AI-genererad musik har utvecklats snabbt och idag kan några enkla textrader räcka för att skapa en komplett låt med sång, instrument och arrangemang. Två av de mest omtalade tjänsterna är Suno och Udio, men trots att de i grunden gör samma sak är upplevelsen ganska olika.

Suno lägger störst fokus på snabbhet och enkelhet. Tjänsten kan generera låtar på under en minut och är särskilt bra på sång, känsla och att snabbt förvandla en idé till något som låter som en färdig låt. Udio tar istället ett mer tekniskt grepp och ger dig större kontroll över bland annat mixning, klarhet och hur noggrant AI:n ska följa dina instruktioner. Resultaten tar längre tid att generera, men kan också bjuda på mer realistiska instrument och ett mer polerat ljud.

Det gör valet mellan dem mindre självklart än det först verkar och för vissa kan den bästa lösningen faktiskt vara att använda båda. Vi har jämfört tjänsternas ljudkvalitet, funktioner, priser och användarvänlighet – läs hela jämförelsen mellan Suno och Udio här för att se vilket AI-verktyg som passar dig bäst.

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att springa, framför allt inte när jag tränar ensam. Men jämfört med mina favoritaktiviteter – cykling och badminton – kräver löpning minst förberedelser för att komma igång på morgonen. Dessutom är det ett bra alternativ som kompletterande träning.

Efter att ha läst om hur mina kollegor använde AI för att skapa träningsprogram tänkte jag att det kunde vara ett bra tillfälle att försöka förändra min inställning till löpning. Därför vände jag mig till Google Gemini och bad den skapa ett träningsprogram som skulle förbereda mig inför ett stort löplopp här i Australien, Sydney City2Surf.

Mitt mål var att testa ett upplägg som enkelt kunde anpassas efter bakslag, som en skada eller sjukdom, samtidigt som jag kunde kombinera löpträningen med mina vanliga badmintonpass och cykelturer under veckan.

Jag ville också se om jag kunde hålla fast vid löpningen längre än under mina tidigare försök. Då hade jag antingen improviserat helt (sprungit så länge jag orkade tills jag blev andfådd) eller följt ett strikt träningsprogram från nätet.

Upplägg

Min första fråga till Gemini var: ”Hur realistiskt är det för en nybörjare inom löpning att börja träna för City2Surf nästa vecka?”

Det här var i slutet av december 2025, så Gemini svarade att jag hade gott om tid eftersom loppet skulle äga rum den 9 augusti i år.

City2Surf är en 14 kilometer lång sträcka som börjar i centrala Sydney och avslutas vid Bondi Beach, vilket också förklarar namnet. Banan är ökänd för sina många backar, framför allt en två kilometer lång sträcka ungefär halvvägs genom loppet med en genomsnittlig lutning på omkring 3–4 procent och en höjdskillnad på cirka 75–80 meter.

”De flesta nybörjarvänliga träningsprogram kräver bara 12–16 veckor”, löd svaret. ”Om du börjar nu har du ett utmärkt utgångsläge för att inte bara ta dig igenom loppet, utan faktiskt njuta av det och springa större delen av sträckan.”

Här är den övergripande planen jag fick från Gemini:

För att vara säker på att jag höll mig till planen frågade jag Gemini hur jag skulle lägga in träningspassen på min gamla Garmin-klocka och fick en steg-för-steg-guide.

Under tiden jag tränade fick jag också möjlighet att testa de nyligen lanserade modellerna Garmin Forerunner 70 och Forerunner 170, och jag valde Forerunner 170 Music. Jag ville se om den inbyggda musikfunktionen och trådlösa betalningar via Garmin Pay räckte för att jag skulle kunna lämna telefonen hemma under träningspassen.

Att släpa med mig min tunga iPhone 16 Pro Max i ett löparbälte under de första veckornas löpning började snabbt bli irriterande, så Forerunner-klockan var precis vad jag behövde. Den minskade dessutom distraktionerna rejält och röstinstruktionerna hjälpte mig att hålla mig till planen under intervallpassen.

Jag lyckades följa programmet under de första månaderna samtidigt som jag fortsatte med mina sociala badmintonpass och cykelturer. Men när jag gick in i den andra fasen började det bli svårare.

Bakslag och justeringar

När jag gick in i fas två av träningsprogrammet drabbades jag oväntat av hälseneinflammation. Min fysioterapeut förklarade att det berodde på att jag hade belastat benen och fötterna för mycket, för snabbt. Återhämtningen krävde mer än en månad av rehabilitering och vila.

När jag fick klartecken att börja springa igen berättade jag för Gemini att jag hade missat några veckors träning och frågade hur jag borde anpassa programmet. Gemini rekommenderade att jag gick tillbaka till en tidigare träningsvecka och försiktigt kom igång igen istället för att börja om helt från början. Jag fick också rådet att minska till ett socialt badmintonpass i veckan och ersätta det andra med en cykeltur.

Efter en månad tillbaka i träningen tvingades jag återigen till ett ungefär lika långt uppehåll, den här gången på grund av en luftvägsinfektion med envis hosta och förkylningssymtom.

Till slut kände jag att de här bakslagen var tillräckliga för att jag skulle bestämma mig för att inte delta i City2Surf, trots att Gemini ansåg att jag fortfarande hade tillräckligt med tid för att hinna träna inför loppet. Istället ställde jag in siktet på nästa års lopp.

”Att helt avstå från City2Surf för att istället prioritera en balanserad och hållbar träningsrutin är ett fantastiskt beslut”, svarade Gemini efter att jag fattat beslutet. ”Eftersom du ännu inte har anmält dig innebär det att pressen från den fasta deadlinen den 9 augusti försvinner. Du kan därmed helt ändra ditt tankesätt från ’panikträning’ till att bygga en stark och stabil grund för löpning på lång sikt.”

När jag ser tillbaka hade jag förmodligen bara gett upp efter det första bakslaget om jag hade följt ett mer strikt träningsprogram. Jag hade antagligen inte vetat hur jag skulle gå vidare efter avbrotten, latheten hade snabbt tagit över och jag hade varit tillbaka på ruta ett igen.

Träningen får ett nytt fokus

Utan pressen från ett fast tävlingsdatum justerade Gemini mitt upplägg för de kommande fyra veckorna och fokuserade på bara två pass i veckan: en dag med intervaller där jag växlade mellan löpning och gång och en längre, sammanhängande löprunda i lugnt tempo. Därefter skulle jag gå vidare med ett nytt träningsprogram. Den betydligt lättare träningsbelastningen har gjort löpningen till något jag ägnar mig åt mer medvetet, samtidigt som jag kan kombinera den med mina andra aktiviteter utan att belasta kroppen för hårt.

På det stora hela tycker jag att flexibiliteten och anpassningsförmågan i Geminis träningsprogram har gjort mina framsteg betydligt mer hållbara. Jag har aldrig känt att jag pressat mig själv för hårt eller tagit det för lugnt. Det har också blivit mycket enklare att komma tillbaka efter bakslag, eftersom jag gradvis kan arbeta mig tillbaka till formen utan att behöva börja om från början. Om jag vissa veckor känner för att ägna fler dagar åt mina andra aktiviteter kan Gemini dessutom hjälpa mig att planera veckan utifrån det.

Även om jag i slutändan inte lyckades med mitt ursprungliga mål att delta i ett populärt löplopp, började jag istället uppskatta resan mot att bli en bättre löpare – i ett betydligt mer hållbart tempo.

Bör du låta AI bli din löpcoach?

För nybörjare eller löpare som vill ha ett flexibelt träningsprogram utan alltför stor press är Gemini faktiskt en riktigt användbar utgångspunkt. Det hjälpte mig att skapa ett realistiskt upplägg, anpassa träningen när jag missade pass och fortsätta göra framsteg utan att hela tiden känna att jag låg efter.

Jag skulle däremot inte säga att det kan ersätta en riktig tränare. AI kan hjälpa till med struktur, tempo och kontinuitet, men den kan inte upptäcka problem med din löpteknik, hålla dig motiverad eller se till att du faktiskt genomför träningen när det blir tufft. Precis som med alla AI-genererade träningsprogram (speciellt om du tränar på en mer avancerad nivå) bör du därför se det som en utgångspunkt snarare än något du ska följa blint.

För mina behov var Gemini däremot tillräckligt för att förvandla löpningen från ett nödvändigt ont till något jag faktiskt kunde hålla fast vid.

• World Humanoid Robot Games 2026 pågår i Peking den här veckan
• Robotarna presterar bättre än någonsin i totalt 51 grenar
• Att få en robot i full sprint att stanna säkert är fortfarande en stor teknisk utmaning

World Humanoid Robot Games pågår just nu i Peking i Kina och rekord satta av människor av kött och blod börjar falla. Robotarna har nu slagit våra bästa resultat både på 100 meter och i höjdhopp.

Som Associated Press rapporterar ligger robotrekordet på 100 meter nu på 9,39 sekunder, vilket är snabbare än Usain Bolts världsrekord på 9,58 sekunder. En humanoid robot har dessutom nått 2,88 meter i höjdhopp, vilket slår Javier Sotomayors mänskliga världsrekord på 2,45 meter.

Det här är bara andra året som World Humanoid Robot Games arrangeras, men framstegen sedan 2025 är tydliga. Förra året lyckades robotarna exempelvis bara nå 0,95 meter i höjdhopp. En ingenjör berättade för South China Morning Post att förbättrade nätverksmöjligheter, som bland annat ger bättre tillgång till AI-bearbetning i molnet, är en av anledningarna till de tekniska framstegen.

Under det fem dagar långa evenemanget sätts de humanoida robotarna på prov i totalt 51 olika grenar. Sporter som tennis, bordtennis och kickboxning har lagts till inför 2026, men programmet innehåller även mer praktiska tester med uppgifter inom bland annat industriell produktion, logistik och hotell- och servicebranschen.

Det där med att bromsa är inte lika lätt...

Hur imponerande många av robotidrottarna än är ser vi fortfarande gott om misslyckanden – exempelvis sprintande robotar som kraschar rakt in i säkerhetsbarriärer för att få stopp på sig själva.

Att få de här maskinerna att sakta ner är faktiskt en betydligt svårare teknisk utmaning än man kanske först kan tro. Det handlar om snabba och komplexa rörelser som måste hanteras med extrem precision.

En stor mängd rörelseenergi måste tas om hand, roboten måste hela tiden återfå balansen och samtidigt övergå från löpning till inbromsning och slutligen stillastående. Forskare har lyckats lösa problemet i simuleringar, men ännu inte med verkliga sprintande robotar. Just nu är hastigheterna och rörelsemekanismerna helt enkelt för mycket för robotarnas AI-system att hantera.

Det hela knyter an till ett återkommande problem för robotar: att helt enkelt undvika att ramla omkull. För oss människor är det lätt att ta förmågan att hålla balansen för given, men i själva verket krävs en mängd blixtsnabba beräkningar och korrigeringar. När en robot dessutom springer i hög hastighet blir problemet ännu svårare.

Publiken verkar däremot inte särskilt bekymrad över robotarnas något brutala sätt att stanna.

”De här sporterna är helt normala för människor, men nu kan robotar också utföra dem. Jag tycker att det är fantastiskt”, sade åskådaren Yang Shangzheng till Associated Press.

Föreställ dig att AI är solen och företagen är Ikaros. Vid det här laget solar sig de flesta av oss i ljuset från den här omvälvande innovationen, som ibland känns alldeles för het och andra gånger försvinner bakom moln så täta att vi undrar varför vi någonsin litade på den från första början.

Vissa djärva företag nöjer sig inte med att blicka mot AI:s varma ljus, utan dyrkar det öppet. De spänner fast vingarna och flyger så nära solen de bara kan. Målet är att fånga lite av den generativa magin och flyga tillbaka till jorden med agenter som, för att dra den här vansinniga metaforen ännu längre, kan formas till människoliknande arbetare som klarar av det vi gör, fast i enorm skala och med liten eller ingen övervakning.

Men resan mot AI:s kärna är förstås farlig, och därför får vi episoder som Metas senaste Don Quijote-liknande äventyr. Enligt en omfattande rapport från Reuters försökte företaget omvandla en stor del av sin arbetsstyrka – enligt uppgift 60 procent – till AI-agenter som skulle övervakas av en betydligt mindre grupp högkvalificerade medarbetare.

Att Metas vingar nästan omedelbart började ryka när företaget kom för nära AI-solen är inte särskilt överraskande, åtminstone inte för mig.

Sakta ner lite

Jag pratar och skriver mycket om AI och har bevakat tekniken i någon form i nästan 25 år, ända sedan företag som IBM och Microsoft var ledande inom området och vi trodde att Deep Blues seger över Kasparov var ungefär så långt artificiell intelligens kunde nå.

Modern generativ AI brinner betydligt starkare och visar i realtid upp en så enorm potential att entusiasmen inte bara är utbredd – den har gått över styr.

AI-agenter, som Meta uppenbarligen började använda i stor skala, driver mycket av den här hysterin. De automatiserade verktygen utlovar möjligheten att ta hand om tråkiga och repetitiva uppgifter inom otaliga företag och skulle kunna lösa inte bara produktivitetsproblem, utan även problem kopplade till personal, däribland rekryteringssvårigheter, lågpresterande medarbetare och utbrändhet. Agentbaserad AI kan dessutom göra mer än att bara hantera repetitiva uppgifter – den kan koppla samman olika system för att slutföra arbete.

Ur Metas perspektiv, särskilt som ett företag som främst sysslar med mjukvara, måste AI som kan arbeta mellan olika verktyg och system för att både hålla verksamheten igång och skapa nytt arbete – under överinseende av en mindre grupp toppresterare – ha framstått som den perfekta lösningen.

Den här typen av slutsatser är knappast unika för Meta eller företag av den storleken. Diskussioner om hur AI ska användas i näringslivet pågår inom i princip alla branscher och på alla nivåer.

AI används redan inom sjukvård, detaljhandel och e-handel, tillverkning, finans och bank, underhållning och media. Allt med varierande grad av framgång och konsekvenser.

Det är ganska svindlande när man tänker på att vi först mötte OpenAI:s ChatGPT 2022. Aldrig tidigare har en teknik så snabbt tagit sig in i nästan varje del av våra liv och samtidigt dominerat det dagliga samtalet så fullständigt. AI-utvecklingen går tre gånger så snabbt som tidigare tekniska innovationer och det gäller även adoptionen.

Åtminstone inom näringslivet finns det en häpnadsväckande hög tilltro till vad som på många sätt fortfarande är en relativt oprövad lösning. Jag säger inte att AI inte fungerar, men just nu verkar många utgå från att tekniken fungerar i alla situationer.

Om Reuters rapport stämmer – och Meta har i princip bekräftat 90 procent av den, även om företaget hävdar att det aldrig planerade att säga upp 60 procent av personalen – är Meta definitivt skyldigt till just detta.

Känner du röklukten?

När det gäller AI sker själva implementeringen och verksamhetsförändringen ofta parallellt. Så samtidigt som Meta planerade och genomförde sin omorganisation och uppsägningar hade företaget redan börjat använda agentbaserad AI.

”Infrastrukturteam varnade dessutom för ’tecken på tillförlitlighetsproblem’ orsakade av ökningen av AI-genererad kod, enligt ett internt inlägg”, skriver Katie Paul för Reuters.

Det fanns också, fortsätter hon, tecken på att problemen – och i praktiken felaktigt arbete – var synliga redan i juni, när hackers använde Metas AI-chattbot för att hacka kända personers Instagram-konton.

Mellan det och vad som verkar ha varit ett internt uppror på företaget (min favoritdetalj är lapparna i toalettbåsen som uppmanade anställda att protestera mot Metas användning av tangenttryckningsövervakning) stod det klart att Meta hade gått för långt, för snabbt med AI för de flestas smak.

Till slut, med fjädrarna i brand, drog sig Meta tillbaka från AI-solen – eller åtminstone från planen – och avbröt uppsägningar samt rullade tillbaka delar av omorganisationen.

Lärdomen här är inte att AI är för farligt för att komma nära eller att AI och företag är en dålig kombination. Men det börjar bli tydligt att uttalanden om att AI skulle förändra företag utan att ta bort eller ersätta jobb var felaktiga, och att låta AI producera arbete utan tillräcklig mänsklig övervakning i varje steg av processen fortfarande är en väldigt dålig idé.

När Mark Zuckerberg nu försöker skriva om sitt eget manus till något mer människocentrerat kanske det är dags för alla att stanna upp och omvärdera hur AI passar in i deras företag, arbetsflöden och liv.

AI kan kännas som solen, men den kan inte vara vår enda källa till ljus och värme. Det är fortfarande bara ännu ett verktyg – visserligen ett extremt kraftfullt och mångsidigt sådant, men fortfarande ett verktyg – och en alltför stor tilltro till det kommer utan tvekan att leda till frustration eller värre.

Meta fick lära sig den hårda vägen: dina AI-planer måste vara förankrade i ett människocentrerat synsätt. Annars kommer människorna att resa sig och klippa av dina vingar.

• Tecken tyder på att låsta chattar är på väg till ChatGPT
• De skulle döljas från de flesta vyerna i appen
• Det är ännu oklart hur de skulle fungera tillsammans med ChatGPTs minnesfunktion

OpenAI fortsätter att utveckla och förbättra ChatGPT, och det verkar som att en kommande uppdatering kan ge dig möjlighet att låsa dina känsligaste chattar bakom en PIN-kod eller fingeravtrycksläsning. På så sätt skulle du kunna förhindra att någon annan som får tillgång till din enhet råkar få syn på dem.

Uppgifterna bygger på dold och ännu inte aktiverad kod som hittats i den senaste versionen av ChatGPT för Android, vilket uppmärksammades av Android Authority. I koden finns hänvisningar till "locked chats" och möjligheten att "protect chats" från obehöriga blickar.

"Lås en chatt för att hålla dess titel och innehåll utom synhåll i ditt vanliga sidofält, historik och sökresultat", lyder en av textraderna som hittats i koden. Det ger en ganska tydlig bild av hur funktionen är tänkt att fungera.

ChatGPT erbjuder redan tillfälliga chattar för konversationer som är mer privata eller känsliga. Dessa visas inte i historiken och ChatGPT skapar inga minnen från dem. De nya låsta chattarna verkar däremot vara tänkta som ett mer permanent alternativ, där konversationen sparas men hålls undan från de vanliga delarna av appen.

Håll det hemligt

Det finns fortfarande en del frågetecken kring hur låsta chattar skulle fungera tillsammans med ChatGPTs minnesfunktioner. En möjlighet är att information som delas i en låst konversation enbart skulle kunna användas i andra låsta chattar, förutsatt att minnesfunktionen är aktiverad.

Från pinsamma medicinska frågor och funderingar kring överraskningspresenter till familjemedlemmar till utkast på uppsägningsbrev till chefen – det finns gott om exempel på AI-konversationer som du kanske inte vill att någon annan ska kunna läsa.

Din telefon eller dator är förstås redan skyddad med exempelvis PIN-kod, fingeravtryck eller ansiktsigenkänning, men för särskilt känsliga konversationer kan ett extra säkerhetslager ge ytterligare trygghet.

Det finns ännu inga uppgifter om när funktionen kan lanseras i ChatGPT-appen. Eftersom den än så länge bara har upptäckts i dold kod finns det dessutom alltid en möjlighet att OpenAI ändrar sina planer och aldrig släpper den. Men det kan vara en funktion värd att hålla utkik efter i ChatGPT under de kommande veckorna.

• Adobe släpper tre nya AI-verktyg för ljud i Firefly
• Kreatörer kan nu använda Generate Music, Generate Speech och Generate Sound Effects
• Vi testade dem för att se hur bra de fungerar för videoskapande

Efter att ha befunnit sig i beta ett tag har Adobe Firefly nu gjort tre nya AI-verktyg för ljud tillgängliga för alla kreatörer, med löftet om "ljud i studiokvalitet". Vi testade samtliga för att se om resultaten lever upp till löftet och överlag gjorde de faktiskt det, även om vi stötte på några egenheter.

Generate Music, Generate Sound Effects och Generate Speech är de senaste ljudfunktionerna som lagts till i Adobes webbläsarbaserade AI-plattform och namnen avslöjar ganska tydligt vad de gör.

Efter att ha experimenterat med alla tre är det Generate Music som imponerar mest på oss. Det är betydligt bättre än vi hade väntat oss och vi kan definitivt se hur både marknadsförare och innehållsskapare kan få stor praktisk nytta av verktyget. Du kan själv testa funktionerna via Adobe Firefly.

Vad är nytt?

Tre nya AI-verktyg är nu tillgängliga för alla. De är ganska självförklarande, men här är det viktigaste du behöver veta:

• Generate Music låter dig skapa licensierad musik som anpassas efter videons längd och stämning.
• Generate Speech omvandlar skrivna manus till AI-genererade voiceovers.
• Generate Sound Effects skapar – precis som namnet antyder – ljudeffekter som matchar handlingen och tajmingen i en video.

Men är de faktiskt bra?

Vi har tidigare skrivit om vår ganska avvaktande inställning till AI i allmänhet och de problem som uppstår när tekniken används för kreativt arbete. Resultatet kan lätt kännas mer som en imitation av konst än genuint skapande.

Samtidigt har flera av Adobes AI-verktyg lyckats imponera även på de största AI-skeptikerna i vårt team – inte minst funktioner som Generative Extend i företagets videoredigeringsprogram. Vi är samtidigt öppna för att bli övertygade, så vi bestämde oss för att själva testa de nya ljudverktygen för att se vad de faktiskt går för.

Åtminstone i nuläget ligger fokus framför allt på att snabba upp kreativa arbetsflöden för marknadsförare och innehållsskapare.

Skapa AI-musik

Vi började med Generate Music, där du antingen kan skriva en egen prompt eller ladda upp en video och låta AI:n försöka lista ut vilken typ av musik som passar. Vi använde ett kort 27-sekundersklipp som filmats till vår recension av reMarkable Paper Pure – mest för att det råkade ligga kvar i nedladdningsmappen.

Utifrån videon föreslog Firefly prompten "en lugn, eftertänksam låt i ambient elektronisk stil för en produktdemonstration".

Vi tryckte på Generate och efter bara ett par sekunder – det går faktiskt imponerande snabbt – fick vi fyra olika låtar att välja mellan, alla med ungefär samma känsla. De var ... helt okej. Lite generiska, men helt klart användbara om du har ont om tid eller snabbt behöver få klart ett projekt.

Vi bestämde oss sedan för att lägga till fler instruktioner i prompten, som "jazz" och "cinematic", samt att musiken skulle användas i en "vlogg" och "trailer". Vi ändrade också energinivån från "low" till "medium". Resultaten blev betydligt bättre.

Precis som med många andra AI-verktyg blir resultatet bättre ju mer detaljerade instruktioner du ger. Du kan också själv beskriva vilken känsla, stil och användning du är ute efter om du redan har en tydlig idé.

När du är nöjd kan du ladda ner både videon och musiken tillsammans, eller bara musikspåret.

Skapa AI-voiceovers

När vi gick vidare till Generate Speech fick vi först välja vilken AI-modell som skulle användas via sidomenyn. I skrivande stund finns Adobes kommersiellt säkra Firefly-modell samt partnermodellen ElevenLabs Multilingual V2.

Därefter valde vi en röst från en lista med 45 alternativ. Rösterna kategoriseras bland annat efter man, kvinna eller icke-binär samt ung vuxen, medelålders och senior.

Slutligen klistrade vi in texten i textfältet. Firefly kan automatiskt identifiera vilket språk du använder, men det går även att välja språk manuellt. För testet använde vi dikten Ozymandias.

Något vi gillade var möjligheten att lägga till extra instruktioner i själva texten och tala om för AI:n var den ska göra pauser.

För att faktiskt förhandslyssna behövde vi däremot markera hela textstycket och använda snabbmenyn. Det är också där du kan korrigera uttal och justera röstens tonläge.

Med tanke på hur mycket Adobe pratar om snabbare arbetsflöden känns det här som ett onödigt krångligt upplägg. En vanlig uppspelningsknapp längst ner på skärmen hade gjort jobbet betydligt enklare.

Vi behövde dessutom justera pauserna för att ge uppläsningen lite mer luft. När de väl lagts till kunde vi finjustera längden genom att klicka på respektive paus i förhandsvisningen. Av någon anledning var det ordet "land" som AI:n hade störst problem med och uttalade det som "lan".

Skapa AI-ljudeffekter

För att testa Generate Sound Effects använde vi återigen ett klipp från vår reMarkable-recension, den här gången en 12 sekunder lång video där reMarkable 2 jämförs med Paper Pure.

Här är processen betydligt mer manuell, eftersom AI:n inte själv försöker lista ut vilka ljudeffekter som passar videon. Vi fick beskriva vad vi ville ha och klickade sedan på "Enhance Prompt", som automatiskt lade till fler detaljer.

Resultatet blev prompten "en glidande vissling som mjukt sjunker i tonhöjd, med metallisk klang och mild resonans". Efter att vi klickat på Generate skapade tjänsten snabbt fyra öronbedövande varianter. Vi tänker bespara er de resultaten.

I stället ändrade vi prompten till det betydligt behagligare "syrsor på ett fält" och satte längden till 12 sekunder för att fylla hela videoklippet.

En bra detalj med Sound Effects är att du kan lägga till flera ljudspår och använda reglagen för att bestämma exakt var de ska placeras.

Med en tidslinje längst ner på skärmen börjar gränssnittet faktiskt påminna om en riktig ljudredigerare, åtminstone till viss del. Genom att dra i ljudspårets handtag kan du dessutom justera volymen eller radera spåret.

Är de värda att använda?

Överlag finns det några saker i gränssnittet vi gärna skulle vilja se Adobe justera för att göra produktionsflödet snabbare.

Vi tror inte att verktygen kommer att ersätta professionella ljuddesigners, kompositörer eller musiker inom den närmaste framtiden. Men för marknadsförare och enklare, vardaglig videoproduktion kan vi absolut se att de fyller en funktion.

Generate Speech befinner sig långt från tiden då AI-röster lät som gamla Microsoft Sam, men när det gäller nyanserad och trovärdig leverans är det fortfarande svårt att slå en riktig person framför en mikrofon.

Generate Sound Effects känns betydligt mer användbart. Efter att ha genererat en rad olika ljud hade vi svårt att höra någon större skillnad mellan AI-effekterna och ljuden på en gammal CD-skiva med ljudeffekter vi hade till hands.

Den stora vinnaren är däremot Generate Music. Redan den första, automatiskt skapade prompten gav musik som utan problem hade kunnat användas i en produktdemo, recension, företagsvideo eller liknande. Dessutom blev resultaten bättre för varje ny generering vi gjorde.

För den som behöver producera videoinnehåll snabbt är det alltså en uppdatering som definitivt är värd att utforska.

• Google Assistant försvinner från fler enheter
• 4 september blir brytpunkten för Android och Wear OS
• Övergången till Gemini ska vara smidig

Google Assistant har haft en lång resa. Assistenten lanserades första gången i maj 2016 som en del av meddelandeappen Allo (kommer du ihåg den?), men idag är det tydligt att Gemini är Googles framtid när det gäller AI-assistenter. Nu vet vi också exakt när Google Assistant slutar fungera på Android-telefoner och Wear OS-enheter.

Enligt e-postmeddelanden som Google har skickat till vissa användare av Google Assistant, och som uppmärksammats av 9to5Google, inleds nedstängningen för Android och Wear OS den 4 september. Därefter kan det ta några veckor innan förändringen når samtliga användare och enheter.

Det innebär att Google Assistant inte längre kommer att kunna användas på Android-telefoner, Android-surfplattor eller parkopplade Wear OS-enheter. Förändringen gäller även Android Auto. Däremot kommer fordon med Google built-in att kunna fortsätta använda Google Assistant under en övergångsperiod.

Google hade ursprungligen planerat att stänga ner Google Assistant redan förra året, men tidsplanen sköts senare upp. Nu verkar det däremot vara definitivt. Under de senaste månaderna har företaget successivt gjort Gemini till standardassistent på allt fler produkter, däribland smarta hemenheter och Google TV-enheter.

Det här behöver du göra

Om du fortfarande använder Google Assistant på Android eller Wear OS är det dags att byta till Gemini. Om appen inte redan finns installerad på din enhet kan du ladda ner den från Google Play. Gemini erbjuder allt från vanliga telefonkommandon till AI-genererade bilder och mycket mer.

När du installerar Gemini guidar appen dig genom processen att ersätta Google Assistant som standardassistent. Eftersom båda tjänsterna använder samma Google-konto ska övergången gå smidigt.

Google Assistant sparar inte någon egentlig chattlogg, så det finns inga konversationer som behöver flyttas över. Om du ändå vill se dina tidigare interaktioner med Google Assistant finns de kvar via sidan Webb- och appaktivitet i ditt Google-konto.

Du kan dessutom fortsätta använda de flesta av de gamla röstkommandona i Gemini, inklusive frasen "Hej Google", som aktiverar assistenten. Tanken är att allt ska fungera på ungefär samma sätt som tidigare (även om övergången hittills inte har varit helt problemfri) och dina Gemini-konversationer synkroniseras automatiskt mellan dina enheter.

Vi har sedan länge passerat den punkt där det är mycket svårt – och i vissa fall omöjligt – att skilja AI-genererade bilder och videor från äkta innehåll. Därför har det blivit viktigare än någonsin att vara skeptisk till allt du ser på nätet från källor du inte litar på.

En ny funktion i Google Earth verkar dessutom ha gjort problemet med AI-genererad desinformation ännu större. Den visar hur kraftfull tekniken har blivit, men också hur viktigt det är att företag bygger in betydligt starkare skydd från början för att stoppa dem som omedelbart försöker använda nya AI-verktyg på de mest skadliga och vilseledande sätten.

Funktionen i fråga är AI-bildgenerering i Google Earth, som drivs av modellen Nano Banana 2. Efter att en våg av olämpliga och vilseledande bilder började spridas på nätet har Google nu dragit tillbaka funktionen medan företaget arbetar med bättre skydd mot desinformation.

Google Earths nya funktion

Allt började med den sedvanliga hajpen som Google bygger upp kring sina nya AI-funktioner. Bildmodellen Nano Banana 2, som redan imponerat på många i Gemini-appen, skulle nu även bli tillgänglig direkt i Google Earth på webben.

Google beskrev funktionen så här: "Skapa egna bilder för att visualisera historia, planera fastigheter och mycket mer. För första gången kan du generera egna bilder med hjälp av Google Earths satellitbilder, flygbilder och 3D-modeller tillsammans med Nano Banana, som skapar koncept förankrade i den verkliga världen."

Företaget visade också flera exempel på hur funktionen kunde användas. Du kunde skapa en infografik om Frihetsgudinnan, visualisera ditt drömhus vid en sjö, se hur ditt bostadsområde skulle kunna ha sett ut för hundra år sedan eller föreställa dig Pompeji precis innan staden begravdes av askan från Vesuvius utbrott.

Det enda som krävdes var en textprompt. Google Earth kombinerade sedan befintliga satellitbilder och 3D-data för att skapa den AI-genererade bild du efterfrågade. Själva AI-modellen var inte ny – men att koppla samman den med Google Earths verklighetsbaserade kart- och satellitdata var det.

Vad gick fel?

Kanske borde vi ha sett det komma – och det var det också många som gjorde. Att kombinera AI med Google Earths satellitbilder och 3D-data fungerade inte riktigt så bra som Google hade hoppats. Den nya funktionen började nästan omedelbart användas för att skapa alla möjliga typer av vilseledande bilder, som sedan spreds snabbt i sociala medier.

Vi tänker inte länka till dem eller ge dem ytterligare uppmärksamhet, men de är inte svåra att hitta. Det handlar om allt från naturkatastrofer och terrorattacker till enorma slukhål, utomjordisk aktivitet och flyktingläger – placerade på platser där de aldrig har existerat, allt skapat med hjälp av AI.

En del av bilderna var uppenbart gjorda som skämt, men många skapades med avsikt att sprida desinformation och skapa förvirring. Att de dessutom byggde på verkliga satellitbilder från Google Earth gav dem en trovärdighet de annars aldrig skulle ha haft. Det räckte för att Google skulle dra tillbaka funktionen.

Google säger att en stor mängd bilder "som verkar bryta mot våra riktlinjer" har gjort att företaget nu "rullar tillbaka funktionen i Google Earth medan vi arbetar med att införa starkare skyddsmekanismer".

Företaget påpekade också att de AI-genererade bilderna aldrig visades för andra användare direkt i Google Earth och att de dessutom var vattenmärkta som AI-genererade.

Vår AI-fyllda framtid

Det räcker med några minuter på nätet för att se hur motståndet mot AI fortsätter att växa, särskilt när det gäller bilder och video. Den allmänna stämningen på Reddit verkar vara att en funktion som den här fyller "noll syfte", samtidigt som många användare uttrycker frustration över att AI "trycks ner i halsen på oss".

Det finns flera tydliga lärdomar att dra av det som hänt. För det första behöver inte varje tjänst eller app innehålla ett AI-verktyg eller en promptruta. Vissa produkter fungerar faktiskt bättre utan AI. Microsoft valde nyligen att backa från några av de AI-funktioner som lagts till i Anteckningar – en app vars största styrka alltid har varit dess enkelhet – efter kritik från användarna.

För det andra måste företag tänka betydligt mer på värsta tänkbara scenario innan de lanserar nya AI-funktioner. Internet kommer alltid att försöka stresstesta dem på de mest kreativa, vilseledande och destruktiva sätten som går att tänka sig. Skyddsmekanismerna måste därför finnas på plats redan från dag ett – inte efteråt.

Slutligen har det aldrig varit viktigare att hålla sig till informationskällor som faktiskt går att lita på. Inte slumpmässiga konton i sociala medier, utan etablerade publikationer med tydliga riktlinjer för hur AI används. Det är fortfarande ett av de bästa sätten att avgöra vad som är trovärdigt – och vad som inte är det.

AI finns numera överallt. För vissa är det spännande, för andra väcker det oro – och ingenstans märks den uppdelningen tydligare än inom hälsa. AI har potential att revolutionera både den personliga hälsan via telefoner och smartklockor och den medicinska forskningen genom att analysera enorma mängder data. Samtidigt bygger tekniken på stora datamängder för att träna framtidens AI-modeller, vilket gör användningen av känsliga hälsouppgifter till ett omdiskuterat ämne.

Det är därför kanske inte förvånande att Samsung satsar stort på AI. Under Galaxy Unpacked den 22 juli visade företaget hur AI integreras i hela ekosystemet, inte minst i Samsung Health och företagets Galaxy-klockor. Systemet analyserar användarnas hälsodata för att bland annat kunna upptäcka tecken på sömnapné, oregelbundna hjärtrytmer och till och med ge indikationer på att en förkylning kan vara på väg.

Samsung är långt ifrån ensamma. Google har gjort en liknande satsning genom att bygga om sin hälsoplattform med en AI-baserad hälsocoach.

Samtidigt är många fortfarande skeptiska till att låta AI hantera deras hälsodata. Vår kollega David Nield har tidigare beskrivit sina egna tveksamheter och flera AI-företags hantering av användardata har gjort många användare mer försiktiga. Frågorna är därför många: sker AI-utvecklingen inom hälsa för snabbt, finns det tillräckliga skydd på plats och används våra uppgifter verkligen bara med vårt samtycke?

Det mesta verkar i slutändan handla om förtroende.

Tidigare i juli fick Samsung stor uppmärksamhet efter att ett rykte spreds om att Samsung Health skulle radera användarnas hälsodata om de inte godkände att informationen användes för AI-träning. Samsung förnekade senare uppgifterna och klargjorde att påståendet inte stämde. Även om ryktet var falskt visar det hur känsliga många användare är när det gäller AI och personlig hälsodata.

Förtroende och integritet

Under Samsung Galaxy Unpacked fick jag möjlighet att intervjua Annika Bizon, VP of Product and Marketing för Mobile Experience på Samsung, om företagets AI-strategi inom hälsa och hur de tänker skydda användarnas data.

– Användaren har kontroll, säger hon.

– Du väljer själv om du vill aktivera funktioner som använder din hälsodata. Det styr du via telefonen och Samsung Health. AI finns där för att hjälpa dig och göra upplevelsen bättre.

Bizon och hennes team betonade också att Samsung Health fortfarande fungerar även om man inte väljer att dela data för AI-funktioner. De mest avancerade AI-funktionerna kräver dock att användaren aktivt väljer att aktivera dem.

Samma budskap återkom gång på gång under Unpacked-evenemanget. När jag pratade med representanter om Samsungs nya smartglasögon låg stort fokus på integritet och transparens – något som tydligt visar att Samsung och Google vill undvika den kritik som andra teknikföretag har fått kring AI och datainsamling.

Liknande resonemang fördes även under Samsungs Health Forum. Där beskrev Rohit Ali, chef för Technology Incubation Lab vid Samsung R&D Institute UK, företagets syn på användardata:

"Så länge vi kan garantera att användarnas data är privat finns förutsättningarna för förtroende. På Samsung anser vi att datan tillhör användaren – vi är bara dess förvaltare."

Bizon återkom också till att användaren alltid kan välja vilken information som delas.

– Om AI är inblandad är det du som bestämmer.

Samtidigt medgav hon att många användare sannolikt kommer vilja aktivera funktionerna när de ser vilken nytta de kan ge.

– När man börjar använda dem inser man att man faktiskt vill aktivera dem, eftersom de ger en bättre förståelse för den egna hälsan.

"Vi vill hålla människor borta från läkare"

Snabbtitt: Samsung Galaxy Watch Ultra 2 / Watch9

Enligt Bizon är tiden då alla fick samma råd – exempelvis 10 000 steg om dagen och åtta timmars sömn – på väg att ta slut.

– Nu handlar det om din hälsa på ditt sätt. Där möts AI och den senaste sensortekniken.

Hon fortsätter:

– Vi vill hjälpa människor att undvika onödiga läkarbesök. Vi vill ge små påminnelser och insikter som gör att människor kan förbättra sin hälsa på egen hand.

Tanken är att AI ska kunna upptäcka förändringar i kroppen innan användaren själv märker dem och på så sätt bidra till mer förebyggande hälsa. Om något allvarligare faktiskt uppstår ska det också kunna upptäckas tidigare.

En viktig del i satsningen är den nya funktionen Vitals, som analyserar flera olika hälsomått medan användaren sover med en Galaxy Watch eller Galaxy Ring. Samsung säger att funktionen bland annat kan analysera förändringar i andningen och ge indikationer på att en förkylning kan vara på väg.

– Då kan du kanske välja att sova lite mer, ta det lugnare eller hoppa över gymmet dagen därpå, säger Bizon.

Hon lyfter också fram att AI ska ge mer detaljerade insikter om hjärthälsan.

Här finns dock en viktig skillnad för svenska användare. Flera av Samsungs medicinska hälsfunktioner – exempelvis EKG, blodtrycksmätning och upptäckt av sömnapné – kräver appen Samsung Health Monitor, en kompatibel Galaxy Watch och Galaxy-smartphone samt att funktionen är godkänd och aktiverad på den aktuella marknaden. Funktionen för sömnapné finns numera tillgänglig i Sverige efter att ha fått CE-godkännande, men tillgängligheten för olika hälsfunktioner varierar fortfarande mellan länder och enheter.

Samsung meddelade även att en AI-baserad näringsfunktion snart lanseras i beta. Den ska kunna analysera en bild av en måltid och uppskatta innehållet av bland annat protein, fett och kolhydrater – på ett liknande sätt som konkurrerande tjänster från Google och Garmin. Funktionen har dock ännu inte lanserats i Sverige, och Samsung har inte bekräftat när den blir tillgänglig här.

Hela Samsungs strategi bygger på att hjälpa användare att leva hälsosammare liv genom förebyggande insikter snarare än behandling i efterhand. Om det lyckas återstår att se. Under företagets Health Forum sammanfattade Dr. Hon Pak, chef för Digital Health på Samsung, företagets syn på saken:

"Oavsett om det handlar om data eller de insikter vi tar fram måste människor kunna lita på att det är rätt för dem. Och de måste kunna lita på att vi lagrar och använder deras data på rätt sätt – för när man väl har förlorat användarnas förtroende spelar inget annat någon roll."

Samsung är uppenbart medvetna om den växande skepsisen kring AI och personlig data. Företaget lägger därför stor vikt vid budskap om integritet och transparens – och framgången för hela satsningen på AI inom hälsa kan mycket väl avgöras av just det.

"Intelligent Eyewear" är den nya benämning Samsung använder, kanske för att ge den här typen av bärbar teknik en nystart på en marknad där intresset för smartglasögon har börjat mattas av. Med fokus på stil och design har företaget presenterat en serie glasögon framtagna tillsammans med Warby Parker och Gentle Monster, där mode och Gemini står i centrum för upplevelsen.

Samsung presenterade det länge utlovade samarbetet mellan företaget, Google och de två välkända glasögonmärkena tillsammans med sin nya serie Galaxy Fold-enheter under Samsung Galaxy Unpacked den 22 juli. Med Intelligent Eyewear tar företaget nu upp kampen med marknadsledaren Meta, vars Ray-Ban- och EssilorLuxottica-smartglasögon hittills har dominerat segmentet.

Vid en förhandstitt strax före lanseringen fick jag möjlighet att titta närmare på de nya glasögonen. Samsung var däremot noga med att jag varken skulle prova dem eller använda dem, vilket var lite frustrerande.

Samsungs Intelligent Eyewear finns i flera olika designer – från klassiska fyrkantiga och runda bågar till modeller med cat eye-form – och erbjuds i färger som bärnsten, grönt och svart. Linserna finns både som klara och fotokromatiska. Samsung har ännu inte avslöjat något pris och säger endast att lanseringen sker "i höst".

När jag plockade upp de olika modellerna (utan att faktiskt sätta dem på mig) lade jag snabbt märke till att bågarna, som bland annat innehåller ett Snapdragon-chip för wearables från Qualcomm, känns förvånansvärt lätta. Förutom att skalmarna är något kraftigare än på vanliga glasögon är de dessutom behagligt tunna, vilket gör att någon som ser mig rakt framifrån kanske inte ens skulle inse att jag bär smart... eller snarare... Intelligent Eyewear.

Det finns dock några tydliga avslöjande detaljer.

På framsidan av bågarna sitter två komponenter som ser ut som kameror, men det är bara den högra som faktiskt är en kamera – med ett okänt antal megapixlar, eftersom Samsung inte ville dela den informationen. Den vänstra är istället en viktig LED-lampa som visar om jag tar bilder eller spelar in video.

När jag vände på glasögonen och tittade närmare på vänster skalm, precis intill bågen, upptäckte jag en stor strömbrytare. Ja, Intelligent Eyewear verkar faktiskt ha en rejäl fysisk strömknapp, något jag inte har sett på tidigare smartglasögon.

Jag vände sedan på bågarna igen och tittade på undersidan av skalmarna, där jag hittade stereohögtalare – en i varje skalm – samt vad som ser ut att vara två öppningar för mikrofoner med lång räckvidd.

På ovansidan av den ena skalmen finns en ensam knapp som används för att ta bilder eller spela in video, eller för att aktivera någon av de digitala assistenterna. Jag frågade flera gånger, men fick beskedet att glasögonen inte har någon geststyrning, vilket innebär att jag till exempel inte kan höja eller sänka volymen med handrörelser.

Precis som andra intelligenta bärbara produkter som Samsung har utvecklat tillsammans med Google – exempelvis det betydligt mer avancerade Samsung Galaxy XR-headsetet – sätter de nya Intelligent Eyewear-modellerna från Warby Parker och Gentle Monster AI i centrum. Tanken är att jag ska använda rösten för att aktivera Gemini och låta AI-assistenten hjälpa mig på en rad olika sätt. Det kan handla om att identifiera vad jag tittar på, översätta skyltar och menyer på främmande språk, svara på allmänna frågor, hjälpa mig att brainstorma när jag är på språng, sammanfatta e-post, guida mig genom ett recept eller kanske till och med ge mig åtkomst till min e-post.

Vid sidan av Gemini finns även Samsungs egen assistent Bixby. Den får en mindre spektakulär roll och används bland annat för att öppna appar på telefonen och styra funktioner i glasögonen, som volymen.

Jag fick också möjlighet att titta på laddningsetuierna från både Warby Parker och Gentle Monster. Det är stilrena vita etuier som kändes något lättare än etuiet till Metas smartglasögon – ett etui som jag faktiskt inte tog med mig på resan till Storbritannien eftersom jag tyckte att det blev för tungt med glasögonen i.

Samsung om designval, begränsningar och de växande integritetsfrågorna

Jag kan inte säga särskilt mycket om hur glasögonen faktiskt fungerar ännu, men vi fick flera intressanta insikter om Samsungs strategi från James Choi, chef för företagets XR-forskning och utveckling.

En sak som Choi gjorde väldigt tydlig är att de här glasögonen, åtminstone i nuläget, inte är tänkta att ersätta mobilen. En del av förklaringen är att AI-bearbetning fortfarande kräver för mycket prestanda för att kunna köras enbart i Intelligent Eyewear. Samtidigt betonade han att "vi vill utöka den omfattande användningen av AI från mobilen till den här enheten."

Han var också ovanligt öppen med vilka problem Samsung ännu inte har löst, exempelvis justerbar näsbrygga och justerbara skalmar. När det gäller skalmarna erkände Choi att de på vanliga glasögon går att justera mycket, men att det inte är möjligt på Samsung Intelligent Eyewear eftersom de innehåller teknik och sensorer.

När jag själv undersökte några av de nya modellerna lade jag faktiskt märke till att jag kunde se delar av tekniken genom skalmens hölje. Däremot verkade Choi inte känna till att de nyligen lanserade Meta-glasögonen från EssilorLuxottica faktiskt har både justerbara skalmar och en justerbar näsbrygga.

Choi pratade också länge om de växande integritetsfrågorna som omger hela kategorin smartglasögon.

Han förklarade att en del av den negativa inställningen till tekniken bottnar i kulturella skillnader och nämnde Sydkorea som exempel. Där reser många kollektivt och människor befinner sig närmare varandra, vilket gör att integritetsfrågorna blir mer känsliga.

– När det gäller allmänhetens acceptans tar det tid, konstaterade han.

För Samsung är frågan långt ifrån avgjord. Choi berättade att företaget fortsätter arbeta aktivt med integritetsfrågorna och antydde att framtida innovationer i glasögonens design och formfaktor kan bidra till att öka acceptansen.

Samtidigt menar han att oron inte är ett skäl att sluta utveckla tekniken.

– Vi kan inte stå stilla och sluta utveckla det här. Avsiktligt missbruk måste förebyggas och användarna måste skyddas. Om vi, på grund av det, slutar att utveckla nytt kommer vi ingenstans.

Vad väntar härnäst för Intelligent Eyewear med inbyggd skärm?

Samsung har inte glömt smartglasögon med inbyggda skärmar. Choi försäkrade oss om att företaget har "något med väldigt bra teknik som är bättre än det som finns på marknaden idag."

Han erkände också att det finns stora tekniska utmaningar. Utan att nämna Snap och företagets nyligen lanserade, ganska klumpiga Specs, pratade han om svårigheten att integrera skärmar i ett par glasögon som fortfarande ska vara diskreta nog att bäras till vardags.

Samsung vill att framtida glasögon med inbyggd skärm ska ligga mycket nära den formfaktor som dagens Intelligent Eyewear har. Medan han höll upp ett par Warby Parker-modeller sa han att målet är att de ska vara "nästan lika nära den här formfaktorn."

Det är dock inte bara designen som är en utmaning. Batteritiden är fortfarande ett stort hinder, och är en av anledningarna till att glasögon med inbyggda skärmar fortfarande tenderar att vara relativt tjocka.

– Om vi lanserar glasögon med inbyggd skärm vill vi kunna lova en viss nivå av batteritid för daglig användning ... och det är verkligen svårt. Men vi arbetar på det.

Det ser ut som att Apples MacBook-serie står inför flera stora förändringar. En av de mest spännande är den ryktade MacBook Ultra med OLED-skärm, och det är definitivt något jag ser fram emot. Visst, jag oroar mig fortfarande för priset – och den generella prisutvecklingen på Mac-datorer – men det finns faktiskt något annat som bekymrar mig ännu mer.

Jag syftar på riktningen Apple verkar ta med sina M-chip, efter de senaste ryktena från den välkända läckan Mark Gurman. I förra helgens Power On-nyhetsbrev hos Bloomberg delade Gurman med sig av en rad nya uppgifter om Apples processorplaner och de kommande M6-, M7- och M8-chippen.

Enligt Gurman – och kom ihåg att det här fortfarande bara är rykten, om än väldigt intressanta sådana – tänker Apple göra något helt nytt med nästa generation av M-chip. M6 ska enligt uppgifterna bara lanseras som ett standardchip, utan några kraftfullare Pro-, Max- eller Ultra-varianter. Det skulle vara första gången Apple gör något sådant, eftersom företaget hittills alltid har erbjudit åtminstone Pro- och Max-versioner, och ibland även Ultra.

Anledningen ska vara att Apple vill skynda på lanseringen av M7-serien. M6 väntas enligt uppgifterna presenteras senare i år, medan M7 redan ska följa under första halvan av 2027 – bara omkring sex månader senare. M7-familjen sägs sedan få hela uppställningen med Pro-, Max- och Ultra-modeller, där Pro och Max lanseras mot slutet av 2027 och Ultra under 2028. Gurman menar att detta är Apples nuvarande plan, och att orsaken till den ovanligt snabba övergången är AI.

Och där hör jag redan ett kollektivt stön från många Mac-användare.

Gurman skriver: "Anledningen till det här avsteget från traditionen är AI. Apple hade planerat omfattande förbättringar av den neurala processeringen i M7-familjen och kom till slut fram till att de förbättringarna var tillräckligt viktiga för att motivera en snabbare lansering av nästa generation, istället för att först färdigställa hela M6-serien."

Vi får också veta att Apple redan utvecklar M8-chip med ännu mer avancerade AI-funktioner, som enligt uppgifterna ska lanseras under 2028.

Gurman sammanfattar utvecklingen på ett sätt som verkligen fångar kärnan: "Slutsatsen är att AI inte längre bara är ännu en funktion som Apples chip behöver stödja. AI formar nu hur de här produkterna konstrueras och när de lanseras."

Är det verkligen rätt väg att gå?

Så vad är det egentligen jag oroar mig för?

Framför allt verkar AI nu få en betydligt mer central roll i utvecklingen av Apples Mac-chip. Med tanke på vad som redan händer på MacBook-marknaden börjar jag ifrågasätta om det verkligen är rätt prioritering – och hur det kan påverka Apples försäljning av datorer.

Mac-försäljningen är visserligen stark just nu och har fått ett ordentligt lyft tack vare lanseringen av MacBook Neo i mars 2026. Budgetmodellen verkar utan tvekan ha sålt mycket bra. Samtidigt har Apples senaste prishöjningar bromsat den positiva utvecklingen något. Till och med den prisvärda MacBook Neo blev nyligen en tusenlapp dyrare.

Visst är det ovanligt att en produkt blir dyrare så kort tid efter lansering, men med tanke på den stora efterfrågan lär Neo ändå fortsätta sälja bra. Däremot känns modellen med 512 GB lagring betydligt svårare att motivera när priset har höjts – den har helt enkelt lämnat budgetsegmentet.

Det som oroar mig mer är de betydligt större prishöjningarna på MacBook Air. Som vi skrev om för några veckor sedan gör de nya priserna att flera prisvärda Windows 11-laptops plötsligt framstår som betydligt mer attraktiva alternativ.

Det räcker med en snabb titt på Reddit för att se hur många användare reagerat negativt på prisökningarna. Många som funderade på att köpa en ny MacBook såg priserna stiga precis innan de slog till och känner nu snarare motsatsen till köpånger – kanske något man skulle kunna kalla "väntarånger". Flera verkar helt enkelt ha stängt plånboken och bestämt sig för att vänta på ett bättre köpläge.

Problemet är bara att den väntan kan bli lång.

På senare tid har vi hört allt fler dystra rapporter om att den globala RAM-bristen riskerar att förvärras ytterligare, både senare i år och under 2027 – kanske betydligt mer än många tidigare trott. Det var ju just minnesbristen som fick Apple att höja priserna på sina Mac-datorer från första början. Och om situationen blir ännu värre nästa år är det svårt att se hur Apple ska kunna fortsätta absorbera kostnaderna, särskilt eftersom företagets lager av RAM-minnen och SSD-enheter verkar vara på väg att sina – eller kanske redan har gjort det.

Samtidigt fortsätter ryktena om att Apple kan komma att vända sig till kinesiska minnestillverkare för att säkra tillgången på RAM, som ett alternativ till de tre stora leverantörerna Micron, Samsung och SK Hynix.

Även det känns som en oroande utveckling. Jag har svårt att se att ens Tim Cook utan vidare skulle kunna navigera ett sådant avtal innan han lämnar posten som Apples vd, med tanke på alla geopolitiska, regulatoriska och affärsmässiga hinder som sannolikt måste övervinnas.

Att kasta sig huvudstupa in i AI

Jag tycker inte att något av det här bådar särskilt gott för Mac-försäljningen nästa år, särskilt med tanke på risken för ytterligare prishöjningar. Visst gäller samma tuffa marknadsförhållanden även andra PC-tillverkare, men det gör inte situationen mindre bekymmersam. Och så kommer vi tillbaka till Apples till synes ökade fokus på AI – något som inte direkt har tagits emot med öppna armar på Reddit eller andra sociala medier.

En Reddit-användare sammanfattade situationen ganska träffande: "Jag var precis på väg att köpa en ny MacBook för att ersätta min M1 Pro, vars batteri börjar ge upp och som har för lite lagringsutrymme. Men sedan höjde Apple priserna med nästan 20 procent. Och nu kastar de sig huvudstupa in i AI. Kanske är det dags att börja titta på Framework-laptops istället."

Just nu finns det ett tydligt motstånd mot AI. Kritiken handlar om allt från enorma datacenter med hög energiförbrukning till funktioner som Copilot i Windows 11 och Apple Intelligence. Därför är det kanske inte särskilt förvånande att tanken på att Apple ska "kasta sig huvudstupa in i AI" möts av en stor dos skepsis.

Vad kommer egentligen Apple Intelligence att erbjuda för funktioner som verkligen känns övertygande under de kommande ett eller två åren? Problemet är att det fortfarande känns väldigt oklart, samtidigt som Apple enligt ryktena nu bygger hela sin Mac-strategi kring just AI. För mig känns det som ett ganska stort språng ut i det okända, och jag är inte förvånad över att många Mac-användare börjar känna sig oroliga.

Visst, det här AI-fokuset bygger fortfarande på rykten. Samtidigt är Mark Gurman en av de mest tillförlitliga källorna när det gäller Apple, och uppgifterna känns tillräckligt genomarbetade för att ta på allvar. Även om de stämmer kan Apple förstås fortfarande ändra riktning, men just nu har jag svårt att se logiken i att så snabbt flytta fokus mot AI.

Kanske blir motiven tydligare när vi ser hur Apple Intelligence utvecklas under den närmaste tiden. Men fram till dess tycker jag att det finns skäl att oroa sig för att Mac-försäljningen kan tappa fart nästa år – mellan frustrerade MacBook-köpare som väntar med sina uppgraderingar, den fortsatta RAM-krisen och den utbredda skepsisen mot Apples till synes AI-drivna strategi.

• AI-åtkomst kommer att begränsas för barn under 13 år i Norge
• De nya riktlinjerna träder i kraft i september
• Från 13 års ålder kan AI introduceras "gradvis och försiktigt"

Det är inte bara sociala medier som regeringar runt om i världen försöker begränsa för barn. Norge har nu beslutat att generativ AI i praktiken ska förbjudas för skolelever upp till 13 års ålder.

Från och med september kommer barn i årskurs 1–7 i allmänhet inte att få tillgång till AI, enligt det officiella beslutet. För elever som är 13 år eller äldre kan AI däremot användas "gradvis och försiktigt", förutsatt att lärarna fått den utbildning som krävs.

Samtidigt som den norska regeringen erkänner att AI kan vara ett användbart verktyg för lärande i vissa situationer, betonar man att grundläggande färdigheter inom läsning, skrivning och matematik måste prioriteras först. Just inom dessa områden har både kunskaper och resultat bland norska elever försämrats under de senaste åren.

"Forskning visar att okritisk användning av generativ AI i skolan ökar risken för att viktiga steg i inlärningsprocessen hoppas över", står det i det officiella uttalandet.

"De yngsta eleverna har inte de kunskaper, den kritiska förmågan eller den självreglering som krävs för att använda AI på ett bra sätt."

AI och sociala medier

Mobiltelefoner har varit förbjudna i norska klassrum sedan 2024, och de nya AI-restriktionerna kommer efter att sociala medier tidigare i år förbjöds för personer under 16 år.

Det följer ett liknande beslut i Australien från 2025 och ligger i linje med lagstiftning som Storbritannien planerar att införa nästa år.

Säkerheten kring både sociala medier och generativ AI granskas allt mer av regeringar och myndigheter världen över, särskilt när det gäller barn och unga. Storbritanniens planerade förbud mot sociala medier innehåller även riktlinjer för hur AI bör användas av yngre användare.

Många appar och plattformar har redan börjat agera på egen hand. ChatGPT har exempelvis omfattande föräldrakontroller och en lägsta åldersgräns på 13 år. Meta experimenterar samtidigt med att använda mer AI för att bättre kunna avgöra användarnas ålder, så att rätt begränsningar kan tillämpas.

Den allmänna reaktionen på nätet verkar vara positiv.

"Det här förbudet kanske faktiskt tvingar några hjärnceller att börja arbeta igen", skrev en användare på Reddit, medan en annan uttryckte oro över det "hallucinerade skräp" som AI ibland kan producera.

Elon Musk har varit en central figur inom AI- och robotutvecklingen, både genom att bygga robotteknik och genom att använda den i sina företag. Trots de stora framsteg som gjorts inom robotik de senaste åren har implementeringen inte alltid gått helt smidigt.

Automatiseringens era

När Teslas tidigare satsning på ökad automatisering och robotisering av produktionen av Tesla Model 3 tog fart under 2018 stötte företaget på flera problem.

Musk sammanfattade problemet under ett aktieägarmöte i juni samma år och förklarade att företagets strategi kring automatisering inte bidrog till den produktivitetsökning man hade hoppats på.

Mer specifikt hade robotarna svårt att automatisera vissa moment i slutmonteringen, exempelvis att montera flexibla lister och slangar. Musk skrev senare även på sociala medier att Tesla hade gjort misstaget att införa "överdriven automatisering".

Lärdomen blev att det inte är en bra idé att automatisera allt bara för att det går. Vissa arbetsuppgifter är fortfarande områden där människor har tydliga styrkor.

Bland de egenskaper som människor fortfarande har övertag inom finns fingerfärdighet, flexibilitet och kognitivt resonemang – områden där robotar fortfarande har begränsningar.

Robotikens framtid

Tesla har dock fortsatt sin satsning på robotik sedan dess. Företagets humanoida robot Tesla Optimus närmar sig massproduktion med ett målsatt pris på omkring 25 000 dollar.

Frågan är dock om tekniken har utvecklats tillräckligt för att få ett verkligt genomslag.

För att humanoida robotar ska bli användbara i större skala krävs inte bara avancerad AI, utan också förmåga till resonemang, kontextförståelse och anpassning till den fysiska världen.

Vi har redan sett många exempel på humanoida robotar som ser imponerande realistiska ut, men som fortfarande har svårt att utföra uppgifter som kräver hög precision, fingerfärdighet och förståelse för komplexa verkliga situationer.

Musks kommentar från 2018 är därför fortfarande relevant i dag: den stora utmaningen är inte att få robotar att göra saker – utan att få dem att göra rätt saker. Det som verkar enkelt för en människa kan fortfarande vara oerhört svårt för en robot.

• Fyra av fem uppger att AI gör dem mer produktiva, men bara en av fem anser att arbetsgivaren faktiskt gynnas av det
• Arbetstagare lägger mer tid på att "barnvakta" AI än att faktiskt skriva promptar
• Traditionella mätvärden visar inte hur många AI-sessioner som faktiskt misslyckas

Ny forskning hävdar att nio av tio brittiska digitala arbetstagare nu använder AI i jobbet, vilket placerar brittiska arbetstagare före sina amerikanska motsvarigheter (84 %). Trots det beskriver endast 42 % sina arbetsplatser som AI-först, vilket tyder på att det fortfarande finns utmaningar kvar att lösa.

På ett personligt plan medger fyra av fem (78 %) att AI gör dem mer produktiva, men endast en av fem (18 %) anser att det har någon betydande effekt på organisationens övergripande resultat.

Det beror sannolikt på att även om den genomsnittliga arbetstagaren sparar omkring 12 timmar i veckan genom automatisering, går ungefär hälften av den tiden – 6,3 timmar – åt till att "barnvakta" AI, enligt rapporten från Glean.

Den dolda kostnaden bakom AI-produktiviteten

I slutändan gör AI det möjligt för anställda att arbeta snabbare, men den eliminerar inte arbetet helt. I stället förändras rollerna till att bli mer övervakande, där medarbetare vanligtvis lägger mer tid på att kontrollera AI arbete (38 %) än på att faktiskt be AI utföra uppgifter (36 %). "Det dolda arbetet håller på att bli ett kvalitetsproblem", konstaterar företaget.

Glean menar att "notan för upprensningen växer". Mer än en tredjedel av alla AI-sessioner misslyckas helt, samtidigt som 77 % av brittiska arbetstagare har behövt rätta eller göra om AI-genererat arbete under den senaste månaden. Hela 26 % har behövt göra det redan under den senaste veckan.

– Alltför många företag behandlar AI-användning som ett fåfängomått: fler licenser, fler promptar och högre användning, säger Dr Rebecca Hinds, chef för Work AI Institute, och antyder att produktivitetsvinsterna till stor del överskattas.

Samtidigt som IT-avdelningar utsätts för ett allt större tryck att leverera avkastning på investeringarna står det klart att mätvärden måste ta hänsyn till betydligt mer än bara den totala tid som sparas. Genom att omvärdera AI faktiska påverkan kan företag få bättre insyn i felrättning, förfining av promptar och validering av resultat – och därmed förstå var tekniken faktiskt levererar störst nytta.

AI-undergångsscenariot har länge varit ett återkommande tema inom science fiction – men på senare år har experter börjat ta det på allvar.

Vi är väl bekanta med berättelserna om AI som orsakar mänsklighetens undergång. Science fiction-litteratur och Hollywood har i decennier utforskat idén om maskiner som vänder sig mot sina skapare. Men det är först under de senaste åren som forskare och experter på allvar har börjat diskutera möjligheten att en AI-katastrof faktiskt skulle kunna inträffa.

Även om Sam Altmans meritlista kring AI-säkerhet ibland har ifrågasatts har han åtminstone offentligt varit en tydlig förespråkare för reglering, skyddsmekanismer och försiktighet.

Det stora ekonomiska löftet

Vi i TechRadar-teamet har länge sett AI-verktyg som en potentiell enorm produktivitetsboost för företag. Tekniker som maskininlärning och robotiserad processautomatisering (RPA) betraktades redan under den föregående teknikvågen som viktiga verktyg för att effektivisera verksamheter.

Månader innan han var med och grundade OpenAI skämtade Sam Altman, som då ledde den välkända Silicon Valley-inkubatorn Y Combinator, om de många olika framtidsscenarier som AI skulle kunna leda till.

Vid den tiden befann sig maskininlärning fortfarande i sin linda och stora språkmodeller hade ännu inte sett dagens ljus.

Sedan dess har vi åtminstone fått se delar av hans förutsägelse bli verklighet. Värderingarna för flera av de största namnen inom AI-boomen har skjutit i höjden, med företag som Nvidia, Google och Microsoft i spetsen.

Behovet av säkerhet

Financial Times publicerade nyligen ett diagram som på ett träffande sätt sammanfattade Altmans nästan tio år gamla kommentar, som han yttrade under en intervju med dåvarande Airbnb-CTO:n Mike Curtis på konferensen Open Air 2015.

Möjligheten att AI skulle kunna utgöra ett existentiellt hot tas idag på betydligt större allvar av både forskare och beslutsfattare. Samtidigt fortsätter neurala nätverk och stora språkmodeller att utvecklas, medan vissa forskare förutspår att artificiell generell intelligens (AGI) kan bli verklighet inom de kommande årtiondena.

Även om Sam Altman återkommande har betonat vikten av att prioritera AI-säkerhet finns det samtidigt farhågor om att OpenAI:s snabba produktlanseringar riskerar att stå i konflikt med den försiktighetsprincipen.

Det kulminerade i november 2023, när OpenAI:s styrelse avsatte Altman från vd-posten – bara för att han några dagar senare skulle återvända till företaget.

Det är mot den bakgrunden som ett av hans mest citerade uttalanden fortfarande känns lika träffande som provocerande: "AI kommer förmodligen med största sannolikhet att leda till världens undergång, men under tiden kommer det att skapas fantastiska företag."

Det är ett citat som fångar den märkliga dubbelheten i dagens AI-era. Samma teknik som lovar enorma ekonomiska möjligheter väcker samtidigt några av de största etiska och samhälleliga frågorna vi har ställts inför. Och kanske är det just därför som Altmans ord fortsätter att diskuteras mer än ett decennium senare.

När Apple pratar om hur man har använt Googles Gemini-grundmodeller för att bygga den nya Siri, utan att använda Gemini-appen, kan det ibland låta som en semantisk detalj. Men en djupdykning tillsammans med teamet bakom Siri-versionen vi först blev lovade för nästan två år sedan visar snabbt att skillnaden är betydande.

– Så här mycket av Googles assistent använder vi: ingenting alls, sade Craig Federighi, Apples senior vice president för mjukvaruutveckling, bara några timmar efter att Apple slutligen presenterat den Siri som först visades upp under WWDC-keynoten för två år sedan.

Federighi, iklädd sin karakteristiska tajta blå skjorta, satt tillsammans med Sebastien Marineau, vice president för mjukvara på Apple, Amar Subramanya, vice president för AI på Apple, samt Mike Rockwell, företagets vice president för teknik.

Samtalet hölls på den mindre scenen i Developer Center, en betydligt mer intim miljö jämfört med den stora utomhusscenen vid Apple Park där huvudpresentationen ägde rum.

Det var i denna mörklagda sal, med avgående vd:n Tim Cook och hans efterträdare John Ternus sittande på första raden, som Federighi och hans kollegor gick igenom de tekniska utmaningarna bakom att skapa en mer personlig, kontextmedveten och djupt integrerad Siri för hela Apples ekosystem.

På sätt och vis firade de att ett försenat löfte till slut levererats, men de konfronterade också verkligheten kring de utmaningar som präglat de senaste två åren.

På en övergripande nivå är Siri numera ett enormt och komplext system som består av en mycket kraftfull lokal multimodal modell samt flera ännu kraftfullare molnbaserade modeller som körs i olika versioner av Apples Private Compute Cloud. Modellerna har namn som AFM Core, AFM Cloud Pro och ADM Cloud Images.

– Varje modell representerar ett betydande kvalitets- och prestandalyft jämfört med föregående generation, sade Subramanya.

Efter att ha sett demonstrationer både under genomgången av arkitekturen och senare under individuella demonstrationer är vi benägna att hålla med. Tänk på Siri AI och den nya Siri-appen som en version av Siri utan tidigare begränsningar.

Siri har återuppstått

Det verkar som att Siri nu har full förståelse för funktionerna i Apples egna appar och snabbt kan hoppa från en fråga i en app till kontextuell information hämtad direkt från exempelvis Meddelanden. Den verkar också förstå att en bild med en månads fotbollsmatcher som du precis öppnat på skrivbordet faktiskt är ett spelschema som kan läggas in i kalendern.

Siri kan se bilder både på skrivbordet och genom kameran. Den minns sammanhanget i en konversation och använder en mer naturlig och övertygande röst för att guida användaren genom även komplexa uppgifter. Kort sagt verkar den här versionen av Siri faktiskt vara smart. Men Apple hade inte nått hit utan hjälp från Google – och det visar sig även Nvidia.

Hur involverat var Google? Apple har inte gjort någon hemlighet av att man använder Googles Gemini-grundmodeller, men omfattningen av samarbetet blev särskilt tydlig genom ett schema som Federighi använde för att förklara hur den nya Siri-arkitekturen fungerar.

Det schemat visade hur flera olika AI-modeller samverkar bakom kulisserna för att ge Siri dess nya förmågor, samtidigt som Apple fortsätter att insistera på att användarupplevelsen är helt och hållet deras egen och inte bygger på Googles AI-assistent i sig.

Ett samarbete mellan modeller

Som ni kan se finns det rutor för alla de nya modellerna och systemkomponenterna. Samtliga är färgkodade, men med endast två färger: helblått för Apples egna lösningar och en blandning av blått och vitt för modeller som utvecklats gemensamt av Apple och Google. Varenda modell är resultatet av ett samarbete. Apples egna insatser handlar främst om det som ligger ovanpå hela den här infrastrukturen.

Så här förklarade Apple hur maskineriet bakom kulisserna fungerar. Systemet börjar, naturligt nog, med taligenkänning, som omvandlar det användaren säger till text. Därefter tar den viktiga System Orchestrator över. Dess uppgift är att bygga upp en prompt och skicka den vidare till grundmodellerna.

Det är också i det här steget som Apples system avgör om en fråga ska hanteras lokalt av den stora AFM Core Advanced-modellen med 20 miljarder parametrar (en rejäl ökning från de 3 miljarder parametrar som dagens Siri-modell använder) eller om förfrågan ska skickas vidare till Apples Private Compute Cloud och någon av de större modellerna, däribland AFM Cloud, AFM Cloud Pro och ADM Cloud, som används som diffusionsmodell för bildgenerering.

Ett smartare sätt att hantera parametrar

En av de största innovationerna här, och förklaringen till hur Apple kan köra en så pass omfattande modell direkt på en iPhone, handlar om hur parametrar hanteras.

Normalt sett kan varje fråga innehålla flera olika önskemål och kräva en mängd olika parametrar. För att kunna möta dessa krav laddas samtliga parametrar in i minnet samtidigt. Det innebär en stor belastning på både minne och batteritid och med 20 miljarder parametrar i AFM Core Advanced vore det helt enkelt inte praktiskt.

Därför byggde Apple något som kallas en "scarce model".

– Till skillnad från servermodellerna analyserar Core Advanced hela förfrågan, väljer rätt uppsättning parametrar och låser sedan fast dem för hela begäran. På så sätt behöver parametrarna inte laddas om för varje token, vilket dramatiskt minskar kostnaden för att hantera dem, sade Subramanya.

Trots att modellerna utvecklas tillsammans med de senaste Gemini-modellerna och kommer att uppdateras i takt med framtida arbete kring Googles grundmodeller är det aldrig Google Gemini som tar över kontrollen.

Istället har Apple använt samma strategi som företaget länge tillämpat i sina innovationssamarbeten. Man identifierar den bästa tekniken eller komponenten inom ett visst område och låter sedan partnern ta fram en skräddarsydd version.

I det här fallet är samarbetet kanske mer omfattande än vanligt, eftersom Apple faktiskt är med och bygger modellerna. Men företagets intresse för Googles AI-kapacitet stannar vid själva grundtekniken och sträcker sig aldrig till Gemini-appen eller dess användargränssnitt.

Kundupplevelsen är – och ska kännas – helt och hållet Apple.

Apple, Google och Nvidia – ett oväntat drömteam

Molnsidan av den nya Siri-lösningen är betydligt mer samarbetsinriktad än vad man kanske hade väntat sig av Apple. För ett företag som byggt sitt varumärke kring integritet och säkerhet har Apple tvingats samarbeta med externa aktörer för att omvandla deras molninfrastruktur till säkra miljöer som lever upp till både företagets och användarnas höga krav på dataskydd.

Konceptet Private Cloud Compute (PCC), som först introducerades tillsammans med Apple Intelligence 2024, handlar om att skapa ett moln tillräckligt kraftfullt för att hantera modeller som är för stora för att köras direkt på enheten, samtidigt som samma integritetsstruktur som finns lokalt återskapas i molnet.

Det är enklare när man äger hela serverinfrastrukturen själv, men i den nya Siri-eran har Apple öppnat upp PCC för både Google och en ny Apple Intelligence-partner: Nvidia.

För att kunna köra betydligt kraftfullare modeller som AFM Cloud Pro behövde Apple, enligt Amar Subramanya, "den senaste tekniken från Nvidia, och därför började vi arbeta med att utöka Private Cloud Compute till tredjepartsleverantörer".

Nvidia arbetade redan med något som företaget kallade "confidential compute", men lösningen uppfyllde inte Apples strikta krav för PCC.

– Vi började utforma detta tillsammans med Google som ett samarbete, sade Subramanya.

Lösningen består bland annat av Nvidias GPU:er samt redundanta säkerhetskomponenter från Intel och Google.

Sanningens ögonblick

I praktiken innebär det att Apples Private Cloud Compute numera körs på servrar från Nvidia och Google. Apples chefer understryker dock att: Apple-enheter kan endast kommunicera med programvara som signerats av Apple. Det innebär att om dessa system inte använder programvara som signerats och verifierats av Apple kommer Siri helt enkelt inte att ansluta till dem.

Det här är utan tvekan en helt annan Siri än den som många använder på sin iPhone 17 Pro idag. Samtidigt påminner den också mycket om den Siri som Apple visade upp – men aldrig levererade – under 2024 och 2025.

Federighi och hans kollegor gick inte in på alla motgångar och felstarter som präglat de senaste två åren, men Mike Rockwell, vice president för teknik, gav en ovanligt öppen inblick i vad som verkar ha varit ett avgörande ögonblick.

– Förra året hade vi faktiskt byggt en första version som var en stegvis utveckling av den ursprungliga Siri. Den fungerade, men vi kände inte att den verkligen levererade den vision och upplevelse vi ville skapa. Samtidigt hade vi ett annat koncept som krävde betydligt mer omfattande förändringar. Vi bestämde oss för att gå vidare med det. Så vi gick tillbaka och byggde om Siri från grunden, sade Rockwell.

Det som fortfarande är oklart är om det var just då Apple insåg att företaget inte kunde göra allt på egen hand – att man behövde Google och Geminis kraftfulla modeller för att förverkliga sin vision, men utan att låta Gemini-upplevelsen ta över.

Siri AI framstår istället som en lyckad sammansmältning av Apples ursprungliga vision för artificiell intelligens och vad som sannolikt är några av branschens främsta generativa modeller.

Och precis som med de bästa konsumentupplevelserna inom mjukvara behöver användarna egentligen inte veta exakt hur korven tillverkas. Det viktiga är att den fungerar precis som Apple lovat – och på det sätt som användarna vill att den ska fungera.

• Samsung Galaxy Watch- och Galaxy Ring-användare får en omdesignad hälsoapp med nya funktioner
• Bland nyheterna finns Vitals, Cardio Load och ett särskilt Heart Health Score
• Appen blir nu AI-fokuserad och ska förvandla Galaxy-enheter till "AI-drivna hälsokompanjoner"

Användare av Samsung Galaxy Watch och Samsung Galaxy Ring står inför stora förändringar i Samsung Health. I Samsungs eget pressmaterial beskrivs det som "en ny upplevelse", där den omdesignade appen introducerar nya hälsomätvärden och AI-genererade sammanfattningar som hjälper användaren att förstå resultaten.

Samsung säger att den nya appen "använder AI för att omvandla biometriska data från natten och dagen till personliga hälsorekommendationer, vilket hjälper användare att bättre förstå allt från återhämtning och hjärthälsa till träningsbelastning och allmänt välmående".

Det låter bekant. Fitbit har nyligen genomgått en liknande AI-fokuserad omvandling, inklusive namnbytet till Google Health. Resultatet har dock inte varit odelat positivt, eftersom många Fitbit-användare har reagerat starkt på den påtvingade AI-satsningen. Det som tidigare var Fitbit Premium kretsar nu helt kring den nya AI-tjänsten Google Health Coach.

Samsung Health använder redan AI i bakgrunden, exempelvis genom maskininlärning som beräknar statistik som Energy Score. Med den här omdesignade appen flyttas dock generativ AI fram i rampljuset. Tidpunkten för förändringen lär därför väcka en del irritation bland Samsung-användare.

Ingen panik, Samsung-användare

Som tur är är situationen inte riktigt lika dramatisk som den först kan verka. Trots Samsungs AI-fokuserade budskap och nya design kan Galaxy Watch-användare lägga ner högafflarna – åtminstone tills vidare.

Till att börja med har Samsung inte placerat Samsung Health bakom en betalvägg. Om företaget hade gjort det hade det sannolikt blivit ett ramaskri.

Vid en närmare titt är förändringarna dessutom mindre drastiska än Googles. Istället för att bygga hela upplevelsen kring en AI-chattbot har Samsung valt att använda generativ AI för att sammanfatta och förklara användarens hälsodata, samtidigt som man introducerar fler mätvärden som gör det möjligt att fördjupa sig i olika aspekter av hälsan.

Befintliga funktioner som Sleep Score, Energy Score och Antioxidant Index finns kvar, och Samsung har inte meddelat att några funktioner ska försvinna. Det skiljer sig från Fitbit och Google, som exempelvis tog bort funktioner som märken och utmaningar.

Här är de nya funktionerna som Samsung presenterat. Samtliga kommer att kompletteras med AI-genererade sammanfattningar som förklarar vad resultaten betyder och, när det behövs, hur de kan förbättras.

• Vitals: Liknar funktionen med samma namn i Apple Health. Vitals analyserar "fem viktiga biometriska signaler under natten – hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet, andningsfrekvens, hudtemperatur och syrenivå i blodet – jämfört med användarens normala vilovärden". I praktiken innebär det att Samsung kan varna användaren om ett eller flera värden avviker från det normala, vilket kan vara ett tecken på att man håller på att bli sjuk.
• Heart Health Score: Heart Health Score kombinerar Samsungs mätvärde Vascular Load med kroppssammansättningsfunktionerna i företagets smartklockor, som kan mäta muskelmassa och kroppsfett på liknande sätt som de bästa smartvågarna. Om du har låg Vascular Load och en hälsosam kroppsfettnivå kommer ditt Heart Health Score sannolikt att vara högt.
• Daily Cardio Load: Ett nytt mått som visar den samlade belastningen från konditionsträning som löpning och cykling. Resultatet kommer också att påverka ditt Energy Score.
• Fitness Index: Ett radardiagram som sammanfattar fem olika områden: styrka, flexibilitet, uthållighet, kondition och kroppssammansättning. Detta är hittills den mest förbryllande funktionen. Hur Samsung tänker mäta flexibilitet på ett tillförlitligt sätt med en Galaxy Watch är fortfarande oklart. Vi har kontaktat Samsung för att få ett förtydligande kring detta.

Tidpunkten för uppdateringen är också intressant. Nyligen dök rapporter upp om en kommande Samsung Galaxy Fit 4, som tillsammans med den nya AI-drivna versionen av Samsung Health skulle kunna bli en mycket stark konkurrent till Google Fitbit Air.

• Apple väntas lansera en AI-driven version av Siri under WWDC idag
• Det kan möjliggöra nya funktioner för Apple TV 4K och HomePod mini
• Flera andra Apple-produkter har försenats på grund av den långdragna Siri-utvecklingen

Apples efterlängtade Siri-uppgradering – som väntas ge röstassistenten betydligt starkare AI-funktioner – ser ut att presenteras under företagets Worldwide Developers Conference (WWDC) idag. Förutom att ge Siri ett välbehövligt lyft kan uppdateringen också öppna dörren för nya funktioner i flera hårdvaruprodukter som har fått vänta tills Siri är redo.

Det gäller bland annat Apple TV 4K och HomePod mini, två produkter som inte har fått några större uppdateringar på flera år. Vi är därför mycket nyfikna på vilka nya möjligheter som kan låsas upp när de får stöd för Apple Intelligence.

Bloombergs journalist Mark Gurman – som avslöjade att dessa produkter har hållits tillbaka medan Apple färdigställer sina AI-satsningar – varnar för att vi inte ska förvänta oss särskilt mycket mer än nya chipp med stöd för Apple Intelligence. För oss känns dock det nästan som att missa poängen. Bara Apple Intelligence-funktionerna kan vara värda väntan.

Den nya versionen av Siri väntas nämligen få en betydligt bättre förståelse för användarens personliga kontext och kunna samarbeta med andra appar på enheten. För HomePod mini hoppas vi att det kan innebära att högtalaren lär sig våra lyssningsvanor bättre och kan ge mer personliga musikrekommendationer på begäran.

Om Siri dessutom får bättre kontroll över appar som körs på Apple TV 4K kan det bli möjligt att styra mycket mer med rösten och därmed minska behovet av Siri Remote, som fortfarande kan vara frustrerande att använda flera år efter lanseringen. Gurman nämnde också att fjärrkontrollen kan komma att "uppdateras på något sätt", men gav inga detaljer om vad det skulle innebära.

Fler förseningar

Förutom nya funktioner för HomePod mini och Apple TV 4K kan även andra produkter få nytta av den förbättrade Siri-plattformen framöver, enligt Gurmans senaste Power On-nyhetsbrev. Samtidigt uppger han att flera av dessa produkter fortfarande ligger flera år bort.

Det gäller bland annat en bordsplacerad robot, vars lansering har skjutits upp från 2026 eller 2027 till 2028, samt en smarthemsskärm vars lansering flyttats från det ursprungliga målet under 2024 till tidigast slutet av 2026. Även Apples smartglasögon ska enligt Gurman ha försenats från början av 2027 till senare under året.

Trots att hårdvaran i flera fall sägs vara nära färdigutvecklad har produkterna skjutits upp eftersom de är beroende av den nya Siri-mjukvaran.

Även om Siri-uppgraderingen som presenteras på WWDC idag kan undanröja hindret som har försenat nya versioner av Apple TV 4K och HomePod mini verkar Apples AI-utmaningar fortfarande påverka flera ännu ej lanserade produkter som utvecklas bakom kulisserna.

Samtidigt finns det en tydlig ljuspunkt. Det mest intressanta är vad den nya Siri-versionen kan tillföra Apples befintliga produkter och vi kommer snart att få se exakt vad företaget har planerat. Även om vi inte får några stora förändringar på hårdvarusidan för Apple TV 4K eller HomePod mini kan mjukvaruuppgraderingen i sig vara väl värd väntan.

• Shokz arbetar med nya produkter utanför benledningshörlurar och sporthörlurar
• Dessa inkluderar smartglasögon, AI-assistenter i hörlurar och hörsellösningar
• Samtliga befinner sig i olika utvecklingsfaser och ingen lansering väntas inom den närmaste framtiden

Shokz är välkänt inom träningsvärlden som tillverkaren bakom några av marknadens bästa benledningshörlurar och bästa löparhörlurar. Besök nästan vilket löp- eller cykellopp som helst och du kommer att se gott om deltagare med hörlurar från Shokz.

Även om företaget under senare år har breddat sitt sortiment med öppna hörlurar för vardagsbruk, som OpenFit- och OpenDots-serierna, har företagets ledning nu bekräftat att de arbetar med fler satsningar inom smartglasögon, hörsellösningar och – förstås – AI.

Smartglasögon som Meta Ray-Ban och Oakley Meta Vanguard har riktade högtalare och mikrofoner inbyggda i glasögonbågarna. Användningen av öppen ljudteknik gör att smartglasögon framstår som ett naturligt område för Shokz att ge sig in på.

Under en presskonferens i Kina sade vd:n Ken Chen:

– Smarta enheter, särskilt smartglasögon, är en stor utmaning för alla i branschen. För just smartglasögon har vi redan gått igenom flera generationer och vi ser AI-glasögon som en kategori som fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt skede. Det är en komplex produkt som kräver att många delar faller på plats.

Även om Shokz visade upp ett mycket tidigt koncept för sina smartglasögon under CES-mässan i Las Vegas tidigare i år är detta första gången företaget bekräftar att flera versioner av glasögonen har, eller har haft, aktiv utveckling.

Det är också intressant att Chen specifikt nämner ”AI-glasögon”. Han sade att Shokz:

– Följer utvecklingen inom AI mycket noggrant och aktivt utforskar hur tekniken kan forma framtida bärbara produkter.

Vincent Xiong, chef för den nordamerikanska verksamheten, bekräftade i en separat presentation att Shokz även arbetar med AI-drivna öppna hörlurar.

– AI kommer att accelerera trenden med längre användning av hörlurar ytterligare. För AI-assistenten behöver människor ljudinmatning och det finns inga bättre enheter än hörlurar för det. Jag tror inte att människor kommer att kunna hålla sig borta från AI.

Xiong beskrev därefter en AI-assistent som skulle kunna ”spela in allt du säger”, sannolikt för att ge mer kontext till svar från AI-chattbotar. Han tillade:

– På grund av sekretessavtal kan jag inte gå in på detaljer, men det jag kan säga är att vi arbetar tillsammans med en av de ledande aktörerna inom AI i USA kring AI-hörlurar.

Hörsellösningar baserade på benledning

Som specialistföretag inom hörlurar som låter användaren behålla medvetenheten om omgivningen undersöker Shokz även lösningar inom hörselhjälpmedel. Chen sade:

– Vi har utforskat hörselrelaterade enheter under en längre tid, även om vi vill vara försiktiga med termen ”hörapparater”, eftersom det är en medicinsk term som medför regulatoriska krav.

– Vi har redan vissa aktiviteter igång i Kina och Australien och vill göra mer inom området. Arbetet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och vi har ingen specifik tidsplan att dela med oss av just nu.

Shokz visade därefter journalister en film om en amerikansk tonåring som lider av unilateral hörselnedsättning, alltså nedsatt hörsel på ett öra. Efter att ha kontaktat Shokz kunde företaget utveckla en enhet som hjälpte henne att kompensera för hörselnedsättningen med hjälp av benledning och en mikrofon.

Shokz' framtida produkt kunna få liknande funktioner som Nuance Audio Hearing Glasses, som använder rundupptagande mikrofoner för att hjälpa personer med bilateral hörselnedsättning, alltså nedsatt hörsel på båda öronen.

Det knyter också an till Shokz bekräftelse att företaget arbetar med smartglasögon. Samtidigt skulle trådlösa hörlurar som Shokz OpenFit Pro sannolikt vara ett mer attraktivt alternativ för personer med ensidig hörselnedsättning, eftersom en eller båda hörlurarna kan användas beroende på användarens behov.

• Meta uppges utveckla ett AI-halsband och flera nya modeller av smartglasögon
• Halsbandet kan bli en ständig AI-assistent som lyssnar och svarar på frågor
• Nya hårdvarupartners kan ansluta sig till Metas satsning på smartglasögon

Meta verkar inte bara utforska premiumabonnemang för sina sociala plattformar. Enligt nya uppgifter arbetar företaget också med ny hårdvara i form av ett AI-halsband och flera nya smartglasögon som sägs skilja sig från de modeller vi sett hittills.

Uppgifterna kommer från The Information, som rapporterar att tester av AI-halsbandet väntas inledas under nästa år. Exakt hur produkten fungerar är fortfarande oklart, men mycket pekar på att den bygger vidare på konceptet bakom Limitless AI Pendant, som lanserades 2024 och vars tillverkare Meta köpte upp i slutet av fjolåret.

Limitless-enheten spelar in och bearbetar ljud omkring användaren och kan svara på frågor med hjälp av en inbyggd AI-chatbot. Om Metas version fungerar på liknande sätt skulle den kunna fungera som en ständig digital assistent som alltid finns till hands.

Detaljerna är fortfarande få, men marknaden för AI-baserade wearables har vuxit snabbt de senaste åren. Produkterna kan exempelvis transkribera möten, hålla reda på scheman eller hjälpa användare med vardagliga uppgifter genom röststyrda AI-funktioner.

Vi vet också att OpenAI arbetar på någon form av liknande AI-enhet, även om detaljerna där är minst lika sparsamma. Det innebär att vi potentiellt kan få se nya AI-prylar från två av branschens största aktörer inom de kommande tolv månaderna.

Fler smartglasögon på väg

När det gäller smartglasögon hävdar The Information att Meta har flera nya modeller under utveckling. Planen ska enligt uppgifterna vara att bredda samarbetena och ta in fler hårdvarupartners utöver Ray-Ban, som Meta redan samarbetar med idag.

Precis som väntat kommer Metas egna AI-modeller att stå för intelligensen bakom produkterna. Rapporten nämner också ett nytt internt projekt kallat ”Wearables for Work”, som uppges vara en del av företagets strategi för att få fler användare att teckna abonnemang på Metas AI-tjänster. Där ingår bland annat en ännu ej lanserad AI-agent med kodnamnet Hatch.

Meta sägs dessutom ha som mål att sälja 10 miljoner smartglasögon under andra halvan av 2026, bland annat genom att expandera försäljningen till fler marknader.

Ytterligare tecken på att nya glasögon är på väg kommer från Android Authority, som rapporterar att Meta registrerat flera nya smarta glasögon hos den amerikanska myndigheten FCC. Sådana registreringar är ett nödvändigt steg innan nya teknikprodukter kan lanseras på marknaden.

Intressant nog har dokumenten registrerats direkt under Metas eget namn, något som inte varit särskilt vanligt för företagets tidigare wearables. Det kan vara ett tecken på att Meta samarbetar med ytterligare hårdvarupartners, vilket också stämmer överens med uppgifterna från The Information. Någon officiell bekräftelse finns dock ännu inte.

Meta är dessutom långt ifrån ensamma om att satsa på smartglasögon. Flera andra teknikföretag väntas presentera egna modeller inom en snar framtid, däribland möjligen även Apple.

• OpenAI lanserar en personlig ekonomitjänst i ChatGPT
• Funktionen testas just nu med Pro-prenumeranter i USA
• Användare kan koppla sina konton och ställa frågor om sin ekonomi

OpenAI:s senaste satsning för ChatGPT är “en ny personlig ekonomiupplevelse”. Funktionen finns nu tillgänglig som förhandsversion för Pro-användare i USA och låter AI-chatboten koppla upp sig mot användarnas finansiella konton för att svara på frågor om allt från vardagsbudgetering till långsiktigt sparande.

I sitt tillkännagivande säger OpenAI att målet är att göra det enklare för människor att förstå sin ekonomi utan att behöva hoppa mellan flera appar, konton, kalkylblad och andra ekonomiska verktyg för att hålla koll på inkomster och utgifter.

“ChatGPT kan kombinera den typen av resonemang med din verkliga ekonomiska situation och det du delat om dina mål, din livsstil och dina prioriteringar, vilket hjälper dig att upptäcka mönster, förstå kompromisser och planera större beslut på ett mer personligt och komplett sätt”, skriver företaget.

Samtidigt betonar OpenAI tydligt att tjänsten “inte ersätter professionell ekonomisk rådgivning”, vilket sannolikt är klokt med tanke på risken för hallucinationer och felaktiga svar.

Tjänsten drivs av GPT-5.5 Thinking, som enligt OpenAI “överträffar tidigare modeller inom komplexa uppgifter kopplade till privatekonomi”.

Men den är fortfarande långt ifrån perfekt.

OpenAI säger att modellen får 82,5 av 100 i företagets “interna benchmark”, vad det nu exakt innebär. Så om ChatGPT säger att man spenderar för mycket pengar på iskaffe eller att alla besparingar borde investeras i AI-bolag kan det vara klokt att dubbelkolla siffrorna.

Användarna är inte övertygade

Enligt OpenAI använder redan många människor ChatGPT för ekonomiska frågor, så företaget ser detta som ett naturligt nästa steg.

Tanken är att användare ska kunna fråga om exempelvis sina konsumtionsmönster över tid, hur man bäst sparar till ett husköp, hur mycket pengar som går till prenumerationer eller vilka risker som finns med vissa investeringar.

Den nya ekonomifunktionen har utvecklats tillsammans med över 50 ekonomiexperter och i takt med att tjänsten rullas ut bredare vill OpenAI även samarbeta med fler aktörer inom finansbranschen.

I framtiden kan det till och med bli möjligt att fråga om olika lånealternativ och sedan ansöka om lån direkt i ChatGPT-appen.

Konton från över 12 000 finansinstitut ska kunna kopplas ihop och Pro-användare kan komma igång via alternativet Finances i sidomenyn eller genom prompten “@Finances, connect my accounts”.

Konton kan kopplas bort när som helst och chattar kan raderas och ChatGPT kan inte genomföra några ekonomiska transaktioner själv (åtminstone… inte ännu).

När kontona väl är anslutna får användaren tillgång till en dashboard som visar var pengarna kommer ifrån och vart de tar vägen över tid. Allt presenteras i ett gränssnitt som ser ut som en modern blandning av Excel-tabeller och diagram.

Reaktionerna på Reddit antyder dock att mottagandet kan bli ganska försiktigt till en början.

En användare beskriver funktionen som “låter som malware”, medan en annan kallar idén “fullständigt galen”.

Det finns också väldigt verkliga farhågor kring både integritet och risken för AI-fel.

• Apple väntas visa upp en AI-driven Siri-uppgradering under WWDC i juni
• Företaget sägs lyfta integritet som sin stora AI-fördel
• Men de nya funktionerna kan fortfarande märkas som “beta”, trots att de är två år försenade

Medan Apple fortsätter kämpa för att komma ikapp i AI-racet kan företaget nu ha hittat ett sätt att få Siri att sticka ut jämfört med rivaler som ChatGPT och Gemini – genom att göra assistenten mer privat snarare än mer kraftfull.

Inför Apples Worldwide Developers Conference (WWDC) den 8 juni försöker teknikvärlden förstå hur Cupertino-jätten planerar att minska avståndet till konkurrenterna inom artificiell intelligens. Ett sätt kan vara att luta sig mot något som länge hjälpt Apple sticka ut från mängden – även om det finns en tydlig hake i planerna.

I sitt senaste nyhetsbrev Power On skriver Bloombergs Mark Gurman att Apple väntas lyfta integritet som den största skillnaden mellan företagets AI-strategi och konkurrenter som OpenAI och Google, som också satsar stort på AI-drivna produkter. Det skulle ge Apple möjlighet att argumentera för att deras integritetsfokuserade strategi – som företaget länge prioriterat – representerar en “fundamentalt annorlunda” väg för AI.

Ett sätt Apple kan göra detta på, enligt Gurman, är genom att införa självförstörande meddelanden i den omgjorda Siri-assistenten. iOS 27, som väntas presenteras under WWDC, ska enligt uppgifterna placera Siri i en fristående app för första gången och appen kan automatiskt radera alla frågor och promptar som skickas till Siri.

Användare ska kunna välja mellan att spara meddelanden i 30 dagar, ett år eller för alltid. Om man väljer något av de två första alternativen kommer Siri automatiskt radera konversationerna utan att användaren behöver göra något själv. Det skulle kunna skydda användare från dataläckor och samtidigt förhindra att personlig information används för att träna AI-modeller.

Apple väntas också “införa striktare begränsningar kring hur Siris minne fungerar”, skriver Gurman, inklusive restriktioner kring vilken information som får sparas och hur länge den får lagras. Enligt Gurman anser Apple att sådana funktioner ska vara “inbyggda direkt i systemet”, snarare än valbara alternativ som hos konkurrenter som Meta och OpenAI.

Nya Siri kan lanseras med “ofärdiga” funktioner

Automatisk radering av meddelanden är inte den enda nya AI-funktionen som väntas visas upp under WWDC. Apple arbetar med en större Siri-omdesign som ska introducera funktioner som först presenterades redan under 2024 och som nu äntligen kan nå användarnas iPhones.

Men inte ens den två år långa förseningen kanske räcker, varnar Gurman.

I Power On skriver han att Apple kan komma att presentera den nya Siri-versionen som en beta under WWDC. Han tillägger att “det finns en stor chans att det här tillvägagångssättet används både i utvecklarbetor och även när iOS 27 lanseras senare i höst”.

Anledningen är att Gurmans källor uppger att testversioner av iOS 27 redan innehåller beta-märkningar för Siri. Eftersom WWDC nu är mindre än en månad bort finns det en möjlighet att dessa märkningar fortfarande finns kvar när operativsystemet visas upp officiellt i juni.

Att kalla den uppgraderade Siri för en beta skulle signalera till användare att funktionerna fortfarande är “ofärdiga”, enligt Gurman och det är svårt att säga emot den bedömningen.

Samtidigt fortsätter Apples konkurrenter att dra längre och längre ifrån inom AI-området och därför blir årets WWDC extremt viktig för Apple om företaget vill visa att det fortfarande kan konkurrera på allvar. Om nya AI-Siri förblir en beta alltför länge kan det bli allt svårare för Apple att lyckas med det.

• Apple Intelligence kan låta användare välja vilka AI-modeller som driver funktionerna
• iPhone kan öppnas upp för tredjepartsmodeller från företag som Google och Anthropic
• OpenAI ser ut att förlora sin exklusiva roll i Apple Intelligence

Apple ser ut att ge användare möjlighet att själva välja vilka AI-modeller som ska driva funktionerna i Apple Intelligence istället för att låsa allt till en enda standardlösning, enligt en rapport från Bloomberg.

Att låta användare välja mellan flera tredjepartsmodeller skulle innebära en ganska stor förändring jämfört med Apples vanliga strategi, där företaget traditionellt haft väldigt hårt kontrollerade användarupplevelser. Det påminner betydligt mer om hur Android och andra operativsystem fungerar än Apples vanligtvis väldigt slutna ekosystem.

Alternativen ska enligt uppgifterna heta “Extensions” och väntas lanseras till iOS 27, iPadOS 27 och macOS 27 senare i höst. Extensions ska erbjuda olika AI-modeller för funktioner som skrivhjälp, bildgenerering och till och med röstbaserade konversationer.

Istället för att en enda assistent svarar på alla frågor kan systemet alltså skicka förfrågningar vidare till olika AI-leverantörer beroende på användarens preferenser. Det hela ska vara en del av Apples större AI-satsning, som även sägs inkludera nya funktioner för Bilder-appen och en omfattande omdesign av Siri.

Plattform före produkt

Apple ska redan ha testat integrationer med system från både Google och Anthropic. Dessa integrationer ska fungera parallellt med Apples egna AI-modeller, som fortfarande väntas driva flera av funktionerna direkt på enheten.

Planen är också ett ganska tydligt erkännande av att inget enskilt företag just nu leder AI-utvecklingen inom alla områden. Genom att öppna upp sitt ekosystem för externa modeller kan Apple erbjuda mer avancerade AI-funktioner utan att behöva utveckla exakt allt själva, eftersom företaget haft svårt att hinna ikapp jämfört med flera av sina partners och konkurrenter.

Det gör också att Apple kan hålla jämna steg med den snabba utvecklingen inom AI samtidigt som företaget fortfarande behåller kontrollen över hur verktygen presenteras för användarna. För företag som Google och Anthropic innebär en Apple-integration samtidigt en enorm potentiell publik som är svår att matcha någon annanstans. Även begränsade integrationer skulle kunna ge alternativa AI-modeller ett stort genomslag och samtidigt öka konkurrensen på marknaden.

Möjligheten att välja mellan olika AI-modeller lär tilltala användare som vill ha större flexibilitet i sina AI-verktyg. Samtidigt finns det också många som uppskattar Apple just för att företaget vanligtvis väljer ut och optimerar funktioner åt användaren, så att man slipper fatta så många egna beslut. Det riskerar alltså att göra Apples annars väldigt strömlinjeformade användarupplevelse något mer komplex, vilket vissa användare sannolikt inte kommer uppskatta lika mycket.

ChatGPT petas från tronen

Det mest anmärkningsvärda med Apples nya strategi är kanske att OpenAI ser ut att förlora sin exklusiva position på Apples plattformar. Idag fungerar ChatGPT som den huvudsakliga externa AI-lösningen i Apple Intelligence, men framöver ser det istället ut som att ChatGPT bara blir ett alternativ bland flera andra.

Den exklusiviteten har varit väldigt värdefull för OpenAI, men Apples nya strategi innebär alltså att användare själva kan välja mellan flera olika AI-modeller istället för att automatiskt skickas till ChatGPT.

Samtidigt innebär Apples minskade kontroll också att användare inte längre nödvändigtvis kan utgå från att allt AI-verktygen producerar är granskat eller godkänt av Apple själva. Företaget kommer sannolikt behöva vara tydliga med att de inte ansvarar för innehåll som genereras av tredjepartsmodeller, även om dessa AI-tjänster integreras direkt i systemet och visas via kompatibla appar i Apples App Store.

Många företag brukar följa Apples designval och strategiska beslut väldigt noggrant. Det här draget antyder att kontroll kanske betyder mindre än tillgänglighet i den nuvarande AI-eran. Genom att göra sina enheter till en plattform där flera olika AI-modeller kan samexistera verkar Apple satsa på att flexibilitet kommer vara viktigare än exklusivitet framöver.

• Google Home har börjat rulla ut Gemini till 16 fler regioner
• Trots detta upplever användare fortfarande prestandaproblem med kommandon
• Ett antal användare har delat sina erfarenheter på Reddit, men Google fortsätter att finjustera upplevelsen

Efter sex månaders väntan börjar Google Home äntligen utöka sitt tidiga Gemini-program till länder utanför USA, Kanada och Mexiko, men användare verkar inte riktigt komma överens med den uppdaterade röstassistenten.

Företaget publicerade ett inlägg på Google Nest Community där man berättar att Gemini för Home kommer att rullas ut i sju nya språk till följande 16 länder:

• Österrike
• Belgien
• Danmark
• Finland
• Frankrike
• Irland
• Italien
• Nederländerna
• Norge
• Spanien
• Sverige
• Schweiz
• Storbritannien
• Australien
• Japan
• Nya Zeeland

Som nämnts är utrullningen fortfarande i early access, vilket betyder att du bara får tillgång till Gemini för Home på din Google-smarthögtalare eller smartskärm om du aktivt väljer att delta via Google Home-appen, enligt 9to5Google.

Förändringen är en del av Googles stora omarbetning av Google Assistant, företagets virtuella assistent som används i en rad smarthem-enheter, inklusive Google Nest Audio och Google Nest Hub. Google tillkännagav ersättaren redan i oktober 2025, men utrullningen har inte varit helt smidig och användare har stött på flera problem som ännu inte har lösts.

“Jag bytte tillbaka till Google Assistant”

Användare hade hoppats att uppgraderingen till Gemini för Home skulle ge en smidigare smarthem-upplevelse, men enligt vissa verkar det snarare vara tvärtom. Enligt en Reddit-tråd beskriver flera ägare av Google Home-enheter uppdateringen som en “nedgradering”, men varför är reaktionerna så negativa?

Ett vanligt problem handlar om långsamma eller uteblivna svar på smarthem-kommandon. En användare berättade att det tog 7–10 sekunder innan Gemini reagerade efter att hen bad den tända en lampa. “Den är så långsam på att trigga mina hemkommandon att den nästan är värdelös”, skrev personen. Samma sak gäller rutiner, där en annan frustrerad användare kommenterade: “I värsta fall kan det ta upp till fem minuter, men på sistone är det runt tio sekunder.”

Den ökade mängden buggar har inte direkt övertygat användare om att Gemini för Home är en tillräckligt bra ersättare till Google Assistant, som enligt flera fortfarande fungerar bättre. Som ett resultat letar vissa användare efter sätt att återgå till den tidigare röstassistenten, även om Google har lovat flera viktiga förbättringar i takt med att Gemini för Home rullas ut globalt.

I nästa fas av den globala utrullningen av Gemini för Home säger teknikjätten att man har finjusterat upplevelsen baserat på användarfeedback. Förutom uppdateringar av familjefunktioner och kortare svar för mer naturliga interaktioner uppger Google att latensen i smarthem-kommandon har minskat med 40 procent, vilket ska ge snabbare respons. Företaget säger också att Gemini nu har bättre kontextförståelse för att skilja mellan olika enheter i ett smarthem-ekosystem.

Apple har officiellt tillkännagett sin viktiga WWDC 2026-keynote till den 8 juni, vilket banar väg för ett gäng plattformsuppdateringar som kommer att påverka den nära framtiden för iPhone, iPad, Mac, Apple Watch, Apple TV och, ja, till och med Vision Pro.

Ingen kategori lär granskas så noggrant under denna keynote och de efterföljande sessionerna på Apples World Wide Developers Conference som AI – eller mer specifikt Siri.

Om du inte tror att AI står högst upp på agendan för teknikjätten i Cupertino, behöver du bara titta på denna rad från pressmeddelandet som tillkännager eventet: "WWDC26 will spotlight incredible updates for Apple platforms, including AI advancements and exciting new software and developer tools."

Det är ingen slump att AI lyfts fram i en mening som inte ens nämner iOS vid namn. Just nu är det inte mycket som är känt om eventet, förutom att keynote och "State of the Union" hålls den 8 juni. Stora delar av konferensen kommer att hållas online via över 100 videopass. Samtidigt kommer det att finnas ett fysiskt inslag för utvecklare den 8 juni, där de kan delta i "special labs and activities".

Fokus kommer dock att ligga på den upp till två timmar långa keynoten, som förväntas ge klarhet i hur Siri kommer att använda Gemini – eller åtminstone hur Gemini Foundation-modellerna kommer att användas för att förbättra Apple Intelligence och Siri.

Eftersom Apple Intelligence och Siri finns tillgängliga över iOS, macOS, iPadOS och Vision Pro, bör denna uppdatering få breda och betydande konsekvenser.

WWDC är generellt inte ett tillfälle där Apple officiellt lanserar ny hårdvara. Istället visar de vad varje plattformsuppdatering kan göra och presenterar en tidsplan för utvecklar- och offentliga betaversioner. Keynoten kommer dock att ge oss en tidslinje för när vi kan testa den mest avancerade och AI-förberedda versionen av Siri hittills – förutsatt att det är vad vi får.

Precis som tidigare år förväntar vi oss att Apples vd Tim Cook kort kliver upp på scenen vid Apple Park Campus för att introducera videopresentationen. Han kan ta en stund för att uppmärksamma företagets 50-årsjubileum, men därefter väntar en snabb genomgång av alla plattformar:

• iOS 27
• iPadOS 27
• macOS 27 (Redwood?)
• watchOS 27
• tvOS 27
• visionOS 27

Varje plattform lär få sitt eget fokus. Vi kan få höra mer om nya utvecklingsverktyg (som HomeKit, StoreKit, AppKit och liknande). Men den största delen av dagen lär ägnas åt Apple Intelligence och Siri.

Apple vet sannolikt att de inte bara måste imponera med Siris nya intelligens, utan också övertyga oss om att det vi ser på scenen och i videorna faktiskt är verkligt. Det har trots allt gått nästan två år sedan Apple lovade en Siri som, med ditt tillstånd, skulle kunna veta allt om dig baserat på datan i din telefon och förstå vad du gör på din enhet, för att bli en mer proaktiv och hjälpsam assistent.

Det löftet har ännu inte infriats och Apples AI-erbjudanden ligger generellt efter sådana från Google, OpenAI och Anthropic. Nu har Apple dock ett stort samarbete med Google som gör det möjligt att använda Gemini Foundation-modeller för att driva delar av Siris intelligens.

Många trodde att vi skulle få se dessa förändringar förr snarare än senare, men med WWDC runt hörnet är det mer logiskt att Apple väntar lite över två månader för att verkligen kunna imponera.

När det gäller vad vi mer kan få se under dagen kan vi förvänta oss många detaljer om iOS 27 som hjälper oss att föreställa oss hur iPhone 18 kan komma att se ut.

Det kan också bli justeringar av Liquid Glass, som verkar ha fått delade åsikter bland användare. iPad och macOS kommer sannolikt att närma sig varandra ännu mer, där iPadOS tar efter fler av macOS skrivbordsfunktioner.

Vissa har spekulerat i en MacBook med pekskärm, vilket skulle innebära stora förändringar i macOS, men vi skulle inte räkna med det.

Det finns alltid en chans att vi får se en teaser för ny hårdvara. Vision Pro var trots allt en överraskning under WWDC 2023. Kanske är detta tillfället för en större uppdatering av visionOS, tillsammans med en mer prisvärd och lättare Vision Pro Lite.

Om vi faktiskt får se hårdvara är det mer sannolikt att det handlar om en första titt på en vikbar iPhone. Det skulle vara logiskt, särskilt om iOS 27 innehåller funktioner anpassade för flexibla skärmar.

Det finns också en stor chans att vi inte får se någon hårdvara alls, utan bara fler mjukvaruuppdateringar än vi kan räkna.

Oavsett vad som händer kommer TechRadar att vara på plats och bevaka varje detalj.

Adobe Firefly är Adobes satsning på AI-stödd kreativ mjukvara som hjälper dig skapa, redigera och anpassa visuellt innehåll med en kombination av textpromptar, generativ AI och smart automation. Artikeln ger en överblick av funktionerna, hur de fungerar och vad de kan betyda för både hobby- och proffsbruk.

Med Firefly kan du generera bilder direkt från textbeskrivningar, manipulera befintliga foton, skapa mönster, designa grafik och till och med använda AI-stöd i videoredigering. Verktyget är djupt integrerat med Adobes ekosystem och fokuserar på att ge användaren kontroll och flexibilitet, samtidigt som det undviker vanliga fallgropar som upphovsrättsproblem.

Artikeln tar också upp hur Adobe kombinerar sina traditionella kreativa verktyg med AI-funktioner, vad det innebär för framtidens designprocesser och vilka begränsningar som fortfarande finns idag.

👉 Läs hela artikeln om Adobe Firefly och hur AI förändrar kreativt arbete

• OpenAI har skrivit avtal med USA:s försvarsdepartement
• Ett stort antal ChatGPT-användare lämnar appen som följd
• Anthropic hade tidigare varnat för säkerhets- och trygghetsrisker

Efter att Claude-utvecklaren Anthropic hoppade av ett avtal med USA:s försvarsdepartement på grund av säkerhets- och trygghetsfrågor har OpenAI i stället valt att skriva på – och ChatGPT-användare är långt ifrån nöjda.

Enligt Windows Central säger många upp sina ChatGPT-prenumerationer och byter till andra AI-chattbottar, bland annat Claude. En snabb titt på sociala medier eller Reddit räcker för att se att motreaktionen växer.

Vissa Reddit-användare publicerar guider om hur man lämnar tjänsten och exporterar sin data från ChatGPT, medan andra anklagar OpenAI för att ha “inga etiska principer alls” och för att “sälja sin själ” genom att låta AI-modeller användas av den amerikanska militärapparaten.

Samtidigt uppmärksammade teknikinvesteraren Aidan Gold på X att OpenAI tidigare stött Anthropics säkerhetslinje – precis innan man själv skrev avtal med försvarsdepartementet. USA:s regering har dessutom meddelat att man nu tänker ta bort Claude från alla sina myndigheter.

Otydlig AI-etik

Etiken kring AI har länge varit oklar: många av dagens populära chattbottar har tränats på enorma mängder upphovsrättsskyddat material, de väcker oro för omfattande arbetsförluster och kräver stora mängder energi.

Tidigare i veckan drog dock Anthropic en tydlig gräns när det gällde att låta tekniken användas för “massövervakning” och “helt autonoma vapen”. Företaget ville ha skyddsräcken på plats inom dessa områden – något försvarsdepartementet inte gick med på.

Då klev OpenAI in. Bolaget säger att dess avtal med USA:s militär innehåller “fler skyddsmekanismer” än det Anthropic avböjde, bland annat kring massövervakning och autonoma vapen, med tydliga “röda linjer” som OpenAI planerar att upprätthålla framöver.

Men ChatGPT-användarna är inte övertygade – särskilt inte kring formuleringen “alla lagliga ändamål” i avtalet. Debatten lär fortsätta, men under tiden har Claude tagit förstaplatsen i Apples App Store.

Samsung satsar vidare på sin AI-telefon-idé genom att lägga till en tredje integrerad assistent i Galaxy S26-serien. Perplexity ansluter till Gemini och Bixby som en del av företagets AI-OS-initiativ — och det låter som att det inte blir den sista assistenten i Samsungs AI-uppställning.

Den lanseras först på S26-telefoner i USA och Sydkorea. Assistenten kan aktiveras genom att säga “Hey Plex”, eller ställas in som standard-AI när du håller inne strömknappen, och kan sedan utföra många av de uppgifter som Gemini redan klarar.

Den kan hämta information från anslutna appar som kalendern och galleriet, med en åtkomstnivå som är reserverad för integrerade assistenter — men den kan också göra enklare saker som att söka på webben efter svar på frågor.

Det ger Perplexity en betydligt djupare integration med telefonen än en vanlig app. Vill du hellre fortsätta använda Gemini går det förstås också — ungefär som att du kan välja vilken sökmotor som ska vara standard i telefonen.

Under ett samtal inför S26-lanseringen förklarade Minseok Kang, chef för Samsungs Smartphone Product Planning Team: “Vi vill ge användare fler möjligheter att välja den AI de föredrar.”

Samsung säger att åtta av tio användare redan använder flera AI-assistenter varje dag, så fokus ligger på att ge oss friheten att använda de verktyg vi gillar mest.

Det väcker frågan: vilken assistent integreras härnäst? Det är trots allt inte mycket till val om alternativen bara är två (eller tre om man räknar Bixby).

Samsung var, som väntat, försiktiga med detaljerna, men Kang medgav att “det finns möjlighet att en till partner ansluter till ekosystemet” i framtiden — och vi skulle bli förvånade om Perplexity och Gemini förblir en duo särskilt länge.

Som vi diskuterade i TechRadar Podcasts specialavsnitt från Samsung Unpacked finns det många spännande möjligheter för AI direkt på enheten. Vanliga alternativ som Claude eller ChatGPT är praktiska, särskilt för användare som redan har historik i tjänsterna, men tänk om en kodningsinriktad assistent fick kontroll över telefonen och kunde skapa nya appar efter behov i realtid.

Detta är bara spekulation än så länge, men vi skulle inte bli förvånade om vi ser något liknande om några generationer, särskilt när NPU-kapaciteten i telefoner förbättras.

När det gäller hårdvarustöd förklarade Samsung också att de nya AI-funktionerna — inklusive Perplexity — kommer att rullas ut (eller inte) till äldre modeller från fall till fall.

Vi kan alltså få se Perplexity på Galaxy S25-telefoner eller Z Fold 7 och Z Flip 7, men Samsung har ännu inte bekräftat något, och det kan i slutändan bli en uppdatering som kräver en ny telefon. Samtidigt säger Kang att Samsung vill nå så många användare som möjligt med AI-funktionerna — så det blir intressant att se vad kommande One UI-uppdateringar för med sig.

Google fortfarande nummer ett?

Trots entusiasmen kring Perplexity och fler assistenter slog Kang fast att: “Vår huvudpartner är Google”, och att Gemini kommer få förbättringar (exakta detaljer var oklara, men sannolikt handlar det om funktioner som förbättrad Circle to Search) för att bli den mest kapabla mobilassistenten.

Det går delvis emot Samsungs budskap om användarval, men företaget påpekade att det är upp till AI-leverantörerna att dra nytta av integrationen.

Med Googles erfarenhet av telefoner, Android som grund för One UI och Pixel-telefonerna som insiktskälla om användarnas behov är det logiskt att deras assistent fortfarande har förstaplatsen.

Samtidigt, precis som vi ser inom andra AI-områden, kan Gemini fortsätta vara den bästa allround-hjälpen, medan Samsungs ekosystem låter användare välja olika verktyg för olika uppgifter — i stället för en enda lösning för allt.

Vi får se hur AI-strategin utvecklas, men vi skulle inte bli förvånade om andra mobiltillverkare följer Samsungs modell med flera AI-assistenter.

ChatGPT Agent Mode tar artificiell intelligens ett steg längre genom att låta modellen inte bara svara på frågor, utan faktiskt utföra komplexa uppgifter åt dig – från att sammanställa rapporter till att analysera data och skapa dokument.

Med det nya agentläget kan du beskriva ett mål i naturligt språk – som att bygga en marknadsrapport eller automatisera en process – och AI:n planerar, väljer verktyg och genomför flera steg i följd för att nå resultatet. Det här är en tydlig skillnad mot traditionell AI-chatt, där modellen tidigare bara levererat textbaserade svar.

Agent Mode visar hur AI kan bli en praktisk digital kollega snarare än bara ett informationsverktyg, med potential för verklig automation i arbetsflöden – även om mänsklig övervakning fortfarande behövs för kvalitet och strategi.

👉 Läs hela artikeln om ChatGPT Agent Mode och framtidens arbete

Här kommer en introduktion till vad agentic AI är och hur det skiljer sig från traditionell generativ AI, där systemen istället går från att bara skapa text eller bilder till att leverera fungerande resultat och hantera hela arbetsflöden. Den täcker både grunderna i hur dessa autonoma AI-system fungerar (perception, resonemang, handling och återkoppling) och vilka verktyg och plattformar som driver utvecklingen framåt, som Google Gemini 2.5, AutoGPT och AWS Bedrock.

Det finns också en del utmaningar som autonoma AI-system står inför, som ansvar, bias och datasäkerhet. Det diskuteras också varför agentic AI ses som en strukturell förändring inom AI-fältet snarare än bara en ny trend.

👉 Läs hela artikeln om agentic AI och hur autonom intelligens tar fart

Google har fått ännu en AI-trend att explodera på nätet med Nano Banana – ett smeknamn för deras nya bildmodell, officiellt kallad Gemini 2.5 Flash Image. Ursprungligen en kodreferens som dök upp på AI-forum, har Nano Banana blivit viral genom sociala medier tack vare sin förmåga att skapa och redigera bilder med naturliga textpromptar snabbare och mer konsekvent än tidigare modeller.

Modellen bygger vidare på Googles tidigare Imagen-teknik men kombinerar bildgenerering och redigering i samma verktyg, vilket betyder att du kan be den ändra kläder, bakgrund eller stil i ett foto – och den håller motivet konsekvent genom hela processen. Den används redan på plattformar som Gemini-appen, Google AI Studio och via API-integrationer för allt från porträttkonst till produktvisualiseringar.

Nano Banana har också blivit en global kreativ trend, där användare transformerar selfies till stiliserade porträtt, anime-bilder och 3D-figuriner som sprids på Instagram, X och TikTok. Samtidigt väcker den diskussioner om AI-etik, upphovsrätt och integritet – vilket gör den till en av årets mest inflytelserika AI-innovationer.

👉 Läs hela artikeln om hur Nano Banana AI och Geminis bildrevolution tar över sociala medier

• Samsung gör om Bixby med naturligare språk och AI-baserad kontextförståelse
• Den uppdaterade Bixby integrerar Perplexity för webbsök i realtid direkt i assistenten
• Utrullningen sker med One UI 8.5, med start på Galaxy S26 och därefter bredare tillgänglighet

Samsungs Bixby är tillbaka. Eller åtminstone en rejält omarbetad och uppgraderad version av AI-assistenten. Bixby gör comeback med ett mer samtalslikt uttryck, ett Perplexity-drivet “hjärnbyte” och en plats i Samsungs One UI 8.5 – som nu har börjat rullas ut i beta till Galaxy S25-testare. Bixby ska låta mer naturlig, förstå sammanhang i konversationer och faktiskt göra det vi ber om.

Samsung bekräftade i ett blogginlägg – som mystiskt nog togs bort kort efter publicering – att den nya versionen av Bixby lanseras med den första stabila versionen av One UI 8.5. Enligt inlägget kommer Bixby tillsammans med Galaxy S26-serien inom de närmaste veckorna. I nuläget är den begränsad till en beta i utvalda marknader, men ambitionerna är globala.

Den största förändringen är kanske att Bixby äntligen förstår vad vi menar och kan ta hänsyn till kontext på ett sätt den tidigare inte klarade. Ber vi den till exempel att hålla skärmen tänd medan vi använder telefonen, ändrar den inställningen direkt istället för att irra iväg på nätet. Den nya Bixby ska åtgärda de fel som många användare klagat på tidigare.

Bixby står heller inte ensam i telefonen längre. Samsung har integrerat Perplexity, en AI-sökmotor med realtidsdata. Det innebär att Bixby fungerar som en portal till Perplexitys kunskap och kan ge uppdaterade svar utan att vi behöver öppna webbläsaren eller hoppa mellan appar.

För Samsung är skiftet lika strategiskt som tekniskt. Företaget har marknadsfört Google Gemini hårt på Galaxy-enheter. Men Bixby är Samsungs egen skapelse – ett svar på Siri, Alexa och Google Assistant. Genom att kombinera Bixbys kunskap om enheten med Perplexitys bredare sökförmåga kan Samsung erbjuda en upplevelse som skiljer sig från moderna alternativ som ChatGPT och Gemini.

Den nya Bixby siktar på att bli den första röstassistenten som faktiskt är bra på både AI-drivna svar och på att fungera som en personlig hjälpreda för telefonen. Tänk att säga “Låt inte skärmen släckas medan jag lagar mat” och att den bara förblir tänd. Eller att fråga “Varför drar batteriet ur över natten?” och få ett svar som bygger på både inställningar och sökdata. Det är den typen av hjälp Samsung vill att Bixby ska leverera.

En andra chans för Bixby

Samtidigt har Samsung ett rykte att övervinna. Under större delen av sin existens har Bixby varit den första funktionen många Galaxy-ägare stängt av. Den försökte särskilja sig med Samsung-exklusiva funktioner, men har även i Samsungs eget gränssnitt hamnat i skuggan av Googles tjänster.

Att så den nya Bixby som en del av en beta kan hjälpa Samsung att slipa till assistenten så att historien inte upprepar sig. Som nylansering är det också anmärkningsvärt att den inte döps om till Bixby 2.0 eller Bixby+. Samsungs antagande verkar vara att om verktyget är användbart, kommer folk tillbaka.

Om Bixby kan förstå vardagligt språk och sammanhang tillräckligt bra för att hantera telefonens inställningar och slå upp information utan att vi behöver jonglera appar och flikar, kan Samsung faktiskt lyckas med sin återuppståndelse. Moderna telefoner är komplexa. Om Bixby kan minska friktionen är chansen stor att vi faktiskt börjar prata med den – och det var ju allt de flesta av oss ville ha av röstassistenter från början.

• ChatGPT bekräftar att annonser kommer till gratisnivån
• Ett ChatGPT Go-abonnemang för 8 dollar i månaden lanseras också, men även det kommer att innehålla annonser
• För att slippa annonser kan det krävas att du betalar minst 20 dollar i månaden

ChatGPT kommer snart att få annonser, åtminstone på gratisnivån, och beskedet kommer direkt från OpenAI. Annonserna syns ännu inte i chattboten, men du kan räkna med att de dyker upp ”under de kommande veckorna”.

OpenAI bekräftade till slut ryktet i ett detaljerat blogginlägg i fredags, den 16 januari 2026. Där beskriver bolaget inte bara sina annonsplaner, utan även principerna för hur och varför annonserna ska visas: ”Vårt uppdrag är att säkerställa att AGI gynnar hela mänskligheten.”

Samtidigt meddelade AI-jätten att ChatGPT Go nu lanseras globalt. Det är ett billigare instegsalternativ för 8 dollar i månaden som tyvärr inte blir ditt första val om du vill undvika annonser när de väl dyker upp.

Att lägga till annonser i ChatGPT är ett självklart steg för OpenAI. Företaget har ännu inte blivit lönsamt, driftskostnaderna uppges vara enorma och det finns en stor intäktspotential med runt 800 miljoner aktiva användare varje månad.

Att nå ens en liten del av dessa användare kan innebära intäkter på miljardnivå. Integrerad annonsering kan också sätta ChatGPT på mer lika villkor med sin största konkurrent, Google Gemini. Gemini AI Overviews är redan en del av Googles sökresultat, som i sin tur är fulla av annonser.

Hur kommer annonserna att se ut?

OpenAI säger att annonserna kommer att visas längst ned i svaren på dina frågor, som i exemplet ovan. Det innebär åtminstone att du kan läsa svaret först, innan du möts av en annons för exempelvis Squarespace.

Annonserna kommer att vara kontextbaserade, vilket innebär att de knyts till innehållet i din ChatGPT-konversation. Frågar du ChatGPT om vilken laptop som är bäst att köpa kan du till exempel få se en annons från Dell eller Lenovo längst ned.

Kommer annonserna att fungera annorlunda?

OpenAI planerar att låta annonsörer dra nytta av plattformen genom att ge användare möjlighet att ställa frågor direkt till annonsörerna om produkter eller köpbeslut, ungefär på samma sätt som man interagerar med ChatGPT.

”AI-verktyg jämnar ut spelplanen ännu mer och gör det möjligt för vem som helst att skapa högkvalitativa upplevelser som hjälper människor att upptäcka alternativ de annars aldrig hade hittat”, skriver OpenAI i inlägget.

Alla annonser och annonsupplevelser kommer att vara tydligt märkta, enligt OpenAI.

Vem slipper annonser?

Alla som systemet vet är under 18 år, eller som själva uppger att de är under den åldern, kommer inte att se någon annonsering. OpenAI lovar också att hålla annonser borta från konversationer som rör hälsa och politik.

Annonserna ska dessutom inte påverka innehållet i svaren du får, vilket innebär att informationen inte ska vinklas för att gynna, lyfta fram eller kritisera en potentiell annonsör.

Kontroller och hur du väljer bort annonser

OpenAI lovar att inte sälja kunddata till tredje part och att du ska kunna stänga av personalisering samt radera din data. Båda dessa inställningar kan påverka hur relevanta annonserna blir för dig i ChatGPT.

Ett uppenbart sätt att slippa annonser är att gå över till ett betalabonnemang som inte inkluderar det nya ChatGPT Go för 8 dollar i månaden. Även om Go ger bättre tillgång till OpenAI:s senaste modell och förbättrad bildgenerering krävs ChatGPT Plus för 20 dollar i månaden för att helt undvika annonser.

OpenAI säger dock: ”Vi kommer alltid att erbjuda ett sätt att slippa se annonser i ChatGPT, inklusive ett betalt alternativ som är annonsfritt.” Det antyder att det kan finnas fler sätt att stänga av annonser framöver, även om det i nuläget är oklart vilka.

Tester med annonser i gratisnivån och ChatGPT Go startar snart i USA. Det finns ännu inga uppgifter om när annonserna rullas ut till andra marknader, men vi gissar att det beror på hur väl satsningen faller ut i USA.

Läs vidare:

• Sony lovar en ”ny form av lyssnande” nästa vecka – och vi tror att vi vet vad det är
• Apples Google Gemini-deal är det mest nedslående som kommit från Apple sedan Newton

Apple kommer inte att vara bland teknikledarna i denna gyllene AI-era. Det står nu klart efter bolagets häpnadsväckande avtal med Google om att använda Gemini-modeller som grund för sina egna Foundation Models, och det som sannolikt kommer att utgöra själva fundamentet för nästa stora Siri-uppdaterings personalisering och intelligens.

Jag ifrågasätter inte effektiviteten i detta val. Google och Gemini är utan tvekan det bästa alternativet för Apple om bolaget är fast beslutat att låta en tredje part kickstarta sitt modellarbete. Trots att de är konkurrenter är Apple och Google också partners – Google betalar enligt uppgift Apple omkring 20 miljarder dollar per år för sökintegration i Safari.

Dessutom, om Apple stod inför valet mellan OpenAI och Google, är det senare ett tydligt vinnande alternativ ur ett dataperspektiv. Gemini må ännu inte vara AI-ledaren, men har snabbt närmat sig ChatGPT tack vare Googles enorma kunskapsgraf och imponerande modellutbud.

Men om du inte tycker att detta är en total kursändring från de löften Apple gav från och med 2024 och hela vägen fram till fjolårets WWDC, då har du inte varit uppmärksam.

Förra året, när jag satte mig ner med Apples Senior Vice President of Software Engineering, Craig Federighi, förklarade han varför den fullfjädrade Apple Intelligence-versionen av Siri försenades. Han beskrev det som ett arkitekturproblem.

I korthet var Siri-uppdateringen som skulle lanseras 2024 med iOS 18 baserad på V1 av Siri-arkitekturen. V2 stod däremot redan i kulisserna, och den hade – enligt Federighi – ”en djupare end-to-end-arkitektur som vi visste var det vi i slutändan ville skapa, för att nå hela uppsättningen funktioner vi ville ha för Siri”.

En omstart – och sedan en reträtt

När V1 inte levde upp till ”Apples standarder” tog Apple det svåra beslutet att skjuta upp lanseringen av den personliga Siri och i stället byta till V2.

Vid tillfället vägrade Federighi ange något leveransdatum, men han sa att de skulle vänta ”tills vi har V2-arkitekturen levererad in-house”.

Vad Apple faktiskt har lyckats bygga ”in-house” är nu högst oklart. Uppenbarligen inte de modeller – eller åtminstone inte de avgörande delarna av modellerna – som krävs för att skapa en Siri som förstår dig och din telefon, kanske bättre än du själv gör.

Jag har läst om följande del av Apples och Googles gemensamma uttalande flera gånger: ”Apple och Google har ingått ett flerårigt samarbete där nästa generation av Apple Foundation Models kommer att baseras på Googles Gemini-modeller och molnteknik.”

Jag vill understryka den centrala formuleringen här, som jag tolkar som att Gemini-modellerna är själva fröet eller grunden för Apples ”Foundation Models”. Sett ur ett annat perspektiv: du får inte Apples version av denna avgörande AI-arkitektur utan Gemini. Lägg därtill att Googles ”molnteknik” ingår, vilket jag tolkar som att Apple kommer att luta sig mot Googles större modeller för mer krävande AI-problem.

Tar man resonemanget ett steg längre innebär det att Siris hjärna kan vara mer Google än Apple. Visst, det kan vara att dra det lite väl långt, eftersom Siri trots allt kommer att ligga ovanpå Apples Foundation Model (som i sin tur är baserad på Gemini-modeller). Men i avsaknad av tydlighet och djup från både Apple och Google är det svårt att se det på något annat sätt.

För vissa – AI-lättnad

När jag läser kommentarerna från kollegor och konsumenter i sociala medier ser jag att många faktiskt är nöjda med hur det här har landat. Kanske tröttnade de på att vänta på en bättre Siri – åtminstone en som kan mäta sig på samma AI-spelplan som ChatGPT eller Gemini.

Jag förstår den känslan. Trots allt bryr sig miljontals användare av iPhone, Mac och iPad främst om kvaliteten på upplevelsen i Apples ekosystem. En smartare Siri, även om den drivs av Gemini-modeller, kommer utan tvekan att förbättra den.

Till och med vissa branschanalytiker, som Creative Strategies-presidenten och chefsanalytikern Carolina Milanesi, håller med om att Apples angreppssätt – som verkar fokusera mer på slutanvändarupplevelsen och gränssnittet än på det tekniska maskineriet bakom – kan vara det bästa. ”Jag tycker verkligen att min F1-analogi är perfekt: köp motorn och fokusera på bilens design, optimera för föraren – det är det som ger bäst prestanda”, skrev hon till mig i ett sms.

Jag tycker att det är en generös tolkning.

Om man däremot försöker förstå Apples ursprungliga mål blir bilden mer lärorik. Apple har aldrig velat bygga en Gemini-konkurrent. Som Craig Federighi sa till mig förra året: ”Det här handlade inte om att bara bygga en chatbot. Så när vissa av de Siri-funktioner jag nämnde inte dök upp, tänkte folk: ’Vad hände, Apple? Jag trodde ni skulle ge oss er chatbot.’ Det var aldrig målet, och det är fortfarande inte vårt huvudmål.”

Planen var alltså inte att tävla med OpenAI och Google i den rena prompt-leken. Men det befriar inte Apple från ansvaret att faktiskt hålla en position i AI-racet.

Var står Apple i AI-racet?

AI är utan tvekan den viktigaste tekniska innovationen på en generation, och tanken på att Apple inte kan lösa det här – inte kan bygga teknik som konkurrerar – är en besvikelse.

Apple tar inte nödvändigtvis de stora kliven som bolaget gjorde för 15, 20 eller 25 år sedan. Det är i dag ett företag som växer genom hur många tjänster du prenumererar på. Det gör stegvisa uppdateringar av iPhone, iPad, MacBook och Apple Watch. Det här är utmärkta produkter som ofta legat så långt före konkurrensen att det inte funnits något akut behov av radikala förändringar.

Men fokus har flyttats från hajpade hårdvarulanseringar och nya produktkategorier till kraften i prompten och vad AI faktiskt kan göra för dig. På en mycket grundläggande nivå hade Apple kunnat visa vad AI kan betyda för deras kunder genom att bygga den Siri de lovade – den som förstår din telefon, dina behov och kan agera å dina vägnar. Och även om Apple i praktiken har byggt en samling AI-verktyg inom Apple Intelligence, lyckades man inte bygga Siris ”hjärna” på egen hand. I stället har man nu lämnat över rodret – åtminstone till stor del – till en av sina främsta AI-konkurrenter.

Den goda nyheten är att vi, med dessa nya Apple Foundation Models som i det tysta kör Gemini-modeller djupt under huven, äntligen kommer att få en Siri som – med ditt tillstånd – kan läsa ditt gränssnitt, se vilka appar du använder, förstå din data och samspelet mellan allt detta, och vara proaktiv och tusen gånger smartare när du säger ”Hej Siri”. Men de gåvorna kommer inte att vara uteslutande Apples verk.

När Apple introducerade Newton-assistenten på 1990-talet (utan koppling till dagens AI-assistenter) var bolaget så stolt över den mobila anteckningsenheten att man tog fram en vacker coffeetable-bok som följde med. Produkten misslyckades, och allt som återstod var en bok full av tekniska framtidsdrömmar och i slutändan tomma löften.

Det här Apple–Google–Gemini–Siri-avtalet är värre. Vi fick inte ens en färdig produkt att använda. I stället fick vi missade deadlines och ett tyst erkännande av att Apple inte var redo för uppgiften.

Under 2025 såg vi hur AI-användningen ökade markant, med flera genomtänkta appar och funktioner som faktiskt gjorde skillnad. Bland årets tydligaste höjdpunkter fanns Purpose-appen från Marc Manson samt Googles imponerande bildgenerator Nano Banana.

Året inleddes med kraft när DeepSeek R1 lanserades – den kinesiska AI-modellen som kunde mäta sig med ChatGPT, men till en bråkdel av kostnaden för utvecklare. Med en sådan start såg 2025 ut att kunna bli året då AI på allvar tog plats på den globala scenen, med spekulationer om att artificiell generell intelligens, AGI, till och med kunde bli verklighet.

AGI utlovades av flera aktörer, däribland Elon Musk, men någon sådan genombrottsmodell materialiserades aldrig. Trots det var året starkt för bolag som OpenAI, xAI, Anthropic och Google. Samtidigt såg vi också flera uppmärksammade misslyckanden. Apple halkade återigen efter i AI-racet, med en omarbetad version av Apple Intelligence först planerad till 2026. Google och Samsung däremot fortsatte att pressa in AI-funktioner i mobila enheter i snabb takt.

OpenAI lär sig den hårda vägen

ChatGPT behöll sitt järngrepp som världens mest använda AI-chattbot, men året var långt ifrån problemfritt för OpenAI. Juridiska tvister, inte minst upphovsrättsprocessen från The New York Times, fortsatte att skapa rubriker. I juni drabbades dessutom tjänsten av ett fler dagar långt serveravbrott, vilket gav världen en kort försmak av hur beroende många blivit av ChatGPT – reaktionerna lät inte vänta på sig.

Lanseringen av GPT-5 blev ytterligare ett snedsteg. Modellen upplevdes som kallare och mindre empatisk än GPT-4o, vilket gjorde många användare besvikna. För många hade ChatGPT utvecklats till något som liknade en digital följeslagare, och förändringen kändes som en personlighetsförlust. OpenAI tvingades därför åter göra GPT-4o tillgänglig.

Samtidigt tog Google mark med Gemini. Gemini 3 Pro, som lanserades i november, mottogs väl och inom bildgenerering tog Nano Banana och Nano Banana Pro tydliga kliv förbi ChatGPT. OpenAI svarade med en ny bildmodell i december.

År 2025 skulle också bli året då AI-agenter – självständiga assistenter som utför uppgifter åt oss – tog steget in i vardagen. Vi fick se lovande initiativ som OpenAI Agent Mode och Perplexitys Comet Browser, men verkligheten hann inte ikapp visionen. Problemet kvarstår: AI-agenter gör fortfarande små misstag, och så länge tillförlitligheten inte är nära perfekt är det svårt att överlåta hela arbetsuppgifter till dem.

Som svar på Googles framsteg utlyste Sam Altman ett slags internt ”code red”, där fokus flyttades bort från agentfunktioner och tillbaka till att förbättra ChatGPTs kärnupplevelse. AI-agenter kommer sannolikt att spela en stor roll framöver, men tekniken är ännu inte redo.

Positivt var att OpenAI under året tog större ansvar för användarsäkerhet. Nya skyddsfunktioner infördes för att upptäcka riskbeteenden, och föräldrakontroller lanserades för första gången. Åtgärderna kom efter flera uppmärksammade fall där ungdomar farit illa efter långvarig interaktion med dåligt modererade AI-chattbotar.

AI-husdjur och framtiden

På den mer lättsamma sidan dök AI-drivna husdjur och leksaker upp under året. Vi testade exempelvis Moflin – tills batteriet bokstavligen gav upp. Mer övergripande präglades 2025 av idén att varje produkt måste innehålla någon form av AI. Inget företag symboliserade detta bättre än Microsoft, som under året tryckte in Copilot i nästan allt de erbjuder.

Mot slutet av året ser Amazon ut att få avsluta starkt. Alexa+, den AI-förstärkta versionen av Alexa som utlovats länge, kan till sist vara på väg att lanseras i webbläsarform – åtminstone i USA.

Trots allt prat om genombrott, AGI och autonoma agenter kändes 2025 mindre som året då AI förändrade allt, och mer som året då AI blev omöjligt att undvika. Utvecklingstakten har gått från snabba språng till mer gradvisa förbättringar. AI-framtiden är fortfarande på väg – den tar bara lite längre tid än vi först trodde.

Det gångna året har AI fullbordat övergången från uppvisningsdemon och nyhetskuriositeter till en ständigt närvarande del av teknik och samhälle, med både positiva och negativa reaktioner.

Men medan 2025 besvarade frågan om AI-verktyg är tillräckligt flexibla för att anpassa sig till hur människor faktiskt vill använda dem, kommer 2026 att handla om huruvida företagen lyckas övertyga människor att släppa in AI som stöd och påverkan i sina liv. När OpenAI, Google, Meta, Apple, Amazon och andra fortsätter att lansera nya sätt att väva in AI i vardagsrutiner, kommer vi sannolikt att se fler besked om hur människor antingen omfamnar eller förkastar AI, även om de riktigt stora genombrotten i modellerna blir färre.

Här är fem förutsägelser om hur AI kan komma att förändra ditt liv under 2026.

1. ChatGPT växer till hemmets tysta organisatör

Under det här året har vi sett hur ChatGPT, med hjälp av flera imponerande funktioner, har utvecklats från en förhärligad automatisk komplettering till en betydligt mer nyanserad efterlikning av mänskligt beteende. Minnesfunktioner, multimodal förståelse och kopplingar till tredjepartstjänster och företag innebär att 2026 kan bli året då OpenAIs flaggskeppsplattform gör mycket mer än att svara på enstaka frågor. OpenAI har antytt att nästa steg är att låta ChatGPT ta den roll som Amazon Alexa och Google Assistant länge konkurrerat om – den digitala betjänten.

Eller åtminstone är det så OpenAI verkar positionera de mer proaktiva delarna av ChatGPT, i takt med att ”agenter” och API:er används för att hantera mer än isolerade textfrågor. Vi kan få se ChatGPT bli vår schemaläggare, som påminner oss om möten vi håller på att bli sena till och föreslår helgplaner baserat på vädret, våra tidigare kommentarer om att undvika att gå ut när det är för varmt och vår partners kalender. För dem som ger tillåtelse kan den mejla, boka, beställa, boka om och påminna om kommande händelser utan att ens bli tillfrågad.

Ju mer friktionsfri upplevelsen blir, desto mer osynlig blir AI:n. Vi pratar högt i vardagsrummet och får svar via TV:n eller den smarta högtalaren. Vi skickar ett meddelande om isskador på staketet, bifogar ett foto och får hjälp att skicka in ett försäkringsärende. Eller åtminstone möjligheten att göra det. Precis som med andra digitala assistenter kommer det att finnas många som är tveksamma till att använda ChatGPT så ofta eller dela så mycket information med den. Men OpenAI kommer att vara angeläget om att göra ChatGPT till hemmets hubb, anpassat efter individuella preferenser – den osynliga betjänten som diskret planerar sådant vi ännu inte ens har tänkt på.

2. AI kommer först i Google-sökningar

Google Search har under det senaste året tryckt in AI i allt fler av sina sökresultat, men den klassiska modellen med nyckelord är fortfarande standard för de flesta. Under 2026 kommer balansen sannolikt att tippa – åtminstone om Google får som de vill. Geminis stillsamma övertagande kommer att göra AI-läge och dess sidospår till den centrala pelaren i Google. Det kommer fortfarande att finnas gott om länkar, men mer som ett komplement till samtalet med AI:n.

Google har redan börjat ersätta Assistant med Gemini på Android-telefoner, och Geminis svar är inbakade i Sök via AI Overviews och omarbetade resultatsidor. Vi kommer att se fler sammanfattningar på chefsnivå snarare än listor med destinationer på nätet. För många sökningar kanske du inte ens märker att svaret är sammanställt från ett halvdussin källor du aldrig klickade på – om du inte tittar noga. Den bekvämligheten kommer att göra Gemini oumbärlig, samtidigt som den väcker frågor om tillit och transparens, för att inte tala om publicisternas rättigheter.

3. Smartglasögon hittar till slut rätt med AI

Marknadsföringsproblemet som frös utvecklingen av smarta glasögon i ett decennium börjar tina upp, i takt med att AI:n i dem visar att de faktiskt kan vara användbara. Det hjälper också att de är mycket mer stilrena än vad de brukade vara.

Multimodal AI har kommit för att göra smartglasögon mycket mer användbara. De senaste smartglasögonen, särskilt de som utvecklas genom samarbeten som Google och Meta med modemärken som Warby Parker respektive Ray-Ban, använder AI-modeller för att få diskret, kontextmedveten assistans att fungera på riktigt. Glasögonen kan viska en påminnelse, översätta en skylt du tittar på, tala om vem som är på väg mot dig eller förklara betydelsen av en byggnad – utan att du behöver fråga.

Allt detta bygger på att passiv AI uppfattar världen omkring dig med rätt sammanhang. Och hårdvaran hänger nu med, med bättre batteritid, lättare bågar och förbättrat ljud. De mest framgångsrika versionerna under 2026 kommer att förstärka din omgivning utan att störa den.

4. AI-innehåll tar över flödena

Om du scrollar Instagram eller Facebook i början av 2026 behöver du förlika dig med tanken att en del av det du ser inte är skapat av en människa. Innan året är slut kommer Meta sannolikt att ha öppnat slussarna för AI-genererat innehåll på vid gavel. Företagets nya modeller för bild- och videogenerering, som just nu testas under kodnamn som ”Mango”, kommer snart att driva en stor del av det som dyker upp i Reels, Stories och till och med annonser.

Det som med viss välvilja kan kallas kreativitet kommer att luta sig mot AI för att stilisera video och bilder. Varumärken kommer att skapa marknadsföringsmaterial med AI-förstärkta visuella uttryck, anpassade efter deras stil. Till och med vanliga användare kommer att använda inbyggda verktyg för att få strandbilder att se ut som filmposters eller förvandla en selfie till en tio sekunder lång animation.

Men med tiden kommer nyhetens behag att ge vika för likriktning. När allt optimeras för engagemang av samma typer av algoritmer börjar innehållet se kusligt likt ut – krispigt, blickfångande och lite för perfekt. Räkna med en motreaktion som följer varje ny trend för AI-bilder och video. Meta kan tvingas införa tydligare märkningar, ge användare möjlighet att filtrera sina flöden eller introducera reglage för ”endast mänskligt” innehåll. Även kreatörer måste tänka om. Vissa kommer att omfamna AI för att öka sin räckvidd, andra kommer att satsa ännu hårdare på enkelt, imperfekt mänskligt innehåll för att sticka ut. Oavsett vilket kommer sociala medier-flödet 2026 att formas lika mycket av maskiner som av människor – ännu mer än vad algoritmerna redan gör i dag.

5. ”AI-fritt” som ny lyxetikett

Motreaktionen mot AI-innehåll kommer inte att stanna vid sociala medier. Nästa år kan innebära ett riktigt uppsving för intresset kring genuint mänskligt skapade verk. När AI-verktyg fortsätter att översvämma webben med försök till texter, bilder, musik, video och andra medier kan människor börja längta efter tydlighet och autenticitet – till den grad att man aktivt söker efter en ”AI-fri” märkning.

Vi ser redan antydningar till detta. Skribenter deklarerar att de inte använt AI-hjälp. Videor och bilder visas upp med bildtexter och hashtags där vissa kreatörer insisterar på att ingen AI använts i produktionen. Idén om det handgjorda kommer nödvändigtvis att översättas till den mer eteriska digitala världen. Kanske kommer det att kallas ”skapad av mänsklig hjärna” eller ”organiskt ursprung”. Oavsett namn kommer skylten ”ingen AI använd” att bli ett hedersmärke – och kanske värd ett litet prispåslag. Till en början kan det uppfattas som pretentiöst eller onödigt, ett hipsterliknande skryt om något som inte är värt att skryta om. Men lavinen av AI-skräp kommer med stor sannolikhet att driva trenden in i mainstream.

Det betyder inte att digitala verktyg förkastas helt. Manuella (och tydligt redovisade) digitala redigeringsverktyg kommer fortfarande att finnas kvar. Skillnaden är att du får möjligheten att aktivt söka efter innehåll fritt från det som i dagligt tal kallas AI. Den syntetiska produktionen kommer fortfarande att existera – du kommer bara kunna fly från den, åtminstone lite grann.

Osynliga förvandlingar

År 2026 blir inte året då AI chockar oss genom att finnas överallt. Du kommer inte att häpna över enorma kliv mot verklig generell artificiell intelligens, oavsett vad företagen lovar. Däremot kommer du att se möjligheten att bädda in AI i ditt liv på sätt du aldrig hade förväntat dig.

AI kommer att försöka smälta in under året, och företagen bakom tekniken kommer ivrigt att vilja smyga in den i så många delar av din vardag som möjligt. Det innebär både entusiastiskt mottagande och frustrerat motstånd i lika delar. Du kanske inte är överförtjust i AI under 2026, men det kommer att bli svårt att undvika att ta ställning till vilken plats den ska få i din värld.

Läs vidare:

• iOS 26.3 lägger till AirPods-liknande snabbparkoppling för hörlurar från tredjepart
• Ett nytt rykte hävdar att iPhone 18 inte lanseras förrän i början av 2027
• Jag har kört Kias första eldrivna transportbil och det är en av de mest övertygande elektriska persontransportbilarna som finns

• Gemini 3 Flash hittar ofta på svar i stället för att säga ”jag vet inte”
• Problemet uppstår vid faktabaserade frågor eller avancerade frågor
• Trots det testas modellen fortfarande som den mest exakta och kapabla AI:n

Gemini 3 Flash är snabb och smart. Men om vi frågar den om något den faktiskt inte vet – något knepigt eller helt enkelt utanför dess träningsdata – försöker den nästan alltid bluffa sig igenom svaret, enligt en färsk utvärdering från den oberoende testgruppen Artificial Analysis.

Det visar sig att Gemini 3 Flash nådde 91 procent på ”hallucinationsgraden” i AA-Omniscience-benchmarktestet. Det innebär att när modellen inte hade svaret, gav den ändå ett – nästan varje gång – och svaret var då helt påhittat.

Att AI-chattbotar hittar på saker har varit ett problem ända sedan de först lanserades. Att veta när man ska stanna upp och säga ”jag vet inte” är minst lika viktigt som att veta hur man svarar korrekt från början. I dagsläget är det något som Google Gemini 3 Flash inte är särskilt bra på. Det är också precis det som testet mäter: om en modell kan skilja mellan faktisk kunskap och en gissning.

För att siffran inte ska missförstås är det viktigt att påpeka att Geminis höga hallucinationsgrad inte betyder att 91 procent av alla svar är felaktiga. Det betyder i stället att i de situationer där det korrekta svaret hade varit ”jag vet inte”, så fabricerade modellen ett svar i 91 procent av fallen. Det är en subtil men viktig skillnad, och en som får verkliga konsekvenser, särskilt när Gemini integreras i allt fler produkter som Google Sök.

Resultatet minskar dock inte kraften eller nyttan i Gemini 3. Modellen är fortfarande den högst presterande i generella tester och placerar sig i nivå med, eller till och med före, de senaste versionerna av ChatGPT och Claude. Den tenderar bara att vara överdrivet självsäker i situationer där den borde vara mer återhållsam.

Den här övertron i svaren förekommer även hos Geminis konkurrenter. Det som gör Geminis resultat anmärkningsvärt är hur ofta det sker just i osäkra scenarier, där det helt enkelt inte finns något korrekt svar i träningsdatan eller någon tydlig offentlig källa att luta sig mot.

Hallucinationer och ärlighet

En del av problemet är att generativa AI-modeller i grunden är verktyg för ordprediktion. Att förutsäga nästa ord är inte samma sak som att värdera sanningshalt. Det innebär att standardbeteendet blir att generera ett nytt ord, även när det hade varit ärligare att säga ”jag vet inte”.

OpenAI har börjat ta itu med detta och arbetar med att få sina modeller att tydligare känna igen vad de inte vet och faktiskt säga det. Det är svårt att träna, eftersom belöningsmodeller sällan väljer ett tomt eller osäkert svar framför ett självsäkert, men felaktigt, sådant. Ändå har OpenAI gjort detta till ett uttalat mål för framtida modeller.

Gemini hänvisar dessutom ofta till källor när det är möjligt. Men även då pausar den inte alltid när den borde. Det hade varit mindre problematiskt om Gemini bara var en forskningsmodell, men i takt med att Gemini blir rösten bakom allt fler Google-funktioner kan självsäkra felaktigheter få stor påverkan.

Det finns också ett designval i detta. Många användare förväntar sig att en AI-assistent ska svara snabbt och smidigt. Att säga ”jag är inte säker” eller ”låt mig kolla upp det” kan kännas klumpigt i ett chattgränssnitt. Men det är förmodligen bättre än att bli vilseledd. Generativ AI är fortfarande inte alltid pålitlig, så det är fortfarande en bra idé att dubbelkolla svaren man får.

Läs vidare:

• Dammsugarfunktioner rankade från ”nödvändiga” till ”onödiga”, av en professionell testare
• Se upp, Apple – OnePlus Pad Go 2 har precis höjt ribban för alla surfplattor i mellanklassen
• RGB-TV-apparater är här — detta är Samsungs, LG:s, TCL:s och Hisenses planer för nästa generations TV-teknik

• Samsungs Ballie-robot är fortfarande inte här efter ett utlovat släpp sommaren 2025
• Ballie är inte helt klar, och Samsung arbetar fortfarande med AI-robotkompanjonen
• Samsung berättar för TechRadar att de ”fortsätter att förbättra och förfina teknologin” för att ge en bättre kundupplevelse

Om du har undrat var Samsungs robotkompanjon Ballie har tagit vägen – efter att ha återintroducerats på CES 2025 och utlovats en lansering i somras – är du inte ensam.

Ballie har länge varit en utlovad robot i Samsungs omfattande produktvärld. Den visades först upp som en prototyp 2020 utan planer på konsumentlansering. Samsung introducerade den sedan på nytt 2024 med ett större fotavtryck och mer AI inbyggt och visade återigen upp den på CES 2025 med ett löfte om lansering under årets första hälft.

Samsung bekräftade några månader senare, i april, att Ballie skulle lanseras i USA och Korea sommaren 2025 – en registreringssida, ungefär som Samsungs lanseringssidor för nya Galaxy-telefoner, dök till och med upp på hemsidan. Det är nu december 2025, och även om du fortfarande kan registrera dig för uppdateringar är Ballie ännu inte en robot du kan köpa.

TechRadar kontaktade Samsung för en uppdatering om Ballie, och en talesperson berättade: ”Vi fortsätter att förbättra och förfina teknologin för att leverera en ännu mer effektiv kundupplevelse.”

Kort svar: Ballie är inte helt klar, och Samsung arbetar fortfarande med AI-robotkompanjonen.

I ännu större utsträckning än en Samsung Frame-TV, ett smart kylskåp eller en telefon – och mer likt Galaxy AI eller Vision AI – är Ballie designad för att vara en följeslagare: en som kan vandra runt i hemmet, projicera bilder och innehåll, men också fungera som en hjälpsam assistent.

Samsung visade upp en Ballie-demo på CES 2025, med projiceringsförmåga och AI-funktioner som kördes i en loop, men lät inte besökare interagera med den på riktigt. Vi lär behöva en ordentlig praktisk genomgång när vi närmar oss konsumentlansering och se hur Samsung förbättrat roboten.

Den är definitivt mer användarvänlig och mindre påträngande än exempelvis en Neo X1 Robot, men den saknar också den lekfulla och inbjudande naturen hos Disneys Olaf-robot eller BDX Droids. Å andra sidan kan den projicera filmer, serier och andra bilder och besvara frågor. Samsung noterade också att Gemini kommer att integreras för att hjälpa till med otaliga uppgifter som en del av ett samarbete med Google Cloud.

Som en påminnelse levereras alltså Ballie som en klargul, nästan basketbollsstor rund boll som rullar runt på hjul för att navigera på ett våningsplan. Den hanterar inte trappor, men det den saknar i ben kompenserar den med sensorer. Den var tänkt att utrustas med ett LiDAR-sensorstorn med en Time-of-Flight-sensor, högtalare, mikrofoner, en bakre 2K-kamera, en frontkamera med 4K och en projektor.

Det återstår att se när vi får en ny uppdatering om Ballie, men förhoppningsvis är Samsung lite mer tydliga när de tar nästa steg. Det kan ske på CES 2026, och vem vet – kanske får vi äntligen ett bekräftat lanseringsdatum för USA och Korea med exakt pris.

När ChatGPT-5 lanserades tidigare i år kom den med en lång lista av löften. OpenAI framhöll dess förbättrade resonemang, stabilare personlighet och multimodala flexibilitet – och till stor del levererade den faktiskt. GPT-5 är skarpare, smidigare och betydligt mer mångsidig än sina föregångare.

Men det finns fortfarande punkter kvar som den kan förbättra. Enligt de senaste ryktena närmar sig GPT-5.1 sin lansering med stormsteg, och även om detaljerna fortfarande är vaga finns det gott om förbättringar att hoppas på.

För dig som vill ha bevis på att nästa version verkligen heter GPT-5.1 kan du kolla in ett inlägg från @TestingCatalog på X, där kodreferenser till “gpt-5-1-thinking” har upptäckts i ChatGPT:s källkod.

Här är fem saker vi hoppas få se i ChatGPT 5.1:

1. Ett minne som minns rätt saker

ChatGPT:s minne har länge varit en källa till både hopp och frustration. Med GPT-5 utökade OpenAI kontextfönstret rejält – du kan numera mata in en hel roman, dess uppföljare, din att-göra-lista och en diskussion om den bästa Spider-Man-filmen.

GPT-5 kan jonglera enorma mängder information i en enda konversation, men dess långtidsminne är fortfarande lite opålitligt, trots de befintliga minnesfunktionerna. Och när den väl minns något kan detaljerna ibland kännas märkligt slumpmässiga.

Med GPT-5.1 hoppas vi att modellen blir bättre på att hålla reda på användarens preferenser och projekt utan att behöva påminnas lika ofta – och med bättre kontinuitet över tid. Målet är ett smartare minne som är kontextuellt relevant och vet vad som ska sparas – och vad som ska glömmas.

2. Kreativ multimodalitet

GPT-5:s multimodala förmågor är redan imponerande. Den kan hantera bilder, ljud och text samtidigt – beskriva vad den ser, sammanfatta ett diagram eller analysera ett foto. Den klarar till och med av grundläggande visuell logik. Men det som fortfarande saknas är kreativ sammanhållning mellan medier: förmågan att ta rörig, mänsklig input i flera format och väva ihop det till något som känns konstnärligt helgjutet.

Det som GPT-5 ännu inte gör naturligt är att kombinera dessa modaliteter. Den vet hur den ska svara på en bild eller ett röstmeddelande, men inte riktigt hur den ska arbeta med dem tillsammans. Det är skillnad på att säga ”detta är ett foto av ett vardagsrum” och att förstå ”jag ser vad du försöker skapa här – låt mig förbättra layouten, justera ljuset och föreslå en stil som matchar din smak”.

Det användare vill se i GPT-5.1 är en modell som inte bara förstår indata, utan också tolkar intentionen bakom dem – oavsett om de kommer i text, bild eller ljud.

3. Förankrad kunskap

Med GPT-5 tog den faktabaserade grunden ett tydligt steg framåt. Modellen hallucinerar mer sällan, räknar mer korrekt och kan söka på webben vid behov för att hämta aktuell information. Men även om GPT-5 är mer försiktig, vet den fortfarande inte alltid när den har fel.

Det användare önskar sig av GPT-5.1 är inte bara färre felaktigheter, utan mer verifiering. Om den hänvisar till en källa ska det vara på riktigt. Om den presenterar en datapunkt ska den kunna visa hur den kom fram till det.

Drömmen är en assistent som agerar som en noggrann faktagranskare. GPT-5 gav oss en mer resonabel assistent – men ChatGPT-5.1 skulle kunna ge oss en som är pålitlig på riktigt, inte bara i jämförelse med den äldre.

4. Äkta automation

GPT-5 är mer än bara en textmodell – det är en plattform som kan utföra små uppdrag. Men dessa uppdrag kräver fortfarande en kapten vid rodret. Varje steg behöver övervakning.

AI-agenter lovar mer självgående automation, och även om GPT-5 introducerade verktygsanvändning och agentiskt resonemang, kändes det mest som en förhandsvisning av något större.

ChatGPT-5.1 kan ta nästa steg mot automatisk uppföljning, där modellen inte bara tänker ut stegen för att slutföra en uppgift – den skulle faktiskt använda verktyg, kontext, tidigare preferenser och externa kalendrar för att utföra uppgiften åt dig, utan att snubbla på vägen dit.

5. En bestående personlighet

Om du använder ChatGPT regelbundet vet du att den inte alltid är bäst på att behålla den ton du ber om. GPT-5 är märkbart bättre, men personligheten är fortfarande mest reaktiv. Du ber om ett formellt svar – och den levererar. Du ber om sarkasm i Gen Z-stil – och den växlar direkt. Men du måste alltid be om det igen.

Vad många användare vill ha från GPT-5.1 är en mer bestående personlighet – inte på ett klängigt sätt, utan så att den kommer ihåg hur du vill ha saker skrivna, även utan att du behöver upprepa det varje gång. Det handlar inte bara om minne, utan om ett slags språklig fingertoppskänsla: att förstå att ”kort version” betyder 200 ord, eller att ”snärtig ton” innebär vassa oneliners, inte knack-knack-skämt.

GPT-5 kan redan briljera i att härma stilar, men den behöver fortfarande coachning. GPT-5.1 skulle kunna utveckla en stilflytande intelligens – där du kan använda förkortade uttryck eller genvägar istället för att alltid behöva förklara exakt vad du menar.

Var för sig kan dessa förbättringar låta små, men tillsammans pekar de mot något större. ChatGPT-5 visade hur en riktigt kapabel språkmodell ser ut med sin skalnivå och multimodala bredd. ChatGPT-5.1 kan bli versionen som integrerar allt detta så sömlöst att du slutar tänka på hur du ska använda chatboten – och bara använder den.

ChatGPT-5 är snabbare, smartare och bättre integrerad än tidigare versioner. Med en helt ny “router”-arkitektur växlar den mellan olika specialiserade modeller för att optimera svaren – vilket förklarar varför tonen och kvaliteten ibland varierar.

Vi förklarar vad som är nytt, varför det känns annorlunda och hur du får ut maximalt av den nya modellen. Med rätt inställningar och smart promptning kan du låsa upp GPT-5:s verkliga potential. Läs hela guiden för att förstå hur ChatGPT-5 fungerar – och hur du kan utnyttja det till din fördel.

👉 Allt som är nytt i ChatGPT-5

DeepSeek och ChatGPT dominerar AI-världen 2025 – men de är byggda för helt olika ändamål. DeepSeek lockar med öppen källkod, låg kostnad och blixtsnabb kodanalys, medan ChatGPT-5 briljerar i naturligt språk, multimodalitet och användarvänlighet.

Vi jämför deras arkitektur, prestanda och användningsområden för att hjälpa dig välja rätt. För utvecklare och analytiker är DeepSeek ofta förstahandsvalet. För kreatörer, skribenter och kommunikatörer är ChatGPT svårslaget. Läs hela jämförelsen för att se vilken modell som passar just ditt arbete bäst.

👉 Jämförelse och allt du behöver veta om DeepSeek vs ChatGPT

ChatGPT och Microsoft Copilot är inte längre bara smarta chattbotar – de är arbetsverktyg som formar framtidens produktivitet. ChatGPT briljerar med kreativitet, språkstöd och multimodala svar, medan Copilot är djupt integrerat i Office, GitHub och Windows. Men vilket verktyg är egentligen bäst för dig?

Vi jämför kostnader, funktioner och användarupplevelse mellan GPT-5 och Copilot 2025. För vissa är ChatGPT det flexibla universella verktyget, medan Copilot passar dem som lever i Microsoft-ekosystemet. Läs hela guiden för att ta reda på vilken AI som verkligen sparar mest tid – och pengar – i din vardag.

👉 Djupgående jämförelse och allt du behöver veta om de två AI-jättarna

Google AI Studio vill göra AI-utveckling tillgänglig för alla, oavsett erfarenhet. Plattformen låter användare skapa, testa och lansera AI-appar direkt i webbläsaren, utan tunga system eller djup kodkunskap. Den kombinerar text-, bild-, ljud- och videobaserade funktioner i ett och samma verktyg, vilket gör det möjligt att bygga avancerade prototyper på bara några minuter.

Vi har testat plattformen i praktiken och tagit en titt på dess funktioner, möjligheter och begränsningar. Den är kraftfull, särskilt för mindre team, men inte utan kompromisser – framför allt kring finjustering och dataskydd. Läs hela analysen för att se om Google AI Studio verkligen demokratiserar AI, eller om det bara är ännu ett experiment från Silicon Valley.

👉 Djupgående analys av Google AI Studio.

Apple ska enligt uppgifter ha valt Google Gemini som motorn bakom den uppgraderade AI-versionen av Siri, som väntas lanseras i mars eller april nästa år.

Nyheten kommer från den välkända analytikern Mark Gurman, som säger att ”Apple satsar stort på nya Siri, som kommer att luta sig mot Googles Gemini-modell och introducera funktioner som AI-baserad webbsökning.”

Gurman tillägger att ”Apple betalar Google för att skapa en specialanpassad Gemini-baserad modell som kan köras på företagets privata molnservrar och driva Siri. Apple höll en intern tävling i år mellan Anthropic och Google, men kom fram till att även om Anthropic erbjöd en bättre modell, var Googles lösning mer rimlig ur ett ekonomiskt perspektiv – delvis tack vare deras redan etablerade söksamarbete.”

Det är väldigt spännande nyheter för framtidens Siri på iPhone. Även om Gurman inte tror att något av företagen ”någonsin kommer att diskutera samarbetet offentligt” eller att Siri kommer att översvämmas av Google-tjänster och Gemini-funktioner, betyder det att ”Siri kommer att drivas av en modell som faktiskt kan leverera de AI-funktioner användarna förväntar sig – allt i Apples egna gränssnitt.”

Med ett stort team av skribenter på TechRadar som testar alla de bästa AI-modellerna, kan vi bekräfta att Google Gemini tillhör de mest imponerande chattbottarna på marknaden just nu.

Apples AI-satsning har hittills varit ganska tam, men rapporterna om att företaget från Cupertino tar hjälp av Google för att ge Apple Intelligence ett rejält lyft kan vara det bästa som hänt iPhone på flera år.

Här är fem anledningar till varför vi verkligen hoppas att ryktena stämmer – och att Apple faktiskt integrerar Google Gemini i Siri.

1. Gemini Live är bäst just nu

AI-röstassistenter finns överallt numera, men vi väntar fortfarande på att Apple ska ge Siri den kraft Apple Intelligence lovat.

OpenAIs ChatGPT:s röstläge är visserligen bra, men det når inte upp till nivån hos Googles Gemini Live – som enligt oss är den mest avancerade AI-röstassistenten som finns på telefoner just nu.

Om Apple verkligen planerar att driva Siri med hjälp av en AI-modell från en annan teknikjätte, är Gemini Live det bästa beviset på att Google är den perfekta partnern för uppdraget.

Apple har redan en färdig Siri-ersättare rakt framför sig – allt som behövs är lite snygg Apple-branding och strikt integritetshantering i linje med Apples vision.

2. Gemini kan redan läsa din e-post och kalender

En av de bästa sakerna med Gemini just nu är hur smidigt den kan svara på frågor baserat på dina andra Google-tjänster, som Gmail och Google Kalender.

Om Gemini integrerades i Siri skulle iPhone-användare kunna ställa frågor om dessa enormt populära tjänster – ett steg närmare den AI-assistent många drömt om i åratal.

Eftersom AI-modellen redan kan använda Googles tjänster borde det inte vara särskilt svårt för Apple och Google att erbjuda liknande funktioner i Apples egna appar, som Mail, Anteckningar och Kalender.

När Apple presenterade Apple Intelligence förra året visade Siri att den kunde lyssna på användarens instruktioner och utföra dem direkt i iOS. Gemini gör i princip redan detsamma på Android – så varför inte låta den göra det även på iPhone?

3. En smidig övergång

Det finns otaliga AI-alternativ på marknaden, men att skapa lite balans mellan iPhone och Android skulle faktiskt gynna alla telefon-användare.

Tänk på det – Gemini driver redan AI-funktionerna i flaggskepp som Samsung Galaxy S25 och Google Pixel 10. Men tänk om en liknande upplevelse kunde byggas in i varje iPhone, bara med lite extra Apple-finslipning?

Många använder redan Gemini som sin huvudsakliga AI-assistent på iPhone, men att ha den direkt integrerad i Siri skulle göra den betydligt mer naturlig att använda – och för användarna skulle det innebära att bytet mellan Android och iPhone blir mycket enklare ur ett AI-perspektiv.

4. Den är redo

Vi vet inte hur det är för er, men vi är rätt trötta på att vänta på en ny Siri-version som faktiskt kan leverera det vi vill ha från en modern röstassistent.

Gemini fungerar redan – och fungerar bra. Att låta den driva Siri skulle innebära att vi får en smartare röstassistent mycket snabbare, istället för att vänta ytterligare ett år på att Apple ska bygga något från grunden.

Just nu ser vi ingen chans att en fullt AI-driven Siri ska hinna lanseras innan årets slut, vilket är en besvikelse – särskilt med tanke på att många köpte iPhone 16 Pro Max med löftet om ”AI för alla”.

Om Apple valde att använda Gemini skulle vi kunna få den Siri vi väntat på i evigheter – en verkligt intelligent röstassistent – och det vore bara positivt för iPhone-användare som börjar bli otåliga.

5. Ett samarbete sedan tidigare

Google och Apple har samarbetat länge – inte minst genom att Google Sök varit standard i Safari.

Även om det fortfarande finns en del skepsis kring AI, känns det mer naturligt att fortsätta använda Google i vardagen än att helt gå över till OpenAIs ChatGPT.

Just nu är ChatGPT integrerat i Siri, men att använda OpenAIs chatbot innebär att data skickas via företagets servrar – en process som är långsam och ibland nästan lika frustrerande som att använda Siri i sitt nuvarande skick.

Med tanke på hur väl Google-tjänster redan fungerar i Apples produkter tror vi att en Siri som drivs av Gemini skulle fungera sömlöst – och i slutändan resultera i en mycket smartare Siri, äntligen förstärkt med riktig AI.

• DJI:s nya Romo använder AI-styrd syn och beslutsfattande för hemstädning
• Robotdammsugaren har drönar-klassade sensorer och realtidsplanering för varje rum
• Den höga prislappen och svag smarthems-integration kan hindra global framgång

DJI, företaget som är mest kända för sina förstklassiga autonoma flygkameror, riktar nu sin AI mot röran i hemmet. Deras första robotdammsugare, Romo, börjar rullas ut i Europa den här veckan – dock endast i utvalda marknader till en början, men Sverige är med bland de första marknaderna som får möjlighet att testa robotdammsugaren. Romo marknadsförs som en avancerad städrobot och visar hur DJI planerar att sprida sin AI-drivna teknik på marknivå, inte bara i luften.

De tre Romo-modellerna – S, A och P – kostar mellan 1 299 och 1 899 euro (ingen info om svenska priser ännu) och erbjuder funktioner man förväntar sig av en premiummodell, som självtömmande station, hinderigenkänning, mopp- och självrengöringsfunktioner samt imponerande sugkraft. Men det är snarare intelligensen under huven som definierar Romo-serien och den bygger direkt på DJI:s långa erfarenhet med drönarnavigering.

Romo använder maskininlärning för att anpassa sig till hemmet. Programvaran lär sig layouten medan den rör sig, med hjälp av dubbla fisheye-kameror och solid-state-LiDAR-sensorer, samt avancerade algoritmer för djupigenkänning. Det gör att den kan förutse kollisioner och undvika hinder som kablar, ojämna möbler eller hundmat på golvet.

Det är lätt att se kopplingen till DJI:s drönarteknik. Att fatta blixtsnabba beslut i oförutsägbara miljöer är vad autonoma drönare gör hela tiden – och att undvika diverse småplock på golvet är trots allt enklare än att undvika en fågel i luften.

Det är också därför andra robotdammsugartillverkare sannolikt håller ett öga på Romo. De flesta moderna modeller kan redan kartlägga rum och undvika hinder, vissa kan till och med känna igen olika rumstyper. Men Romo går längre och erbjuder en mer dynamisk förståelse av miljön, som förändras minut för minut.

Dammsugaren justerar till och med borstrotationen när den upptäcker skräp som mat eller grus, för att använda riktad sugkraft och samtidigt undvika att sprida partiklar. Dessa beteenden är inte förprogrammerade, utan baseras på AI-algoritmer som analyserar feedback i realtid. De två flexibla armarna kan också fällas ut eller in beroende på hur AI:n tolkar rummets kanter, inte bara vid fysisk kontakt.

Romo bjuder även på en liten nick till DJI:s bakgrund inom filmteknik i form av videoströmmen man får från Romos sensorer. Ägare kan använda kamerorna för att hålla koll på husdjur eller barn på distans – med tvåfaktorsautentisering och krypterad överföring för integritetens skull.

En framtida konkurrent

Även Romos självrengörande basstation är byggd för att minimera mänsklig inblandning. Den kan automatiskt dosera rengöringsmedel beroende på rumstyp.

Om DJI:s programvara är lika kompetent som hårdvaran återstår dock att se. DJI Home-appen är inte lika väl integrerad med smarthems-system som Apple HomeKit eller Alexa Routines. För en så intelligent dammsugare känns den begränsningen som en missad chans. Samtidigt får man ändå tillgång till smarta rutiner, zonrengöring och AI-genererade kartor – så helhetsmässigt är upplevelsen fortfarande komplett.

Trots det lär DJI inte hota Roborocks dominans inom kort. Romo-serien är dyr även för avancerade robotdammsugare och ännu inte globalt tillgänglig. Den riktar sig främst till teknikentusiaster, early adopters och hängivna DJI-fans. Vanliga konsumenter lär tveka inför att betala så mycket för en dammsugare som bara marginellt överträffar en flera tusenlappar billigare konkurrent.

DJI kan mycket väl planera en bredare AI-satsning inom konsumentrobotik, med Romo som första test. Så även om Roborock inte behöver oroa sig just nu, bör de nog ändå hålla ett öga på vad DJI ritar upp för framtiden. För om det finns något DJI behärskar bättre än de flesta, så är det navigering i realtid.

Läs vidare

• Vi har precis fått vår första officiella titt på DJI:s första robotdammsugare – och vi har några frågor
• DJI:s första robotdammsugare får lanseringsdatum i officiell teaser – och det ser ut som att Romo kommer tidigare än väntat

• Sora 2 har synts till i Google Play Store
• Appen är ännu inte tillgänglig för nedladdning
• AI-videoappen är fortfarande inbjudningsbaserad på iOS

Sora 2 har blivit en enorm succé sedan lanseringen på iPhone för ett par veckor sedan – både som AI-videogenerator och som social plattform i TikTok-stil. Nu verkar det som att även Android-användare snart får vara med på festen.

Som @ArtemR rapporterat (via Android Police) har Sora 2 fått en officiell listning i Google Play Store. För tillfället kan användare i USA och Kanada endast förhandsregistrera sig, eftersom nedladdningen ännu inte är tillgänglig.

Tänk också på att Sora 2 fortfarande är inbjudningsbaserad på iOS, och det är troligt att samma system gäller när Android-versionen lanseras. Det finns dock en chans att Android-släppet sammanfaller med att appen öppnas för fler användare utan krav på inbjudan.

Utvecklaren OpenAI, som även ligger bakom Sora och ChatGPT, försöker sannolikt hantera den enorma efterfrågan. Företagets vd Sam Altman har nyligen sagt att användare skapar långt fler videor än väntat – något som medför höga kostnader för databehandling.

AI-videorevolutionen

Även om tillgången till Sora 2 fortfarande är begränsad, har det inte hindrat AI-genererade videoklipp från att spridas snabbt över internet – med allt från bisarra till imponerande realistiska scenarier.

Vi har själva fått prova appen, och resultatet var både imponerande och oroande. Sora 2 visar hur kraftfull AI-videotekniken blivit, men väcker också frågor om framtiden för video- och webbinnehåll.

Appens framgång har dessutom återigen satt juridiska och etiska frågor i fokus – särskilt när det gäller AI-skapade videor med riktiga personer, vare sig det handlar om kändisar eller privatpersoner. Den debatten lär fortsätta länge framöver.

När du väl har fått en inbjudan är appen gratis att använda, med vad OpenAI beskriver som ”generösa gränser” för hur många videor du kan skapa. Det har hjälpt Sora 2 att snabbt klättra till toppen av Apple App Store – och samma sak lär snart ske på Android.

Läs vidare

• Här är allt du behöver veta om Sora

Röststyrda tv-assistenter är bra för att snabba upp sökningar och starta serier eller filmer, men Microsoft och Samsung tycks tro att folk vill ha en fullfjädrad samtalspartner på skärmen. Copilot lanseras nu på vissa Samsung-TV- och bildskärmsmodeller, men bara för att prat är snabbare än att knappa med en fjärrkontroll betyder det inte att jag vill få in en AI i diskussionen om vad vi ska titta på.

Microsoft och Samsung har förstås inte hittat på detta helt på måfå. Idén att din tv ska kunna hjälpa dig bestämma vad du ska se, sammanfatta en säsong du halvt glömt eller rekommendera filmer som passar allas humör har uppenbar dragkraft. Att den också kan svara på frågor om vädret eller dina planer i helgen känns överflödigt men inte helt irrelevant. Men att ge Copilot en personlighet och låta den bli en fullt animerad figur på skärmen känns mer påträngande än personligt.

Sanningen är enkel: de flesta slår inte på tv:n för att föra konversationer. Vi vill titta på saker. Spoiler-fria sammanfattningar och träffsäkra rekommendationer är bra, men Copilots närvaro verkar utformad för att dra in dig i ett samtal om vilken genre du gillar, vad du minns från en serie som är tillbaka med en ny säsong eller vilken film som matchar höstvädret utanför. Jag köper inte att det alltid är snabbare, lättare eller trevligare än att plocka upp telefonen och googla. Jag är inte övertygad om att de flesta vill börja prata med sin TV, speciellt de som känner sig osäkra på teknik — och då har jag inte ens räknat in de oundvikliga misstolkningarna från AI:n. Det kan lätt bli ett extra krångel som målas upp att vara en tjänst.

Det där med att välja själv ..

Sedan finns risken att man faller ner i ett kaninhål. Vi känner alla någon som kan scrolla i evigheter innan de fastnar för något. Man börjar kvällen med ambitionen att koppla av och hamnar i menylimbo, hoppar mellan sju appar och slutar med att se sin favoritserie för hundrade gången. Tänk dig då att lägga till ett nytt lager dialog ovanpå det. Du klickar inte bara — du pratar också. Det här löser inte beslutsångest. Det gör den värre.

Copilot ska gå att aktivera och stänga av som man vill, men om du är gammal nog att minnas det kommer den där studsiga, hjälpsamma figuren att väcka minnen av en väldigt opassande Microsoft-assistent vid namn Clippy. Inte för att det inte finns familjer som tycker det här är kul — om man planerar filmkväll i grupp kan Copilot vara en rolig grej och något som kan hjälpa till att bestämma när det är svårt att enas. Gränssnittet är hyggligt, men charm betyder inte nödvändigtvis att det är önskvärt.

Jag erkänner att jag ogillar idén att vi ska behöva en AI för att styra våra egna nöjesvanor — TV-landskapet har redan blivit för komplicerat för många användare att behärska. Att få tips från vänner, själv läsa recensioner eller bara börja övergripande genre-sökningar hör till det roliga med streamingåldern.

Det här är undertexten: vi har gjort medielandskapet så pass trassligt att nästa logiska steg är att prata med en digital assistent om vad vi ska titta på. Tja, jag tänker åtminstone hålla mig till en enklare form av kommunikation med min TV och lämna konversationerna till andra enheter.

Läs vidare

• Jag tycker att Microsoft är smarta som följer OpenAI och gör dessa premiumfunktioner gratis

Nu flyttar Google Gemini in i våra TV-apparater, med start på TCL QM9K-serien. Tittare kommer inte bara att få lite smartare röstkommandon med uppdateringen – Gemini fungerar som en fullfjädrad konversationspartner på den stora skärmen.

Google berättar att Gemini kan hjälpa till med allt från att avgöra vad man ska titta på baserat på ens humör till att sammanfatta den senaste säsongen av en serie man såg för tre år sedan. Den gör även TV:n mer till en generell smartskärm, med allt från recept till utbildande lektioner för barn.

Till skillnad från Google Assistant, som redan finns på många TV-apparater, handlar Gemini inte bara om att utföra kommandon. Det handlar om att förstå sammanhang och föra ett samtal. Vi behöver inte minnas namnet på en serie eller prata i sökordsstil. Som exemplet visar kan man bara säga: ”Vad är det där nya sjukhusdramat alla pratar om?” och Gemini föreslår titlar som The Pitt, komplett med trailers och recensioner. Därefter går det att följa upp med frågor om recensioner, om serien passar för barn eller något annat man vill veta.

Google vill också lyfta fram Geminis utbildande förmågor. Vi kan till exempel fråga om svarta hål och hur de bildas, men ”på ett sätt som en tredjeklassare förstår”, och då levererar Gemini ett anpassat svar, kanske till och med en relevant YouTube-video. Samma gäller vuxnas behov, som att lära sig spela ett instrument eller baka brownies.

Efter den första utrullningen på TCL väntar fler Google TV-enheter senare i år, inklusive den nya Google TV Streamer. Men det blir nog inte alla TV-apparater som kommer att få stöd, helt enkelt på grund av hårdvarukraven. Gemini kräver beräkningskraft för att hantera röstbearbetning i realtid, kontextförståelse och videointegration.

Smart TV och AI

Geminis funktioner på TV kan kännas bekanta för den som redan använt Gemini på mobilen eller datorn, men det är en del av Googles ambition att göra sin AI ständigt närvarande i vardagen. Drömmen om ”ambient computing” och en vardag byggd helt runt AI kommer att dröja, men den kan vara närmare än vi tror.

Och konkurrensen är tuff bland teknikjättarna. Google vill ta ledningen i kampen om smarta TV-assistenter. Microsoft samarbetar med Samsung för att bygga in sin Copilot AI i Samsungs TV-apparater, medan LG utvecklar sin egen röst-AI och Amazon gör TV:n till hubben för sin nya version av Alexa.

Den som kontrollerar AI-upplevelsen i vardagsrummet kan mycket väl forma våra dagliga teknikvanor det kommande decenniet. Sök, shopping, schemaläggning och lärande står alla på spel – eftersom TV:n inte längre bara är till för underhållning.

Google vill att Gemini ska finnas där vi är, och då är TV:n nästa logiska steg. Frågan är bara om vi är redo att börja prata med våra TV-apparater.

Läs vidare

• Google vill att Gemini AI ska vara stjärnan i varje del av ditt liv
• Copilot lanseras på Samsung TV-apparater – men jag vill inte prata med AI för att titta på Netflix

• Bloomberg rapporterar att Apple tittar på Gemini för att driva Siri
• Apple Intelligence bästa delar är fortfarande försenade till möjligen 2026
• Ingen bekräftelse från något av företagen och rapporten beskriver diskussionerna som i ett allra tidigaste skede

Apples ansträngningar för att leverera den smartare Siri och fulla Apple Intelligence vi blev lovade "under det kommande året" kan få en skjuts från en oväntad tredje part om Bloombergs senaste rapport stämmer. iPhone-tillverkaren uppges vara i tidiga samtal om att integrera Gemini i Siri.

Det finns inte många detaljer bortom det, men Bloombergs Mark Gurman hävdar att skiftet till dessa Google-samtal skedde efter att Apple inte kunde nå finansiella villkor med Anthropic (skaparen av Claude AI).

Möjligheten att Apple använder Geminis mycket mer kompetenta generativa AI och någon av dess modeller (Gemini Pro, Flash, Lite?) för att tillföra den samtalsintelligens som Siri saknar skulle omedelbart förvandla Apples nästan 15 år gamla digitala assistent till ett mer kapabelt AI-verktyg, men det skulle också innebära att Apple avsäger sig kontrollen i vad som är ett centralt digitalt kapprustningslopp.

Hur vi hamnade här

Även om samarbeten med tredje parter alltid varit en del av Apple Intelligences strategi, har Apples vd Tim Cook och företagets utvecklingsledning aldrig nämnt att man skulle använda någon annans generativa AI-modeller. Det är också ett faktum att lanseringen av Apple Intelligence inte riktigt har gått enligt plan.

Under TechRadars intervju vid WWDC 2025 med Apples Senior Vice President of Software Engineering, Craig Federighi, som nu också leder Apples AI-utvecklingsarbete, förklarade han varför företaget inte levererat full Apple Intelligence och en smartare Siri i tid. Efter att ha kämpat med att få V1-arkitekturen att fungera som de ville, stod Apple inför ett beslut:

"...i grunden fann vi att begränsningarna i V1-arkitekturen inte tog oss till den kvalitetsnivå som vi visste att våra kunder behövde och förväntade sig." Han tillade, "Så fort vi insåg det [...] lät vi alla veta att vi inte skulle kunna lansera det och att vi skulle fortsätta arbeta med att skifta fullt ut till den nya arkitekturen."

Gurman menar dock att Apple fortfarande inte är helt bundet till att använda sin egen arkitektur och sina egna modeller, och snart kommer att fatta beslut om huruvida man ska lägga ut åtminstone en del av den nödvändiga intelligensen på en tredje part som Google. Återigen, de diskussioner han beskriver är i det tidigaste skedet. Vad som än händer, förutsatt att de existerar, är det osannolikt att de får någon inverkan på den kommande lanseringen av iOS 26, som innehåller enstaka Apple Intelligence-uppdateringar men praktiskt taget inga för Siri.

Inga främlingar

Apple och Google är redan samarbetspartners inom sök (Google är Safaris standardsökmotor) och i Apples Visual Intelligence, där du kan välja att använda Google för att söka på tagna bilder (eller fråga OpenAIs ChatGPT om dem).

Ändå skulle Gemini inuti Siri markera en stor vändpunkt för Apple och ett erkännande av att man helt enkelt inte är kapabel att konkurrera inom AI-sfären, åtminstone inte på samma nivå som OpenAI, Anthropic, Perplexity eller Google.

Denna metod är inte helt ny; Microsofts Copilot är i princip en omprofilering av ChatGPT (även om det finns frågor om Microsoft kommer fortsätta få tillgång till OpenAIs bästa modeller).

Ändå har Apple lagt mycket arbete och marknadsföring på Apple Intelligence. Frågan är, kan det fortfarande kallas så om en stor del av det drivs av Google?

Vi kontaktade Apple och Google för en kommentar. Google hade ingen kommentar. Vi uppdaterar denna artikel om och när Apple svarar.

Läs vidare

• Detta är vad som verkligen hände med Siri och Apple Intelligence, enligt Apple

• Apple säger att man gör ”goda framsteg” med kommande Siri-funktioner
• Många användare uttrycker frustration i forum över Siris brister
• Tim Cook säger att Siris nya funktioner lanseras någon gång under 2026

Att Apples röstassistent Siri ligger efter konkurrenterna är ingen hemlighet. Att Apple misslyckades med att leverera på sina löften från sommaren 2024, och att flera efterlängtade funktioner ännu saknas ett år senare, stärker knappast förtroendet. Men Apple-chefen Tim Cook verkar inte särskilt bekymrad över situationen. Under ett investerarsamtal nyligen uppgav han att företaget gör ”goda framsteg med en mer personlig Siri” (via MacRumors).

Cook sade vidare att han räknar med att de nya Siri-funktionerna – som drivs av det Apple kallar Apple Intelligence – kommer att släppas ”nästa år”. Det har Apple sagt förut och det lär knappast lugna användarna som redan är frustrerade över röstassistentens nuvarande brister.

Frustrationen märks tydligt i forum och online-communityn. På Siri-subredditen är det lätt att hitta användare som är djupt missnöjda med Apples AI-assistent. Bland rubrikerna finns exempelvis ”Siri är en total besvikelse”, ”Okej, Siri klarar inte ens av att ställa in timers längre” och ”Siri är inte Siri längre”. Bilden som målas upp är allt annat än ljus och situationen verkar ha förvärrats ytterligare under de senaste månaderna.

När Siri först lanserades 2011 imponerade den på världen, men konkurrenterna kom snabbt ikapp – och sprang förbi långt innan avancerade AI-assistenter som ChatGPT ens var aktuella. Med AI:s framväxt har Siris brister blivit allt tydligare och Apple har kämpat med att uppgradera assistenten. Tyvärr har resultaten låtit vänta på sig. Tim Cook må låta optimistisk, men användarna är uppenbart trötta på att vänta.

Långsam utveckling

För närvarande kan Siri utföra enkla uppgifter som att sätta timers eller ge väderprognoser. Vid mer avancerade förfrågningar kan Siri vidarebefordra frågorna till ChatGPT – men detta belyser snarare Siris egna begränsningar.

För att lösa detta arbetar Apple på nya funktioner som presenterades redan under WWDC 2024 i juni samma år. Då utlovades bland annat bättre förståelse för innehållet på skärmen, ökad medvetenhet om användarens personliga kontext och kraftfullare integration med appar.

Men redan i mars 2025 meddelade Apple-profilen John Gruber att ”det kommer ta längre tid än väntat att leverera dessa funktioner” och att en lansering väntades ”under det kommande året”. Även om vissa hoppades på en lansering under 2025 bekräftade Apple under WWDC 2025 att man nu siktar på 2026.

Med tanke på hur långt efter konkurrenterna Siri är just nu, kan väntan kännas extra lång. Tim Cook må ta situationen med ro, men om Reddit är någon indikation krävs mer än vaga löften för att lugna frustrerade Apple-användare.

Läs vidare

• AI Siris frånvaro från WWDC visar att det fortfarande är Apples största misslyckande på 14 år