Ti och RTX 5060.

När det gäller jämförelser med deras föregångare blir det lite mer komplicerat. AMD har indikerat att RX 9070-serien ersätter allt från AMD RX 7900 XT till RX 7800 XT, medan RX 9060-serien ungefär ersätter RX 7700 XT och RX 7600 XT (RX 7600 förväntas troligen ersättas av ett lägre segment än dessa två).

Det är ännu oklart om det kommer att släppas några RX 9080- eller RX 9090-kort, men med tanke på allt tal om att AMD verkar ge upp premiumsegmentet för entusiaster till Nvidia denna generation, är det troligt att 9070- och 9060-serierna är de enda korten vi får denna gång.

Inga priser eller exakta lanseringsdatum har meddelats, men vi förväntas se de nya Radeon-korten under Q1 2025.

Är det smart av AMD att överge det dyrare segmentet?

AMD:s uppenbara beslut att lämna premiumsegmentet och istället fokusera på mellanklass- och övre budgetsegmenten har signalerats av företaget under en tid nu och det verkar vara precis detta AMD har planerat.

Vi tycker att det är ett smart drag från AMD:s sida. Om du har en stor summa pengar att lägga på ett grafikkort, är det i princip självklart att du väljer en Nvidia-GPU. Men AMD Radeon RX 7900 GRE ligger just nu i topp på vår lista över de bästa grafikkorten av en anledning. RTX 4090 och RTX 4080 är perfekta för 4K-gaming, men enligt Valves Steam Hardware Survey spelar den stora majoriteten av gamers på 1080p, med 1440p-gaming som det segment där tillväxten är störst. Samtidigt utgör 4K-gamers mindre än 5% av alla spelare.

Detta är logiskt. Att spela i 4K är extremt dyrt för en allt mindre märkbar förbättring. Tro oss, vi har utfört omfattande tester med de bästa 4K-grafikkorten gång på gång. Det är svårt att se någon stor skillnad i visuell skärpa mellan 1440p och 4K, men skillnaden i bildfrekvens är däremot väldigt tydlig. Om du inte har en 120Hz- eller bättre gamingskärm, kommer du aldrig heller att kunna dra nytta av den mycket högre bildfrekvens som ett 4K-grafikkort som RTX 4080 (eller AMD RX 7900 XTX) kan ge dig.

De enda som verkligen kan dra nytta av ett 4K-grafikkort i dagsläget är de som har väldigt mycket pengar att lägga på att bygga den bästa möjliga gaming-PC:n tillsammans med en förstklassig gamingskärm. Det är en mycket liten marknad och om du är den typen av gamer kommer du sannolikt att lägga pengar på ett premiumkort från Nvidia.

AMD:s uppenbara insikt om detta ger dem en fantastisk möjlighet att marknadsföra sina annars utmärkta grafikkort till den stora majoriteten av gamers, särskilt de vars förtroende för Nvidia har naggats i kanten av företagets allt högre priser.

Genom att rikta in sig på ett bredare segment av gamers, där 1080p och 1440p är normen, har AMD en chans att stärka sin position och möta den faktiska efterfrågan – en strategi som kan ge långsiktig framgång på marknaden.

Läs vidare

• AMD vs Nvidia: vilka gör de bästa grafikkorten?
• Det här är årets bästa AMD-grafikkort hittills

• Nvidias kort i RTX 5000-serien har tillkännagivits
• RTX 5090 kostar 27 999 kronor
• 5090 och 5080 börjar säljas 30 januari

Efter månader av spekulationer och förväntan lyfte Nvidia äntligen på locket och visade upp sin senaste lineup av konsumentgrafikkort, Nvidia GeForce RTX 5000-serien, med flaggskeppet RTX 5090 i spetsen.

Nvidias VD, Jensen Huang, gjorde tillkännagivandet inför en fullsatt arena på Mandalay Bay Resort and Casino i Las Vegas. Det var ett huvudnummer som avrundade en dag fylld med stora avslöjanden från konkurrenterna AMD och Intel på CES 2025.

Det var alltid givet att Nvidia RTX 5000-seriens grafikkort skulle stjäla showen, oavsett vad andra hade att visa upp. Huang hade därför med all rätt rampljuset på måndagskvällen när han presenterade vår första officiella titt på RTX 5090 – tillsammans med andra nya grafikkort och imponerande AI-funktioner.

Nvidias nya grafikkort på flaggskeppsnivå

Det kanske inte kallas Nvidia Titan RTX, men med tanke på specifikationerna och det skandalösa priset på 27 999 kronor skulle RTX 5090 lika gärna kunna vara det. Visst, det är inte en enorm prisökning jämfört med RTX 4090, men det är ändå en löjlig summa pengar för ett grafikkort som marknadsförs som ett "konsumentkort".

Med häpnadsväckande 92 miljarder transistorer, nästa generations Tensor Cores och Ray Tracing Cores, samt mer än dubbelt så hög AI-beräkningshastighet jämfört med 4090, kommer RTX 5090 utan tvekan att bli det mest kraftfulla konsumentgrafikkortet som finns – och det med bred marginal.

Kombinera dessa GPU-specifikationer med 32 GB GDDR7 VRAM på en massiv 512-bitars minnesbuss och PCIe 5.0 x16-interface, så får vi en häpnadsväckande 1 792 GB/s minnesbandbredd, med en minneshastighet på över 23,8 Gbps.

Med dessa specifikationer kommer grafikkortet inte bara att bemästra 4K-spel utan uppskalning med högsta inställningar (inklusive ray tracing), utan det är troligen det första verkliga 8K-grafikkortet tack vare mängden VRAM och den extrema minnesbandbredden – två avgörande faktorer för att hantera de mycket större 8K-texturfiler som krävs för gaming i den upplösningen.

Självklart stödjer få spel ens 8K-upplösning och det är ännu ovanligare att utvecklare lägger tid på att skapa texturfiler så stora att bara ett fåtal personer någonsin kommer att se dem som avsett. Men om 8K-gaming någon gång skulle slå igenom, är RTX 5090 mer än redo för utmaningen.

Det är också här det blir tydligt: detta är inte längre ett grafikkort för gaming – inte till det här priset. Om (läs: när) scalpers börjar slå till, kommer situationen dessutom bara att förvärras.

Vi tyckte att prislappen för flaggskeppet RTX 2080 Ti (cirka 19 000 kronor) var ganska överdriven för tre GPU-generationer sedan och nu, utan någon prisnedgång jämfört med det redan svindyra RTX 4090, är det lätt att argumentera för att RTX 5090 egentligen är ett kort för professionellt arbete, avsett för att bearbeta 4K-videostreams eller rendera långa 3D-sekvenser på Pixar eller liknande.

Hur kul det än låter, är detta inte ett grafikkort som är tänkt för att spela Wolfenstein 3D. RTX 5090 är ett kraftpaket som snarare riktar sig till proffs än till vanliga gamers.

Nvidia GeForce RTX 5090 kommer att börja säljas för 27 999 kronor den 30 januari.

Nvidia GeForce RTX 5080 lanseras tillsammans med RTX 5090

Som väntat kommer Nvidia GeForce RTX 5080 att vara en del av den första vågen av Nvidias nya grafikkort som dyker upp i butikshyllorna senare denna månad.

RTX 5080 verkar vara nästan exakt hälften av RTX 5090 när det gäller specifikationer. Även om Nvidia ännu inte har släppt en fullständig specifikationslista för de nya GPU:erna – ett märkligt drag som troligen är avsett att undvika att avleda uppmärksamheten från alla nya AI-funktioner – vet vi att 5080 har 1 801 AI TOPS (triljoner operationer per sekund), vilket är lite mindre än hälften av RTX 5090:s 3 352 AI TOPS.

Den är också utrustad med det nya GDDR7 VRAM, med 16 GB minne på en 256-bitars minnesbuss som ger en minnesbandbredd på 960 GB/s – återigen, i princip hälften av 5090:s VRAM-specifikationer. Kortet kompenserar dock för den svagare minnesbussen med en extremt snabb minneshastighet på 30 Gbps, vilket gör det mycket kapabelt.

Kortet lanseras den 21 januari med ett rekommenderat pris på 14 129 kronor, vilket återigen överensstämmer med lanseringspriset för föregående generations RTX 4080.

Nvidia RTX 5070 och RTX 5070 Ti presenterades också – men dröjer

Nvidia RTX 5070 och 5070 Ti debuterade också på måndagskvällen, troligen som ett försök från Nvidia att försäkra gamers om att de inte har glömt bort mellanklassmarknaden – särskilt eftersom deras huvudkonkurrent AMD har omfokuserat på att enbart rikta in sig på budget- och mellanklasssegmentet med sina nya GPU:er.

Vi har ännu inte fått så mycket information om specifikationerna som vi hade hoppats på, men vi vet att RTX 5070 Ti erbjuder 1 406 AI TOPS (triljoner operationer per sekund), medan RTX 5070 har 988 TOPS. Som en grov jämförelse når Apples nya M4-chip upp till ungefär 38 TOPS – vilket tydligt visar att ett dedikerat grafikkort fortfarande är ett måste för seriösa AI-arbetsbelastningar.

På VRAM-fronten har RTX 5070 Ti en nästan identisk minnesprofil som RTX 5080, med 16 GB GDDR7, en minneshastighet på 28 Gbps på en 256-bitars buss och en minnesbandbredd på 896 GB/s. Detta gör den mer än redo för 4K-gaming.

Samtidigt har RTX 5070 12 GB GDDR7 med en bandbredd på 672 GB/s – fortfarande snabbare än RTX 4070, även om mängden VRAM är densamma som sin föregångare.

De nya Nvidia GeForce RTX 5070 och 5070 Ti kommer att börja säljas i februari, med ännu obekräftat exakt datum. De förväntade priserna är 7 759 kronor för RTX 5070 och 10 579 kronor för RTX 5070 Ti. Detta är faktiskt glädjande att se, eftersom det innebär att vi äntligen får en prissänkning jämfört med tidigare generationer från Nvidia.

DLSS 4, Reflex 2 och mer

Utöver den nya hårdvaran visade Nvidia upp en rad uppgraderade AI-funktioner som debuterar med "Blackwell" RTX 5000-generationen av grafikkort.

Främst bland dessa var DLSS 4 – den senaste uppdateringen av Nvidias uppskalningsprogramvara, som möjliggör bättre bildfrekvenser i spel genom att rendera spelet i en lägre upplösning och sedan skala upp det till en måluppplösning (till exempel från 1080p till 4K) med hjälp av AI.

DLSS 4 kommer också att innehålla "Multi Frame Generation", en förbättrad version av Frame Generation-tekniken från RTX 4000-generationen. Denna teknik använder AI för att extrapolera och generera ytterligare bildrutor och "infoga" dem mellan vanliga renderade bildrutor för att öka bildfrekvensen. Tyvärr kommer endast den vanliga DLSS 4-uppskalningen att vara tillgänglig på äldre grafikkort; Multi Frame-Gen blir exklusiv för RTX 5000-korten.

Vi får också Nvidia Reflex 2, en ny version av Reflex-mjukvaran för att minska input-latens i spel. Reflex 2 kommer att innehålla "Frame Warp", som syftar till att proaktivt infoga genererade bildrutor genom att läsa musens inmatning innan den ens når skärmen – detta kan enligt uppgift minska input-latens med så mycket som 75 %.

RTX 5000 för med sig AI-funktioner till shader-teknik med nya RTX Neural Shaders. Denna teknik använder små AI-nätverk i GPU:ns programmerbara shader-enheter för att leverera "film-kvalitet" på skuggning och belysning i spel. "RTX Neural Faces", tillsammans med ny RTX-teknik för hår- och hudrendering samt animation, lovar att skapa mer realistiska människor än någonsin tidigare.

Slutligen kan vi förvänta oss att se mer av Nvidia ACE med denna generation av RTX-GPU:er. Blackwell-generationens förbättrade AI-kapacitet gör det möjligt för projekt som Nvidias (något kusliga) AI NPC-teknik att implementeras i större omfattning. ACE-drivna karaktärer planeras att dyka upp i flera spel, inklusive PUBG: Battlegrounds och InZOI.

Läs vidare

• AMD tillkännager nya Radeon RX 9070 XT och RX 9070 grafikkort på CES 2025
• Razer Blade 16 tillkännagavs på CES 2025 med en Nvidia RTX 5090 GPU – men Intel har dumpats

• AMD har meddelat att deras CES 2025-event äger rum måndagen den 6 januari
• Jack Huynh, senior vice president för Computing and Graphics, kommer att leda presseventet
• Huynh antydde starkt att vi kommer få se RDNA 4-grafikkort

AMD har meddelat när deras pressevent på CES 2025 äger rum och gett en tydlig antydan om att vi kommer att få se RDNA 4-grafikkort för stationära datorer under presentationen.

Eventet, som är planerat till måndagen den 6 januari 2025 klockan 18:00 svensk tid, är inte en keynote. Istället för att hållas av AMD:s VD Lisa Su, kommer presentationen att ledas av Jack Huynh, Senior Vice President och General Manager för Computing and Graphics på AMD.

Den officiella AMD-hemsidan för eventet är nu live (som VideoCardz uppmärksammade), men den avslöjar inget mer än datumet och en teaser där det står att vi kommer att få höra hur AMD "expanderar sitt ledarskap inom datorer och gaming".

På X nämner dock Huynh specifikt AMD:s "nästa generations innovation inom gaming", vilket med största sannolikhet syftar på företagets RDNA 4 GPU:er, och sannolikt även nya APU:er.

Som tidigare rapporterats ryktas det att RDNA 4 GPU:er kommer att presenteras på CES 2025, tillsammans med en rad Ryzen-processorer som är intressanta för gamers – inklusive Strix Halo-APU:er för bärbara datorer och Ryzen Z2-versioner för handhållna enheter.

Utöver detta förväntas vi få se andra mobila APU:er, samt processorer som Ryzen 9950X3D och 9900X3D, med mera. Om ryktena stämmer kommer detta bli ett event fyllt med produktlanseringar.

Spännande tider, speciellt om de senaste ryktena om RDNA 4 stämmer

Tidigare i år hoppades många att AMD skulle lansera nya RDNA 4-grafikkort – som enligt uppgift endast kommer att ligga i mellansegmentet den här gången, utan någon konkurrent till Nvidias nästa generations flaggskepp – i slutet av 2024.

Det hände uppenbarligen inte och som nämnts har ryktena sedan länge pekat på att vi kommer att få se dessa grafikkort på CES 2025. Om det är en sak som är central för AMD:s nästa generations gaming, är det RDNA 4, så Huynhs kommentar bekräftar i stort sett all evidens kring lanseringen av vad som kan bli RX 8800 XT (och sannolikt ett partnerkort, som till exempel 8700 XT).

Teoretiskt sett kan 8800 XT innebära ett stort steg framåt för ray tracing-prestanda hos AMD – om de senaste spekulationerna stämmer – och också en god uppgradering för rasteriserade (icke-ray tracing) bildfrekvenser. Som alltid kommer mycket att hänga på prislappen som Team Red sätter på GPU:n och vad mer RDNA 4 kan ha att erbjuda.

Läs vidare

• Här är de bästa billiga grafikkorten just nu

Black Friday är här och det är den perfekta tiden att uppgradera din dator med nya komponenter till ett lägre pris. Oavsett om du letar efter ett kraftfullt grafikkort för gaming eller en snabb processor för tunga arbetsuppgifter, finns det ett par bra deals du bör kolla in just nu.

Här nedanför har vi samlat alla de bästa Black Friday-rabatterna vi har hittat hittills på grafikkort och processorer. Det finns ett par alternativ tillgängliga i olika prisklasser och med hyfsat fina rabatter, så det bör finnas något som passar alla.

Vi har dock inte hittat några pang-erbjudanden på komponenter ännu. Du vet, sådana där deals som låter dig spara tusenlappar .. men även mindre rabatter är ju alltid något, så om du velat uppgradera datorn och vill komma undan så billigt som möjligt, är Black Friday ett utmärkt tillfälle att slå till.

Fynda billig teknik på Amazon

• Enorma rabatter med Amazons Blixterbjudanden
• Fynda teknikprylar under 200 kronor
• Prisvärd teknik under 500 kronor
• Topp 100 mest sålda hos Amazon

Black Friday-deals på grafikkort

Black Friday-deals på processorer

• Black Friday-superdeal: Äntligen en stor rabatt på Xbox Series S
• Amazon har de bästa Black Friday-erbjudandena på SSD-lagring – över 50% rabatt
• Stora Black Friday-rabatter på gamingskärmar – få upp till 47% rabatt

AMD Ryzen 7 9800X3D har en imponerande potential för att finjusteras till enastående prestandanivåer – åtminstone enligt de senaste ryktena kring den kommande Zen 5-processorn.

Wccftech noterade att Igor Kavinski delade benchmarkresultat för Ryzen 9800X3D på Anandtech-forumen. Dessa resultat inkluderar detaljer från CPU-Z om klockfrekvenser och anteckningar om processorkonfigurationen som användes för att uppnå den imponerande boostfrekvensen – strax över 5,6 GHz på alla åtta kärnor.

Ryzen 9800X3D (troligtvis ett testexemplar) nådde dessa nivåer genom användning av Precision Boost Overdrive (PBO) och Curve Optimizer (CO) samt ytterligare manuell finjustering av processorn av Kavinski. Det är rimligt att anta att en högklassig kylare användes, vilket kan förklara den höga frekvensen på 5,6 GHz på samtliga kärnor.

För att sätta detta i perspektiv har den ryktade all-core-boostfrekvensen för 9800X3D 5,2 GHz från fabrik (utan någon extra tuning), vilket ändå är betydligt snabbare än 7800X3D, som ligger på 4,8 GHz.

När vi tittar på de visade benchmarkresultaten, till exempel från Cinebench R23, presterar Ryzen 9800X3D starkt med en poäng på 2 261 i single-core och 25 258 i multi-core. Som Wccftech noterar hamnar Ryzen 7800X3D typiskt mellan 18 000 och 19 000 i multi-core, vilket antyder att denna kraftigt upptrimmade 9800X3D kan vara upp till 30 % snabbare i prestanda utanför gaming.

Vad gäller spelprestanda visas ett benchmarktest från Final Fantasy XIV: Dawntrail med en poäng på 62 360 (även om det inte framgår vilket grafikkort som användes). Vi saknar jämförelser för 7800X3D där, men reaktionen på resultatet är generellt positiv – precis vad som förväntas med denna omfattande trimning.

Blir det en prishöjning eller inte?

Det är tydligt att vi måste ha i åtanke att inte alla Ryzen 9800X3D-köpare kommer att göra samma justeringar som Kavinski gjort – många kommer inte att göra det – och det finns okända faktorer som vilken kylning som använts och dess kvalitet. Benchmark-läckorna bör därför tas med en nypa salt, men att bara se att all-core boost kan nå dessa nivåer är lovande.

Utifrån dessa förbättringar kan vi förvänta oss (eller gissa) att processorn ur förpackning – med standardkylning och utan tuning – kan vara cirka 10%, eller kanske upp till 15%, snabbare än 7800X3D i gaming. Och betydligt snabbare i andra användningsområden, då detta inte är den enda läckan som antytt att den allmänna prestandan för X3D fått ett rejält lyft med Zen 5. Huvudsakligen eftersom AMD verkar ha löst problemet med att klockfrekvenserna hålls tillbaka av 3D V-Cache på 9800X3D (och därmed även andra Zen 5 X3D-modeller som förväntas senare).

Vi kan därför förbli försiktigt optimistiska om en rejäl prestandaökning, både för spel och i helhet, givet att vi (troligen) ser en boost i klockfrekvenserna utöver de generationsspecifika förbättringarna för Zen 5 X3D. (Trots att vissa läckor målat upp en mörkare bild – något som vi menar bör tas med en rejäl nypa salt).

Oavsett vad den slutgiltiga generationsökningen blir, kommer en annan avgörande faktor vara priset – kommer 9800X3D säljas för samma pris som föregångaren? Eller kan AMD välja ett något lägre pris? Det sistnämnda är troligen väl optimistiskt, men poängen kvarstår att vilken prestandaökning vi än får med 9800X3D måste ses i förhållande till priset.

AMD har bekräftat att Ryzen 9000X3D kommer den 7 november 2024 – och alla rykten pekar på att detta endast gäller Ryzen 9800X3D, med en möjlig presentation om bara några dagar. 9800X3D är givetvis mycket efterlängtad som efterträdare till den populära 7800X3D (som nu nästan är helt slut på marknaden), med förhoppningen att den kan skölja bort den mindre positiva känslan som Ryzen 9000-lanseringen lämnat (åtminstone bland PC-gamers).

Läs vidare

• Här är alla de bästa erbjudandena på grafikkort just nu
• Vad är en processor? Här är allt du behöver veta

AMD arbetar redan på Zen 7-processorer, som kommer att vara två generationer efter nästa generations Zen 5 CPU.

Det är ganska uppseendeväckande att höra att utvecklingen redan pågår för en processorfamilj tre generationer in i framtiden, men självklart är detta bara de allra första stadierna av designen för Zen 7, utan tvekan.

Denna avslöjande kom från AMD:s CTO Mark Papermaster, vid Team Reds Zen 5 Tech Day (som VideoCardz uppmärksammade), där chefen också offentligt bekräftade att Zen 6 kommer att vara den efterföljande generationen till Ryzen 9000 (Zen 5) för första gången.

Tyvärr fick vi ingen tidsram – inte ens en vag sådan – för ankomsten av Zen 6-processorer (och självklart inget om Zen 7 än, eftersom det fortfarande är långt, långt borta).

Naturligtvis handlade Zen 5 Tech Day mest om, ja, Zen 5, och vi fick lära oss några intressanta nya detaljer om Ryzen 9000 CPU:n som snart ska debutera (med fyra initiala modeller). Det inkluderar bekräftelse av lanseringsdatumet den 31 juli, en smidig ny överklockningsfunktion för Zen 5, och kanske mest anmärkningsvärt av allt, nya detaljer om hur Ryzen 9700X sannolikt kommer att prestera – med positiva nyheter på den fronten för denna arbetshäst till CPU.

Processorer som kommer att driva datorer vid decennieskiftet

Enligt AMD:s vanliga släppschema kommer Zen 6-processorerna som följer efter Ryzen 9000 sannolikt att dyka upp i mitten av 2026, eller strax innan – kanske sent under andra kvartalet – och sedan kan Zen 7 anlända tidigt under andra kvartalet 2028. Det är förstås bara välgrundade gissningar, men det kommer troligen inte vara alltför långt ifrån.

För att sätta detta i perspektiv har AMD redan börjat arbeta på de Ryzen-processorer som kommer att vara stöttepelare i genomsnittliga stationära datorer vid decennieskiftet (strax innan Zen 8 anländer, teoretiskt sett).

Annan relevant information som dök upp här gäller chipset-stöd, specifikt hur länge den nuvarande AM5-chipseten kommer att hållas vid liv av AMD.

Team Red bekräftade att det kommer att stödjas till åtminstone 2027 eller längre, vilket innebär att om du köper ett nytt AMD (AM5) moderkort nu, kommer det att vara bra inte bara för Ryzen 7000 och 9000 CPU:er, utan det kommer också att vara kompatibelt med nästa generation, Zen 6 – men kanske inte Zen 7. Med Zen 7 kan AMD ändra CPU-sockeln, vilket innebär att du måste köpa ett nytt moderkort (med den uppdaterade sockeln) för att kunna använda en av Zen 7-seriens snabba nya processorer.

Läs vidare

• AMD, snälla sluta släpp produkter som ingen behöver
• Vad är en processor: Din CPU förklarad på ett enkelt sätt

AMD har släppt nya Ryzen-processorer i sitt 8000G-sortiment och den här gången har företaget lanserat modeller utan integrerad grafik.

Team Red har faktiskt ett par nya chips, nämligen AMD Ryzen 7 8700F och AMD Ryzen 5 8400F, där "F" indikerar att de inte har integrerad grafik.

Även om det inte finns någon inbyggd GPU, erbjuder en av dessa processorer – den avancerade Ryzen 7 – en NPU för att accelerera AI-uppgifter. De har också en design som fokuserar på energieffektivitet.

För grafikuppgifter är tanken att du – uppenbarligen – behöver en separat GPU.

När det gäller kärnspecifikationerna är Ryzen 8700F ett 8-kärnigt (16 trådar) chip som kan boosta upp till 5 GHz (från en basklockfrekvens på 4,1 GHz). Medan Ryzen 8400F sänker det till 6 kärnor (12 trådar) och en boostfrekvens på upp till 4,7 GHz (basklockfrekvensen är 4,2 GHz).

Båda processorerna har en 65W strömförbrukning och 8700F har den NPU som nämnts. Prissättningen ligger på 3 590 kronor för 8700F och 2 290 kronor för 8400F. De nya CPU:erna finns tillgängliga att köpa nu.

Ljummet mottagande

De första reaktionerna på de nya processorerna har varit något ljumma, eftersom de känns lite dyra för vad de erbjuder. Ja, 8700F kommer med en NPU, men för närvarande är användbarheten av denna extra bonus begränsad – även om det kan komma att ändras i framtiden. AI-prestanda är på väg att bli mycket mer relevant för Windows 11-användare, med "AI Explorer" och utan tvekan fler AI-drivna funktioner inkommande.

Priskorrigeringar kan också göra dessa processorer mer intressanta. Vi får helt enkelt avvakta och se.

Läs vidare

• Bör Intel vara oroliga för att gamers föredrar AMD:s billiga nya CPU?
• Vad är en processor: En enkel förklaring av din CPU