Samtidigt är det inte helt enkelt att välja rätt. Det finns systemkameror för allt från nybörjare som vill ta steget bort från mobilen till entusiaster och professionella fotografer som prioriterar hög upplösning, snabb autofokus eller avancerade videofunktioner. Prisskillnaderna kan dessutom vara enorma, så den dyraste kameran är långt ifrån alltid det bästa valet för just dig.

Det viktigaste är därför att fundera över vad du faktiskt vill fotografera och vilka funktioner du behöver. En kompakt och lätt kamera kan vara perfekt på resan, medan sport- och naturfotografer kan behöva snabb serietagning och avancerad autofokus. För video finns ytterligare saker att hålla koll på.

Vi har gått igenom de bästa alternativen för olika typer av fotografer och budgetar – läs hela guiden till bästa systemkamera här för att hitta rätt modell för dig.

Pocket 4P markerar ett stort steg för DJI:s mycket populära serie av kompakta vloggkameror. Det är den första modellen med två objektiv, även om Insta360 hann före med Luna Ultra, som lanserades i juni.

Jag har redan testat Pocket 4 med ett enda objektiv, och det är en fantastisk handhållen 4K-kamera. "P"-versionen är i stort sett identisk, men kompletteras med ett dubbelt kamerasystem, en förfinad 1-tumssensor med LOFIC-teknik och den nya färgprofilen D-Log 2.

Det mesta du behöver veta om Pocket 4P:s design och prestanda finns redan i min recension av Pocket 4. I den här recensionen fokuserar jag därför på den större modellens nya funktioner och vilken verklig skillnad de faktiskt gör.

Och jag kan säga det redan nu: efter att ha använt Pocket 4P kommer det att bli svårt för mig att gå tillbaka till modeller med bara ett objektiv, som Pocket 4. Det extra 3x-teleobjektivet öppnar upp för betydligt fler kreativa möjligheter tillsammans med den redan mycket kompetenta ultravidvinkelkameran. Exempelvis blir inspelningar i farten, där DJI:s utmärkta motivföljning används, betydligt mer dynamiska. Det känns verkligen som att ha två kameror i en och samma lilla enhet.

Det finns dock en oundviklig kompromiss. Två objektiv innebär en större kameramodul, och märkligt nog finns det fortfarande inget skyddsfodral tillgängligt. Dessutom blir kameran framtung. Om du redan äger en Pocket och funderar på om Pocket 4P är värd uppgraderingen, eller om det är dags att byta från DJI till Insta360 Luna Ultra, kan du läsa min jämförelse mellan Pocket 4 och Luna Ultra.

För mig är första generationens Luna Ultra ett lockande alternativ tack vare 8K-video och den löstagbara kameramodulen. Samtidigt märks det tydligt att Pocket 4P är resultatet av fyra generationers utveckling – den känns betydligt mer genomarbetad. DJI erbjuder dessutom flera genomtänkta tillbehör, som den magnetiska fyllnadslampan och en fjärrkontrollsmodul. Därför är DJI:s Pocket 4P med dubbla objektiv numera mitt förstahandsval bland kompakta vloggkameror.

DJI Osmo Pocket 4P: pris & släppdatum

• Presenterades den 14 maj 2026 under filmfestivalen i Cannes och började säljas den 30 juli
• Finns i svart och vitt, med ett svenskt pris från 5 999 kronor
• Flera olika paket finns tillgängliga, bland annat Vlog Combo

Trots att DJI i praktiken saknar verklig konkurrens inom områden som drönare och, fram tills nyligen, gimbalbaserade vloggkameror, har företaget alltid varit konkurrenskraftigt när det gäller prissättning. När det faktiskt finns konkurrenter, som GoPro och Insta360 på actionkameramarknaden, brukar DJI dessutom ofta lägga sig på ett lägre pris.

Insta360 var tydliga med att de inte tänkte konkurrera med priset när de presenterade Luna Ultra, utan i stället fokusera på funktioner – och det har också visat sig stämma. Medan Insta360 Luna Ultra kostar från cirka 8 500 kronor, har DJI Pocket 4P ett svenskt riktpris på 5 999 kronor. Som jämförelse kostar Pocket 4 med ett enda objektiv från cirka 4 900 kronor.

Med tanke på att Pocket 4P har en extra kamera med en egen sensor känns prisskillnaden jämfört med Pocket 4 fullt rimlig. Enligt mig erbjuder Pocket 4P mycket valuta för pengarna, särskilt med tanke på den höga kvaliteten på de 4K-videor den kan spela in.

Pocket 4P finns i svart och vitt, och säljs i flera olika paket. Vlog Combo innehåller exempelvis den trådlösa mikrofonen DJI Mic 2 Mini, fjärrkontroll, fyllnadslampa, bordsstativ och stativgrepp. Det är också det paket jag själv skulle välja.

• Pris - poäng: 5/5

DJI Osmo Pocket 4P: specifikationer

DJI Osmo Pocket 4P: design

• 20 mm f/2,0- och 60 mm f/1,8-objektiv
• I övrigt samma design som Pocket 4, med vridbar skärm och gimbalmonterad kamera
• USB-C-laddning och 107 GB intern lagring, plus stöd för microSD-kort

Bortsett från det större kamerasystemet med dubbla objektiv och en totalvikt på 230 gram är Pocket 4P designmässigt identisk med Pocket 4. Den är fortfarande mycket kompakt, har en 2-tumsskärm som kan vridas 90 grader mellan stående och liggande format samt en anpassningsbar uppsättning med fem knappar, där joysticken används för att styra gimbalen eller zooma.

De två extra knapparna, som blir tillgängliga när skärmen vrids till liggande läge, gör det snabbare att komma åt olika inställningar. Exempelvis kan C-knappen programmeras för att växla direkt mellan två egna profiler – praktiskt om du ofta växlar mellan exempelvis färgprofiler som D-Log och inspelningslägen som slow motion.

Det lönar sig verkligen att lägga lite tid på att anpassa kameran efter sitt eget arbetssätt, så att man slipper rota bland inställningarna när man är ute och filmar.

För mig känns Pocket 4 med ett enda objektiv perfekt balanserad, och den är dessutom märkbart mindre än Insta360:s Luna-kameror. Pocket 4P offrar dock en del av den fördelen för att kunna erbjuda två kameror. Den känns lite framtung och jag upplevde att den var betydligt bekvämare att använda tillsammans med stativgreppet och det lilla bordsstativet. Luna Ultra känns bättre balanserad eftersom handtaget är större (se jämförelsebilderna mellan Pocket 4, Pocket 4P och Luna Ultra här nedanför).

Trots den extra vikten från de dubbla kamerorna känns gimbalen fortfarande lika mjuk och följsam, och videorna blir stabila och jämna.

Vid lanseringen finns det däremot inget hårt skyddsfodral till Pocket 4P, som det gjorde till Pocket 3, och inte heller något smidigt gimbalskydd av den typ som följer med Pocket 4. Det innebär att den större kameramodulen lämnas relativt oskyddad, något DJI verkligen behöver åtgärda så snart som möjligt.

DJI erbjuder inte heller några egna ND-filter vid lanseringen, även om jag räknar med att tredjepartstillverkare kommer att fylla det tomrummet inom kort – det kan till och med redan ha hänt när du läser detta.

Precis som Pocket 4 kan Pocket 4P utrustas med den magnetiska fyllnadslampan, som fästs på gimbalarmen och drivs direkt av kameran. Den erbjuder tre ljusstyrkor och tre färgtemperaturer.

I starkt dagsljus gör lampan ingen större skillnad, men vid svagt ljus eller inomhus är den en riktig game changer för vloggning. Jag tyckte att den varma färgtemperaturen i kombination med den mellersta ljusstyrkan gav bäst resultat i de flesta situationer där jag använde den.

Sedan finns den lilla fjärrkontrollen, som lånats från Osmo Mobile 8P. Den ansluter enkelt till Pocket 4P via Bluetooth och gör det möjligt att både se kamerabilden och styra kameran på distans.

Det är DJIs motsvarighet till Insta360:s modulära handkontroll i Luna-serien, även om DJIs lösning saknar den inbyggda mikrofon som Insta360 erbjuder.

När jag ville filma handsfree med Pocket 4P stående på ett bord eller annat underlag visade sig fjärrkontrollen vara mycket användbar. Antalet reglage är något färre än direkt på kameran, men de viktigaste funktionerna finns kvar, såsom motivföljning via pekskärmen, inspelningsknappen samt styrning av gimbalen och zoomen.

• Design - poäng: 4,5/5

DJI Osmo Pocket 4: prestanda

• Förbättrad motivföljning
• 107 GB inbyggt lagringsutrymme
• Större batteri ger längre inspelningstid

En av de viktigaste funktionerna i Pocket-serien är den motivföljande autofokusen. Du vill verkligen inte behöva styra gimbalen manuellt med joysticken – det blir lätt både ryckigt och pilligt. Lyckligtvis är motivföljningen, som DJI numera kallar ActiveTrack 7.0, mycket pålitlig. Det enda jag behöver göra är att dubbeltrycka på motivet på skärmen, sedan sköter kameran resten. Enligt min erfarenhet fungerar den något bättre än motivföljningen i Insta360 Luna, även om det ibland känns som att den snarare "hänger med" snabba motiv än håller dem perfekt centrerade i bild.

Batteritiden är bra, men jag märkte att batteriet töms snabbare i mer krävande lägen, exempelvis vid inspelning i 4K/60 fps, hyperlapse och slow motion i 240 fps. Kameran blir dessutom ganska varm efter en kort stund när dessa lägen används, men under min testperiod blev den aldrig så varm att den stängde av sig.

Precis som övriga Pocket-modeller har Pocket 4P ett inbyggt batteri som inte går att byta ut, vilket innebär att du är beroende av att ladda det via USB-C. Under dagar med mycket filmning blev jag därför ganska medveten om batterinivån och behovet av att ladda kameran – det är helt enkelt en del av livet med en Pocket-kamera. För den som behöver längre batteritid finns dock ett batterigrepp som tillval.

Utöver plats för ett microSD-kort har DJI även byggt in 107 GB lagringsutrymme. Det räcker till en stor mängd 4K-klipp, även om du filmar med den högsta bithastigheten på 200 Mbps.

Om du spelar in på det interna lagringsutrymmet behöver filerna överföras via Wi-Fi eller USB-C. Som tur är har kameran stöd för Wi-Fi 6 och USB 3.1, vilket ger mycket snabba överföringshastigheter och gör arbetsflödet smidigt även när du är på språng.

Precis som tidigare modeller i Pocket-serien blir även 4P ganska varm när du använder de mest processorintensiva funktionerna, som 4K/60 fps och hyperlapse. Jag upplevde aldrig några problem med överhettning eller att kameran stängde av sig, men jag märkte tydligt att den blev varm när jag höll den i handen under längre inspelningar.

• Prestanda - poäng: 5/5

DJI Osmo Pocket 4: foto- och videokvaliteto

• 1-tumssensor med ultravidvinkel, plus nytt 3x-teleobjektiv med upp till 12x zoom
• D-Log 2-färgprofil med upp till 17 EV dynamiskt omfång
• LOFIC-tekniken förbättrar det redan imponerande dynamiska omfånget ytterligare i svagt ljus

Det finns en mindre, men viktig skillnad mellan Pocket 4P:s och Pocket 4:s ultravidvinkelkamera på 20 mm f/2,0: den "förfinade" 1-tumssensorn, som introducerar den nya loggprofilen D-Log 2.

DJI uppger att den uppdaterade sensorn använder LOFIC-teknik, vilket förenklat kan beskrivas som en slags HDR på steroider – men till skillnad från traditionell HDR sker allt i realtid. Jag stötte faktiskt på begreppet LOFIC första gången när jag testade mobiltelefonen Oppo Find X9 Ultra.

Resultatet av LOFIC och D-Log 2 är ett utökat dynamiskt omfång på upp till 17 EV, jämfört med omkring 14 EV i den vanliga D-Log-profilen. D-Log 2 är dock exklusiv för ultravidvinkelkameran eftersom funktionen är kopplad till sensortekniken. Det nya 3x-teleobjektivet använder i stället en separat 1/1,28-tumssensor.

D-Log 2 är inte heller tillgängligt i alla inspelningslägen, exempelvis inte vid slow motion i 240 fps. Precis som hos Pocket 4 kan du däremot spela in slow motion i upp till 4K, eller upp till 200 fps när du använder telekameran.

Jag spelade in identiska klipp med färgprofilerna D-Log 2, D-Log och Normal (samtliga i 10-bitars färgdjup) för att jämföra bildkvaliteten, framför allt det dynamiska omfånget, och se hur enkelt det var att färgkorrigera materialet så att allt fick ett enhetligt utseende. Jag testade även några av de inbyggda profilerna, bland annat NC Film och Movie.

Den detaljnivå som Pocket 4P lyckas bevara – särskilt med D-Log 2 – är imponerande, inte minst med tanke på hur liten och relativt prisvärd kameran är. För mig är det just 4K-bildkvaliteten som ger DJI ett övertag gentemot Insta360 och även de flesta av dagens bästa mobiltelefoner.

Är D-Log 2 ensam ett tillräckligt starkt skäl att uppgradera från Pocket 4? Inte enligt mig. Den verkliga anledningen är i stället den andra kameran.

Det nya 60 mm f/1,8-teleobjektivet fungerar i praktiken som ett 3x-porträttobjektiv, med ett behagligt kort skärpedjup som passar perfekt för vloggar med överkroppen i bild eller närbilder av detaljer. Kameran är begränsad till färgprofilerna D-Log och Normal, men den övergripande bildkvaliteten är riktigt, riktigt bra och ger ett helt annat bildspråk än ultravidvinkelkameran.

Det är framför allt när 3x-objektivet kombineras med Pocket 4P:s bästa funktioner, som ActiveTrack, som det verkligen kommer till sin rätt. Det snävare bildutsnittet gör att kreativa kamerarörelser där motiv följs i rörelse blir betydligt mer dynamiska, särskilt när det finns objekt i förgrunden som skapar extra djup i bilden.

Zoommöjligheterna har också förbättrats. Medan Pocket 4 erbjöd 2x förlustfri zoom och upp till 4x digital zoom, har Pocket 4P fortfarande 2x förlustfri zoom via ultravidvinkelkameran, men dessutom 6x förlustfri zoom med telekameran och upp till 12x digital zoom.

Bildkvaliteten vid 12x zoom är fullt användbar i nödfall, men om bildkvaliteten är viktigast skulle jag personligen inte gå högre än 6x.

Jag gillar inte att det tyngre kamerasystemet med dubbla objektiv gör kameran mindre välbalanserad i handen, men samtidigt är det en funktion som förändrar hela den här produktkategorin. För egen del känns det nu nästan omöjligt att gå tillbaka till en Pocket-modell med bara ett objektiv.

Luna Ultra har visserligen ett övertag när det gäller upplösning tack vare 8K-video, men personligen föredrar jag en kamera som stannar vid 4K, men levererar en betydligt mer tilltalande bild med bättre dynamiskt omfång och snyggare färger. För mig är det precis vad Pocket 4P gör.

• Bildkvalitet - poäng: 5/5

DJI Osmo Pocket 4P: totalpoäng

Bör du köpa DJI Osmo Pocket 4P?

Köp den om...

Köp den inte om...

DJI Osmo Pocket 4P: andra alternativ

Så testade vi DJI Osmo Pocket 4P

• DJI lånade ut Pocket 4P Vlog Combo till mig ett par månader före lanseringen den 30 juli
• Jag spelade in mängder av 4K-video med de olika färgprofilerna och testade samtliga tillbehör
• Jag jämförde den med Pocket 4 med ett objektiv och Insta360 Luna Ultra med dubbla objektiv

Jag använde DJI Pocket 4P i nästan två månader innan recensionsembargot hävdes. Under den tiden spelade jag regelbundet in 4K-video med både 20 mm- och 60 mm-objektivet, testade de olika bildfrekvenserna upp till 240 fps samt kamerans olika färgprofiler, inklusive den nya D-Log 2. Jag provade även flera av inspelningslägena, som hyperlapse, och tog stillbilder i både det vanliga fotoläget och SuperPhoto.

I Vlog Combo-paketet ingick DJI Mic Mini 2, fjärrkontrollen och fyllnadslampan, och jag testade samtliga tillbehör. Jag spelade huvudsakligen in på kamerans interna lagringsutrymme, överförde filer via USB-C och kontrollerade överföringshastigheterna. Jag laddade även ur batteriet vid upprepade tillfällen och mätte hur lång tid det tog att ladda upp kameran igen med den medföljande USB-C-kabeln.

Under testperioden hade jag även tillgång till Pocket 4, vilket gjorde det möjligt att utvärdera de viktigaste skillnaderna mellan modellerna med ett respektive två objektiv. Jag hade också konkurrenten Insta360 Luna Ultra till hands, vilket gav mig möjlighet att göra direkta jämförelser mellan kamerorna.

• Först testad i juli 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

Trots att Luna Ultra är Insta360:s första vloggkamera och introducerar flera helt nya tekniker för företaget känns den överlag som en mycket genomarbetad och självsäker produkt. Kamerans trippelchip klarar utan problem avancerade funktioner som gimbalstabiliserad 8K-video i 30 fps med 10-bitars färgdjup, 4K-video i 120 fps för slowmotion, Log-färgprofil, autofokus med automatisk motivspårning och 32-bitars float-ljud.

Med två objektiv – ett 20 mm f/1,8 och ett 60 mm f/2,0 – där båda har egna bildsensorer får man faktiskt två kameror i en. Efter att ha använt både det ultravidvinkliga objektivet och det imponerande 3x-teleobjektivet i en månad kommer jag ha svårt att gå tillbaka till en kompakt vloggkamera med bara ett objektiv.

Den löstagbara fjärrmodulen, som rymmer den två tum stora OLED-pekskärmen, kamerans huvudkontroller och en inbyggd mikrofon, har av förståeliga skäl fått mycket uppskattning. Det är en riktigt smart och väl genomförd lösning som förbättrar användarupplevelsen påtagligt, särskilt för den som vloggar på egen hand.

Till en början stötte jag på några mindre irritationsmoment när jag navigerade bland kamerans inställningar, men det visade sig snabbt vara väl investerad tid att anpassa Luna Ultra efter mitt sätt att filma. Kameran är också märkbart större än DJI:s Pocket 4-modeller och kostar betydligt mer än alternativ med ett enda objektiv.

Trots att Insta360 är ny i det här segmentet har företaget redan tagit fram viktiga tillbehör, däribland stativ- och batterigrepp samt den trådlösa mikrofonen Insta360 Mic Pro för ljud i toppklass. Det gör att du kan hålla dig helt inom Insta360:s ekosystem och få bästa möjliga kompatibilitet och användarupplevelse, inklusive fullt Bluetooth-stöd.

DJI har visserligen betydligt längre erfarenhet av kompakta vloggkameror och har finslipat Pocket-serien under flera generationer, men Luna Ultra gör ett starkt första intryck och är ett imponerande alternativ.

Insta360 Luna Ultra: pris & släppdatum

• Lanserades den 12 juni 2026
• Finns i svart eller vitt, med ett startpris på 8 499 kronor
• Säljs i flera olika paket, däribland Creator Bundle

"Vi kommer inte att konkurrera med priset." Det var vad Insta360:s medgrundare Max Richter sa till mig under ett pressevent inför lanseringen av Luna Ultra, företagets första vloggkamera och tydliga utmanare till DJI:s Osmo Pocket-serie.

Och visst – Luna Ultra är betydligt dyrare än tidigare Pocket-kameror. Samtidigt har de modellerna bara haft ett objektiv. Precis som DJI:s senaste Pocket-modeller – Pocket 4 med ett objektiv och Pocket 4P med två – erbjuds Luna i två versioner: den enkla Luna Pro och den dubbla Luna Ultra.

Luna Ultra har ett startpris på 8 499 kronor. Det är betydligt högre än de senaste modellerna med ett enda objektiv, men här får du faktiskt två kameror i en och samma enhet.

Jag fick Creator Bundle för test, ett paket som bland annat innehåller Mic Pro-sändaren och ett batterigrepp. Paketet kostar 10 690 kronor.

Jag förväntar mig att den dubbelobjektivförsedda DJI Osmo Pocket 4P kommer att bli billigare än Luna Ultra.

Båda Luna-modellerna finns i svart och vitt, och kan dessutom köpas i flera olika paket anpassade för olika användningsområden: Standard, Essential, Endurance, VLOG, POV och Creator.

• Pris - poäng: 4/5

Insta360 Luna Ultra - specifikationer

Insta360 Luna Ultra: design

• Den första kompakta vloggkameran med dubbla objektiv – före DJI Pocket 4P
• Liknar DJI Pocket-serie med sin smala formfaktor och treaxliga gimbal, men är något större
• Unik avtagbar kontrollmodul med 2-tums OLED-skärm och inbyggd mikrofon

Luna Ultra har en välbekant formfaktor. Den påminner mycket om DJI Pocket-serie med sin kompakta, stavliknande design. DJI är dock inte särskilt förtjust i likheterna – företaget har lämnat in en stämningsansökan där Insta360 anklagas för patentintrång, något som Insta360 har svarat på med en motstämning.

Trots likheterna finns det några tydliga designskillnader. Luna-modellerna är något större än Pocket-kamerorna. Skillnaden är inte enorm, men den märks tydligt när man håller dem bredvid varandra, vilket jag gjorde med Luna Ultra och den enobjektivsförsedda Pocket 4.

I praktiken upplevde jag aldrig att den extra storleken eller vikten påverkade hanteringen negativt. Kameran ligger bekvämt i handen och fungerar utmärkt för vloggning på språng. Om du däremot vill ha den allra minsta möjliga kameran är DJI fortfarande det bättre valet – även Pocket 4P med dubbla objektiv är mindre.

Det finns dock en mycket bra anledning till att Luna-kamerorna är större, och det är en av de smartaste designlösningarna jag har sett i den här produktkategorin: den avtagbara kontrollmodulen. Den innehåller kamerans viktigaste reglage, en vridbar 2-tums OLED-skärm och en inbyggd mikrofon. Det är bara att trycka in de röda knapparna på sidorna av kameran så lossnar modulen från huvudenheten.

Kontrollmodulen har en räckvidd på upp till 20 meter och fungerar i princip exakt likadant som när den sitter fast på kameran. Pekskärmen visar en livebild och ger tillgång till de viktigaste kamerakontrollerna, däribland gimbalstyrning, zoom och inspelning. Räckvidden påverkas dock av omgivningen. Jag märkte exempelvis att bildöverföringen började frysa redan vid omkring 15 meter när människor passerade mellan mig och kameran i en folktät stadsmiljö. Lyckligtvis såg jag direkt på skärmen vad som hade hänt och kunde snabbt lösa problemet.

Det kanske smartaste med modulen är att den har en inbyggd mikrofon. Det gör det enkelt att kontrollera bildutsnittet samtidigt som jag pratar direkt till kameran. Den levererar klart bättre ljud än kamerans inbyggda mikrofon, men för den som prioriterar ljudkvalitet rekommenderar jag ändå en trådlös mikrofon, exempelvis Insta360 Mic Pro med sin anpassningsbara E Ink-skärm. Kameran har dessutom inbyggt Bluetooth-stöd för både Mic Pro och Insta360 Mic Air.

Jag uppskattade verkligen hur mycket enklare det blev att komponera mina bilder med kontrollmodulen i handen. Kameran erbjuder dessutom intelligent motivspårning och autofokus – mer om det i prestandadelen – vilket innebär att den kan följa mig när jag rör mig inom gimbalens arbetsområde och hålla mig centrerad i bild. Kombinationen av den avtagbara modulen och motivspårningen gör att det nästan känns som att ha en egen kameraperson, så länge jag kan ställa kameran på ett stabilt underlag eller montera den på ett stativ.

Som jag nämnde tidigare kan Luna Ultra stå stadigt på plana ytor utan hjälp. Batterigreppet, som både förlänger batteritiden och gör kameran högre, har dessutom små utfällbara stativfötter som ger extra stabilitet.

Batterigreppet är större än det vanliga stativsgreppet och förlänger batteritiden ytterligare. Det är ett välkommet tillskott eftersom kameran redan imponerar med upp till fyra timmars inspelning i 1080p. Inte illa för ett batteri på 1 550 mAh som dessutom kan laddas till 80 procent på bara 23 minuter.

När jag först började använda Luna Ultra hade jag några mindre invändningar mot hanteringen direkt ur kartongen. Förutom att den känns något klumpigare än Pocket 4 behövde jag justera flera inställningar för att få kameran att bete sig som jag ville, exempelvis hur den reagerar när den två tum stora skärmen vrids.

När allt väl var inställt efter mina preferenser hade jag däremot väldigt lite att klaga på. Sammantaget är Luna Ultra en imponerande genomarbetad produkt, särskilt med tanke på att det här är Insta360 första generation av den här typen av vloggkamera.

• Design - poäng: 4,5/5

Insta360 Luna Ultra: prestanda

• Trippelt chipset med 4 nm- och AI-chip ger snabb och följsam prestanda
• Smart motivspårning och autofokus fungerar bra, men är inte felfri
• Kameran kan bli något varm vid de mest krävande inspelningslägena

Luna Ultra är utrustad med ett trippelt chipset som kombinerar kraftfulla 4 nm- och AI-chip. Under testperioden upplevde jag egentligen aldrig några prestandaproblem, trots att jag spelade in en hel del video i 8K-upplösning – om än aldrig längre än tio minuter åt gången.

Kameran blir visserligen lite varm när man använder de mest krävande funktionerna, som 8K-inspelning, och jag märkte även en viss fördröjning när jag zoomade från 12x tillbaka till 1x med den stegbaserade zoomkontrollen på pekskärmen. Utöver det hade jag egentligen inga invändningar.

Förutom vanlig 8K-inspelning erbjuder Luna Ultra en rad olika inspelningslägen, däribland Slow Motion med upp till 240 bilder per sekund i Full HD, Timelapse, TimeShift och Barrel Roll. Slow motion-läget är särskilt roligt att experimentera med och levererar övertygande resultat.

Båda Luna-modellerna har stöd för microSD-kort på upp till 1 TB och kompletteras med 47 GB intern lagring. Det är mindre än DJI Osmo Pocket 4 och Pocket 4P, som erbjuder mer än dubbelt så mycket intern lagringskapacitet. Trots det spelade jag in gott om videoklipp och tog mängder av bilder direkt på det interna minnet utan att komma i närheten av att fylla det. Videofilerna använder en maximal bithastighet på 120 Mbps, vilket håller filstorlekarna på en rimlig nivå.

Ljudfunktionerna lär också uppskattas av mer kräsna användare. Kameran har ett effektivt vindskydd för den inbyggda fyrmikrofonsuppsättningen och stöd för 32-bitars float-ljud. Det professionella inspelningsläget minimerar risken för distorsion och passar särskilt bra i oförutsägbara eller bullriga miljöer. För enklare videoredigering skulle jag däremot rekommendera 24-bitarsläget, som är smidigare att arbeta med.

Jag blev dessutom positivt överraskad av ljudkvaliteten från den avtagbara kontrollmodulens inbyggda mikrofon. För att få bästa möjliga ljud behöver man dock hålla den relativt nära munnen och vara noga med vinkeln, eftersom den är ganska känslig för hur den riktas.

Motivspårningen imponerade överlag och höll envist fast vid motivet i de flesta situationer. Samtidigt märkte jag att den något lättare än DJI Pocket 4 byter fokus till ett nytt motiv. Vid ett tillfälle gick jag mot kameran medan den följde mig, men när andra personer passerade mellan oss tappade den spårningen helt.

Jag noterade också att när jag höll upp en produkt framför kameran för att demonstrera den, var kameran lite väl ivrig att åter fokusera på mitt ansikte i bakgrunden så fort det kom tillbaka i bild. I just sådana situationer tycker jag att DJI motivspårning fortfarande fungerar något bättre.

• Prestanda - poäng: 4,5/5

Insta360 Luna Ultra: foto- och videokvalitet

• Två kameror med 20 mm f/1,8 (1-tumssensor) och 60 mm f/2,0 (1/1,3-tumssensor) ger användbar zoom direkt i kameran
• 8K-video i upp till 30 fps och 4K i upp till 120 fps, med färggraderingsvänlig I-Log-profil – en första för Insta360
• 9 MP-bilder håller god kvalitet, särskilt i RAW-format, och kan tas i upp till 37 MP med UltraPhoto-läget

Luna Ultra höjer ribban för den här kameraklassen genom att erbjuda 8K-video – dubbelt så hög upplösning som DJI Osmo Pocket 4, som är begränsad till 4K. Kameran spelar in i upp till 8K 30 fps och har stöd för både Dolby Vision (HDR) och färgprofilen I-Log.

Det här är den första Insta360-kameran med ett Log-läge. Den platta färgprofilen används främst av professionella filmskapare eftersom den ger maximal flexibilitet vid färgkorrigering och gör det möjligt att utnyttja kamerans dynamiska omfång fullt ut, som här uppges vara upp till 14 steg.

DJI hävdar å sin sida att Pocket 4P når upp till 17 stegs dynamiskt omfång med sin nya D-Log2-profil. Jag ser verkligen fram emot att jämföra material från de båda kamerorna när jag får möjlighet att testa Pocket 4P.

Insta360 menar också att deras nattläge överträffar DJI motsvarighet. Kamerans PureVideo-läge förbättrar det dynamiska omfånget vid 4K 60 fps-inspelning i svagt ljus. Det är ytterligare en jämförelse jag ser fram emot att göra. Utifrån de nattklipp jag själv spelade in är detaljrikedomen imponerande, även om kvaliteten förstås inte når upp till samma nivå som vid dagsljus.

Samarbetet med Leica stannar inte vid de Leica-märkta objektiven. Kameran erbjuder även flera Leica-inspirerade färgprofiler. För den som vill ha snygga färger direkt ur kameran utan att behöva lägga tid på färgkorrigering finns det flera riktigt lyckade alternativ till I-Log.

Teleobjektivet kan dessutom kombineras med en 6x "förlustfri" zoom. Begreppet antyder att bildkvaliteten inte ska försämras, och under mina tester såg jag faktiskt ingen märkbar kvalitetsförlust. Detsamma kan jag däremot inte säga om den digitala 12x-zoomen, där bilderna blir synligt mer pixliga vid närmare granskning. Samtidigt är den praktisk att ha till hands de gånger man verkligen behöver komma närmare motivet.

Efter att ha använt två objektiv i en så här kompakt kamera – och dessutom imponerats av kvaliteten från telekameran, vars sensor faktiskt är större än huvudkameran i de flesta smarttelefoner – vet jag redan nu att det kommer bli svårt att gå tillbaka till en vloggkamera med bara ett objektiv.

Video är förstås Luna Ultras främsta användningsområde, men kameran tar även fullt godkända stillbilder på 9 MP i både JPEG- och RAW-format, om än med 8-bitars färgdjup. Jag tog bilder i både dagsljus och mörker med såväl 1x- som 3x-kameran och sparade dem samtidigt som JPEG och RAW (DNG).

Jag valde att inte redigera RAW-filerna, så att det tydligt går att se hur mycket bildbehandling som sker i kamerans JPEG-filer. Samtliga bilder tas som standard i 9 MP, men med UltraPhoto-läget ökas upplösningen till hela 37 MP.

Insta360 Luna Ultra fotogalleri

• Bildkvalitet - poäng: 5/5

Insta360 Luna Ultra: totalpoäng

Bör du köpa Insta360 Luna Ultra?

Köp den om...

Köp den inte om...

Insta360 Luna Ultra: andra alternativ

Så testade vi Insta360 Luna Ultra

• Insta360 skickade Luna Ultra Creator Bundle till mig, som innehåller två grepp, Mic Pro-sändaren, ett mjukt transportfodral och flera andra tillbehör
• Jag testade kameran regelbundet under en månad och filmade både dag- och kvällstid, med fokus på videoprestanda. Jag provade även den löstagbara skärmen i flera olika konfigurationer
• Jag testade samtidigt DJI Osmo Pocket 4, vilket gjorde att jag kunde jämföra kamerorna direkt

Från den ursprungliga skribenten;

Jag fick tillgång till Luna Ultra Creator Bundle före lanseringen och använde den flitigt under de följande veckorna innan jag skrev den här recensionen. Under samma period hade jag även DJI Osmo Pocket 4 med ett objektiv, vilket gav mig goda möjligheter att jämföra de båda modellerna.

Kameran tar fullt godkända stillbilder och RAW-formatet ger bra möjligheter till efterredigering, men mitt huvudsakliga fokus under testet var videoprestandan. Jag spelade in både horisontella och vertikala vloggklipp i kamerans olika upplösningar och bildfrekvenser, samtidigt som jag experimenterade med de olika färgprofilerna.

Jag såg också till att testa samtliga tillbehör som följde med testexemplaret samt den löstagbara skärmen i dess olika användningslägen. Dessutom utvärderade jag ljudkvaliteten från både kameran och den löstagbara kontrollmodulen, liksom hur enkelt och tillförlitligt kameran parkopplades med den trådlösa mikrofonen Insta360 Mic Pro.

• Först testad i juni 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

Mission 1 Pro är precis så tålig som jag förväntar mig att en GoPro-actionkamera ska vara. Den har en mycket vattentålig konstruktion – även utan extra skyddshölje – och ett stöttåligt chassi som klarar fall efter fall. Samtidigt gör möjligheten att spela in i 8K att jag kan få videor med en verkligt filmisk känsla.

Tack vare imponerande motivföljning och GoPros HyperSmooth-stabilisering kan Mission 1 Pro spela in jämna och följsamma videor, oavsett om jag själv bär kameran eller följer ett motiv längs en vandringsled eller nedför en skidbacke.

Den nya större sensorn på 1 tum innebär dessutom att videokvaliteten i svagt ljus är bättre än någon tidigare GoPro jag har testat. Det gör att jag kan utnyttja de ungefär två timmarna av inspelning i 4K/60p på en enda laddning även när solen börjar gå ner.

Samtidigt ger stöd för HLG HDR, GP-Log2, manuella inställningar för ISO, exponeringskompensation (EV), vitbalans och slutartid samt möjligheten att spela in i 8K/30p med open gate – alltså med sensorns fulla höjd och bredd i det flexibla 4:3-formatet – betydligt större kreativa möjligheter och bättre förutsättningar för efterbearbetning. Det gör att Mission 1 Pro känns mer som ett professionellt verktyg än en vanlig actionkamera.

Nackdelen med allt detta är att Mission 1 Pro inte är billig. Den kostar 8 290 kronor. Det är ett högt pris, även för en av de bästa actionkamerorna på marknaden, särskilt när motsvarande modeller från DJI är betydligt billigare. Men om du verkligen tänker utnyttja kamerans filmiska möjligheter är den absolut värd att överväga.

Den enda verkliga besvikelsen för mig var kamerans stillbildsfunktioner. Med det valbara handgreppet, som får kameran att kännas mer som en traditionell kompaktkamera, hoppades jag att Mission 1 Pro även skulle fungera bra för fotografering. Tyvärr räckte den inte riktigt hela vägen. Förhoppningsvis levererar ILS-modellen med Micro Four Thirds-fattning en mer komplett upplevelse när den lanseras senare i år.

Handgreppet gör åtminstone Mission 1 Pro betydligt bekvämare att hålla i vid videoinspelning, och jag tycker att det är ett smart tillbehör för alla som planerar att använda den här GoPro-kameran som sin nya semesterkamera och vill dra nytta av den förbättrade video- och ljudkvaliteten samt den tåliga konstruktionen.

GoPro Mission 1 Pro: pris & släppdatum

• Pris 8 290 kronor
• Andra modeller i serien är Mission 1 och Mission 1 Pro ILS

GoPro Mission 1 Pro finns att köpa nu och har ett svenskt startpris på 8 290 kronor. Den enklare Mission 1-modellen lanseras också samtidigt, medan Mission 1 Pro ILS kostar lika mycket som Pro-versionen men inte väntas släppas förrän senare under 2026.

Det finns även olika paket att välja mellan, däribland ett som inkluderar handgreppet som gör kameran mer lik en traditionell kompaktkamera – samma paket som jag använde under testperioden. Det paketet kostar mer än standardversionen, vilket gör det till en ganska dyr investering.

Mission 1 Pro och Mission 1 delar många funktioner och använder i stort sett samma hårdvara, men Pro-modellen låser upp inspelning i 8K med 60 bilder per sekund samt 8K Open Gate i 4:3-format, vilket ger betydligt större flexibilitet vid redigering. Dessutom får du tillgång till slow motion i 4K med upp till 240 bilder per sekund samt 1080p med upp till 960 bilder per sekund för ännu mer extrema slow motion-klipp.

Samtidigt är ILS-modellen särskilt intressant eftersom den tar bort vissa funktioner – som den inbyggda autofokusen och den ultravidvinkliga optiken som finns i vanliga Mission 1 Pro – för att istället ge dig större kreativ kontroll. Här får du manuell fokusering och en Micro Four Thirds-fattning (MFT), vilket gör att du kan använda ett stort utbud av objektiv för olika filmiska uttryck. Är du mer filmskapare än vanlig användare kan ILS-modellen vara det bättre valet.

Samtidigt kostar även instegsmodellen Mission 1 betydligt mer än GoPro Hero 13 Black – som just nu är vårt val av den bästa actionkameran för de flesta. Om du ofta filmar i svagt ljus kan Mission 1 mycket väl vara värd den högre prislappen, men för många som främst vill spela in roliga klipp från sina äventyr och actionaktiviteter är till och med grundmodellen sannolikt mer kamera än de faktiskt behöver.

• Värde - poäng: 3/5

GoPro Mission 1 Pro: specifikationer

GoPro Mission 1 Pro: design

Den perfekta actionkameran ska klara i princip allt du utsätter den för, och GoPro Mission 1 Pro är en kamera som verkligen är byggd för att pressas till sina gränser.

Om du gillar att filma under vatten har Mission 1 Pro en konstruktion som är vattentät ned till 20 meters djup utan att du behöver använda något extra skyddshölje. Dessutom hjälper det hydrofoba linsskyddet till att hålla undan vattendroppar och stänk, så att de inte skymmer bilden när jag använder kameran ovanför vattenytan.

Den är dessutom klassad för att fungera i temperaturer mellan -20 och 45 grader Celsius, och ström- samt inspelningsknapparna är utformade för att vara enklare att använda med tjocka handskar – precis den typ som behövs i riktigt kalla miljöer.

Mission 1 Pro har också ett stöttåligt chassi som klarar både stötar och fall, vilket ger kameran en nästan oförstörbar känsla. Även om jag aldrig utsatte den för några extrema påfrestningar kände jag aldrig att jag behövde vara särskilt försiktig med den.

Om vi lämnar actionegenskaperna för en stund erbjuder den 2,59 tum stora OLED-pekskärmen på baksidan gott om utrymme för att enkelt hantera inställningar och hålla koll på dem, samtidigt som den ger en tydlig bild av det jag filmar.

På framsidan sitter en 1,4 tum stor LCD-skärm som har en bra storlek för vloggare som vill se vad som faktiskt är med i bild medan de pratar mot kameran. Den visar dessutom en tydlig sammanfattning av de aktuella inställningarna, så att jag snabbt kan se att jag exempelvis inte råkat byta inspelningsläge när jag vridit kameran 180 grader.

I förpackningen medföljer ett motljusskydd som hjälper till att minska reflexer. Det kan dock lossna ganska lätt, så jag rekommenderar att hålla ett öga på det – eller vara beredd på att köpa ett nytt om det försvinner. Du får också ett Enduro 2-batteri på 2 150 mAh, ett självhäftande fäste, ett monteringsspänne och en tumskruv.

Du behöver däremot skaffa ett eget microSD-kort eftersom Mission 1 Pro saknar inbyggt lagringsutrymme. Kameran fungerar bäst med microSD-kort som uppfyller V30- och Class A2-standarderna. A1-kort fungerar också, men inspelningarna sparas långsammare.

Det finns flera tillbehör att köpa till kameran, däribland ND-filter. Däremot innebär den större sensorn att objektivtillbehören till Hero 13 Black inte är kompatibla med Mission 1 Pro, och än så länge finns det inga motsvarande alternativ utvecklade specifikt för den här modellen.

Andra GoPro-tillbehör, som bröstselar samt hjälm- och cykelfästen, fungerar däremot eftersom Mission 1 Pro använder samma monteringsfäste som tidigare modeller.

Slutligen vill jag nämna handgreppet som gör Mission 1 Pro mer lik en traditionell kompaktkamera. Jag fick det tillsammans med kameran under testperioden, men det går också att köpa separat eller som en del av ett paket. Konstruktionen är väldigt enkel, men den gör ett utmärkt jobb med att förvandla Mission 1 Pro till en kamera som känns betydligt mer som en vanlig kompaktkamera.

När jag snabbt vill spela in korta videor – exempelvis på stranden eller under en festival – gör handgreppet kameran betydligt bekvämare att hålla i, samtidigt som risken minskar att handen hamnar framför objektivet. Som jag nämnde tidigare imponerar Mission 1 Pro däremot inte lika mycket som stillbildskamera, men det återkommer jag till längre fram.

• Design - poäng: 5/5

GoPro Mission 1 Pro: prestanda

För att göra videoinspelning enklare än någonsin har Mission 1 Pro en lång rad förinställda inspelningslägen som automatiskt anpassar inställningarna efter olika användningsområden. Här finns bland annat lägen för Vlogg, SportPOV, TimeLapse, Open Gate, SlowMo, Low Light och Dykning, tillsammans med flera andra alternativ.

Jag kan dessutom justera inställningarna i varje läge för att fintrimma bildkvaliteten efter mina behov. Det går också att dölja lägen som jag aldrig använder eller skapa egna anpassade förinställningar för de inställningar jag använder oftast.

I de flesta situationer tyckte jag att 4K Open Gate var det mest mångsidiga valet. Bildkvaliteten är mycket bra och jag kan beskära materialet till 16:9 eller 9:16 i efterhand beroende på var videon ska publiceras. Dessutom drar det betydligt mindre batteri än att filma i 8K.

Det är också enkelt att spela in vloggar tack vare skärmen på framsidan och den automatiska motivföljningen som håller mig centrerad i bilden. Det är perfekt för mer avslappnade vloggare som annars lätt glider ur bild om de inte hela tiden håller koll på kameran.

Ljudkvaliteten är också bra. Kameran fångar röster och viktiga omgivningsljud tydligt samtidigt som den effektivt reducerar vindbrus.

Slow motion-lägena är dessutom riktigt roliga att använda. Som du kan se i mitt exempel ovan kan dock råmaterial som spelats in i lägre upplösning än 4K bli något grynigare än jag hade önskat. För att få bästa resultat rekommenderar jag därför att skala upp eller skärpa materialet i ett videoredigeringsprogram.

Den större sensorn hjälper också till i svagt ljus, särskilt tillsammans med det nya inspelningsläget Low Light. I totalt mörker har kameran fortfarande svårt att leverera bra resultat, vilket inte är särskilt förvånande, men så länge det finns lite omgivningsljus kvar presterar den riktigt bra.

Där jag däremot inte är lika övertygad är när det gäller stillbildsfotografering, vilket känns extra synd eftersom det går att komplettera kameran med handgreppet som gör den mer lik en traditionell kompaktkamera.

Varje gång jag försökte ta bilder upplevde jag att jag kämpade mot avsaknaden av autofokus – eller ens manuell fokus – tillsammans med en zoom som inte riktigt håller måttet. Kameran använder fast fokus med ett minsta fokusavstånd på omkring 60 centimeter, vilket gör närbilder i princip omöjliga. Det optimala fokusavståndet ligger runt 1,5 meter.

Det innebär också att kameran inte är fokuserad mot oändlighet, vilket gör att landskapsbilder kan upplevas som något mjuka. Det blir dessutom mer märkbart eftersom den större sensorn ger ett kortare skärpedjup än tidigare GoPro-modeller.

Dessutom sjunker bildkvaliteten ganska tydligt så fort jag börjar zooma, även om det är väntat eftersom kameran använder digital zoom.

Den övergripande bildkvaliteten är ändå inte dålig, och handgreppet som gör Mission 1 Pro mer lik en kompaktkamera bidrar med extra flexibilitet för videoinspelning utöver de mer traditionella användningsområdena för en actionkamera.

• Prestanda - poäng: 4,5/5

Totalpoäng

Bör du köpa GoPro Mission 1 Pro?

Köp den om...

Köp den inte om...

Andra alternativ

Så testade vi GoPro Mission 1 Pro

Jag använde Mission 1 Pro i drygt en månad och tog med den på olika utflykter för att ta både bilder och filma, så att jag kunde utvärdera den inte bara som en actionkamera utan även som en videokamera i kompaktformat – där handgreppet som gör den mer lik en traditionell kompaktkamera kom väl till pass.

Om du planerar att använda GoPro Mission 1 Pro som semesterkamera – med hjälp av den tåliga konstruktionen och vattentåligheten – är handgreppet ett riktigt användbart tillbehör som hjälper till att hålla händerna utanför bild. Som renodlad actionkamera fungerar Mission 1 Pro dessutom med samma fästen och tillbehör som tidigare modeller, som Hero 13 Black, med undantag för objektivtillbehören.

Inspirerad av tv-serier som Hunted och Jet Lag: The Game fokuserade jag en stor del av testperioden på att springa och vlogga med kameran för att dokumentera mina träningsframsteg och spela in egna versioner av kurragömma runt om i London. Jag lät också mina vänner turas om att använda kameran under sina omgångar. De tyckte att GoPro-kameran var väldigt enkel att använda, och tack vare bildstabiliseringen och motivföljningen såg både vloggar och actionklipp riktigt bra ut utan att de behövde tänka särskilt mycket på kameran – det var bara att trycka på inspelningsknappen och köra.

Först testad i juli 2026.

Läs mer om hur vi testar produkter på TechRadar.

Polaroid är utan tvekan det mest välkända varumärket tack vare sin långa historia, som sträcker sig tillbaka till 1940-talet och nådde sin stora popularitet under 1970-talet. Företaget tillbringade några år i skymundan efter en konkurs i början av 2000-talet innan det köptes upp och återupplivades 2017 av ett analogt filmkollektiv kallat The Impossible Project. Alla moderna Polaroid-kameror som säljs idag har lanserats efter denna renässans.

Instax-kameror kanske inte har samma historiska tyngd som Polaroid, men de är enormt populära. Fujifilm rapporterade förra året att Instax-serien har sålt över 100 miljoner enheter sedan starten 1998. Jag har inga motsvarande försäljningssiffror för Polaroid efter återlanseringen, men ärligt talat tror jag inte att de ens är i närheten.

I slutändan finns det goda argument för båda märkena. Instax Mini 12 är TechRadars val som bästa direktbildskamera och jag förstår varför – det är ett utmärkt alternativ för de flesta användare. Men för mig personligen är det Polaroid som gäller.

Därför väljer jag alltid Polaroid

Det handlar inte om storleken på bilderna, eftersom båda märkena erbjuder liknande format. Fujifilm Instax Wide-film är ungefär lika stor som en Polaroid I-Type- eller SX-70-bild, även om den är rektangulär istället för kvadratisk. Polaroids mindre Go-film ger bilder som är jämförbara i storlek med Instax Mini.

Det handlar om känslan. Skratta om du vill, men kom igen – du fotograferar med direktbildsfilm. Du är inte här för perfekt färgåtergivning eller knivskarp detaljrikedom. Du är här för den fysiska känslan av att hålla en bild i handen, för den nostalgiska lo-fi-estetiken hos ett format som har funnits i över ett halvt sekel. Allt handlar om känsla.

Jag har fotograferat med både Polaroid och Instax sida vid sida tidigare för att jämföra dem. Vid ett tillfälle gjorde min partner en träffsäker observation som jag sedan har anammat som min egen: Instax fångar blicken först, men det är Polaroid man tycker bättre om i längden. Instax-bilder är ljusa och färgstarka, med naturliga färger och en imponerande detaljnivå, särskilt i Wide-formatet.

Men Polaroid-bilder har den där omisskännliga retroglöden som omedelbart tar mig tillbaka i tiden. Den mjukare och mer nedtonade färgpaletten gör kanske inte bilderna lika slående vid första anblicken, men de blir mer tillfredsställande ju längre jag tittar på dem. Det finns ett djup och en tonal rikedom som jag verkligen uppskattar. Om jag skulle påbörja ett konstnärligt projekt med direktbildsfilm råder det ingen tvekan om vilket format jag skulle välja.

Instax-kameror är utan tvekan enklare att använda – de flesta är i princip bara att sikta och trycka av. Om jag skulle rekommendera en direktbildskamera till en familj eller någon utan större fotointresse skulle jag välja Instax. Men för mig, som är van vid kameror, lämnar kontrollmöjligheterna i Polaroids mer avancerade modeller Instax långt bakom sig.

Anslut kameran till Polaroid-appen, som fungerar mycket smidigt och är enkel att använda, så kan du i princip programmera alla inställningar själv och ta full kontroll över bilderna. Vill du experimentera med långa exponeringar på direktbildsfilm? Det är enkelt med en Polaroid Flip eller Polaroid I-2, men omöjligt på en Instax Mini 99.

Visst är inte Polaroid perfekt. Den löpande kostnaden för I-Type-film är ett ständigt irritationsmoment. Ett paket med åtta exponeringar kostar ungefär lika mycket som ett paket med 20 bilder Instax Wide eller Instax Mini. Det är surt. Det går inte att låtsas som något annat. Att köpa film i större mängder hjälper lite, men ärligt talat inte särskilt mycket. Åtminstone är den mindre Polaroid Go-filmen betydligt billigare och jag föredrar den framför Instax Mini. Återigen är utseendet mer subtilt och mindre iögonfallande, men också rikare och mer tillfredsställande.

Vilket team står du på? Oavsett om du föredrar Instax eller Polaroid, hittar du dagens bästa priser på några av märkenas senaste och mest populära modeller här nedanför.

IFA är ett perfekt ställe för att upptäcka fascinerande nya prylar och enheter, från nästa generations AR-glasögon och självkörande personliga transportfordon till märkliga nya köksapparater och hela arméer av humanoida robotar.

Vi har valt ut de bästa produkterna bland de nominerade till våra IFA 2026 ”Best in Show”-utmärkelser och sammanställt en lista över våra 25 vinnare. Urvalet baseras på hur innovativa produkterna är, hur väl de fyller sitt tänkta användningsområde och hur stor påverkan vi tror att de kommer att få inom sina respektive delar av teknikmarknaden.

Det fanns förstås många fler produkter som vi verkligen gillade, men vi var tvungna att vara hårda i urvalet. Här är våra favoriter från IFA 2026.

Anker Soundcore Sleep Earbuds 4 Pro

Den bästa tekniken ger konkreta fördelar i vardagen – och vad kan vara mer värdefullt än en god natts sömn? Soundcore Sleep Earbuds 4 Pro använder optiska PPG-sensorer i öronen för att mäta din puls. Tack vare den stora mängden kapillärer och hörselgångens stabila position kan det ge högre precision än andra metoder för optisk mätning. Informationen skickas sedan till laddningsfodralet SleepHub, som har en smart skärm och kan användas utan mobilen.

Sleep Earbuds 4 Pro erbjuder både passiv ljudisolering och aktiv brusreducering på 30 dB. Fodralet har dessutom ett system som upptäcker snarkningar från din partner och maskerar ljudet med hjälp av inbyggda ljud. Trots att flera nya komponenter har lagts till är själva hörlurarna tunnare än tidigare generationer och ska dessutom vara ännu bekvämare för den som sover på sidan.

Ankers dynamiska BioSync-ljudsystem övervakar hur avslappnad du är i realtid och anpassar kontinuerligt ljudinnehållet och dess struktur för att hjälpa dig hitta de mest effektiva ljuden för att somna. Sömnöronproppar är en typ av teknik som faktiskt kan förbättra både hälsa och välbefinnande genom bättre sömn – och Soundcore Sleep Earbuds 4 Pro ser ut att vara en riktigt smart uppgradering.

Agibot A3

Agibot gör riktigt imponerande saker med humanoida robotar och den fullstora Agibot A3 kombinerar flera avancerade funktioner i en lätt och extremt rörlig modell. Om du planerar att sätta ihop en robotdansgrupp eller arrangera en stor utställning är A3 roboten att satsa på.

A3 väger bara 55 kg, har ett effekt-viktförhållande på 0,218 kW/kg och kan leverera en maximal momentan effekt på upp till 12 kW, vilket bland annat gör det möjligt för den att göra volter. Batteriet räcker i upp till tio timmar och kan bytas på bara några sekunder, vilket gör roboten väl lämpad för användningsområden där den behöver kunna arbeta hela dagen. Den får dessutom utan problem plats i en SUV för transport.

Utöver styrning med röst och app erbjuder A3 vad Agibot beskriver som branschens första beröringssensorer i sitt slag, vilket lägger till fysisk interaktion som en del av styrningen. Den har också ett 360-graders mikrofonsystem med flera mikrofoner för exakt röstigenkänning, även i bullriga miljöer.

En av de mest spännande funktionerna hos A3 är möjligheten till storskalig samordning av robotar i grupp. Med hjälp av exakt UWB-positionering kan upp till 100 individuella robotar synkroniseras i samma framträdande. Det gör det möjligt att skapa mycket avancerade och visuellt imponerande uppträdanden vid stora evenemang, samtidigt som flera enheter kan samarbeta effektivt i exempelvis fabriker eller lager. Kombinationen av omvärldsmedvetenhet och lång drifttid gör A3 till ett riktigt spännande nytt grepp inom robotik.

Hypershell X Ultra S

Exoskelettet Hypershell X Ultra S har hjälpt bergsklättraren Adriana Brownlee i temperaturer på -30 °C på Mount Everest, stöttat idrottaren Aurélien Fontenoy under hans 4 037 km långa resa längs Route 66 medan han återhämtade sig från en skada och testas just nu av sök- och räddningsorganisationer runt om i världen.

Före Hypershell kunde exoskelett kosta 100 000 dollar eller mer. Nu finns liknande funktioner tillgängliga för vanliga konsumenter för mindre än 2 000 dollar, i en enhet som väger under 2 kg.

X Ultra S använder ett komplett AI-baserat system för rörelsestyrning, där en AI-modell omvandlar rå sensordata direkt till vridmoment i motorerna. Det gör att systemet kan reagera snabbare, anpassa sig mjukare och skapa en mer naturlig synkronisering mellan människa och maskin.

Det finns 12 aktiva lägen, däribland för promenader, cykling och löpning, samt ett nytt Gentle Assist-läge för äldre användare och personer som tar korta eller släpande steg. Fitness Mode lägger istället till motstånd och kan på så sätt förvandla en vanlig promenad till ett träningspass.

Men det är framför allt priset som gör X Ultra S så intressant för oss. Det här skulle kunna bli en riktig gamechanger för personer med begränsad rörlighet och hjälpa dem att komma ut och göra mer av det de tycker om – oavsett om det handlar om vandring eller bara om att ta sig till de lokala butikerna.

JMGO IRIS Ultra Max

IRIS Ultra Max är en av världens första riktiga 4K-projektorer i flaggskeppsklassen med stöd för 120 Hz. Den levererar äkta 4K-upplösning, snarare än pixel shifting, i 120 Hz hela vägen från ingång till bildvisning – och gör det dessutom från ett mycket kompakt chassi.

Ultra Max har ett dubbelt iris-system med 6+9 blad, vilket är det högsta antalet i sin klass. Det ska minska ströljus med 11,34 procent för en mer exakt bild, samtidigt som projektorn uppges erbjuda klassledande kontrast med ett angivet kontrastförhållande på 10 000:1. MALC 6.0 Triple-Laser Engine levererar dessutom imponerande 6 500 ISO-lumen i ljusstyrka, vilket gör bilden lättare att se i fler typer av ljusförhållanden.

Projektorn uppges dessutom kunna återge 110 procent av färgrymden BT.2020 och har en färgnoggrannhet på Delta E 0,7. Det innebär att den på pappret klarar både färgomfång och precision på professionell nivå.

IRIS Ultra Max introducerar dessutom vad JMGO beskriver som branschens första optiska 3-i-1-system. Det kombinerar 0,88–1,7:1 optisk zoom, fyrvägs lens shift (vertikalt ±130 procent, horisontellt ±53 procent) och en AI-styrd gimbal med 360 graders horisontell och 150 graders vertikal rörelse i en och samma projektionsarkitektur.

Det gör projektorn betydligt mer flexibel när det gäller placering än traditionella modeller, eftersom det finns så många olika möjligheter att korrigera och anpassa bilden. Resultatet är att även mindre hemmabiorum kan få prestanda i toppklass utan särskilt många kompromisser.

DJI Osmo Pocket 4P

DJI Osmo Pocket 4P är utvecklad för såväl vloggare som filmskapare och är världens första gimbalkamera i fickformat med dubbla objektiv. Den levererar bildkvalitet på filmnivå i ett fickvänligt format och använder DJIs Oscarsbelönade Ronin-stabilisering.

Huvudkameran har ett vidvinkelobjektiv motsvarande 20 mm med bländare f/2,0 och en ny CMOS-sensor på 1 tum. Den erbjuder 17 stegs dynamiskt omfång och kan återge över en miljard färger med hjälp av DJIs nya 10-bitars färgprofil D-Log 2.

Den kompletteras av ett 60 mm porträttobjektiv med medellång telebrännvidd, som ger 3x optisk zoom och upp till 12x digital zoom. Bländaren på f/1,8 lämpar sig särskilt bra för att skapa bokeh-effekter genom att komprimera bakgrunden och visuellt dra den närmare motivet.

Osmo Pocket 4P har dessutom den senaste versionen av DJIs ActiveTrack, som använder AI-algoritmer för att fortsätta följa motiv även vid upp till 12x zoom. Systemet kan aktivt följa upp till åtta personer samtidigt, anpassa bildutsnittet efter grupper och automatiskt centrera nya personer som kommer in i bild.

RayNeo GT Max AR Glasses

RayNeo GT Max är världens första AR-glasögon med stöd för uppspelning i Dolby Vision, som en del av ambitionen att skapa en virtuell bioupplevelse. De erbjuder upp till 1 200 nits upplevd ljusstyrka, en uppdateringsfrekvens på 120 Hz och konvertering från SDR till HDR i realtid för extra tydliga bilder. Det optiska systemet är dessutom 29 procent tunnare och lättare än traditionella konstruktioner och erbjuder ett synfält på 59 grader, vilket är bland det bredaste i branschen.

En av våra favoritfunktioner är möjligheten att justera storleken på den virtuella skärmen, med alternativ på 227, 267 eller 307 tum. Det är en smart lösning: den mindre storleken passar bra för kalkylblad och produktivitetsappar om glasögonen används som skärm till en mobil eller laptop, medan de större alternativen ger en mer omslutande upplevelse för spel och video.

Lägena Steady, Pinned och Follow gör det möjligt att antingen låsa den virtuella skärmen på en bestämd plats eller låta den följa med när du rör dig. Rumslig 3DoF-spårning ser samtidigt till att skärmen behåller sin position utan att anstränga ögonen och håller undertexter, aktivitetsfält och bildkanter inom synfältet medan du rör dig. De här ser ut att kunna bli ett av de mest avancerade sätten att ta med sig en stor skärm överallt – och skulle kunna vara ovärderliga under långa flygresor.

TCL P80 Ultra

Om du tillbringar lika mycket tid framför mobilen som vi gör kommer skärmen på TCL P80 Ultra sannolikt att imponera. Det är den första mobilen som kombinerar NXTPAPER-teknik för ökad ögonkomfort med en skarp AMOLED-skärm med 1,5K-upplösning. Den ska ge reflexfri läsning även i starkt solljus och har en särskild knapp som omedelbart förvandlar P80 Ultra till en läsplatta med en mer pappersliknande bildupplevelse.

P80 Ultra har nanoetsat antireflexglas som eliminerar reflektioner på skärmens yta utan att minska ljusstyrkan. Den använder dessutom teknik med cirkulärt polariserat ljus, som förändrar hur ljuset från skärmen avges för att bättre efterlikna egenskaperna hos naturligt ljus, samt flimmerfri dimning.

Kameran är också något utöver det vanliga. Här finns en 50 MP periskopkamera med 3x optisk zoom och en stor 1/1,56-tumssensor på 50 MP. Den större sensorn kan fånga mer ljus per pixel än mindre sensorer och möjliggör upp till 6x förlustfri zoom. Bildstabilisering minskar rörelseoskärpa i både bilder och video, medan TCL:s MuseFilm-filter utlovar bilder med en mer filmisk känsla.

Men det är framför allt den banbrytande skärmen som får oss på fall – för många användare kan den helt enkelt vara betydligt behagligare för ögonen.

Lenovo ThinkBook 14x Gen 2

Lenovos ultralätta laptop får till och med andra ultraportabla datorer att kännas klumpiga. Med en vikt på bara 990 gram och en tjocklek på 12,9 mm är det en av de lättaste och tunnaste modellerna på marknaden, vilket gör den perfekt för såväl affärsresenärer som studenter – särskilt om du väljer det bakgrundsbelysta tangentbordet, som är väldigt praktiskt i dåligt upplysta rum och på flygplan.

Lenovo har på något sätt lyckats göra ThinkBook 14x så här tunn utan att offra anslutningsmöjligheterna. Utöver Wi-Fi 7 finns två USB-C-portar med hastigheter på 10 Gbps, två USB-A-portar på 5 Gbps och en HDMI 2.1-port, så du slipper släpa med dig en separat hubb. Det finns dessutom en ledig M.2-plats som gör det möjligt att utöka lagringen, vilket gör den till en stabil investering på längre sikt.

ThinkBook 14x Gen 2 är dessutom en av de mest anpassningsbara ultraportabla datorerna, med Intel Core 7-processorer (Series 3) och flera skärmalternativ, däribland en färgstark OLED-skärm och en LCD-pekskärm. Den ser dessutom riktigt bra ut och finns i flera metalliska färger, inklusive Luna Gray, Celestial White, Mystic Violet och Veil Blue.

EarFun Wave Pro X

EarFuns hörlurar brukar konsekvent leverera prestanda i premiumklass utan motsvarande premiumpris och Wave Pro X är märkets bästa modell hittills. De har ett patenterat system med dubbla element, där ett 40 mm-element i diamantliknande kol kombineras med ett 10 mm-element i flytande kristallpolymer längs en exakt linjerad axel. Det ska skapa ett mer naturligt och detaljrikt ljud än vad man vanligtvis får från konstruktioner med flera element.

Wave Pro X har ett AI-system med åtta mikrofoner som kontinuerligt optimerar den hybrida aktiva brusreduceringen, även när hörlurarna används med AUX-kabel. Qualcomm QCC3095-chipsetet ger dessutom stöd för Bluetooth 6.0, aptX Lossless, LDAC, USB Audio och Auracast.

Lägg till AI-översättning och upp till 90 timmars batteritid, så har du ett par riktigt imponerande hörlurar. EarFun har arbetat med Wave Pro X under lång tid och sköt till och med upp lanseringen för att kunna finjustera ljudet ordentligt.

Urevo CyberPad 3

CyberPad 3 är ett löpband för hemmet och kontoret som skiljer sig från mer traditionella modeller. Systemet WalkFree Adaptive Speed Control använder trycksensorer som är inbyggda i löpytan för att känna av dina steg och automatiskt starta och stoppa bandet. När du går eller springer använder systemet dessutom data från motorn för att beräkna och justera hastigheten i realtid.

Stödet för flera användare är också smart. CyberPad 3 samlar in rådata om bland annat vikt och stegfrekvens för att skapa en strukturerad användarprofil som sedan kopplas direkt till algoritmen som styr hastigheten.

Stödkonstruktionen är tillverkad av Q235-stål med en sidoram i pressgjuten aluminium. En omdesignad drivlina har gjort det möjligt att skapa en exceptionellt kompakt konstruktion, där det ultratunna chassit är mindre än 11 cm tjockt. Trots det lilla formatet finns en lutningsfunktion på upp till 15 procent och ett 42 cm brett löpband, vars storlek har tagits fram utifrån analyser av människors axelbredd.

Plaud One

Plaud One är en bärbar AI-assistent som kombinerar tre viktiga funktioner som vanligtvis är separata: inspelning av samtal, kontext som byggs upp över tid från dina dagliga konversationer och AI som kan analysera information och vidta lämpliga åtgärder. Den kan spela in onlinemöten, samtal ansikte mot ansikte och telefonsamtal och har inbyggt eSIM och 4G LTE för att kunna användas utan en mobil.

Det som skiljer Plaud One från mängden är att den förstår sammanhang. Istället för att behandla varje inspelning som en fristående transkribering kan den behålla kontext från flera olika diskussioner. Ett samtal från ett möte kan därmed kopplas samman med en senare konversation eller ett senare telefonsamtal.

Den här förståelsen gör att Plaud Agent kan hjälpa dig att faktiskt agera på informationen genom att identifiera nästa steg och utföra uppgifter i tjänster som Gmail, Google Kalender, Notion och Slack.

Minisforum MS-S1 Max-P495

MS-S1 Max-P495 erbjuder AI-beräkningskraft för stora modeller i ett exceptionellt kompakt format och med riktigt kraftfulla specifikationer. Den kombinerar AMD Ryzen AI Max+ PRO 495 med upp till 192 GB enhetligt minne för att kunna köra LLM-modeller med över 128 miljarder parametrar lokalt och levererar upp till 126 TOPS. Arkitekturen med enhetligt minne eliminerar dessutom flaskhalsar kopplade till VRAM samtidigt som latensen minskar.

All den här kraften kyls av ett högpresterande kylsystem med kopparbas, sex värmeledningsrör, dubbla fläktar och fasförändringsbaserad kylning. Allt ryms dessutom i en fullt skalbar konstruktion med ett utdragbart chassi som förenklar uppgraderingar och ett format som är redo för rackmontering.

Med fyra PCIe-platser för expansion, dubbla 10 Gb Ethernet-portar, dubbla USB4 v2-portar på 40 Gbps, Wi-Fi 7 och ett inbyggt nätaggregat på 320 W erbjuder MS-S1 Max-P495 gott om framtidssäkrad prestanda för såväl stationära system som skalbara AI-kluster. Det är ett närmast häpnadsväckande kraftpaket, utvecklat för att möta en helt ny typ av behov inom forskning och utveckling.

XPPen Magic Pro 13

XPPen Magic Pro 13 är en mobil ritplatta utvecklad för kreativa proffs. Den har vad XPPen beskriver som branschens första hårdvarubaserade läge för ritdisplay, som ger låg latens, naturlig färgåtergivning och högre bandbredd för video via en enkel anslutning med en enda kabel. Resultatet ska vara en pappersliknande ritupplevelse med 16 000 nivåer av tryckkänslighet och stöd för att känna av pennan när den svävar ovanför skärmen.

Det är dessutom den första ritplattan i sin kategori med dubbla USB-anslutningar, vilket gör att du kan använda en höghastighetsanslutning för data samtidigt som Magic Pro 13 laddas.

Magic Pro 13 har det nya digitala systemet Shelf för hantering av kreativa filer och resurser samt XPPens Canvas-mjukvara, som är utvecklad för att erbjuda en enkel och intuitiv skissupplevelse när inspirationen slår till. För kreatörer som arbetar på språng finns dessutom två lägen för temperaturhantering, som balanserar prestanda och energieffektivitet beroende på vad du arbetar med.

Strutt ev1c

Strutt ev1c tar ett nytt grepp om den elektriska rullstolen med tre stora innovationer: sensorsystemet Strutt evSense, fyrhjulsdrift och en modulär, uppkopplad design.

evSense använder två LiDAR-sensorer, tio time-of-flight-sensorer, sex ultraljudssensorer och två kameror för att skapa 3D-kartor över omgivningen i realtid. Informationen används av Co-Pilot-systemet för att undvika kollisioner med människor, husdjur och kanter, samt av Auto-Pilot, där användaren kan välja en destination på skärmen eller använda LLM-baserade röstkommandon som ”Ta mig till köket”. I praktiken är det alltså ett slags självkörande personligt transportfordon.

Drivlinan har individuell fjädring på alla fyra hjul, ABS, aktiv styrning och ett integrerat elektroniskt stabilitetsprogram (ESP). Systemet kan på ett säkert sätt hantera lutningar på upp till 13 grader, kullersten och ojämn terräng utan att tappa greppet eller välta. När det är dags att resa kan ev1c dessutom delas upp i fem moduler för att enkelt få plats i bagageutrymmet. Det här känns som ett genuint steg framåt för den här typen av mobilitetshjälpmedel.

xTool M2 Color Craft Laser

xTool M2 är den första stationära maskinen som kombinerar CMYK-utskrift i fullfärg, lasergravering och laserskärning i ett och samma slutna Class 1-system, vilket möjliggör ett komplett arbetsflöde från utskrift till skärning.

Du kan helt enkelt skriva ut en design i fullfärg direkt på exempelvis trä, läder eller akryl, varpå xTool M2 Color Craft Laser skär eller graverar den exakta konturen med kamerastyrd precision. Det finns dessutom en inbyggd luftpump för air assist – något som enligt xTool är först i branschen för en halvledarlaser – som hjälper till att hålla snittytorna rena genom att minska förkolning och gulnande.

Att samla alla tre funktionerna i en enda enhet innebär ett rejält lyft. Istället för att behöva skriva ut motivet i en maskin och sedan gravera eller skära det i en annan kan du gå från en idé till en färdig produkt med professionell finish i ett enda arbetsflöde.

Det gör xTool M2 perfekt för exempelvis klistermärken, etiketter, skyltar, personliga presenter och produkter i mindre upplagor – du skulle i princip kunna starta en hel verksamhet med bara den här maskinen. Eftersom det dessutom är ett helt slutet system är den också mycket säker att använda.

Perlegear AX1 Smart Adaptive Mount

Perlegear AX1 Smart Adaptive Mount besvarar en intressant fråga: tänk om ditt TV-fäste var lika smart som din TV? AX1 är ett AI-baserat, motoriserat TV-fäste som automatiskt kan justera TV:ns höjd efter olika tittarsituationer. Du kan exempelvis ha TV:n lägre när du tittar ensam och höja den när du ser på sport med vänner eller följer ett träningspass eller rörelsebaserat spel på skärmen.

AX1 kan styras med handgester, via en mobilapp, fjärrkontroll eller med Alexa, Google Assistant och Siri. Systemet kan skilja mellan en och flera tittare och i det senare fallet beräkna den bästa skärmhöjden för hela gruppen. Fästet klarar TV-apparater på upp till 90 kg och kan flytta dem upp till 400 mm i höjdled. Hinderdetektering i realtid gör dessutom att rörelsen stoppas och vänds om något blockerar vägen.

Speediance Gym Monster 3

Det briljant namngivna Gym Monster 3 erbjuder rejäl styrketräning för hemmet och kombinerar funktionerna hos en Smith-maskin, skivstång, hantlar, kabelmaskin, roddmaskin, kabeltrissor och squat rack i en enda kompakt träningsstation. Systemet erbjuder upp till 90 kg intelligent digitalt motstånd.

Dubbla direktdrivna motorer på 800 W levererar ett jämnt och konsekvent motstånd genom varje repetition. Motståndet kan justeras i steg om cirka 0,45 kg, så att du kan öka belastningen gradvis i din egen takt istället för att behöva göra större hopp mellan vikterna.

Gym Monster 3 styrs med den smarta Bluetooth Ring Control, som gör att du kan justera inställningarna utan att lämna din position eller avbryta träningsflödet. Det finns fyra särskilda träningslägen: Standard, Chain, Eccentric och Fixed Speed. Dessutom finns en inbyggd AI-coach som kan guida dig redan från ditt allra första träningspass.

Midea GreenApex Dishwasher

Den enkla diskmaskinen har inte förändrats särskilt mycket sedan Josephine Cochranes uppfinning från 1886 blev elektrisk i slutet av 1920-talet och fick spolarmar på 1950-talet. Men Midea GreenApex skiljer sig rejält från traditionella diskmaskiner. Den använder ett system med dubbla värmepumpar och en gemensam, samordnad värmepumpsplattform för att sköta diskning, snabbtorkning och torr förvaring i en och samma maskin.

GreenApex är 50 procent mer energieffektiv än konventionella diskmaskiner, erbjuder snabbtorkning på 30 minuter och kan hålla disken torr i upp till 168 timmar utan att systemet behöver vara igång kontinuerligt. Den skonsamma värmepumpstorkningen sker dessutom vid omkring 45 °C, så du behöver inte oroa dig för att höga temperaturer ska skada känsligare föremål.

Det känns som ett rejält kliv framåt för en typ av hushållsapparat som inte särskilt ofta förknippas med ordet ”banbrytande”.

Reolink OMVI 2i Ultra

Övervakningskameran Reolink OMVI 2i Ultra har ett innovativt system med två separata objektiv som kan spåra motiv helt oberoende av varandra. Till skillnad från andra övervakningskameror med dubbla objektiv eller hybridzoom är de två kamerorna inte mekaniskt sammankopplade. Det fasta 4K-vidvinkelobjektivet med ett synfält på 130 grader rör sig därför aldrig, medan telefotokameran kan rotera fritt och till och med bevaka områden utanför huvudkamerans synfält.

När den inbyggda AI:n i 4K-kameran upptäcker en person, ett fordon eller ett djur aktiveras den vrid- och vinklingsbara kameran, som låser sig på motivet och fortsätter följa det även efter att det lämnat vidvinkelkamerans synfält. Samtidigt fortsätter vidvinkelkameran att spela in hela sitt område, så du går inte miste om något som händer där medan den andra kameran följer motivet.

Du kan också använda vidvinkelbilden för att rikta den vrid- och vinklingsbara kameran mot en specifik plats genom att helt enkelt trycka på den punkten i livevyn. Alternativt kan de båda kamerorna bevaka två helt olika områden samtidigt, exempelvis uppfarten och en sidogrind.

Navimow H510 Pro

Navimow H510 Pro har fyra viktiga innovationer: exakt kantklippning, styrning med nollradiesvängar, intelligent anpassning av klippningen och 3D-modellering.

Istället för att använda en trimmertråd för kantklippning, som både kan låta mycket och orsaka mindre skador, har H510 Pro en utfällbar robotarm som klipper ända ut till kanten, tyst och säkert. Det är den mest intressanta och smarta lösningen av den här typen som vi har sett hittills.

Fyrhjulsdriften är dessutom utformad för att skydda gräsmattan, med ett styrsystem som kan svänga på stället utan att hjulen släpas i sidled över gräset. Funktionen Adaptive Mowing Intelligence analyserar samtidigt gräsets tillväxtmönster för att avgöra hur ofta gräsmattan bör klippas och använder 1/3-regeln för klipphöjd för att bevara gräsets hälsa.

Med 3D-modellering av terrängen istället för branschstandardens 2D-kartläggning, samt en uppsättning sensorer som inkluderar infrarött ljus, LiDAR och kameror för tillförlitlig navigering även i svagt ljus, är H510 Pro väl rustad även för mer utmanande gräsmattor. Ett tredubbelt system för hinderdetektering hjälper dessutom till att skydda djur som befinner sig i vägen.

DJI Romo 2 Series

Romo 2 Series är en robotdammsugare som inte låter sig stoppas av hinder som tjocka mattor, skenor till skjutdörrar och andra trösklar. Det beror på att den har robotben som gör att den kan kliva över hinder på upp till 4 cm och till och med ta sig över dubbla nivåskillnader på imponerande 8,5 cm.

Den har dessutom en inbyggd, LiDAR-styrd robotarm med extra stort rörelseomfång som förlänger moppens räckvidd. Det kraftfulla sugsystemet har samtidigt en platta som automatiskt sänks mot mattan för att skapa en delvis förseglad sugzon, vilket förbättrar upptagningen av damm och allergener.

Romo 2 Series drar också nytta av teknik från DJIs flaggskeppsdrönare, med en Structured Light-Speckle-projektor och dubbla fisheye-kameror som ger fullständig djupuppfattning i 3D. Den kan upptäcka föremål som kablar och träningsunderlägg med en tjocklek på bara 2 mm, medan AI-systemet kan skilja mellan fast skräp och vätska. Det kan dessutom hantera genomskinliga och reflekterande hinder som glasdörrar och speglar.

Acer Vero 16

I en tid när så många laptops offrar enkelt underhåll och möjligheten till reparationer för att bli så tunna som möjligt känns Acer Vero 16 som en frisk fläkt. Den kompromissar varken med design eller prestanda – den är mycket portabel, erbjuder upp till 180 TOPS i total plattformsprestanda med en Intel Core Ultra X9 388H-processor och kan konfigureras med en imponerande 16-tums OLED-skärm med 3K-upplösning – men är samtidigt byggd med lång livslängd i åtanke.

En spärr som inte kräver några verktyg ger enkel åtkomst till datorns insida, medan både batteriet och SSD-enheten kan bytas ut. Systemet är dessutom konstruerat för att ha stöd för de kommande två generationerna av processorer om du vill uppgradera längre fram.

Hela 70 procent av chassit består av en blandning av återvunnet material från konsumentprodukter (PCR) och biobaserat material från ostronskal, samtidigt som datorn uppfyller amerikanska militärstandarder för tålighet. Det här är en laptop som faktiskt är byggd för att hålla länge, något som blivit ovanligt – och som vi verkligen välkomnar.

Asus ProArt GR1X

Asus ProArt GR1X är pytteliten och mäter bara 150 x 150 x 51 mm, men det finns inget litet med specifikationerna. Den är utvecklad för avancerat kreativt arbete och lokala AI-arbetsflöden och erbjuder beräkningskraft i datacenterklass i en mini-PC. Det gör det möjligt för professionella kreatörer att köra LLM-modeller lokalt istället för i molnet och därmed slippa problem med fördröjningar, kostnader och skydd av immateriella tillgångar.

ProArt GR1X använder det banbrytande Nvidia RTX Spark-”superchipet”, som kombinerar en 20-kärnig Grace-processor med en Blackwell-GPU med 6 144 kärnor. Det ger upp till en petaflop i FP4-prestanda för AI-inferens. Med upp till 128 GB enhetligt LPDDR5X-minne på 9 400 MHz går det att köra LLM-modeller med upp till 120 miljarder parametrar lokalt och rendera kompletta 3D-scener direkt på enheten i Windows 11.

Den typen av prestanda kräver förstås effektiv kylning och Asus har utvecklat ett avancerat precisionssystem som ger 1,6 gånger effektivare värmehantering än vanliga kompakta system. Asus har dessutom löst problemet med att metallchassin kan försämra trådlösa signaler genom att placera Wi-Fi 7-antennerna bakom ett glasliknande material som släpper igenom signalerna. Det är en riktigt smart konstruktionslösning och en imponerande uppvisning av vad Nvidias nya toppchip klarar av.

EcoFlow STREAM 5000 / STREAM AC 5000

EcoFlow Stream Series kan lägga till batterilagring och smart energihantering till befintliga solcellsinstallationer, men kan också användas för att bygga upp ett helt nytt energisystem för hemmet från grunden.

Stream Series använder EcoFlows energihanteringssystem Oasis 3.0, som tar hänsyn till dynamiska elpriser, håller koll på väderprognosen och kontinuerligt analyserar hemmets energibehov för att optimera produktion, lagring och förbrukning.

Det innebär att du kan ge AI-agenten EcoBot instruktioner som ”Jag behöver ha bilen fulladdad senast klockan 07.00 i morgon till lägsta möjliga kostnad”, varpå systemet automatiskt vidtar de åtgärder som krävs. Energiförbrukningen kan också planeras om automatiskt när du exempelvis har gäster eller vid andra tillfällen då hushållets energibehov ökar.

Från oktober får EcoFlow Stream Series dessutom en ny funktion kallad Local Mode, som gör att systemet kan fortsätta fungera och styras lokalt via appen även om molntjänster eller internetanslutningen ligger nere. Det är ett riktigt kraftfullt system – ordvitsen är svår att undvika – som verkar ha utvecklats med verkliga användningssituationer i åtanke.

Tapo D260

Tapo D260 är en videoportklocka som kan användas både med kabel och trådlöst och erbjuder avancerade säkerhetsfunktioner utan flera av de vanliga nackdelarna. Data för ansiktsigenkänning lagras lokalt för att skydda användarnas integritet och inga funktioner är låsta bakom ett abonnemang. När du väl har köpt enheten tillkommer alltså inga löpande kostnader för att använda dess funktioner.

Den har 4K-upplösning och ett brett synfält på 180 grader som täcker hela området framför dörren, samtidigt som den kan återge tydliga detaljer på motiv upp till cirka nio meter bort.

D260 har flera intelligenta funktioner för detektering och igenkänning, däribland radar och den mer traditionella infraröda rörelsesensorn. Det gör att den kan sålla bort falsklarm från exempelvis grenar som rör sig eller strålkastarljus från förbipasserande bilar, medan AI direkt på enheten kan känna igen människor, paket, fordon och djur.

Om du vill kan du dessutom välja att bygga upp ett bibliotek med familjemedlemmar och vänner med hjälp av ansiktsigenkänning. Det finns till och med en röstförvrängare som kan dölja din röst när du pratar med okända besökare. I en tid när många börjar tröttna på abonnemang erbjuder Tapo D260 en rejäl säkerhetsuppgradering utan någon månadskostnad.

Actionkameror är byggda för att tåla tuffa tag, inklusive fall, stötar och att sänkas ner helt i vatten. Men DJI har precis höjt ribban rejält med ett extremt hållbarhetstest: tolv omodifierade Osmo Action 6 monterades på LandSpaces återanvändbara Zhuque-3-raket under dess uppskjutning till omloppsbana och återresa till jorden.

Trots temperaturer på 500 grader lyckades den vanliga konsumentkameran spela in hela händelsen – Kinas första lyckade landbaserade uppskjutning till omloppsbana och efterföljande återhämtning av raketen. Du kan se det oklippta och oredigerade nio minuter långa POV-klippet, inspelat i en enda tagning, på DJI:s globala YouTube-kanal här nedanför.

Videon har fått över 750 000 visningar och fler än 2 000 kommentarer under sina första två dagar, där tittarna häpnar över det uppslukande materialet från raketens hela resa. ”Det mest otroliga uppskjutningsklippet jag någonsin sett”, skriver en tittare, medan en annan säger sig ”inte kunna fatta att den [Osmo Action 6] överlevde en hel raketuppskjutning och landning”.

Det var inte bara de spektakulära bilderna som fångade tittarnas uppmärksamhet. En annan kommentar lyfter fram ljudet i videon: ”Att kunna höra ventilerna och ställdonen genom raketens skrov var på en helt annan nivå! Älskade det!”

DJI Osmo Action 6 är en actionkamera för konsumenter som kostar från cirka 4 500 kronor. Den kan spela in video i 4K med upp till 120 bilder per sekund med sin 1/1,1-tumssensor och erbjuder ett dynamiskt omfång på upp till 13,5 EV – och kan tydligen fortsätta spela in även i 500-gradig hetta!

I ett pressmeddelande som delades med TechRadar visade DJI dessutom upp bilder bakom kulisserna från projektet. Några av dem kan du se här nedanför och på en av bilderna syns de förkolnade resterna av en Osmo Action 6 som man lyckades återställa inspelningen från. Hur den kunde fortsätta spela in är helt ofattbart.

Utöver att fånga stabiliserat material från tolv viktiga POV-perspektiv och därmed skapa några av de mest uppslukande raketklippen vi sett, använde DJI även en Mavic 4 Pro-drönare för att filma uppskjutningen från luften, samt sin kommande Osmo 360 II för 360-gradersbilder från marknivå.

Projektet är verkligen en uppvisning i vad DJI:s actionkameror klarar av när de används tillsammans med företagets drönare och 360-kameror. För oss andra får klipp från äventyr som utförsåkning på cykel och skidåkning helt enkelt duga.

Sedan Japan Industrial Partners köpte Olympus 2021, skapade OM Digital Solutions och började lansera nya kameror under varumärket OM System, har vi sett uppgraderingar av samtliga Olympus-kameraserier utom en: PEN-F/PEN E-P7-serien med digitala mätsökarkameror.

Olympus PEN-F är en kamera som är mycket omtyckt för sitt fantastiska retroutseende och som av vissa har beskrivits som den "snyggaste kameran som någonsin tillverkats". Olympus-fans har efterfrågat en efterföljare till serien i flera år och nu kanske de äntligen är på väg att få sin önskan uppfylld.

En YouTube-video från OM System har precis teasat vad som kan vara den efterlängtade efterföljaren till PEN-F och den kommer den 9 september.

Teasern fokuserar på upplevelsen av att använda den inbyggda sökaren i klassisk "mätsökarstil" (ett kännetecken för PEN-kamerorna) innan vi får se kamerans övergripande form och några detaljer på ovansidan.

Utifrån de diskreta bilderna kan det röra sig om en spirituell efterföljare till den älskade Olympus PEN-F (som inspirerade designen hos läckra OM-3) eller kanske en nytolkning av den billigare Olympus PEN E-P7.

Oavsett vilket verkar kameran med mätsökardesign ha fått Olympus-fansen rejält entusiastiska, åtminstone att döma av kommentarsfältet under YouTube-videon. "Let's go!" skriver flera tittare.

Med tanke på hur lång tid som har gått sedan de ursprungliga Olympus-modellerna lanserades (PEN-F är tio år gammal och PEN E-P7 fem år) finns det flera uppgraderingar som skulle kunna hitta in i den nya kameran. Det kan exempelvis handla om en snabbare stackad sensor, förbättrad fasdetekterande autofokus och fler funktioner för beräkningsfotografering.

Vi får veta allt den 9 september och du kan följa live-eventet på OM Systems hemsida, där ett fem dagar långt program med livesamtal utlovas och allt tycks kretsa kring den nya kameran.

Nikkei Inc:s globala leveranssiffror för digitalkameror under 2025 är här (se faktarutan) och de ger en positiv bild av branschen som helhet. Men nyheterna är särskilt goda om du är ett fan av Canon eller Fujifilm.

Den största ökningen av kameraleveranser sedan smarttelefonens intåg leddes återigen av Canon, som toppar listan med 4,5 miljoner enheter – en enorm ökning med omkring en miljon enheter jämfört med året innan. Sony behåller samtidigt andraplatsen med 2,42 miljoner levererade kameror efter en betydligt mindre ökning.

Det är dock förändringen längre ner i rankingen som verkligen fångar uppmärksamheten. Fujifilm har gått om Nikon och tagit tredjeplatsen. Medan Nikons leveranser minskade något ökade Fujifilms kraftigt och passerade en miljon enheter. Företaget levererade 1,16 miljoner kameror under 2025, jämfört med 740 000 året innan och bara 430 000 under 2023.

Panasonic noterade också en rejäl ökning av leveranserna under 2025 och behöll femteplatsen, medan Ricoh Imaging tog över sjätteplatsen från OM Digital, mycket tack vare lanseringen av den avancerade kompaktkameran GR IV.

Du kanske märker att varken Leica eller Hasselblad finns med. Det beror på att siffrorna endast omfattar japanska kameratillverkare, som dock står för den stora majoriteten av den globala försäljningen av digitalkameror.

Vi har sammanställt siffrorna för de senaste tre åren här nedanför, men vad kan vi egentligen lära oss av dem?

Leveranssiffrorna för kameror

Tillverkarna listas här i ordning efter antal levererade kameror och marknadsandel, med förändringen i marknadsandel för 2025 markerad i fetstil. Siffrorna finns sammanställda hos Mirrorless Rumors.

2025

Canon – 4,5 miljoner enheter (45,7 %, +2,5 %)
Sony – 2,42 miljoner enheter (24,6 %, -3,9 %)
Fujifilm – 1,16 miljoner enheter (11,8 %, +2,8 %)
Nikon – 880 000 enheter (8,9 %, -2,8 %)
Panasonic – 430 000 enheter (4,4 %, +1 %)
Ricoh Imaging – 210 000 enheter (2,1 %, +1,3 %)
OM Digital – 150 000 enheter (1,5 %, -0,4 %)

2024

Canon – 3,53 miljoner enheter (43,2 %)
Sony – 2,33 miljoner enheter (28,5 %)
Nikon – 960 000 enheter (11,7 %)
Fujifilm – 740 000 enheter (9,0 %)
Panasonic – 280 000 enheter (3,4 %)
OM Digital – 160 000 enheter (1,9 %)
Ricoh Imaging – 70 000 enheter (0,8 %)

2023

Canon – 3,34 miljoner enheter (46,5 %)
Sony – 2 miljoner enheter (27,9 %)
Nikon – 810 000 enheter (11,3 %)
Fujifilm – 430 000 enheter (6,0 %)
Panasonic – 260 000 enheter (3,6 %)
OM Digital – 180 000 enheter (2,5 %)
Ricoh Imaging – 60 000 enheter (0,8 %)

Det här säger siffrorna – och vad de inte säger

Till att börja med är det viktigt att komma ihåg att siffrorna enbart gäller levererade enheter, inte intäkter. Vissa tillverkare specialiserar sig på dyrare premiumutrustning medan andra täcker ett betydligt bredare spektrum av produkter. En ranking baserad på intäkter skulle därför kunna se annorlunda ut.

När det gäller leveranser är Canon dock fortfarande världens största kameramärke och noterade en rejäl ökning under 2025. Företaget täcker fler kategorier än någon av konkurrenterna – DSLR, spegellösa kameror och kompaktkameror – med alternativ för i princip alla budgetar och erfarenhetsnivåer, från PowerShot V1 till EOS R100 och EOS 5D Mark IV. Sony behåller samtidigt sin andraplats.

När vi kommer längre ner i listan kan siffrorna variera betydligt mer från år till år eftersom volymerna är mindre och påverkas mer av hur intensiv respektive tillverkares produktcykel varit. Ricoh fick exempelvis ett rejält lyft under 2025 tack vare lanseringen av GR IV, medan företaget saknade motsvarande stora flaggskeppslanseringar under de två föregående åren.

Nikon hade faktiskt ett ganska bra år, inte minst med Z5 II, som utsågs till årets kamera av TechRadar 2025. Trots det har företaget stagnerat något under de senaste åren. Efter förvärvet av RED har Nikon dessutom riktat mer fokus mot filmutrustning, vilket potentiellt kan ha bromsat leveranserna på kort sikt.

Fujifilms imponerande tillväxt går däremot knappast att bortförklara. Siffrorna handlar om mer än enskilda modeller och pekar mot en bredare efterfrågan på kameror med retrodesign – en trend som Fujifilm själva varit med och drivit genom framgångarna med X100-serien, framför allt X100VI från 2024.

Att gå från 430 000 levererade kameror 2023 till 740 000 under 2024 och 1,16 miljoner under 2025 är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på globala komponentbrister och problem med produkttillgänglighet. Dessutom inkluderar siffrorna inte Instax.

Kommer retroboomen, som även märks bland Fujifilms spegellösa kameror som X-E5, att fortsätta? 2026 har hittills varit ett ganska lugnt år när det gäller nya produkter – faktum är att varken Fujifilm eller Nikon har lanserat någon ny kameramodell hittills – så vi är inte helt säkra.

Det kan finnas skäl för Nikon-fans att vara oroliga. Företagets senaste nya kamera var Zr från september 2025, med Z5 II dessförinnan i april. Nikon verkar dessutom i stort sett ha övergett nybörjarkameror och sitt Coolpix-varumärke.

Sony har däremot förmodligen haft det starkaste året hittills med nya A7R VI, FX5 och återupplivandet av sin populära serie bridgekameror med nya RX10 V. Därför räknar vi med att Sony kommer att utöka sitt försprång gentemot Fujifilm ytterligare.

Brukar du filma videor ur ett förstapersonsperspektiv (POV)? Insta360 har lanserat ett nytt tillbehör som ska göra hela processen betydligt enklare: POV Head Tracker. Det kanske till och med kan få dig att överväga att byta till Luna Ultra.

Den myntstora enheten väger bara 6,4 gram och ansluter till den kompakta vloggkameran Luna Ultra via Bluetooth. När de har parkopplats synkroniseras kameran med dina huvudrörelser i realtid, vilket enligt Insta360 ska ge en mer uppslukande POV-upplevelse.

Tanken är att du ska kunna filma helt handsfree, men lösningen går ett steg längre än ett vanligt bröstfäste. Eftersom kamerans riktning följer ditt huvud ska du i princip inte behöva tänka på bildkompositionen alls.

För mig lät POV Head Tracker som ett drömtillbehör för att filma video på egen hand, så jag var förstås tvungen att testa det själv.

Ett revolutionerande tillbehör?

Den IPX4-klassade enheten mäter bara 25 x 25 x 13 mm och levereras med ett hårt USB-C-laddningsfodral samt öronfäste, rem, klämma, självhäftande fäste och rörelseadapter. Batteritiden ligger på upp till sju timmar, vilket bör räcka för en hel dags filmande.

Insta360 skickade också med ett nackfäste som är utformat för Luna Ultra. Med kameran monterad i nackfästet och POV Head Tracker placerad i det medföljande öronfästet – som endast är avsett för höger öra – testade jag kombinationen för att se om den faktiskt kunde leva upp till de höga förväntningarna.

Installationen tar bara några sekunder tack vare en enkel kalibreringsprocess. Först tittar du rakt fram i tre sekunder och därefter rakt ned i tre sekunder. Klart.

När enheterna väl är parkopplade och kalibrerade styr du helt enkelt kamerans riktning genom att titta åt det håll du vill filma. Gör du ett praktiskt produkttest? Titta ned på produkten. Spelar du in en resevlogg och sevärdheten ligger till vänster? Titta åt vänster. Det är verkligen så enkelt.

Det kändes faktiskt som om kameran fungerade som ett extra par ögon. Det är också det tydligaste exemplet hittills på Insta360-grundaren och VD:n Liu Jingkangs vision om en "fotograferingsrobot", som jag tidigare har pratat med både honom och Insta360 om.

Är POV Head Tracker perfekt? Det är jag inte lika säker på. Jag märkte att synkroniseringen ibland började glida något, och den lilla skillnaden blev särskilt tydlig när jag använde Luna Ultras snävare 3x telefotokamera i stället för ultravidvinkelkameran.

Jag behövde därför kalibrera om enheten då och då. Det går även att göra genom att titta rakt fram och sedan dubbeltrycka på knappen på Luna Ultra, vilket centrerar kameran på nytt.

Det är här kamerans löstagbara LCD-skärm kommer väl till pass. Kameran kan sitta kvar i nackfästet framför bröstet medan du använder den löstagbara skärmen för att se vad kameran ser, exempelvis om du behöver kalibrera om systemet eller zooma.

Luna Ultra tillsammans med POV Head Tracker kändes verkligen som ett kamerasystem från framtiden. En framtid där människor går omkring med diskreta kameror fästa på bröstet och spelar in det de tittar på. Om det är en framtid vi faktiskt vill ha är en annan fråga, men just nu känns Insta360s nya tillbehör onekligen revolutionerande.

Det är ytterligare en form av smart kamerateknik, i samma anda som Luna Ultras motivspårning. Kombinerat med den löstagbara skärmen känns det nästan som att ha en egen kameraman som filmar åt dig. Sådana smarta funktioner gör livet betydligt enklare för kreatörer som arbetar på egen hand och öppnar samtidigt upp för fler typer av bilder och kameravinklar.

POV Head Tracker kostar 879 kronor, medan Luna Ultra Neck Mount kostar 329 kronor.

DJI har presenterat Mic Mini 2S, ett nytt trådlöst mikrofonsystem som lanseras bara några månader efter Mic Mini 2 och den här gången handlar det om betydligt större uppgraderingar.

Mic Mini 2S är DJI:s första kompakta trådlösa mikrofon med intern inspelning, vilket gör den betydligt mer flexibel för kreatörer som vill kunna spela in ljud direkt i sändaren som extra säkerhetskopiering. Enligt DJI är systemet utvecklat för allt från solo-inspelningar till intervjuer på stan, poddar och produktioner med flera deltagare.

DJI Mic Mini 2S går att beställa redan idag. I Sverige kostar paketet med en sändare och en mottagare 1 390 kronor, medan paketet med två sändare, en mottagare och laddningsetui kostar 2 390 kronor.

Det finns också flera tillbehör att köpa separat, bland annat: en sändare för 949 kronor, ett laddningsfodral för 499 kronor och magnetiska frontskal från 299 kronor.

DJI uppger samtidigt att Mic Mini 2S tills vidare inte lanseras i USA, eftersom produkten fortfarande väntar på regulatoriskt godkännande. Det har blivit allt vanligare för DJI, som i praktiken inte kunnat lansera nya produkter på den amerikanska marknaden sedan slutet av förra året.

Vi testade DJI Mic Mini 2 tidigare i år och kan redan nu konstatera att Mic Mini 2S verkar vara ett betydligt större steg framåt än den relativt blygsamma uppgraderingen mellan den första Mic Mini och Mic Mini 2. Här är de största nyheterna.

DJI Mic Mini 2S: allt som är nytt

1. Intern inspelning

Det här är utan tvekan den största nyheten. Mic Mini 2S-sändaren har 16 GB inbyggt lagringsutrymme, vilket gör att den kan spela in upp till 28 timmar ljud utan att behöva vara ansluten till en mottagare eller kamera. Den stöder både 24-bitars och 32-bitars float-inspelning (där det senare formatet minskar den maximala inspelningstiden till omkring 22 timmar). Det här är en funktion som Mic Mini 2 helt saknar och något vi lyfte fram som en tydlig brist när vårt team recenserade den.

2. Fyra sändare istället för två

Mic Mini 2:s mottagare stöder som mest två samtidiga sändare. Mic Mini 2S fördubblar det antalet till fyra, vilket gör den betydligt bättre lämpad för poddintervjuer, mindre paneldiskussioner och inspelningar med flera personer utan att extra utrustning behövs. Den introducerar också ett nytt inspelningsläge, Quadraphonic, som kompletterar de befintliga alternativen Mono, Stereo och Safety Track.

3. AI-driven brusreducering

DJI har ersatt Mic Mini 2:s "aktiva" brusreducering med ett AI-drivet system som använder en inbyggd NPU (Neural Processing Unit). Precis som tidigare finns två nivåer – Basic och Strong – men DJI uppger att båda nu levererar tydligare röster med mindre distorsion än motsvarande lägen i Mic Mini 2.

4. Snabbare filöverföringar

Laddningsetuiet till Mic Mini 2S kan överföra inspelat ljud direkt från sändarna med hastigheter på upp till 34 MB/s, vilket DJI säger är ungefär dubbelt så snabbt som flaggskeppsmodellen Mic 3. En 30 minuter lång 24-bitarsinspelning ska enligt företaget kunna överföras på bara åtta sekunder.

5. Ett omdesignat laddningsetui

Mic Mini 2S har också fått ett nytt laddningsetui med plats för två sändare, en mottagare, en mobilmottagare och en 3,5 mm-ljudkabel samtidigt – en kombination som inte fick plats i fodralet till Mic Mini 2. En riktigt praktisk förbättring om du vill kunna förvara all utrustning på ett och samma ställe.

Det är dock inte bara förbättringar. Enligt DJI:s specifikationer har batteritiden minskat något på pappret. Sändaren i Mic Mini 2S klarar 11 timmars användning och mottagaren 10 timmar, jämfört med 11,5 respektive 10,5 timmar för Mic Mini 2. Den totala batteritiden med laddningsetuiet har dessutom minskat från 48 till 40 timmar. Det är sannolikt kompromissen DJI har behövt göra för att få plats med den inbyggda inspelningsfunktionen. Skillnaden är relativt liten, men kan vara värd att ha i åtanke om lång batteritid är viktigare för dig än intern lagring.

I övrigt är mycket sig likt. Mic Mini 2S erbjuder samma tre röstprofiler (Regular, Bright och Rich), samma maximala räckvidd på 400 meter tillsammans med standardmottagaren och samma direkta OsmoAudio-anslutning. Den senare har nu dessutom utökats med stöd för nya Osmo Pocket 4P, och fungerar även med Osmo Pocket 4, Osmo 360, Osmo Nano och Osmo Action 6.

DJI bekräftade redan när företaget presenterade Mic Mini 2 i april att Mic Mini 2S var på väg, så lanseringen kommer inte som någon större överraskning. Däremot är uppgraderingarna betydligt mer omfattande än vi hade väntat oss av en produkt som fortfarande är tänkt att vara ett instegsalternativ. DJI har skickat ett recensionsexemplar till TechRadar-teamet, så håll utkik efter vårt fullständiga test av DJI Mic Mini 2S inom kort.

Branschens mest populära kompakta filmkamera, Sony FX3 från 2021, har precis fått en rejäl uppföljare. Efter att själva ha använt FX3 i flera produktioner kan vi redan nu säga att efterträdaren, Sony FX5, har alla förutsättningar att bli en stor succé.

Förra året bad vi en professionell filmskapare, som vi arbetat med under många inspelningar, att lista de fem förbättringar han helst ville se i en uppföljare till FX3. Kameran vi då kallade FX3 Mark II vet vi nu heter FX5, och nästan samtliga önskemål har blivit verklighet – dessutom har Sony lagt till flera andra förbättringar.

Sony har äntligen lagt till Open Gate-inspelning, vilket innebär att användarna kan utnyttja hela den nya staplade fullformatssensorn på 16,6 MP i dess ursprungliga 3:2-format, istället för att vara begränsade till 16:9 eller smalare format som tidigare.

Den nya sensorn innebär också ett välkommet lyft i upplösning från FX3:s 12 MP, samtidigt som Open Gate höjer videoupplösningen från 4K till 5K. Bildhastigheterna har också förbättrats, med upp till 120 bilder per sekund i 5K och 240 bilder per sekund i 4K, vilket gör kameran mycket väl lämpad för slow motion.

Nu finns dessutom intern 16-bitars RAW-inspelning, vilket innebär att någon extern inspelningsmonitor inte längre behövs för detta högkvalitativa format. Sony har också lagt till Triple Base ISO samt bildstabilisering i kamerahuset på samma nivå som Sony A7R VI.

Faktum är att i princip varje större funktion har uppgraderats jämfört med FX3. Kameran använder samma dubbla Bionz XR2-processorer och AI-chip som nya Sony A7R VI, vilket ger förbättrad motivföljande autofokus och, enligt Sony, ännu bättre prestanda i svagt ljus.

FX5 har i stort sett samma formfaktor som FX3 och väger 750 gram, vilket bara är 35 gram mer än föregångaren. Kamerahuset har fortfarande flera monteringspunkter och programmerbara knappar, men nu finns också ett kraftigare handgrepp som rymmer Sonys nya batteri NP-SA100, vilket introducerades tillsammans med A7R VI. Det ger omkring 30 procent längre batteritid, motsvarande cirka 170 minuters 5K-inspelning.

FX5 ärver också samma videofokuserade användargränssnitt som Sonys professionella filmkameror Venice, Burano och FX6. Kameran har dessutom fått flera designförbättringar, bland annat ett multifunktionshjul som på Venice, en joystick för navigering samt en tally-lampa.

Sony har även lagt till professionella övervakningsverktyg som False Color, Waveform, Vectorscope och Focus Map – något som är en premiär för en Sony-kamera i den här prisklassen. Sedan tidigare finns även histogram, zebramönster och focus peaking.

Låter fantastiskt – så vad är haken?

Det är dock inte enbart goda nyheter.

FX5 har fortfarande dubbla kortplatser som stöder SD-kort och Sonys egna CFexpress Type A-kort, istället för de betydligt vanligare och snabbare CFexpress Type B-korten. Om du inte redan äger Type A-kort bör du vara beredd på en rejäl extra kostnad, eftersom de fortfarande är mycket dyra.

På tal om pris börjar Sony FX5 på cirka 60 000 kronor för endast kamerahuset. Paketet med det nya topphandtaget kostar omkring 64 000 kronor, medan handtaget även säljs separat för cirka 9 600 kronor.

Vi misstänker att de flesta som investerar i FX5 kommer att välja paketet med handtaget, eftersom det ger stöd för 32-bitars float-ljudinspelning.

Sony har också presenterat en ny vinklingsbar OLED-sökare med 7,07 miljoner bildpunkter, som ser mycket lovande ut. Den kostar dock omkring 8 000 kronor och kan inte användas samtidigt som topphandtaget, trots att båda har egna anslutningar.

Kameran och tillbehören börjar säljas i augusti. Köpare kan dessutom välja att permanent stänga av den inbyggda bildstabiliseringen redan vid beställning.

Alla funktioner kommer däremot inte att finnas tillgängliga direkt vid lanseringen. Sony har meddelat att 4K i 240 fps, 5K i 120 fps, ett vertikalt användargränssnitt, skärmdumpsfunktionen och Open Gate-inspelning med XAVC-kodeken först blir tillgängliga via en kommande V2-firmwareuppdatering. När den släpps har Sony ännu inte avslöjat.

Trots det tror vi att Sony FX5 kommer att bli ett självklart val för många mindre filmproduktioner. Den levererar i princip alla de förbättringar som FX3-användare har efterfrågat – och några till – och vi ser verkligen fram emot att testa den ordentligt.

Det första kvartalet bjöd på ett fåtal nischade kompaktkameror, däribland Leica Q3 Monochrom, Instax Mini Evo Cinema och Ricoh GR IV. Ja, det var faktiskt en svartvit kompaktkamera med fullformatssensor och en 3-i-1-instaxkamera som även kunde spela in video som stod för de största höjdpunkterna.

Det något märkliga första kvartalet följdes sedan upp av mer traditionella nyheter för fotografer, som Sony A7R VI och Panasonic Lumix L10. Jag beskrev fullformatskameran A7R VI som "den perfekta kameran" och kallade Lumix L10 för "den snyggaste Lumix-kameran på flera år" – och ett värdigt alternativ till Fujifilm X100VI.

DJI lanserade dessutom två drönare som båda fick högsta betyg av oss – Avata 360 och Lito X1 – samtidigt som företaget navigerade både ett amerikanskt försäljningsförbud och ökad konkurrens. Insta360 stal dessutom en del av uppmärksamheten från Pocket 4P genom att lansera den imponerande Luna Ultra med dubbla objektiv.

Samtidigt har det varit ett ovanligt lugnt år för flera av de största kameratillverkarna. Nikon har exempelvis ännu inte presenterat någon ny kamera under 2026, och vi har inte heller fått se någon ny Fujifilm X-modell.

Jag räknar med en jämn ström av nya lanseringar under årets andra halva. Bland de modeller som det ryktas mest om finns Fujifilm X-T6 med APS-C-sensor och Canon EOS R7 II. Men här tänkte jag blicka tillbaka på de fem kameror som jag personligen har testat och uppskattat mest hittills under 2026 – utan någon inbördes ordning. Dessutom vill jag ge några hedersomnämnanden till andra modeller som också har genomgått djupgående tester här på TechRadar.

5. Panasonic Lumix L10

• Lanseringsdatum: 12 maj
• Betyg: 4,5/5

Panasonic överraskade oss alla under företagets 25-årsjubileum för Lumix genom att presentera den helt nya Lumix L10 – och den var ett rent nöje att testa.

Den är den andliga efterföljaren till premiumserien Lumix LX100 och har ärvt ett fantastiskt 24–75 mm F1,7–2,8-objektiv som har optimerats för att fungera tillsammans med Panasonics senaste Micro Four Thirds-sensor på 26,5 MP och de senaste Real Time LUT-profilerna.

Men sensorn är inte det enda som Lumix L10 har gemensamt med kraftfullare kameror som Lumix G9 II. Den är också utrustad med Panasonics pålitliga fasdetekterande autofokus med avancerad motivigenkänning samt stöd för videoinspelning i 5,7K – om än utan sensorbaserad bildstabilisering.

Det finns gott om kraft under skalet, och dessutom bjuder kameran på en riktigt snygg design. Den känns kanske inte riktigt lika retro som Fujifilm X100VI, men den kommer väldigt nära – och zoomobjektivets flexibilitet är ett stort plus. Om du letar efter en mångsidig kompaktkamera för vardagsbruk är Lumix L10 ett fantastiskt val.

Läs hela mitt test av Panasonic Lumix L10

4. Insta360 Luna Ultra

• Lanseringsdatum: 10 juni
• Betyg: 4,5/5

Rivaliteten mellan Insta360 och DJI blev ännu hetare i år när Insta360 lanserade sin första vloggkamera, Luna Ultra med dubbla objektiv, och hann före DJI Osmo Pocket 4P till marknaden. Resultatet? Stämningar och motstämningar.

Jag har testat båda de här kompakta vloggkamerorna och de tar den här produktkategorin till en helt ny nivå. Båda är utrustade med dubbla gimbalstabiliserade kameror med objektiv motsvarande 20 mm (1x) och 60 mm (3x), samt upp till 6x förlustfri zoom.

De två tillverkarna har dock valt olika lösningar. Luna Ultra har en unik och genuint användbar löstagbar fjärrkontroll med skärm, vilket gör att jag kan se kamerabilden och styra kameran på upp till 20 meters avstånd. Modulen har dessutom en inbyggd mikrofon, vilket gör det betydligt enklare att vlogga på egen hand. Samtidigt uppskattade jag DJIs magnetiska fyllnadslampa, som drivs direkt av kameran.

DJI Pocket-serien har dominerat den här kategorin i flera år utan någon verklig konkurrent, men så är det inte längre. Efter att ha testat både Luna Ultra och Pocket 4P tror jag att det blir svårt att gå tillbaka till en vloggkamera med bara ett objektiv. Därför får båda modellerna en plats på den här listan, eftersom jag är övertygad om att de kommer att bli några av de mest sålda kamerorna under det kommande året.

Läs hela mitt test av Insta360 Luna Ultra

3. Ricoh GR IV

• Lanseringsdatum: 15 januari 2026 (tillkännagavs den 20 augusti 2025)
• Betyg: 4/5

Som användare av Ricoh GR III X hade jag länge väntat tålmodigt på Ricoh GR IV och hoppats att den nya generationen skulle lösa några av de saker jag störde mig på hos min älskade premiumkompaktkamera. Tyvärr levde GR IV inte upp till alla mina förväntningar. Den saknar fortfarande inbyggd blixt och vinklingsbar skärm, och jag såg heller inga större förbättringar när det gäller autofokus eller byggkvalitet.

Däremot överraskade GR IV på flera andra områden och höjer ribban för bildkvalitet i en kamera som faktiskt är så liten att den ryms i fickan. Den nya sensorn på 26 MP och det förbättrade objektivet ger ett litet lyft i upplösning, samtidigt som bildstabiliseringen har blivit märkbart bättre. Den blixtsnabba uppstartstiden gör dessutom GR-serien ännu bättre för gatufotografering, samtidigt som batteritiden har förbättrats och det interna lagringsutrymmet har utökats.

Förbättringarna kommer dock tillsammans med ett högre pris, och GR IV kostar betydligt mer än GR III gjorde.

Trots det finns det fortfarande ingen verklig konkurrent som kombinerar den här storleken med samma bildkvalitet. Ricoh har dessutom utökat serien ytterligare med HDF- och Monochrome-versioner av GR IV.

Läs hela mitt test av Ricoh GR IV

2. Oppo Find X9 Ultra

• Lanseringsdatum: 2 maj
• Betyg: 4,5/5

Den här sammanställningen handlar inte bara om kameror. Tidigare i år fick jag möjlighet att resa till Kina för första gången och sätta kamerorna i Oppo Find X9 Ultra på prov bland de spektakulära bergslandskapen i Yunnan-provinsen. Kort sagt är Find X9 Ultra den mest mångsidiga kameratelefon jag någonsin har använt.

Toppmodellen säljs globalt och kostar ungefär lika mycket som en iPhone 17 Pro Max, men det verkar inte ha avskräckt de användare som lockas av kamerasystemet med fem kameror, den högklassiga skärmen, det stora batteriet och det kraftfulla chippet.

Huvudkameran (1x) tillsammans med Hasselblads Master-läge levererar särskilt imponerande naturliga färger och RAW-bilder på upp till 200 MP, medan telefotokamerorna med 3x och 10x zoom båda har de största sensorerna i sina respektive klasser.

Jag tog över 2 000 bilder med Find X9 Ultra och delade både mitt bildgalleri och mina intryck, vilket du hittar via länken här nedanför. Jag jämförde också telefonen med resekameran Lumix TZ300 och upplevde att kamerorna med 1x och 3x zoom faktiskt levererade ännu bättre bildkvalitet. Däremot kan telefotokamerorna fortfarande inte mäta sig med det nya professionella objektivet Nikon 70–200mm f/2.8 S II.

Kvaliteten på telefotokameror i telefoner har nått en helt ny nivå med Find X9 Ultra, och den har blivit den kamera jag har använt allra mest under året. Det finns till och med ett telekonvertertillbehör motsvarande 300 mm som ger ännu längre räckvidd, och som imponerade när jag testade det under en professionell fotbollsmatch.

Läs hela mitt test av Oppo Find X9 Ultra

1. Sony A7R VI

• Lanseringsdatum: 13 maj
• Betyg: 5/5

Jag har recenserat kameror i över 15 år, så det krävs något alldeles extra för att jag ska använda ordet "perfekt" – och det är precis vad Sony A7R VI är. Det är en spegellös systemkamera för professionella användare med en staplad fullformatssensor på 66,8 MP, blixtsnabb serietagning och autofokus, ett helt nytt batteri med högre kapacitet som räcker till fler exponeringar samt stöd för 8K-video.

Under den långa testperioden fotograferade jag allt från landskap och vilda djur till porträtt, och A7R VI klarade allt utan minsta problem. Det är dessutom en oerhört välkonstruerad kamera med en högupplöst elektronisk sökare, en vinklingsbar pekskärm med flera lägen och ett brett utbud av professionella objektiv för i stort sett alla typer av fotografering.

På sätt och vis har Sony skjutit sig själva i foten. Genom att ge A7R VI så mycket rå prestanda och bildkvalitet har företaget gjort den betydligt dyrare A1 II överflödig för de flesta användare. A7R VI klarar omkring 95 % av det som A1 II kan göra, men till ett betydligt lägre pris.

Jag har aldrig ägt en spegellös Sony Alpha-kamera, men A7R VI gör mig verkligen sugen – inte minst eftersom Sony har lanserat mina favoritobjektiv under de senaste 18 månaderna. Om jag bara fick behålla en enda ny kamera från 2026 skulle det utan tvekan bli A7R VI.

Läs hela mitt test av Sony A7R VI

Hedersomnämnanden

Vi har testat många fler kameror under 2026 och det finns ytterligare fem modeller som jag vill lyfta fram: Instax Mini Evo Cinema, Canon EOS R6 Mark III, Leica Q3 Monochrom samt DJIs drönare Lito X1 och Avata 360.

Instax Mini Evo Cinema är förmodligen den mest udda av dem alla. Det är en 3-i-1-Instaxkamera som kan ta bilder, spela in video och skriva ut på Instax Mini-film. Höjdpunkten är reglaget Eras, som har tio olika lägen – ett för varje årtionde under de senaste hundra åren – och som efterliknar utseendet hos tidens fotografiska medier.

Canon inledde året med att lansera den imponerande spegellösa fullformatskameran EOS R6 Mark III. Den gick direkt upp mot Sony A7 V i kampen om titeln som den bästa allroundkameran och visade sig sakna egentliga svagheter, oavsett om jag fotograferade eller filmade.

Kameror som enbart fotograferar i svartvitt gjorde också comeback. Jag testade Leica Q3 Monochrom, som levererar svartvita bilder på en helt ny nivå. Ricoh följde dessutom upp GR IV med sitt första försök inom den här nischen – GR IV Monochrome – även om den tyvärr kostar betydligt mer än färgversionen. Om du enbart fotograferar i svartvitt bör de här kamerorna ligga högst upp på din önskelista.

Trots försäljningsförbudet i USA fortsätter DJI att sätta ribban för nya drönare. Vi gav både Lito X1 och Avata 360 högsta betyg i våra tester. Avata 360 är en mer mångsidig 360-gradersdrönare än Antigravity A1, medan Lito X1 erbjuder ett imponerande värde för pengarna med hinderundvikning till ungefär halva priset jämfört med Mini 5 Pro.

Jag har en känsla av att den andra halvan av 2026 kommer att bjuda på många fler spännande lanseringar, men jag är särskilt nyfiken på vad Nikon och Fujifilm har på gång.

Knappt hade Insta360 presenterat sina första vloggkameror, Luna Ultra och den kommande Luna Pro – modeller som ser ut att kunna få ett unikt övertag på den amerikanska marknaden till följd av DJI-förbudet – innan DJI lämnade in en stämningsansökan och hävdade att de "skamlöst kopierar" Pocket 3.

Under flera år har DJI i princip dominerat marknaden för kompakta vloggkameror med sin populära Osmo Pocket-serie. Men nu står företaget inför två mycket verkliga utmaningar: begränsad tillgång till den amerikanska marknaden och sin första riktigt seriösa konkurrent.

DJI senaste och bästa vloggkamera, Pocket 4, lanserades i april tidigare i år, men den vässade efterföljaren till Pocket 3 har fortfarande inte nått den amerikanska marknaden. Anledningen är att DJI finns med på FCC så kallade "Covered List", vilket i dagsläget påverkar alla DJI-produkter med kameror – inte bara företagets drönare. Det gör att Pocket 4 sannolikt inte kommer att dyka upp i amerikanska butikshyllor inom den närmaste tiden. Det här förbudet gäller dock bara den amerikanska marknaden, så svenska kunder har ingenting att oroa sig för!

Samtidigt har Insta360 Luna-kameror gjort ett starkt första intryck. Trots att det handlar om företagets första generation vloggkameror känns Luna Ultra genomarbetad och erbjuder en smart modulär design som DJI Pocket-kameror saknar – läs gärna mina första intryck av Luna Ultra, som jag har testat under en längre tid.

Nu går DJI direkt till attack genom sin stämningsansökan och kräver att Luna-kamerorna förbjuds. Jag har testat båda kamerorna och användarupplevelsen är mycket likartad. Den avgörande frågan är dock om Luna-kamerorna faktiskt bryter mot de design- och funktionspatent som DJI hänvisar till i sin stämningsansökan.

Insta360 har nu svarat genom att lämna in två motstämningar mot DJI, kopplade till "patent som täcker teknik som används i gimbal- och 360-kameror". I ett uttalande till TechRadar försvarade Insta360 dessutom sina Luna-kameror och sade att: "Luna Ultra är resultatet av flera års oberoende forskning och utveckling, inte en reaktion på någon konkurrents produkt."

Rivaliteten mellan DJI och Insta360 har trappats upp ytterligare

Jag pratade med Insta360 medgrundare Max Richter under ett förlanseringsevent för Luna, och han berättade att företaget "inte kommer att konkurrera med pris", utan istället med premiumkänsla och exklusiva funktioner. Han syftade då särskilt på Lunas innovativa avtagbara fjärrkontroll, som har en OLED-skärm på 2 tum, kamerakontroller och en inbyggd mikrofon. Just nu behöver Insta360 dock knappt konkurrera med DJI på den amerikanska marknaden, eftersom företaget i praktiken har fritt spelrum där.

Men Insta360 står nu inför ett potentiellt hinder i form av DJI stämningsansökan. Petapixel rapporterar att DJI har lämnat in två patentstämningar mot Arashi Vision Inc. – företaget bakom Insta360 – som omfattar två påstådda intrång i designpatent och fyra funktionspatent.

I stämningsansökan hävdar DJI att Luna-kamerorna ligger alltför nära Osmo Pocket 3 när det gäller både design och funktioner. Företaget skriver att: "Insta360 nya Luna-serie av gimbalkameror, inklusive men inte begränsat till Luna Ultra, tillhörande tillbehör och Insta360 mobilapp (gemensamt kallade de 'anklagade produkterna') kopierar DJI patenterade uppfinningar rakt av."

Stämningen fortsätter: "Från sin silhuett till sitt funktionsutbud speglar de anklagade produkterna det som DJI har ägnat större delen av ett decennium åt att utveckla och patentera för sina innovativa handhållna gimbalkamerasystem.

Den visuella likheten mellan de anklagade produkterna och DJI Osmo Pocket 3 är slående. [Som visas nedan] delar de anklagade produkterna samma övergripande proportioner, samma gimbal-på-handtag-arkitektur och samma komponentplacering som DJI Osmo Pocket 3."

När det gäller de fyra funktionspatenten hävdar DJI att Insta360 Luna-kameror och tillbehör: "kopierar nyckelfunktioner som gör DJI Osmo Pocket unik på marknaden, inklusive DJI innovativa motivspårningsteknik, sömlösa växling mellan olika gimballägen där kamerans riktning följer användarens rörelser med handtaget, samt ett 'låst' läge som bibehåller en fast inspelningsriktning oavsett hur handtaget rör sig."

DJI verkar ha varit väl förberett med stämningen, eftersom den lämnades in samma dag som Insta360 Luna Ultra officiellt började säljas hos stora amerikanska återförsäljare, däribland B&H Photo.

Många amerikanska vloggare lär följa rättsprocessen med stort intresse. De går redan miste om den imponerande DJI Pocket 4 och lär hoppas att de inte också nekas möjligheten att köpa Insta360 Luna-kameror.

Nu har rivaliteten trappats upp ytterligare ett steg, då Insta360 svarat med egna motstämningar.

Svaret från Insta360

I ett uttalande till TechRadar slog Insta360 grundare och VD JK Liu an en trotsig ton i sitt svar på DJI stämningsansökan och Insta360 motstämningar. Om Luna-kamerorna sade han: "Utvecklingen inleddes redan 2020 och tidigare Insta360-produkter, däribland ONE R, webbkamerorna i Link-serien och Flow-seriens gimbals, bidrog till att forma tekniken och designriktningen bakom Luna Ultra. Att DJI valde att lämna in sina stämningsansökningar samma dag som vi lanserade Luna Ultra säger mycket – det avslöjar deras rädsla för konkurrens från en mycket konkurrenskraftig produkt."

Om motstämningarna står det: Företaget hävdar att DJI har gjort intrång i Insta360 patent kopplade till gimbalstabilisering, riktningskontroll för gimbals, mjuk kamerastabilisering, telemetriöverlägg och stabilisering av panoramavideo. Enligt Insta360 används dessa tekniker i flera av DJI största produktserier, däribland Osmo Pocket-serien, Ronin/RS-serien, Osmo Mobile-serien och Osmo 360.

Liu sade: "Vi är fullt engagerade i att skydda våra innovationer och kommer att agera beslutsamt för att försvara våra immateriella rättigheter mot intrång."

Sommaren är här, festivalsäsongen har dragit igång och Polaroid har presenterat vad företaget hoppas ska bli den perfekta kameran för allt detta. Polaroid Go Generation 3 är den senaste – och minsta – modellen i företagets serie av små direktbildskameror, som tar och skriver ut bilder i ett mindre format av den klassiska kvadratiska Polaroid-stilen.

Med forskning som visar att många inom Generation Z börjar tröttna på modern teknik marknadsförs Polaroid Go Gen 3 som ett taktilt och genuint sätt att uppleva och dokumentera en ”analog sommar”. Den är tillräckligt liten för att följa med på konserter, festivaler och roadtrips, och Polaroid hoppas att dess lågupplösta charm ska tilltala en generation som börjar få nog av skärmar.

Föregångaren Polaroid Go 2 lanserades 2024, men den nya versionen sägs vara ännu mindre. Polaroid har ännu inte delat några exakta mått eller viktuppgifter, men beskriver modellen som ”världens minsta analoga direktbildskamera”. Den använder samma Polaroid Go-film som tidigare, vilket ger utskrifter på 66,6 x 53,9 mm med en bildyta på 47 x 46 mm. Det är ungefär fyra gånger mindre än företagets vanliga I-Type-format.

Go Gen 3 har en selfiespegel, självutlösare för gruppbilder och ett dubbel exponeringsläge som låter dig exponera samma bildruta två gånger för kreativa effekter. Allt detta fanns även i Go 2, och det låter som att Go Gen 3 blir en mycket liknande point-and-shoot-kamera med fast fokus och helautomatiska inställningar. Vi kommer att kunna bekräfta detta när vårt recensionsexemplar anländer, vilket var på väg vid tidpunkten för artikeln.

Kameran finns tillgänglig från och med idag i fem färger (vit, svart, turkosblå, isblå och lila) med ett pris på 1 249 kronor.

Sommarens kamera?

TechRadar-gänget är stora fans av Polaroid och direktbildsfotografi. Samtidigt kan vi erkänna att Polaroid Go Gen 3 inte ser ut att vara den mest spännande lanseringen, utan snarare en mindre uppdatering av Go 2. Så långt vi kan se från det material som hittills publicerats verkar den största förändringen vara att den blivit lite mindre.

Samtidigt tror vi att den har alla förutsättningar att bli en succé. Polaroid har rätt i att många yngre användare söker sig till enklare, mer lågmälda teknikupplevelser, något som framgångarna för produkter som Camp Snap och RewindPix visar. Folk gillar dessutom små och gulliga kameror, vilket den virala succén för Kodak Charmera-nyckelringskameran tydligt demonstrerat.

Lägg till den ständiga populariteten hos Polaroids största konkurrent inom direktbildsfoto – Fujifilms Instax-kameror – som fortsätter att sälja i enorma mängder.

Med sitt söta, fickvänliga format kan Go Gen 3 mycket väl ta en rejäl bit av Fujifilms marknad. Den kostar ungefär lika mycket som Instax Mini 12 och priset på Go-filmen ligger också på en liknande nivå som Instax Mini-filmen.

Vi väntar med vårt slutgiltiga omdöme tills vi fått möjlighet att testa Polaroid Go Gen 3 själva, men just nu känns det som att Polaroid befinner sig på exakt rätt plats vid rätt tidpunkt för att kunna göra stor succé.

Bli inte förvånade om ni ser många av dessa små kameror på festivaler och stränder i sommar.

Jag har följt innehållsskaparvärlden tillräckligt länge för att kunna säga att DJI Osmo Pocket 3 utan tvekan är den mest populära vloggkameran för kreatörer på språng. Jag har sett den lilla, gimbalstabiliserade 4K-kameran i händerna på otaliga personer, och det finns goda skäl till det – det är en diskret men samtidigt mycket kraftfull videokamera som ryms i fickan.

Inför vad som kan bli en våg av nya konkurrenter, där den ryktade Insta360 Luna är en av de mest intressanta, försöker DJI nu bygga vidare på framgångarna från sin drygt två år gamla vloggkamera med den nya Osmo Pocket 4.

Med tanke på tiden som gått mellan modellerna och hur snabbt DJI har förbättrat sina produkter de senaste åren, inte minst sina drönare som Mini 5 Pro, hade jag faktiskt väntat mig lite mer av Pocket 4. Det finns dock flera viktiga förbättringar som är värda att känna till – jag går igenom dem mer i detalj i min jämförelse mellan Pocket 4 och Pocket 3.

Allt det jag uppskattade med Pocket 3 finns kvar. Den kompakta designen, den imponerande videostabiliseringen, den skarpa 4K-videon, möjligheten att snabbt växla mellan vertikalt och horisontellt format samt den smidiga anslutningen till trådlösa mikrofoner.

Det DJI har gjort med Pocket 4 är framför allt att finslipa helheten. De nya funktionerna kanske inte ser särskilt imponerande ut i en specifikationslista, men i praktisk användning bidrar de tillsammans till en betydligt mer polerad användarupplevelse.

De viktigaste nyheterna inkluderar förbättrad slow motion-inspelning med upp till 240 bilder per sekund i 4K, högre videokvalitet med 10-bitars färgdjup och ett dynamiskt omfång på upp till 14 steg, förbättrad motivföljning som nu fungerar i fler lägen, längre batteritid, 107 GB inbyggt lagringsutrymme samt mer genomtänkta kontroller.

Bland de nya funktionerna finns även en magnetisk gimbalarm som gör det möjligt att fästa tillbehör som exempelvis en fyllnadslampa.

Det här är ingen enorm uppgradering, men förbättringarna är tillräckligt många för att jag tycker att även Pocket 3-ägare bör ta en titt på den nya modellen. För förstagångsköpare som vill ha en kraftfull och kompakt vloggkamera som komplement till sin telefon är rekommendationen ännu enklare.

DJI har stärkt sitt grepp om marknaden för videokameror i fickformat. Frågan är bara hur länge det håller i sig. När Insta360 väl kliver in på scenen kan strålkastarljuset mycket väl flyttas från den här försiktiga, men väl genomförda, Pocket 4-uppgraderingen.

DJI Osmo Pocket 4: pris & släppdatum

• Presenterad den 16 april 2026
• Finns i paketen Standard och Creator Combo
• Priserna börjar på 5 690 kronor

DJI Osmo Pocket 4 presenterades den 16 april 2026 och säljs i paketen Standard och Creator Combo på den svenska marknaden.

Standard Combo kostar 5 690 kronor och inkluderar ett gimbal-fäste samt ett stativhandtag. Creator Combo kostar 6 990 kronor och innehåller dessutom en Mic 3-sändare, vidvinkelobjektiv, magnetisk fyllnadslampa, ministativ och en bärväska. För nya DJI-användare är Creator Combo det mest prisvärda alternativet.

Precis som många andra DJI-produkter erbjuder Osmo Pocket 4 mycket prestanda för pengarna och det kommer att bli en tuff utmaning för framtida konkurrenter att matcha helhetspaketet.

• Pris - poäng: 4,5/5

DJI Osmo Pocket 4: specifikationer

DJI Osmo Pocket 4: design

• Nästan samma kompakta format som Pocket 3, med roterbar skärm och gimbalmonterad kamera
• USB-C-snabbladdning och praktiska 107 GB inbyggt lagringsutrymme utöver microSD-kort
• Nya kontroller och smartare respons från joysticken

Pocket 4 känns omedelbart bekant, eftersom den behåller samma grundläggande formfaktor som Pocket 3 – en design som har vunnit många användares uppskattning, även om den nya modellen är en aning högre.

Jag kan inte nog understryka hur viktig den kompakta storleken är för vloggning på språng. Pocket 4 är faktiskt ännu mer diskret för videoinspelning än en telefon och under alla år jag använt Osmo Pocket-modeller har jag aldrig varit med om att någon reagerat negativt när jag filmat på offentliga platser. Kort sagt är det en kamera som låter dig filma väldigt obehindrat.

Vid första anblick kan det verka som att ingenting har förändrats, men DJI har faktiskt gjort flera användbara justeringar av designen.

Ett exempel är att gimbalens rörelsehastighet nu anpassar sig efter hur hårt du trycker på joysticken. Det gör det möjligt att göra både snabba rörelser och mycket precisa justeringar. Tidigare fanns bara en fast rörelsehastighet.

DJI har också lagt till två nya knappar under skärmen. De blir synliga när skärmen vrids till horisontellt läge och fungerar som genvägar till ofta använda funktioner, däribland den förlustfria 2x-zoomen.

Gimbalarmens fäste har dessutom utrustats med en magnetisk yta och elektroniska kontakter som gör det möjligt att ansluta tillbehör, exempelvis den nya magnetiska fyllnadslampan som ingår i Creator Combo-paketet.

När lampan ansluts startar den automatiskt eftersom den får ström direkt från kameran. Ljusstyrkan är begränsad och gör ingen större nytta i starkt dagsljus, men i mörkare miljöer eller vid nattfilmning är den definitivt användbar.

I övrigt är designen i stort sett densamma som tidigare. Gimbalen är fortfarande enastående effektiv för att skapa mjuka videor i rörelse, den bakre skärmen kan fortfarande vridas 90 grader för att växla mellan horisontell och vertikal inspelning och här finns fortfarande både kortplats för microSD-kort – som nu fått ett skyddande lock – samt USB-C för laddning.

Det finns även andra nyheter kopplade till lagring och strömförsörjning, vilket jag går in på härnäst.

• Design - poäng: 4,5/5

DJI Osmo Pocket 4: prestanda

• Förbättrad motivföljning
• 107 GB inbyggt lagringsutrymme
• Batteri med högre kapacitet ger längre inspelningstid

Trots att Pocket 4 i princip har samma storlek som Pocket 3 – den är bara marginellt högre – har DJI lyckats få in ett större batteri på 1 545 mAh. Det motsvarar cirka 20 procent högre kapacitet jämfört med det tidigare batteriet på 1 300 mAh.

Det nya batteriet ger upp till fyra timmars inspelningstid, men som vanligt finns det vissa förbehåll. DJI:s siffra gäller inspelning i 1080p med 24 bilder per sekund, samtidigt som trådlösa anslutningar är avstängda och skärmen släckt. Om du spelar in i 4K kan du räkna med betydligt kortare batteritid.

Det är ändå imponerande för en så liten kamera. Dessutom har laddningstiderna förbättrats, vilket gör att du snabbare kan komma tillbaka till inspelningen. Från tomt batteri kan Pocket 4 laddas till 100 procent på 32 minuter eller till 80 procent på endast 18 minuter.

Även här finns dock en fotnot – de siffrorna gäller vid användning av DJI:s 65 W PD-laddare, som säljs separat eller ingår i Creator Combo-paketet. Jag har inga motsvarande siffror för vanlig USB-C-laddning.

Utöver stöd för microSD-kort på upp till 1 TB har DJI nu även utrustat Pocket 4 med 107 GB inbyggt lagringsutrymme. Det räcker till många timmars 4K-video och är en funktion som helt saknades i Pocket 3. Båda modellerna kan fortfarande spela in direkt på microSD-kort.

Pocket 4 får även stöd för nästa generations Wi-Fi 6 och USB 3.1, samtidigt som de trådbundna överföringshastigheterna har förbättrats. Resultatet är ett snabbare arbetsflöde när du är ute på språng.

Motivföljningen har också fått ett rejält lyft tack vare ActiveTrack 7.0, jämfört med ActiveTrack 6.0 i Pocket 3. Det räcker att dubbeltrycka på ett motiv i bild för att starta följningen, och systemet kan nu spåra människor, djur, fordon och mycket mer.

DJI har dessutom gjort motivföljningen tillgänglig i fler inspelningslägen. Det är ett av flera exempel där Pocket 4 känns som en mer genomarbetad allroundkamera än Pocket 3. Många av funktionerna fanns redan tidigare, men begränsades då av märkliga restriktioner kring vilka inspelningslägen de kunde användas i.

En nackdel som fortfarande finns kvar är dock att Pocket 4 kan bli ganska varm när de mest krävande funktionerna används. Jag har inte stött på några överhettningsproblem under testperioden, men det märks tydligt att kameran blir varm när man håller den i handen.

• Prestanda - poäng: 5/5

DJI Osmo Pocket 4: video- och bildkvalitet

• 1-tumssensor och en enda kamera med 4K-video i upp till 240 bilder/s
• Nya färgprofiler, inklusive D-Log och filmiska bildstilar
• Förbättrat mörkerläge som ytterligare utnyttjar kamerans dynamiska omfång på 14 steg

För de flesta användare kommer den rena bildkvaliteten i Pocket 4, hur imponerande den än är för professionella vloggare, inte att vara tillräcklig anledning att uppgradera från Pocket 3. Föregångaren var redan mycket stark på den punkten.

Båda kamerorna använder en 1-tumssensor, men DJI uppger att Pocket 4:s 4K-video har optimerats med ett dynamiskt omfång på 14 steg och 10-bitars färgdjup.

En viktig faktor bakom de förbättrade tonerna är introduktionen av färgprofilen D-Log, som finns tillgänglig i Pro-läget. Det är DJI:s mest avancerade loggprofil – samma som används i den betydligt dyrare drönaren Mavic 4 Pro – och den ger större flexibilitet vid färgkorrigering och efterbearbetning. Pocket 3 erbjuder istället D-Log M, som kan beskrivas som en enklare variant av D-Log.

DJI säger också att det nya mörkerläget förbättrar både det dynamiska omfånget och den övergripande bildkvaliteten jämfört med tidigare Pocket-modeller. Jag har inte gjort någon direkt jämförelse mellan generationerna, men utifrån de inspelningar jag gjort med Pocket 4 upplever jag att detaljer i mörka partier ser något renare ut än jag minns från Pocket 3.

Det finns dessutom sex nya filmiska färgprofiler för användare som vill ha ett färdigt utseende direkt ur kameran utan att behöva arbeta med loggmaterial eller färggradering. Jag har använt ett par av dessa profiler regelbundet under testperioden och särskilt profilen "Movie" ger ett snyggt och slagkraftigt resultat.

Slow motion-funktionen har också förbättrats. Pocket 4 kan nu spela in med upp till 240 bilder per sekund i både 4K och 1080p, vilket motsvarar 8x slow motion. Pocket 3 är begränsad till 120 bilder per sekund i 4K, även om den också klarar 240 bilder per sekund i 1080p.

För stillbilder finns nu ett SuperPhoto-läge som ökar upplösningen från 9,4 MP till 37 MP för mer detaljrika bilder. Det gäller dock bilder i formatet 1:1. Om man byter till 16:9 sjunker upplösningen till 33 MP.

Även i fotoläget märks det tydligt att Pocket 4 i första hand är en videokamera. Den erbjuder exempelvis inte bildformaten 3:2 eller 4:3 som är vanliga bland fotografer.

Den förlustfria 2x-zoomen aktiveras enkelt via den vänstra av de två nya knapparna under skärmen. DJI har dessutom tagit bort flera av de tidigare begränsningarna kring funktionen, vilket innebär att den nu kan användas både i fotoläge och samtidigt som motivföljning är aktiverad.

För de flesta användare är bildkvaliteten sannolikt inte tillräckligt mycket bättre för att motivera en uppgradering från Pocket 3. För professionella användare finns det däremot precis tillräckligt många förbättringar för att Pocket 4 ska vara värd att överväga.

• Video- och bildkvalitet - poäng: 4,5/5

DJI Osmo Pocket 4: totalpoäng

Bör du köpa DJI Osmo Pocket 4?

Köp den om...

Köp den inte om...

DJI Osmo Pocket 4: andra alternativ

Så testade vi DJI Osmo Pocket 4

• DJI lånade ut Creator Combo-paketet några veckor före lanseringen
• Jag använde regelbundet Pocket 4 tillsammans med samtliga tillbehör
• Jag testade de nya funktionerna, inklusive slow motion-inspelning i 240 bilder per sekund

Från den ursprungliga skribenten;

DJI lånade ut ett Osmo Pocket 4 Creator Combo-paket till mig, vilket innehåller kameran, gimbalskydd, magnetisk fyllnadslampa, grepphandtag, batterihandtag, ministativ och DJI Mic 3-sändare. Jag använde samtliga tillbehör under testperioden före lanseringen, som sträckte sig över större delen av en månad.

Jag jämförde kortfattat Pocket 4 med Pocket 3 genom att hålla modellerna sida vid sida, men jag spelade inte in identiska videoklipp med båda kamerorna för att göra en direkt bildkvalitetsjämförelse.

Jag spelade in video i samtliga upplösningar och bildfrekvenser – 4K och 1080p i upp till 240 bilder per sekund – använde motivföljning, spelade in jämförelseklipp med de olika färgprofilerna, inklusive D-Log och de sex förinställda profilerna, samt testade både SuperPhoto-läget och det vanliga fotoläget i RAW- och JPEG-format.

Jag spelade även in material på kamerans inbyggda lagringsutrymme, laddade ur batteriet vid flera tillfällen och kontrollerade laddningstiderna med en vanlig USB-C-kabel.

• Först testad i april 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

Efter lanseringen av vloggkameran DJI Osmo Pocket 4 förra månaden närmar vi oss nu en full presentation av dess mer premiuminriktade syskonmodell – och DJI har nu gett oss vår bästa titt hittills på Osmo Pocket 4P via sociala medier.

Inlägg på X och Instagram visar i princip hela designen på enheten. Vi kan se kamerans dubbla linssystem, vilket är en av de största skillnaderna jämfört med standardmodellen och det finns även antydningar om 3x zoom och en sensor på 1 tum.

Kameran visades upp under en “exclusive preview” på filmfestivalen i Cannes igår, men vi väntar fortfarande på många detaljer. Flera festivalbesökare har visat upp kameran, utan att avslöja några specifikationer eller visa videomaterial inspelat med enheten.

Det vi däremot kan säga är att detta ser ut att bli ett tydligt steg upp från vanliga Pocket 4 när det gäller både videokvalitet och pris och att presentationen i Cannes antyder att DJI vill positionera modellen som ett seriöst verktyg för filmskapare.

Vissa börjar tröttna på väntan

Det finns nu ett officiellt pressmeddelande, men även där är informationen kring specifikationer ganska begränsad. DJI nämner dock att kameran ska kunna leverera “professional-grade storytelling” och stöd för 10-bit D-Log2-färgprestanda, något som sannolikt kommer uppskattas av professionella kreatörer.

Pressmeddelandet nämner också förbättrad porträttprestanda, bättre zoom och starkare prestanda i svagt ljus, vilket får det att låta som att DJI tryckt in allt de kunnat i DJI Osmo Pocket 4P.

Samtidigt säger DJI att pris och olika konfigurationer “kommer att presenteras vid ett senare tillfälle”.

Den långa uppbyggnaden av hype verkar dock inte ha uppskattats av alla. Vissa användare på Reddit har beskrivit Cannes-visningen som “ren marknadsföringsfluff” med “noll riktiga detaljer”.

Vi får helt enkelt vänta och se om kameran faktiskt lyckas leva upp till den långa väntan.

Under tiden verkar Insta360 förbereda lanseringen av Insta360 Luna Ultra, som enligt de senaste läckorna får ett eget dubbelt kamerasystem, 8K-videoinspelning och en avtagbar kontrollpanel med fjärrfunktion.

Historiskt sett har man behövt välja mellan extrem detaljrikedom eller blixtsnabb prestanda när man köpt kamera. Men nu har Sony lyckats kombinera båda delarna i en och samma modell – A7R VI – och för mig är det här den perfekta spegellösa kameran.

Jag har fotograferat allt från detaljrika landskap till snabb wildlife-fotografering under testperioden med A7R VI och den har inte missat en enda gång. Jag har verkligen uppskattat det enorma antalet pixlar att arbeta med, eftersom det gör det möjligt att beskära bilder väldigt aggressivt utan att förlora för mycket kvalitet.

Den nya stackade fullformatsensorn på 66,8 MP återger mer detaljer än sensorn i Sony A1 II (Sonys tidigare flaggskepp för bildkvalitet och prestanda) och erbjuder dessutom nästan samma hastighet när det gäller sensoravläsning.

Jag säger ”nästan”, eftersom avläsningshastigheten fortfarande är ungefär hälften av A1 II:s och stöder autofokus upp till 60 bilder per sekund. Men i praktiken har den varit mer än tillräckligt snabb för nästan alla situationer jag testat den i. Rolling shutter-effekten är dessutom kraftigt reducerad jämfört med föregångaren A7R V – jag fotograferade med båda kamerorna samtidigt för att kunna jämföra prestandan direkt.

Ännu bättre är att A7R VI kostar cirka 4 500 pund (svenska priser ännu ej klara), vilket gör den betydligt billigare än den dyrare A1 II. Med tanke på vad A7R VI faktiskt klarar av känns A1 II nästan lite överflödig, särskilt när även den extremt snabba A9 III finns för sportfotografer som kräver absolut högsta hastighet.

Samtidigt är det förstås fortfarande väldigt mycket pengar och A7R VI kostar betydligt mer än den fortfarande fantastiska A7R V, som har sjunkit i pris sedan lanseringen 2022. Om maximal detaljrikedom är det enda som spelar roll är A7R V sannolikt fortfarande det mest prisvärda alternativet.

Men med tanke på uppgraderingarna här – inklusive ett nytt batteri med högre kapacitet – känns startpriset för A7R VI ändå motiverat. Jag har recenserat kameror i 15 år och jag tror faktiskt att Sony precis skapade den första kameran som känns perfekt. Jag hade utan problem kunnat leva på dess prestanda i många år framöver.

Sony A7R VI: pris & släppdatum

• Presenterades den 13 maj 2026
• Huspris på cirka 4 500 pund
• Svenskt pris ännu ej klart

• Pris - poäng: 4,5/5

Sony A7R VI - specifikationer

Sony A7R VI: design

• Fortfarande lätt och kompakt jämfört med andra högupplösta fullformatskameror
• Robust design och utmärkt ergonomi
• Pekskärm med fyrvägsled och OLED-sökare på 9,44 miljoner bildpunkter

I sina senaste kameror har Sony gjort stora framsteg när det gäller ergonomi och hur lätt det är att navigera menyer och kontroller. Det är inte längre självklart att Canon och Nikon erbjuder enklare och mer intuitiva kameror att använda.

Till att börja med har Sony förbättrat greppet ytterligare – på A7R VI är det ännu större och mer markerat än tidigare, sannolikt för att ge plats åt det nya och fysiskt större batteriet som introduceras här (mer om det i prestandadelen).

Den nya lampknappen på kamerans ovansida lyser upp viktiga knappar i mörka miljöer, vilket gör dem lättare att hitta vid fotografering i svagt ljus. Kameran har även en tally light för videoinspelning. Varje port skyddas dessutom av en egen robust lucka som håller sig snyggt undan när den används. Det är små men väldigt uppskattade förbättringar i en design som annars påminner mycket om A7R V.

Precis som tidigare får vi tre kontrollhjul för exponeringsinställningar – varav ett kan låsas – fyra anpassningsbara knappar, även om jag fortfarande saknar en knapp på framsidan av kameran, en greppvänlig AF-joystick samt ett fyrvägshjul med genvägar för bland annat serietagning och ISO.

Här finns också en smart 3,2-tums pekskärm med fyrvägsled, vilket innebär att skärmen både kan vinklas ut åt sidan och användas från besvärliga vinklar oavsett om man fotograferar liggande eller stående. Den extremt detaljerade OLED-sökaren på 9,44 miljoner bildpunkter är dessutom nu en HDR DCI-PW-panel som enligt Sony är tre gånger ljusstarkare än den i A7R V.

Kameran använder fortfarande CFexpress Type A-kort. Sett till pris per gigabyte är CFexpress Type A bland de dyraste minneskorten på marknaden och dyrare än CFexpress Type B som används i många konkurrenter. Det går förstås att använda billigare SD-kort, men vill man få ut maximal prestanda vid serietagning och liknande är CFexpress Type A i princip ett måste.

Eftersom det här är ett professionellt kamerahus är A7R VI självklart vädertätad. Jag brukar inte direkt försöka förstöra kameror – särskilt inte testexemplar som ska skickas tillbaka – men det känns tydligt att A7R VI är byggd för att tåla tuff användning. Det bakre kontrollhjulet till höger har lite spel i sig och skulle potentiellt kunna vara en svag punkt, men under min testperiod fungerade det helt utan problem.

Om jag ska rikta någon kritik mot designen är det att kamerahuset fortfarande känns lite trångt. Många av kontrollerna är små och sitter tätt tillsammans. Jag skulle dessutom rekommendera ett vertikalgrepp om man använder större objektiv för bättre balans, eftersom kameran fortfarande är relativt kompakt.

Men överlag är A7R VI utan tvekan ett av de bästa kamerahus Sony någonsin har gjort.

• Design - poäng: 5/5

Sony A7R VI: prestanda

• Stackad sensor med snabb avläsning minimerar rolling shutter-effekt
• Nytt batteri med högre kapacitet, NP-SA100, gör debut
• Motivföljande autofokus får ytterligare förbättringar med nytt chip

Även om designen hos A7R VI bara är en mindre uppgradering tar prestandan ett rejält kliv framåt tack vare en ny stackad sensor på 66,8 MP, den nya processorn Bionz XR 2, ett kombinerat processor- och AI-chip – samma lösning som i Sony A7 V – samt ett helt nytt batteri. Och det är sensorn som verkligen står i centrum här.

Det handlar inte bara om den högsta upplösningen vi hittills sett i en fullformatskamera med sina 66,8 MP, utan också om en stackad sensor, vilket innebär betydligt snabbare avläsning och därmed bättre prestanda på flera fronter. Bildstabiliseringen får dessutom ett lyft på ett halvt steg och når nu upp till 8,5 steg.

Stackade sensorer ligger bakom allt från snabbare autofokus till minskad rolling shutter-effekt. Sensorn i A7R VI är klart snabbare än den vanliga 61 MP-sensorn i A7R V, även om den fortfarande inte riktigt når upp till hastigheten hos A1 II:s stackade 50 MP-sensor eller A9 III:s globala slutare på 24 MP.

Kameran klarar serietagning med mekanisk slutare upp till 15 bilder per sekund för upp till 535 bilder i komprimerad RAW och upp till 30 bilder per sekund utan blackout med elektronisk slutare i sekvenser på upp till 150 bilder – ungefär tre sekunders kontinuerlig fotografering.

En av knapparna kan dessutom programmeras som en burst boost-knapp, vilket innebär att man exempelvis kan fotografera i 10 bilder per sekund och sedan tillfälligt hoppa upp till 30 bilder per sekund när det avgörande ögonblicket inträffar.

Serietagningen stöds också av en pre-capture-funktion där kameran buffrar upp till en sekund av bilder medan avtryckaren hålls halvvägs nedtryckt innan man fullt trycker av för att starta bildserien.

Precis som i A7 V har Sony nu slagit samman huvudprocessorn och det dedikerade AI-chippet – som tidigare låg separat i modeller som A7R V – till ett enda chip för bättre effektivitet och lägre energiförbrukning. Det förbättrar även autofokusen samt automatisk vitbalans och färgåtergivning.

Utöver längre seriebildssekvenser innan kameran börjar sakta ner finns nu också ett automatiskt motivigenkänningsläge, vilket är väldigt praktiskt för den som ofta växlar mellan olika motivtyper. Här finns dessutom specifika spårningslägen för människor, fåglar, djur och fordon, där kameran kan identifiera huvud, ögon och till och med kroppsform för att förstå exakt var fokus ska ligga. Träffsäkerheten är imponerande hög.

Jag fotograferade mycket fågelliv under testperioden och upplevde fågelautofokusen som extremt pålitlig. Den kunde ofta hitta motiv även när de bara upptog en liten del av bilden. För den som föredrar spotfokus finns nu dessutom fler storleksalternativ, inklusive nya XL- och XS-lägen för bredare eller ännu mer exakt fokusering.

Sedan har vi det nya batteriet: NP-SA100 med en kapacitet på 2 670 mAh. För Sony-fotografer är detta faktiskt en ganska stor grej – det är första gången på nio år som Sony introducerar ett nytt batteri för sina spegellösa kameror sedan legendariska NP-FZ100.

Det nya batteriet är fysiskt större och erbjuder 17 procent högre kapacitet än NP-FZ100:s 2 280 mAh, som redan tidigare levererade batteritid i toppklass jämfört med konkurrenterna.

Den dåliga nyheten är dock att batterierna inte är kompatibla framåt eller bakåt. Det går alltså inte att använda äldre NP-FZ100-batterier i A7R VI och det nya NP-SA100 fungerar inte heller i äldre Sony-kameror.

Batterierna – tillsammans med Sonys fortsatta användning av sina dyra CFexpress Type A-kort – riskerar därför att bli ytterligare en kostsam extrautgift, något som sannolikt kommer irritera en del Sony-användare som är sugna på A7R VI.

Personligen uppskattade jag verkligen att ha två NP-SA100-batterier och en laddningsdocka under långa fotohelger med intensiv användning och jag skulle absolut räkna in det i den totala kostnaden vid köp.

Men i slutändan är batteritiden bättre – och vem tackar nej till det?

• Prestanda - poäng: 5/5

Sony A7R VI: bild- & videokvalitet

• Den högst upplösta fullformatssensorn i en spegellös kamera – dessutom stackad
• 66,8 MP motsvarar fortfarande 28 MP med 1,5x APS-C-beskärning
• Dynamiskt omfång förbättrat med ett steg till klassledande 16 steg

”R”-serien i Sonys A7-familj har alltid handlat om detaljrikedom – att leverera de högst upplösta stillbilder Sony kan erbjuda. Och med A7R VI tar Sony ytterligare ett steg framåt genom att öka upplösningen från 61 MP till 66,8 MP, samtidigt som prestandan får ett rejält lyft tack vare den stackade sensorn.

Det finns säkert de som hade velat se ett ännu större hopp i upplösning snarare än fokus på hastighet – under en period ryktades det till och med om att A7R VI skulle få en vanlig sensor på 100 MP. Men för mig, som fotograferar allt från landskap till porträtt och wildlife, känns sensorn i A7R VI betydligt mer mångsidig. För mina behov är den i princip perfekt.

När man använder en stackad sensor finns alltid risken att bildkvaliteten påverkas negativt, särskilt i svagt ljus. Men i A7R VI:s fall verkar motsatsen gälla. Det dynamiska omfånget har faktiskt förbättrats ytterligare från 15 till 16 steg.

Jag behöver sällan bilder på 66,8 MP, men möjligheten att beskära så stora filer är extremt användbar. Jag fotograferade exempelvis mycket fåglar under testperioden och trots att jag använde Sonys 400–800mm-objektiv – deras längsta telezoom – kunde små och avlägsna motiv ibland fortfarande se ganska små ut i bilden.

Det var dock inget problem. Jag kunde beskära kraftigt och fortfarande behålla imponerande detaljskärpa. För att sätta det i perspektiv ger kamerans 1,5x APS-C-beskärningsläge fortfarande bilder på 28 MP, vilket fortfarande är enorma filer. Kombinerar man det med 400–800mm-objektivet får man i praktiken motsvarande ett 1200mm-objektiv. Det är precis därför högupplösta kameror kan vara så användbara.

Färgåtergivningen har också förbättrats tack vare AI-chippet för motivigenkänning som analyserar scenen för bättre automatisk vitbalans. Där äldre system exempelvis kunde tolka en grön skogsmiljö och försöka kompensera med motsatta färgtoner – vilket ibland gav ett överdrivet magentafärgat resultat – förstår A7R VI istället att det handlar om en skogsmiljö eller en person i skugga och väljer en mer korrekt färgton för scenen.

Videoinspelningen ser på pappret ganska lik ut den i A7R V, med stöd för 8K upp till 30 fps och 4K upp till 120 fps. Open gate-inspelning saknas fortfarande, men den nya stackade sensorn minskar rolling shutter-effekten markant, vilket gör A7R VI till ett bättre alternativ för video än föregångaren.

Kameran har dessutom fått fler mer filmiska färgprofiler för videoarbete.

• Bild- & videokvalitet - poäng: 5/5

Sony A7R VI: totalpoäng

Bör du köpa Sony A7R VI?

Köp den om...

Köp den inte om...

Sony A7R VI: andra alternativ

Så testade vi Sony A7R VI

• Sony lånade ut A7R VI till mig fyra veckor före lanseringen
• Jag fick fyra objektiv att använda tillsammans med kameran, plus två batterier och ladddocka
• Jag har fotograferat och filmat en stor variation av motiv för att testa funktioner som wildlife-fotografering och motivföljande autofokus

Från den ursprungliga skribenten;

Jag har haft gott om tid att testa Sony A7R VI innan den officiella lanseringen och använde den tillsammans med fyra olika objektiv: ett kompakt 24mm f/2,8-fast objektiv, 28–70mm F2 GM, 70–200mm F4 G OSS II Macro och telezoomen 400–800mm F6,3-8.

Jag fick även två batterier och den dubbla ladddockan under testperioden.

Med tanke på den högupplösta stackade sensorn och den nya processorn som nu kombinerar det tidigare separata AI-chippet ville jag verkligen pressa kamerans bildkvalitet och prestanda genom en stor variation av scenarier och tester. Det inkluderade landskapsfotografering, wildlife, porträtt och mycket mer.

Jag testade också kamerans serietagningsförmåga både med mekanisk och elektronisk slutare och kontrollerade hur många bilder den kunde ta innan prestandan började sakta ner.

Sony lånade dessutom ut föregångaren A7R V till mig samtidigt, vilket gjorde det möjligt att genomföra flera direkta jämförelser mellan modellerna – särskilt när det gäller snabb fotografering och hög hastighet.

• Först testad i maj 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

GoPro är ett namn som i princip är synonymt med actionkamera-marknaden och varumärket har till stor del varit ansvarigt för explosionen i popularitet för den här typen av kameror under de senaste två decennierna. Företaget har kommit långt sedan sin första Hero-kamera, en bärbar modell kompatibel med 35 mm-film som lanserades 2004.

I dag räknas modeller som GoPro Hero 13 Black och GoPro MAX 2 till de bästa actionkamerorna du kan köpa och dominerar till stor del marknaden. Trots rykten om att företaget planerar att lägga ner Hero Black-serien har GoPro avfärdat spekulationerna. Med andra ord ser GoPro-familjen ut att ha en ljus framtid. Faktum är att precis när jag avslutade det här testet presenterade GoPro nästa generations GP3-processor, som kommer att driva en ny våg av GoPro-kameror från 2026 och framåt.

Med det sagt kan sortimentets riktning ibland ta märkliga svängar och ett sådant exempel är GoPro Lit Hero från 2025, som fungerar som en slags ersättare till GoPro Hero (2024), som i sig var en märklig kompromiss där pris prioriterades över specifikationer.

Det går verkligen inte att kritisera kamerans portabilitet – det är en av de minsta och lättaste actionkamerorna du kan hitta och den kommer inte att tynga ner dig vare sig under en cykeltur eller på resa. Innan jag satte mig på planet behövde jag inte ens fundera på om jag skulle ta med den eller inte, vilket jag annars ofta gör när jag packar. Det var bara att tänka ”varför inte?” och slänga ner den i kameraväskan.

Det har inte gjorts många kompromisser när det gäller byggkvalitet och Lit Hero känns robust trots sitt lilla format.

Den minimala skärmen gör dock inställningar svåra att ändra och det finns inte mycket utrymme för knappar på kamerahuset, vilket gör hanteringen frustrerande ibland. Skärmen är inte heller särskilt smidig att använda för att förhandsgranska bilder och känns ganska pillig. Det här är inte en kamera du använder snabbt, vilket är ett problem med tanke på vilken typ av innehåll du sannolikt vill filma med den.

Det finns väldigt få manuella kontroller: om du bara vill ha en enkel point-and-shoot-kamera fungerar det bra, men om du vill ha mer kontroll över bildskapandet finns det inte mycket här som tillfredsställer ett kreativt behov.

Bildkvaliteten är okej, men inte imponerande. Kameran har svårt i svagt ljus på grund av sin lilla bildsensor och trots att den erbjuder 4K-inspelning är materialet långt ifrån professionell nivå. Både stillbilder och video är tillräckligt skarpa, men tappar snabbt detaljer när känsligheten höjs. Färgerna är däremot ganska naturliga.

Sammanfattningsvis är GoPro Lit Hero ett prisvärt insteg i actionkamera-segmentet och ett bra alternativ att ta med överallt. Den drar inte till sig onödig uppmärksamhet och tar knappt någon plats i väskan. Problemet är att för mycket har skalats bort för att möjliggöra det lilla formatet. Om du förväntar dig en förenklad version av Hero Black, med liknande egenskaper fast mindre, blir du sannolikt besviken.

Jag är inte riktigt säker på vem Lit Hero är gjord för. Visst, det är en instegsmodell, så nybörjare kan ha nytta av den. Men namnet är förvirrande och jag förstår inte riktigt varför man har byggt in en så kraftfull LED-lampa. Den är dessutom inte särskilt billig, vilket jag misstänker beror mer på varumärket än på några verkliga premiumfördelar.

Resultatet är att kameran inte riktigt träffar någon målgrupp särskilt väl. Det låter kanske hårt, men den passar nog bäst för filmskapare som vill ha en kamera de vågar riskera att förstöra för att få extrema vinklar. I övrigt har jag svårt att komma på någon jag faktiskt skulle rekommendera Lit Hero till.

GoPro Lit Hero - specifikationer

GoPro Lit Hero: pris & tillgänglighet

• Lanserades globalt den 21 oktober 2025
• GoPro Lit Hero säljs för 3 199 kronor
• Starter Bundle innehåller ett Shorty-ministativ, cykelfäste och fodral för 4 029 kronor

GoPro Lit Hero började säljas den 21 oktober 2025 till ett pris på 3 199 kronor, men flera månader senare och med nästa generation GoPro-kameror planerade för 2026, går den att köpa billigare. Kameran finns även i olika paket, inklusive Starter Bundle som innehåller ett cykelfäste och ett kamerafodral och säljs för 4 029 kronor.

Det finns även andra paket anpassade för specifika aktiviteter, som Water Activities Bundle (3 900 kronor), Hike and Camp Bundle (4 059 kronor) och ett Kid’s Bundle för 4 279 kronor, som innehåller ett Shorty-ministativ, fodral och Flexible Grip Mount.

• Pris - poäng: 3,5/5

GoPro Lit Hero: design

• Liten 1,76-tums LCD-pekskärm
• Vattentät ner till 5 meter
• Superlätt med sina 93 g

Lit Hero ser definitivt ut som en GoPro och har många av de klassiska designelementen från varumärket. Kamerans baksida domineras av den 1,76-tums stora LCD-skärmen, utan några fysiska knappar eller kontroller alls. Det är inte ovanligt för en actionkamera, och samma sak gäller en mer avancerad modell som DJI Osmo Action 6. Skillnaden där är skärmstorleken, som på 2,5 tum är betydligt enklare att använda och interagera med.

Skärmen på Lit Hero är så liten att mina fingertoppar täckte vissa av ikonerna, vilket gjorde det svårt att välja rätt inställningar när jag var i rörelse och utomhus på vintern med kalla, stela fingrar. Den aktiva ytan på skärmen är dessutom mycket mindre än själva baksidan av kameran, så det finns helt enkelt inte mycket utrymme att arbeta med. Om du, som jag, har lite större händer är det något att tänka på om Lit Hero finns med på din önskelista.

Det är heller inte den mest detaljrika LCD-skärmen jag har använt och den är inte optimal för att bedöma skärpan i bilder och video. Vid flera tillfällen trodde jag att jag hade fått motivet i fokus, bara för att upptäcka att kameran hade fokuserat bakom motivet när jag öppnade materialet på min laptop.

Pekfunktionen är användbar (och faktiskt helt nödvändig i det här fallet), men den är inte särskilt responsiv och det kan krävas flera tryck för att öppna rätt meny eller flera svep med blöta eller leriga fingrar för att bläddra bland förhandsvisningar. Överlag är det definitivt en bra idé att ladda ner GoPro Quik-appen till telefonen, där du kan kontrollera kvaliteten på ditt material mer exakt.

Resten av kamerahuset är otroligt enkelt, vilket både är en nackdel och en fördel. Å ena sidan innebär det att du måste förlita dig på den lilla skärmen för att styra de flesta funktioner, oavsett om fingrarna är kalla eller inte, men det gör också att Lit Hero känns mindre skrämmande för nybörjare. Det finns inte så många knappar att du riskerar att råka ändra en inställning som du sedan inte vet hur du återställer.

Konstruktionen i polykarbonat och TPE (termoplastisk elastomer) är lätt att greppa, med tillräckligt mycket struktur för att ge bra fäste även när kameran är blöt. Jag kände aldrig att den riskerade att glida ur händerna när jag använde den.

En annan oundviklig bieffekt av det lilla formatet är att det är lätt att råka nudda objektivet när du hanterar kameran, till exempel när du tar upp den ur väskan och lämna fingeravtryck. Det går visserligen lätt att torka bort, men kan vara irriterande.

• Design - poäng: 4,5/5

GoPro Lit Hero: prestanda

• Snabb uppstart för snabb inspelning
• Avsaknaden av inbyggd digital eller optisk stabilisering är frustrerande
• Den kraftfulla LED-lampan är för intensiv för de flesta användningsområden

Själva kameran startar snabbt, vilket var något jag var lite orolig över med tanke på att processorn sannolikt har krympts för att passa Lit Heros lilla format. Det är väldigt liten fördröjning mellan att trycka på strömknappen på ovansidan och att kameran är redo att spela in.

Fokus är också snabb, åtminstone utifrån min träffsäkerhet när jag gick igenom bilderna i efterhand – att bedöma fokus direkt på skärmen är väldigt svårt, särskilt med tanke på den breda brännvidden. Detta fungerade dessutom förvånansvärt bra även i svagt ljus och jag märkte inte någon tydlig ökning av oskarpa bilder i sämre ljusförhållanden.

En stor nackdel för mig är avsaknaden av inbyggd bildstabilisering. I stället för att använda optisk stabilisering eller sensorbaserad IBIS måste du först överföra materialet till din telefon via GoPro Quik-appen och sedan applicera algoritmbaserad stabilisering där. Jag är inte särskilt förtjust i digital stabilisering överlag, men att den inte finns direkt i kameran innebär också att du inte kan förhandsgranska hur det slutliga materialet faktiskt kommer att se ut vid inspelningstillfället. Det blir ett extra, tidskrävande steg som bromsar arbetsflödet.

En ytterligare frustration var att anslutningen mellan min telefon och Lit Hero var ganska instabil. Den tappade ofta kontakten, vilket gjorde att livevisningen av vad kameran såg via telefonskärmen blev så pixlig att den i stort sett var oanvändbar. Överföringshastigheterna var också förutsägbart långsamma. Visst, det kan bero på att min telefon är lite äldre, eller på någon modell-specifik kompatibilitetsfråga, men jag upplevde inga sådana problem när jag kopplade den till Insta360 X4 Air och Insta360 X5 dagen innan.

”Lit”-delen av kamerans namn kommer från den kraftfulla LED-lampan på framsidan av kamerahuset. Det är egentligen den enda direkt märkbara förändringen jämfört med GoPro Hero (2024). Jag var inte säker på att en kamera någonsin kunde definieras av sin inbyggda blixt eller kontinuerliga belysning, men den här fångade verkligen min uppmärksamhet.

Den är oförklarligt ljusstark. Med tanke på kamerans storlek är ljusstyrkan imponerande, om inte rent av överdriven. På maxinställningen är den så stark att jag tyckte det var omöjligt att filma mig själv med ljuset riktat mot ögonen. Visst kan den vara användbar i mörka miljöer, men i de flesta fall tyckte jag bara att resultatet såg ganska fult ut. Den gjorde viss nytta vid undervattensfilmning i en grumlig bäck, men ljusets avtagande över bildytan är väldigt tydligt och ser inte särskilt bra ut.

På den positiva sidan är batteritiden helt okej och jag kunde utan problem få ut runt en och en halv timmes kontinuerlig användning i kyliga utomhustemperaturer innan batteriet tog slut. Eftersom batteriet är inbyggt och inte går att byta är det ett plus.

Jag märkte också att kamerahuset blev ganska varmt relativt snabbt vid längre videoinspelningar. Det var inget större problem, men kunde kännas lite obekvämt vid handhållen användning. Den kraftfullare DJI Osmo Action 6 blev inte varm lika snabbt vid längre användning.

• Prestanda - poäng: 3,5/5

GoPro Lit Hero: bildkvalitet

• Ser bra ut i starkare ljus, med naturlig färgåtergivning
• Bild- och videokvaliteten försämras tydligt vid högre ISO
• Inget log-läge för efterbearbetning av färg

Med en så liten bildsensor (1/2,8 tum) i grunden är Lit Hero begränsad när det gäller ljusinsläpp. Det innebär att brusnivåerna är ganska höga vid alla ISO-nivåer. Det finns väldigt få manuella inställningar, och inga riktiga PASM-lägen som låter användaren styra exponeringen, vilket gör att du är helt beroende av kamerans egna beslut, något som ofta resulterar i grynigt material.

Även om det är lättare att dölja i rörlig video syns bristen på detalj tydligt i stillbilder. I dagsljus är resultaten faktiskt ganska skarpa, men det håller inte i sig särskilt länge när ljuset börjar försvinna.

Automatisk exponering fungerar förhållandevis pålitligt och under mina tester kunde kameran snabbt analysera varje scen och justera inställningarna för att undvika tydlig överexponering. På samma sätt gör den automatiska vitbalansen ett bra jobb med att hålla färgerna naturliga, även i blandade ljusförhållanden. Det är positivt, eftersom det finns väldigt begränsade möjligheter att justera detta manuellt.

Jag skulle jämföra upplevelsen och resultaten med vad du får från en enklare telefon eller kompaktkamera. Jag skulle inte rekommendera Lit Hero för mer seriös fotografering, men den fungerar tillräckligt bra för spontant innehåll och semesterbilder.

Det finns inte heller mycket utrymme för efterbearbetning. Skuggor klipper snabbt igen, sannolikt eftersom kameran verkar prioritera något underexponerade bilder för att hålla högdagrarna i schack, men det är ingen bra idé att försöka lyfta dessa för mycket. Det finns inget log-läge, så färgkorrigering måste göras på redan bearbetad video, vilket gör att tonerna lätt bryts ner om du pressar dem för långt.

• Bildkvalitet - poäng: 3,5/5

GoPro Lit Hero: totalpoäng

Bör du köpa GoPro Lit Hero?

Köp den om...

Köp den inte om...

Andra alternativ

Så testade vi GoPro Lit Hero

• Jag använde GoPro Lit Hero under en vecka, både inomhus och utomhus
• Jag arbetade i en rad olika ljusförhållanden och väder för att testa byggkvalitet och funktion
• Kameran sänktes ner i vatten för att testa vattentåligheten

Från den ursprungliga skribenten;

Jag gillar att använda kameror på det sätt som de är tänkta att användas i verkligheten. Därför gör jag inte till vana att släppa dem från fönster eller köra över dem med en Jeep.

I stället tog jag med mig GoPro Lit Hero ut på flera fotograferingar i olika väderförhållanden, från regn till starkt solljus. Jag använde kameran för att spela in bakom kulisserna-material från mina inspelningar samt miljöbilder. Det inkluderade att sänka ner den i en bäck och använda den i lerig terräng.

Jag lät kameran spela in under längre perioder för att testa batteritid och värmehantering. Jag tog både stillbilder och video, som jag sedan bearbetade i Adobe Lightroom och DaVinci Resolve för att se hur mycket detaljer jag kunde få fram i de mest extrema delarna av tonomfånget. Bilderna som visas här är obehandlade JPG-filer direkt från kameran samt video (sammanklippt i det senare fallet).

• Först testad i februari 2026.
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

DJI Mic Mini 2 är DJI:s andra generation av trådlösa mikrofoner i instegsklassen och ersätter Mic Mini från slutet av 2024, som vi tidigare utsåg till den bästa lilla trådlösa mikrofonen.

Den största nyheten är ett set med utbytbara magnetiska frontpaneler för sändarna, som finns i färger från vitt och svart till en mer iögonfallande magenta. Utöver färgalternativen är den andra tydliga nyheten jämfört med originalet tre röstlägen – Standard, Rich och Bright – som är tänkta att låta användare finjustera sina röstinspelningar.

Allt annat känns direkt bekant för den som använt originalet: samma kompakta och lätta formfaktor på sändare och mottagare, samma ljudkvalitet på 24-bit/48 kHz, samma maximala räckvidd på 400 meter med standardmottagaren (eller 300 meter med mobilmottagaren) och samma angivna batteritid på 11,5 timmar för sändaren och 10,5 timmar för mottagaren, som kan utökas till totalt 48 timmar med laddfodralet. Aktiv brusreducering i två nivåer finns också och systemet är kompatibelt med DJI:s OsmoAudio-ekosystem, vilket innebär att det kan ansluta trådlöst utan mottagare till enheter som Osmo Action 6 och Osmo 360.

I mina tester var ljudkvaliteten skarp och tydlig, och den aktiva brusreduceringen gjorde ett bra jobb med att dämpa omgivande ljud. Röstlägena var däremot en annan historia: skillnaderna mellan Standard, Rich och Bright var i praktiken så små att de knappt är värda att nämna, än mindre att basera ett köpbeslut på.

Den slutsatsen sammanfattar egentligen hela Mic Mini 2. För den som är ny inom trådlösa mikrofoner är det ett utmärkt val: lätt, prisvärd, mångsidig och enkel att använda. För den som redan använder originalet är de utbytbara panelerna och röstlägena däremot inte tillräckliga skäl att uppgradera.

Det är också värt att nämna att DJI har bekräftat att en Mic Mini 2S är på väg i sommar, med inbyggd lagring för solo-inspelning och stöd för upp till fyra sändare samtidigt. Om de funktionerna är viktiga för dig kan det vara värt att vänta lite.

Mic Mini 2 är en bra produkt till ett mycket bra pris. Den råkar bara vara en produkt som DJI redan har sagt att de kommer att förbättra rejält inom några månader, vilket gör den till ett lite svårare köp än den annars hade varit.

DJI Mic Mini 2: pris & släppdatum

• Pris från 739 kronor
• Säljs i flera paket, men sändare säljs inte separat
• Tillgänglig nu

DJI Mic Mini 2 släpptes globalt den 28 april 2026 – även om den, precis som andra nya produkter från DJI, inte officiellt lanseras i USA. Åtminstone inte än.

I Sverige säljs Mic Mini 2 i flera olika paket. DJI Mic Mini 2 (2 TX + 1 RX + laddningsetui) kostar 1 199 kronor och innehåller två sändare, en mottagare, ett laddningsetui, två vindskydd, två vita magnetiska frontpaneler, två svarta magnetiska frontpaneler, två magnetklämmor, två magneter, en förvaringspåse, en USB-C-adapter för telefon, en 3,5 mm ljudkabel, en USB-C-laddningskabel samt en låda med flerfärgade magnetiska frontpaneler.

Det finns även ett paket med två sändare och mobilmottagare, DJI Mic Mini 2 (2 TX + 1 Mobile RX + Charging Case), som kostar 959 kronor.

För dig som klarar dig med en sändare finns två alternativ för 739 kronor: DJI Mic Mini 2 (1 TX + 1 RX) samt DJI Mic Mini 2 (1 TX + 1 Mobile RX + Charging Case), beroende på om du vill ha en standardmottagare eller en mobil variant med laddningsetui.

Till skillnad från originalet verkar DJI inte sälja Mic Mini 2-sändare separat, åtminstone inte vid lansering. Det är lite synd, eftersom vissa användare som använder Osmo Audio-systemet eller kopplar sändaren direkt till telefonen via Bluetooth kanske inte behöver vare sig mottagare eller laddningsetui.

Samtidigt känns priset betydligt lägre än för originalet, som vid lansering kostade runt 1 700 kronor för hela paketet. Sett till värde tycker jag därför att Mic Mini 2 har mycket som talar för sig.

DJI Mic Mini: specifikationer

DJI Mic Mini 2: design

• Sändarna har utbytbara frontpaneler
• Klämma eller magnetfäste
• Mottagaren erbjuder manuell ljudnivåjustering, men ingen medhörning

Om vi pratar om sändarna (även kallade TX-enheter) ser Mic Mini 2 mycket mer ut som fullstora Mic 3 än originalet Mic Mini. Det finns dock en viktig skillnad: Mini 2 har stöd för utbytbara magnetiska frontpaneler, som enkelt kan lossas med en nagel och ersättas med en i en annan färg.

DJI Mic Mini 2 (2 TX + 1 RX + laddningsetui)-paketet som jag fick för test innehåller ett helt gäng paneler, från diskreta vita och svarta till mer iögonfallande magenta. De kan låta lite gimmick-artade på papper, men är i praktiken ganska harmlösa och roliga – även om jag inte riktigt kan komma på särskilt många praktiska användningsområden (DJI marknadsför dem som ett sätt att matcha din outfit).

Sändaren kan fästas på kragar, kepsar och slag med hjälp av klämman, eller med en enda (men tillräckligt stark) magnet för att fästa direkt på tunnare tyg. Klämmans riktning kan justeras när du sätter fast den, vilket är smidigt.

Det finns också en indikatorlampa och ett par knappar för att slå på/av och para ihop TX-enheten med olika enheter, men i övrigt är sändaren ganska enkel. Den har inget inbyggt lagringsutrymme och saknar USB-C-port, vilket innebär att den endast kan laddas i laddningsetuiet.

Standardmottagaren (RX) ser, enligt mig, identisk ut med den som följde med originalet Mic Mini. Den har också samma nackdel: utan en inbyggd skärm finns det inget sätt att övervaka ljudnivåer direkt på hårdvaran. Samtidigt är det kanske därför Mic 3 finns – Mic Mini 2 är det mer prisvärda alternativet och då måste vissa kompromisser göras.

Mottagaren har en klämma för att fästas på kläder, som även kan skjutas in i en blixtsko på en kamera, samt en USB-C-adapter för att koppla den till telefoner (det finns även en Lightning-adapter, som jag använde med min iPhone 13, men den säljs separat och ingår inte i kartongen). Det finns också ett 3,5 mm-uttag, en ratt för att justera ljudnivåer samt knappar för ström och parkoppling.

Dessutom kommer det nya paketet DJI Mic Mini 2 (1 TX + 1 Mobile RX + laddningsetui) med en mini-mottagare som är designad enbart för att anslutas till en telefon (precis som med standard-RX verkar detta vara samma mobilmottagare som fanns som tillbehör till originalet Mic Mini).

Jag testade inte den själv, men den är betydligt lättare, mindre och mer strömlinjeformad än standardmottagaren och ser inte lika klumpig ut när den sitter inkopplad i telefonen.

DJI Mic Mini 2: prestanda

• 11,5 timmars batteritid (sändare), 10,5 timmars batteritid (mottagare)
• Upp till 400 meters räckvidd
• Brusreducering i två nivåer och tre röstlägen

Mic Mini 2 erbjuder ljud i 24-bit/48 kHz, precis som originalet Mic Mini. Den är lik även på andra sätt: maximal räckvidd på 400 meter mellan TX och RX, samma angivna batteritid (11,5 timmar för en sändare, 10,5 timmar för mottagaren och totalt upp till 48 timmar med laddningsetuiet), samt två nivåer av aktiv brusreducering. Båda generationerna har också automatisk volymbegränsning för att undvika distorsion.

Precis som första Mic Mini fungerar den också sömlöst med OsmoAudio-ekosystemet, inklusive produkter som DJI Osmo Action 6, DJI Osmo 360 och DJI Osmo Mobile 8.

Faktum är att, bortsett från de utbytbara frontpanelerna, är den enda större skillnaden jag kunde hitta mellan den här andra generationen och den första tillägget av tre röstlägen – Standard, Rich och Bright – som är tänkta att finjustera hur röstinspelningar låter. I praktiken upplevde jag dock skillnaderna mellan de tre lägena som försumbara, så jag skulle säga att ägare av originalet Mic Mini inte har någon stark anledning att uppgradera till den nya modellen.

För nybörjare som letar efter ett billigt trådlöst mikrofonsystem som presterar bra kommer det här däremot att vara ett mycket bra val. Jag upplevde att Mic Mini 2 levererade ett skarpt och klart ljud, med en tydlig förbättring jämfört med de inbyggda mikrofonerna i telefoner, vloggkameror och spegellösa kameror. Monterings- och anslutningsmöjligheterna, tillsammans med den enkla användningen, gör den dessutom väldigt smidig att leva med.

Den aktiva brusreduceringen i två nivåer fungerar också tillräckligt bra. Jag testade den med en fläkt igång på kontoret och även om ljudet fortfarande hördes svagt även på den högsta inställningen, dämpades det tillräckligt mycket för att inte bli störande.

Intressant nog har DJI berättat för mig att en Mic Mini 2S är på väg senare under 2026, med mer betydande uppgraderingar jämfört med originalet. Sändarna i Mini 2S kommer att få inbyggt lagringsutrymme för solo-inspelning och det blir möjligt att ansluta upp till fyra sändare till en mottagare. Den väntas lanseras i sommar.

Bör du köpa DJI Mic Mini 2?

Köp den om...

Köp den inte om...

DJI Mic Mini 2: andra alternativ

Så testade vi DJI Mic Mini 2

• Använd i flera dagar med tester både inomhus och utomhus
• Ansluten till iPhone 13, DJI Osmo Action 6 och Panasonic Lumix GH6
• Testad med Bluetooth, OsmoAudio och mottagare

Från den ursprungliga skribenten;

Jag har inte haft jättemycket tid med Mic Mini 2, men under de dagar jag haft den har jag hunnit testa den både inomhus i lugna miljöer och utomhus bland trafik och vindljud. Jag har också kopplat den till min iPhone 13, en DJI Osmo Action 6 och min Panasonic Lumix GH6 och testat både med och utan mottagaren inkopplad.

• Först testad i april 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

DJI:s Lito-serie är företagets senaste försök att dominera instegssegmentet för kameradrönare och med DJI Lito X1 och den billigare DJI Lito 1 är det ett starkt erbjudande. Båda är kompakta, hopfällbara drönare i samma fickvänliga format som Mini-serien, väger under 250 gram och har C0-klassning, vilket innebär att de kan flygas på många platser, även över människor.

Ute i verkligheten imponerar Lito-modellerna på nästan alla punkter. Flygprestandan är stabil och följsam. Vi flög exempelvis i utmanande kustförhållanden och drönarna höll sig stabila. Trots en ljudnivå på 81 dB är de dessutom förvånansvärt diskreta i luften.

Batteritiden är en annan styrka, med upp till 36 minuters flygtid, vilket är klart bättre än Neo 2 och många andra instegsmodeller. Det som verkligen särskiljer Lito i den här prisklassen är dock hinderdetekteringen: full omnidirektionell täckning ingår som standard på båda modellerna, medan X1 dessutom får framåtriktad LiDAR för ännu bättre identifiering av hinder – ett stort lyft jämfört med sensorn som bara pekar nedåt i DJI Mini 4K.

När det gäller kameran presterar båda över förväntan. Lito X1:s sensor på 1/1,3 tum spelar in 10-bitars 4K-video i 60 fps med stöd för D-Log M och 14 stegs dynamiskt omfång, vilket ger stort spelrum i efterbearbetning. Lito 1:s sensor på 1/2 tum är också bra, men saknar samma dynamik och är svagare i sämre ljus.

Vi rekommenderar att de flesta väljer X1. Den något högre kostnaden ger dig LiDAR, 10-bitars video och 42 GB intern lagring, vilket är mycket extra funktioner för en relativt liten prisskillnad. Ingen av drönarna är dock perfekta: digital zoom blir snabbt mjuk, X1 tenderar att överexponera och ingen av modellerna kan spela in vertikal video direkt.

Med ett pris på 3 849 kronor för Lito 1 och 4 699 kronor för Lito X1 har DJI satt en aggressiv prissättning. Särskilt X1 erbjuder specifikationer som kan mäta sig med betydligt dyrare drönare, vilket gör den till en av de mest prisvärda kameradrönarna just nu. För köpare i USA gäller dock att Lito-serien inte säljs officiellt, utan endast via gråimport. För övriga marknader är det ett enkelt val att rekommendera.

DJI Lito X1 och Lito 1: pris & tillgänglighet

• Lanserade den 23 april 2026
• Lito 1 från 3 849 kronor, Lito X1 från 4 699 kronor
• Fly More Combo-paket finns för båda modellerna

Lito-serien presenterades globalt den 23 april 2026 och finns nu att beställa via DJIs hemsida och andra återförsäljare, med undantag för USA, där det, precis som med andra nya DJI-produkter, inte finns några planer på officiell lansering (även om vissa återförsäljare kan erbjuda den via gråimport).

Som nämnt finns två modeller vid lansering: instegsmodellen DJI Lito 1 och den mer avancerade DJI Lito X1. Dessa kostar 3 849 kronor respektive 4 699 kronor. Båda finns även i Fly More Combo-paket för 5 399 kronor och 6 599 kronor.

Fly More Combo för Lito 1 innehåller två extra batterier, en laddstation för tre batterier, en RC-N3-kontroller och en väska. Lito X1-versionen innehåller samma tillbehör, men ersätter RC-N3 med den mer avancerade RC 2-kontrollern med pekskärm.

Är Lito prisvärd? Kort sagt: ja. Den ligger i samma prisklass som DJI Flip och är dyrare än DJI Neo 2, men erbjuder bättre batteritid än båda (särskilt jämfört med Neo 2) samt mer avancerad hinderdetektering än Flip. Faktum är att Lito X1 levererar specifikationer som liknar DJI Mini 4 Pro, men till ett betydligt lägre pris.

• Pris - poäng: 5/5

DJI Lito X1 and DJI Lito: specifikationer

DJI Lito X1: design och byggkvalitet

• Hopfällbar design under 250 g, liknande Mini-serien
• Klassad som C0
• 42 GB intern lagring (endast X1-modellen) plus microSD-kortplats

DJI Lito X1 och DJI Lito 1 är i princip identiska i design, där den enda verkliga fysiska skillnaden är en mycket liten variation i färgen på plastchassit. Om det inte vore för detta och modellnamnet på propellerarmarna hade det varit omöjligt att skilja dem åt.

Den hopfällbara designen påminner om DJI Mini-serien och precis som dessa väger Lito-modellerna under 250 gram. Det innebär att de klassas som C0 i Europa, vilket gör att de kan flygas på de flesta platser, även nära och över personer som inte är involverade. Den hopfällbara konstruktionen gör också att det här är en av få drönare vi faktiskt kan kalla fickvänlig, även om det snarare handlar om en jackficka än en jeansficka.

Precis som med många av sina drönare inkluderar DJI ett plastskydd för kamera och gimbal när de inte används, men något fodral följer inte med som standard. Om du vill ha en väska behöver du alltså välja Fly More Combo.

Överlag känns drönaren välbyggd trots sin låga vikt. Plastkonstruktionen är robust, med inbyggda fötter/landningsställ som skyddar sensorerna när den står på marken. Propellrarna är däremot ganska oskyddade, så viss försiktighet krävs vid hantering.

Batteriet skjuts in bakifrån, där du även hittar USB-C-porten och microSD-kortplatsen. USB-porten används både för laddning och dataöverföring, medan microSD-kortet står för lagring. Lito X1 har dessutom 42 GB intern lagring som kan kompletteras med microSD, medan Lito 1 kräver ett minneskort direkt.

Kontrollerna RC 2 och RC-N3 som följer med Lito-modellerna är beprövade och har testats i tidigare DJI-drönare. De känns gedigna och bekväma att använda och RC 2 erbjuder dessutom en mycket bra inbyggd pekskärm.

• Design - poäng: 5/5

DJI Lito X1: funktioner & flygprestanda

• QuickTransfer använder Wi-Fi 6 för att snabbt överföra filer till en mobil enhet
• Både DJI Lito 1 och DJI Lito X1 erbjuder omnidirektionell hinderdetektering, samt LiDAR på Lito X1
• Upp till 36 minuters flygtid per batteri

Vi har länge sett DJI Mini 4K som företagets mest prisvärda instegsmodell, men den hade en tydlig nackdel: avsaknaden av hinderigenkänning, vilket gjorde den mer benägen att krascha in i staket, lyktstolpar, trädgrenar och liknande.

Lito-drönarna kommer däremot med full 360-graders hinderigenkänning, vilket gör att de enkelt kan undvika strukturer och faror. Faktum är att DJI Lito X1 dessutom har framåtriktad LiDAR, vilket ger ännu bättre uppfattning av omgivningen, speciellt i svagt ljus där DJI Lito 1s kamerabaserade system inte räcker till.

Lito-modellerna har också de klassiska DJI-funktionerna som start med en knapp, return-to-home och automatisk landning, mycket exakt GPS och stabil flygning. DJI uppger att de klarar vindar upp till 10,7 m/s, men efter att ha flugit dem i betydligt starkare vindar skulle vi säga att den siffran är försiktigt satt.

Med antingen DJI RC 2 eller DJI RC-N3 och DJI Fly-appen är Lito väldigt enkel att flyga. Den svarar snabbt på kontrollerna och har en videoräckvidd som är längre än de flesta rimligen kommer att testa, tillsammans med imponerande batteritid. DJI anger upp till 36 minuter per laddning, men i praktiken handlar det snarare om runt 25 minuter bekymmersfri flygning innan appen börjar uppmana dig att landa, vilket ändå är mycket i den här prisklassen.

Andra funktioner värda att nämna är de många automatiserade flyglägena, som Spotlight (håller kameran låst på ett motiv medan du flyger), ActiveTrack (följer rörliga objekt och undviker hinder) och waypoint-flygning. Dessutom finns QuickTransfer via Wi-Fi 6, som kan överföra stora videofiler från drönaren till mobilen på bara några sekunder.

• Prestanda - poäng: 5/5

DJI Lito X1: bild- och videokvalitet

• DJI Lito X1 har en sensor på 1/1,3 tum, medan DJI Lito 1 har en sensor på 1/2 tum
• Lito X1 har stöd för 10-bitars video och D-Log M-färgprofil
• Båda drönarna kan ta bilder i både JPEG och DNG i 12 MP och 48 MP

De flesta av DJIs drönare spelar numera in video i 4K (till och med den enklare DJI Neo) men Lito X1 och Lito 1 erbjuder en bättre variant av 4K än instegsmodellen DJI Mini 4K, som spelar in 4K i 30 fps med en mindre sensor på 1/2,3 tum.

Lito 1 spelar in 8-bitars 4K-video i 60 fps med sin något större sensor på 1/2 tum, medan Lito X1 spelar in 10-bitars 4K-video i 60 fps med en sensor på 1/1,3 tum (troligen samma som i DJI Flip, DJI Mini 4 Pro och DJI Avata 2). Båda använder en 3-axlig gimbal för att stabilisera kameran under inspelning.

DJI Lito X1 har även stöd för den platta färgprofilen D-Log M, vilket ger ett dynamiskt omfång på upp till 14 steg efter färgkorrigering i efterhand, något som lär tilltala mer krävande videofotografer som vill finjustera sitt material till perfektion.

Du kan se både material direkt från kameran och färgkorrigerat i exempelvideon ovan, och längre ner finns ytterligare en video som visar kameran i DJI Lito 1. Den är visserligen ett steg efter X1, men presterar ändå riktigt bra, speciellt i bra ljusförhållanden.

Vi är imponerade av resultaten från båda kamerorna, både när det gäller video och stillbilder i 12 MP och 48 MP (som kan tas i både RAW/DNG och JPEG). Lito X1 sticker dock ut som det starkare alternativet.

Med det sagt är det här fortfarande instegsmodeller och de kan inte matcha resultaten från exempelvis DJI Mini 5 Pro eller DJI Air 3S. Det märks särskilt när vi försöker zooma, där de mindre sensorerna visar sina begränsningar. Som vi visar i videoklippen är den digitala zoomen på båda Lito-modellerna ganska medioker.

Vi upplevde också att DJI Lito X1 har en tendens att överexponera video som standard. Även om detta inte justeras i en framtida firmwareuppdatering går det dock att korrigera manuellt genom att ändra exponeringen (EV).

Sammantaget är kamerorna i DJI Lito X1 och DJI Lito 1 mycket bra för instegsnivån och ett tydligt steg upp jämfört med vad vi sett i DJI Mini 4K.

• Bildkvalitet - poäng: 4,5/5

DJI Lito X1: totalpoäng

Bör du köpa DJI Lito X1/Lito 1?

Köp den om...

Köp den inte om...

DJI Lito X1: andra alternativ

Så testade vi DJI Lito X1 och Lito 1

• Jag testade alla flyglägen och kontrollmetoder
• Jag tog både video och stillbilder
• Jag testade drönarnas spårnings- och säkerhetsfunktioner

Från den ursprungliga skribenten;

Ungefär en vecka före den officiella lanseringen skickade DJI mig både Lito X1 Fly More Combo och baspaketet för Lito 1 (inklusive RC-N3-kontrollen) för test. Det gav mig några dagar att ta med båda drönarna ut i verkliga miljöer och testa flygning och kameror under olika förhållanden.

Jag flög både i blåsigt och lugnt väder och kunde även testa kamerorna i svagt ljus. Jag testade inte bara manuell flygning, utan även automatiska lägen som Spotlight, ActiveTrack och MasterShots, samt hur väl DJIs påståenden kring batteritid och hinderdetektering stämde i praktiken.

Efter flygning redigerade jag videorna du ser ovan i DaVinci Resolve 20, inklusive användning av LUT:ar och färgkorrigering för D-Log M-materialet jag spelade in med DJI Lito X1. Jag justerade även RAW-bilder i DNG-format från båda drönarna i Adobe Lightroom.

• Först testad i april 2026
• Läs mer om hur vi testar teknikprylar på TechRadar

DJI har precis lanserat Lito-serien, en ny serie kameradrönare riktade mot nybörjarmarknaden. Med all den säkerhets- och flygteknik vi förväntar oss från DJI:s drönare, tillsammans med välutrustade 4K-kameror, är Lito 1 och Lito X1 väldigt trygga instegsmodeller sett till priset.

Men de är inte DJIs billigaste alternativ. DJI Mini 4K har funnits sedan 2024 och har hittills varit vårt förstaval för bästa kameradrönare för nybörjare. Mini 4K säljs fortfarande som en del av DJIs sortiment (åtminstone just nu), till ett betydligt lägre pris än Lito X1.

Så vilken bör du välja? Den billigare, något äldre modellen eller den nya, mer avancerade? Här går vi igenom hur DJI Mini 4K står sig mot sin andliga uppföljare DJI Lito X1*. Vi börjar med specifikationerna och går sedan vidare med sju viktiga skillnader.

Vi har testat den dyrare Lito X1, som är vårt toppval av de två nya Lito-modellerna. Den billigare Lito 1 ligger närmare Mini 4K både i pris och prestanda.

DJI Lito X1 vs DJI Mini 4K: specifikationer

Om du vill ha lite direkta jämförelser på hur de två drönarna står sig mot varandra kan du kolla in specifikationstabellen här nedanför.

1. Video- och bildkvalitet

Båda drönarna spelar in i 4K, men DJI Lito X1 erbjuder betydligt fler möjligheter. Dess 1/1,3-tumssensor kan spela in video i upp till 4K och 60 bilder per sekund och har stöd för 10-bitars D-log M-färgprofil. Detta är funktioner som är väldigt användbara för dig som vill färgkorrigera material i efterhand. Den kan dessutom ta bilder på 48 MP.

DJI Mini 4K använder en betydligt mindre 1/2,3-tumssensor och spelar in i 4K med 8-bitars kvalitet och upp till 30 bilder per sekund. Den fungerar bra i goda ljusförhållanden, men saknar detaljrikedomen, färgdjupet och det dynamiska omfånget som Lito X1 erbjuder. Maxupplösningen för stillbilder är 12 MP.

2. Lagring

Lito X1 har 42 GB inbyggt lagringsutrymme samt en microSD-kortplats, medan Mini 4K (och Lito 1) saknar intern lagring helt och hållet och förlitar sig enbart på minneskort.

3. Vikt och design

Båda drönarna väger cirka 249 gram, vilket placerar dem i en väldigt fördelaktig kategori även i Sverige. De klassas då inom den så kallade öppna kategorin (A1), vilket innebär att du får flyga dem utan att behöva ta något drönarkort, men du måste registrera dig som operatör hos Transportstyrelsen och märka drönaren med ditt operatörs-ID.

I praktiken innebär den låga vikten att du får flyga relativt nära människor (dock inte över folksamlingar) och i många typer av miljöer, som bostadsområden, parker och stränder, så länge du följer grundreglerna kring säkerhet, integritet och flygförbudszoner.

Designmässigt använder både DJI Lito X1 och DJI Mini 4K en klassisk hopfällbar quadcopter-design, vilket gör dem enkla att transportera och förvara.

4. Batteritid

Här är skillnaderna ganska små mellan DJI Mini 4K och DJI Lito X1. Under optimala förhållanden klarar Mini 4K upp till 31 minuters flygtid på en full laddning, medan Lito X1 når upp till 36 minuter. I verklig användning får man räkna med något kortare tider, men båda presterar klart godkänt.

Lito X1 är dessutom kompatibel med ett Intelligent Flight Battery Plus, som enligt DJI kan ge upp till 52 minuters flygtid. Det innebär dock att vikten överstiger 249 gram, vilket i Sverige kan påverka vilka regler som gäller och var du får flyga.

5. Säkerhetsfunktioner

Här drar Lito X1 ifrån rejält. Den är utrustad med sensorer runtom, inklusive framåtriktad LiDAR och en nedåtriktad infraröd sensor. Det gör att den kan upptäcka och undvika hinder oavsett riktning och LiDAR fungerar dessutom även i svagt ljus.

Mini 4K är betydligt enklare på den här punkten. Den har bara en nedåtriktad visionssensor, som främst används vid landning. Det innebär att du som användare måste vara betydligt mer uppmärksam i luften, eftersom drönaren inte själv bromsar eller väjer för exempelvis träd, staket eller lyktstolpar.

Den typen av avancerade säkerhetsfunktioner som Lito X1 erbjuder brukar annars vara reserverade för betydligt dyrare och större modeller. Det är också lite ironiskt, eftersom det ofta är just nybörjare som skulle ha mest nytta av dem.

6. Smarta flyglägen

Lito X1 erbjuder en rad avancerade flyglägen som gör det enklare att få till snygga klipp. Bland dessa finns Follow (drönaren följer automatiskt en person eller ett fordon samtidigt som den undviker hinder), SpotLight (liknande funktion, men med manuell kontroll över flygningen medan kameran håller motivet centrerat), MasterShots (en serie automatiserade kamerarörelser kring ett motiv) och QuickShots (liknande, men med en rörelse i taget). Dessutom finns en knapp för automatisk återvändning till startpunkten.

Mini 4K erbjuder endast QuickShots och återvändning till startpunkten, vilket gör att den känns betydligt mer avskalad när det gäller smarta flygfunktioner.

7. Pris

Här är det DJI Mini 4K som verkligen har ett övertag, då den kostar runt 3 300 kronor (med RC-N1C-kontroll). DJI Lito X1 kostar istället omkring 4 700 kronor (med den liknande men nyare RC-N3-kontrollen), vilket gör den märkbart dyrare än sin föregångare.

Samtidigt tycker vi att de extra funktionerna i Lito X1 (bättre kamera, fler säkerhetslösningar och mer avancerade flyglägen) gör den till ett riktigt prisvärt val. Du får inte bara skarpare och mer färgrika bilder och videor, utan minskar också risken för krascher. Dessutom kan du låta drönaren automatiskt följa dig när du cyklar genom skogen, springer längs stranden eller kör bil på en öppen väg.

Mini 4K är fortfarande ett bra val för nybörjare, men om budgeten tillåter att du lägger lite mer pengar är Lito X1 ett alternativ som även kan tilltala mer avancerade användare.

DJI har presenterat Osmo Pocket 4, som är nästa generation i deras kompakta kameraserie och efterföljaren till Osmo Pocket 3. Modellen kombinerar en uppdaterad design med förbättrad bildsensor och nya funktioner för både videoinspelning och snabb delning.

Skapad för inspelning i alla ljusförhållanden

Osmo Pocket 4 är utrustad med en 1-tum CMOS-sensor, bländare på f/2.0 och ett dynamiskt omfång på upp till 14 steg. Kombinationen ska ge bättre återgivning av både ljusa och mörka områden samt mer nyanserade färger. Kameran riktar sig mot användning i skiftande ljusförhållanden där både detaljer och kontrast bevaras.

Kameran har 1x och 2x lossless zoom samt möjlighet att växla till 4x zoom. Den kan spela in video i upp till 4K med 240 bilder per sekund, vilket gör det möjligt att spela in slowmotion med hög detaljnivå.

Den inbyggda treaxliga stabiliseringen ska minska skakningar under inspelning. ActiveTrack 7.0 används för att automatiskt följa motiv i bilden.

Specifikationer:

• 1-tum CMOS-sensor
• f/2.0 bländare
• 14 steg dynamiskt omfång
• 4K-video upp till 240 fps
• 1x, 2x lossless och upp till 4x zoom
• Treaxlig stabilisering
• ActiveTrack 7.0
• Över 100 GB intern lagring
• Dataöverföring upp till 800 MB/s
• Upp till 240 minuters inspelningstid

Massor av kreativa funktioner och snabb laddning

Precis som föregångaren har Osmo Pocket 4 den numera ikoniska roterbara skärmen, en dedikerad zoomknapp, en programmerbar preset-knapp och en 5D-joystick.

Kameran har 107 GB intern lagring och stöder microSD-kort upp till 1 TB samt dataöverföring med hastigheter upp till 800 MB/s. Det ska göra det snabbare att överföra och dela inspelningar.

Flera funktioner är integrerade i kameran, bland annat Slow Shutter Video, Film Tone och In-Camera Beautify. Dessutom lanseras nu en extern lampa – Osmo Pocket Fill Light – som kan monteras på kameran och användas som fill light i situationer med begränsat ljus.

Batteriet kan laddas från 0 till 80 procent på cirka 18 minuter och från 0 till 100 procent på 32 minuter. Den totala inspelningstiden är upp till 240 minuter.

Ljud spelas in via den inbyggda mikrofonen och kameran stöder även DJIs serie av trådlösa mikrofoner, vilket gör det möjligt att få riktigt bra ljud i sina inspelningar.

Pris och tillgänglighet

Osmo Pocket 4 kan förbeställas från den 16 april med förväntad leverans från den 22 april hos svenska återförsäljare.

Rekommenderade priser:
Osmo Pocket 4 Standard Combo: 5 699 kronor
Osmo Pocket 4 Creator Combo: 6 999 kronor

Antigravity lanserade världens första 360-drönare 2025, men nu har marknadsledaren DJI klivit in med sin egen tolkning och det är en ganska annorlunda produkt jämfört med den något trögare Antigravity A1.

Ledtråden finns i namnet: DJI Avata 360 är inte bara en 360-drönare, utan också en Avata-modell, alltså en del av DJI:s serie av sportiga FPV-drönare. Om A1 är som en Fiat 500 (liten, iögonfallande, innovativ men inte särskilt snabb), så är Avata 360 mer som en VW Golf GTI – diskret vid första anblick, tyngre, men snabbare, mer responsiv och mer praktisk, och dessutom (här spricker bilmetaforen lite) billigare.

Avata 360 är väldigt lik DJI Avata 2, eller kanske en större DJI Neo 2, med en tydlig skillnad: den frontmonterade kameran har två linser istället för en. De sitter på motsatta sidor av gimbalen och spelar in allt runt drönaren, medan mjukvara syr ihop materialet sömlöst och tar bort alla spår av själva drönaren. Det gör att man kan komponera om materialet i efterhand via DJI:s appar.

Jag går in mer på hur 360-redigeringen fungerar längre ner i recensionen, men redan nu kan jag säga att den som har använt 360-kameror tidigare snabbt kommer att kunna skapa riktigt imponerande klipp med den här luftburna varianten.

Där Avata 360 skiljer sig från (och enligt mig slår) A1 är att den erbjuder valet mellan att flyga med en klassisk handkontroll eller med FPV-glasögon och rörelsekontroll. A1 stöder bara det senare, vilket innebär att jag måste ha med en spotter varje gång jag flyger den. Flyger jag själv kan jag inte använda A1 alls (åtminstone inte lagligt), medan jag med Avata 360 kan använda en RC 2-kontroll – utan spotter.

Och i FPV-läge tyckte jag helt enkelt att Avata 360 var roligare att flyga än A1. Den är snabbare, smidigare och mer responsiv, även i kraftiga kustvindar, och när man växlar till enkelkameraläge (som använder en framåtriktad kamera och spelar in i 4K 60fps) känns den nästan som en Avata 2.

Sammanfattningsvis känns DJI Avata 360 som en mer komplett och flexibel 360-drönare än A1 och dessutom till ett lägre pris.

DJI Avata 360: pris & släppdatum

• Lanserad den 26 mars 2026
• Betydligt billigare än Antigravity A1
• Finns i fyra paket, inklusive två Fly More Combo

DJI lanserade Avata 360 den 26 mars 2026, med fyra olika paket att välja mellan. Standardpaketet inkluderar drönaren med den utmärkta DJI RC 2-kontrollern och kostar 7 999 kronor.

Det finns också två Fly More Combo-paket, båda prissatta till 10 399 kronor, som innehåller ett rejält gäng tillbehör. Båda inkluderar drönaren, tre batterier, en laddningsbas (som kan ladda alla tre samtidigt, med stöd för 100W och 65W snabbladdning), extra propellrar, en hopfällbar start- och landningsplatta (väldigt användbar på ojämnt underlag eller i högt gräs, och något jag inte sett i ett Fly More Combo tidigare), samt en robust axelväska med fack för allt.

Skillnaden är att det ena paketet innehåller RC 2-kontrollen, medan det andra innehåller DJI Goggles N3 och RC Motion 3. Du är alltså redo för antingen traditionell flygning eller FPV direkt från start.

Det här är en riktigt prisvärd drönare, särskilt jämfört med konkurrenterna. Även med rabatter kostar Antigravity A1 Standard Combo (som inkluderar drönaren, Vision-glasögon, Grip-kontroll, bärväska och extra propellrar) över 15 000 kronor.

• Pris - poäng: 5/5

DJI Avata 360: specifikationer

DJI Avata 360: design & byggkvalitet

• Platt design utan vikbara armar
• Märkt som UK1 / C1-klass, väger runt 455 g
• Val mellan RC 2 eller Goggles / RC Motion 3 för kontroll

Avata 360 är redo att flygas direkt (ta bara bort det medföljande linsskyddet om du använder det och dubbeltryck på strömknappen) och den har dessutom inbyggda propellerskydd som hjälper till att skydda propellrarna vid kollisioner.

DJI Avata 360 är inte en särskilt lätt drönare. DJI uppger att den väger runt 455 g, men min digitala våg visade 469 g – alltså klart över den tidigare viktgränsen på 250 g. Tack vare EU:s drönarregler är vikten inte längre ett lika stort problem som tidigare. En drönare i den här storleksklassen hamnar vanligtvis i den så kallade “öppna kategorin”, vilket innebär att den får flygas i många typer av miljöer – inklusive bostadsområden, parker och stadsmiljöer – så länge man följer grundläggande säkerhetsregler.

Det är till exempel tillåtet att flyga i närheten av människor och i vissa fall över enstaka personer, men aldrig över folksamlingar

Det innebär också att DJI inte har behövt kompromissa med byggkvaliteten för att nå under 250 g. Avata 360 känns robust, stabil och kapabel att klara mindre kollisioner utan större skador, något jag inte skulle säga om den betydligt mer ömtåliga, lättare Antigravity A1.

Eftersom den saknar utfällbara landningsben har den ganska låg markfrigång vid start och landning, så det är viktigt att använda en plan och jämn yta för att undvika skador. Jag hade stor nytta av den hopfällbara landningsplattan som följer med i Fly More Combo-paketen, eftersom även kort gräs kunde skapa problem vid landning.

Avata 360 har en USB-C-port på sidan för filöverföring och laddning, samt en microSD-kortplats för extra lagring. Det är dock valfritt, eftersom det redan finns 42 GB intern lagring. Batterierna klickas enkelt in baktill och har en fyrstegs LED-indikator som visar batterinivån.

När det gäller kontroll kan du välja mellan en traditionell handkontroll eller FPV-glasögon med rörelsekontroll. Under testet använde jag DJI RC 2 (den är även kompatibel med RC-N2 och RC-N3 enligt DJI) som standardkontroll, samt DJI Goggles N3 tillsammans med DJI RC Motion 3 (du kan även använda Goggles 3 eller FPV Remote Controller 3) för FPV-läge. Båda lösningarna fungerade utmärkt – de känns välbyggda och bekväma att använda. Goggles N3 har inte någon extern skärm som Antigravitys motsvarighet, men jag kunde å andra sidan använda dem med mina glasögon, vilket inte gick med Antigravitys.

Slutligen har DJI gjort linserna på Avata 360 utbytbara, ifall de skulle repas under flygning eller annars. De sticker ut en aning, vilket gör dem mer utsatta än på många andra drönare, så det känns som ett smart beslut från DJI.

• Design - poäng: 5/5

DJI Avata 360: funktioner & flygprestanda

• Omnidirektionellt sensorsystem med framåtriktad LiDAR och nedåtriktade infraröda sensorer
• Maxhastighet på 18 m/s och vindmotstånd på nivå 5
• Upp till 22 minuters flygtid per batteri

Precis som de flesta DJI-drönare är DJI Avata 360 en stabil och säker drönare att flyga. Den har komplett hinderundvikning i alla riktningar, med en kombination av kamerabaserade sensorer, LiDAR och infraröda sensorer som upptäcker hinder runtom, samt en pålitlig “return-to-home”-funktion och en batteritid på upp till 22 minuter. I praktiken skulle jag säga att man snarare får runt 15 minuter baserat på mina tester, men det varierar beroende på förhållanden.

I luften är den smidigare och snabbare än Antigravity A1. Jag upplevde att den reagerade snabbt även i blåsiga förhållanden, och i Sport-läge (där säkerhetssensorerna stängs av) kan den nå hastigheter upp till 18 m/s (cirka 65 km/h). Det lågfördröjda O4+ videosystemet är mycket stabilt, vilket gör att man alltid känner att man har kontroll. Under testet upplevde jag aldrig någon signalförlust eller ens märkbar försämring i livebilden.

Som jag nämnde finns det två sätt att flyga Avata 360: med en traditionell handkontroll med dubbla spakar eller med FPV-glasögon och rörelsekontroll. Jag gillar verkligen att DJI ger användaren valet här – det är en av de största fördelarna jämfört med Antigravity A1, som bara erbjuder FPV-styrning. Med Avata 360 är en vanlig handkontroll perfekt när man flyger själv, eftersom man inte behöver en spotter, och kontrollerna fungerar precis som på klassiska kameradrönare som DJI Mini 5 Pro eller DJI Air 3S. Det gör den lätt att börja använda direkt, utan att behöva vänja sig vid rörelsekontroller eller glasögon.

• Prestanda - poäng: 5/5

DJI Avata 360: bild- & videokvalitet

• Dubbla 1/1,1-tumssensorer möjliggör video upp till 8K 60 fps och stillbilder på 120 MP
• Enkelkameraläge finns för traditionell FPV-video
• Stöd för 10-bitars video och D-log M färgprofil

Avata 360 är utrustad med två 1/1,1-tumssensorer med ultravidvinkelobjektiv, som tillsammans fångar allt runt drönaren i upp till 8K vid 60 fps. Det slår Antigravity A1 på pappret (som klarar 8K men bara upp till 30 fps), och den större sensorn samt högre bitrate ger också bättre bildkvalitet överlag.

Med stöd för 10-bitars video och den platta D-log M-färgprofilen erbjuder Avata 360 riktigt bra videokvalitet för en 360-drönare. Den når inte upp till nivåerna hos DJI Air 3S eller DJI Mavic 4 Pro när det gäller professionellt material, men den står sig mycket bra vad gäller detaljrikedom och dynamiskt omfång.

När du har spelat in 360-material kan det komponeras om i efterhand via DJI:s appar. Jag redigerade video både i DJI Fly-appen och i DJI Studio på dator, och båda fungerar på liknande sätt. Du väljer en vy, sparar den som en keyframe, och appen skapar sedan mjuka övergångar mellan dessa. Slutresultatet exporteras vanligtvis i upp till 4K, även om originalet spelats in i 8K 360.

Det går även att ta panoramabilder i 360 på upp till 120 MP, som sedan kan redigeras till video eller beskäras och justeras på liknande sätt. Personligen använde jag sällan stillbilder under testet, eftersom det är video där Avata 360 verkligen briljerar – men möjligheten finns.

Överlag är jag mycket imponerad av kameran i Avata 360. Grundkvaliteten är högre än hos dess främsta konkurrent, Antigravity A1 och redigeringsmöjligheterna för 360-material håller lika hög nivå.

• Bild- och videokvalitet: 5/5

DJI Avata 360: totalpoäng

Bör du köpa DJI Avata 360?

Köp den om...